Landskapsregeringen föreslår en reform av landskapsandelssystemet. Landskapsandelarna för anläggningskostnader föreslås slopas för alla kommuner utom de i bosättningsstrukturgrupp 1. Dessa kommuner kan fortfarande erhålla landskapsandel för 20 procent av anläggningskostnaderna.

Nivån för landskapsandelarna för driftskostnaderna höjs, dels genom att basbeloppen för de uppgiftsbaserade landskapsandelarna räknas upp utgående från de verkliga kostnaderna år 2005 och dels genom en justering av koefficienterna. Inom socialvårdsområdet införs även särskilda landskapsandelar för specialomsorg, barnskydd och missbrukarvård. Dessutom införs bestämmelser om ett nytt basserviceindex för Åland. När det gäller bosättningsstrukturgrupperingen utökas antalet grupper från fyra till åtta.

Den skatteutjämning som nu tillämpas föreslås bli ersatt av komplettering av skatteinkomsterna. Kompletteringen skall enligt förslaget beräknas med kommunens intäkter från förvärvsinkomstbeskattningen som grund. Till intäkterna räknas även kompensation för avdrag som hör till förvärvsinkomstbeskattningen. Samfundsskatten eller kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst skall dock inte beaktas. Samtidigt föreslås att lagstiftningen om kompensation till kommunerna för det allmänna avdraget utvidgas så att den även omfattar kompensation för övriga avdrag som skiljer sig från avdragen vid kommunalbeskattningen i riket.

Ett nytt samarbetsunderstöd införs som kan beviljas kommuner för rationaliserings- och samarbetsutvecklande åtgärder som vidtas tillsammans med en eller flera andra kommuner. Dessutom förlängs det sammanslagningsunderstöd som finns inom ramen för lagstiftningen om kommunindelning. Slutligen föreslås att den regel som garanterar kommunerna rätten till lån och bidrag enligt likartade grunder som kommunerna i riket upphävs.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslagen antas med några mindre ändringar och med iakttagande av de synpunkter som framförs i betänkandet.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

I framställningen föreslås en omfattande reform av landskapsandelssystemet. Utskottet tillstyrker reformen som har varit efterfrågad under många år. Såvitt utskottet känner till har alla berörda parter ställt sig positiva till förändringarna som helhet.

Utskottet konstaterar att den ekonomiska konsekvensen av reformen är en betydande ökning av överföringarna från landskapet till kommunerna. Det kommer att inverka positivt på kommunernas ekonomi och i motsvarande grad öka belastningen på landskapets ekonomi. Utskottet hänvisar till kommunförbundets beräkningar som visar att de egentliga landskapsandelarna ökar sammanlagt med över 10 miljoner euro (53 %) nästa år. Under de tre närmaste åren kan det handla om mer än 40 miljoner euro eftersom landskapsregeringen också planerar att stöda de anläggningsprojekt som antogs i samband med behandlingen av budgeten för 2007 i enlighet med socialvårdsplanen och finansieringsplanen för utbildnings- och kulturverksamhet.

I och med reformen får kommunerna ett betydligt mer utvidgat ansvar för den kommunala ekonomin på lång sikt. Det nya systemet ställer höga krav på kommunernas framförhållning vad gäller planering, budgetering och finansförvaltning. Utskottet har erfarit att Ålands kommunförbund har för avsikt att vid behov erbjuda kurser för tjänstemän och förtroendevalda.

Anläggningsstöd

Utskottet har funnit att de allmänna motiveringarna beträffande landskapsandelar för anläggningsprojekt under avsnittet ”Förslagets verkningar” inte överensstämmer med ikraftträdelsebestämmelserna i lagförslagen.

För anläggningsprojekt som är nödvändiga för ordnandet av socialvården skall projekt som är anhängiggjorda och intagna i socialvårdsplanen behandlas enligt gällande regler. Likaså skall gällande regler tillämpas beträffande de anläggningsprojekt som är upptagna i finansieringsplanen för utbildnings- och kulturverksamheten i budgeten för 2007.

Utskottet konstaterar att kommuner i bosättningsstrukturgrupp 1 fortfarande kan erhålla stöd för 20 procent av anläggningskostnaderna. Detta stöd motiveras av att det är viktigt för de kommuner som t.ex. av geografiska orsaker har dyrare byggnadskostnader.

I det gällande landskapsandelssystemet har landskapsregeringen god insyn och möjlighet att påverka kvalitén på kommunernas anläggningar så att skolornas och socialvårdens utrymmen utformas på ett ändamålsenligt sätt. Reformen medför att en sådan förhandskontroll nu utgår. Utskottet anser att landskapsregeringen, som har det övergripande ansvaret för och tillsynen över utbildningen och socialvården även i fortsättningen bör utöva tillsyn och ge råd i samband med nybyggnation. Landskapsregeringen bör därför i dialog med kommunerna finna ett lämpligt sätt för hur en sådan tillsyn kan fortgå.

Trygghetslagen

I fråga om upphävandet av den s.k. trygghetslagen konstaterar utskottet att den nu föreslagna reformen förutsätter att den bestämmelse upphävs som tillförsäkrar de åländska kommunerna rätt till bidrag och lån enligt likartade grunder som tillämpas för stöd av statsmedel till kommunerna i riket. Då det nu föreslagna systemet i så hög grad avviker från det tidigare så medför detta att en jämförelse mellan de olika grunderna för bidrag och lån varken kan eller bör göras på det sätt som avsetts när lagen antogs. De olika delarna i landskapsandelssystemet bör istället bedömas som en helhet. Vid en sådan jämförelse anser utskottet att landskapets system är generösare mot kommunerna än rikets motsvarande stödsystem.

Utvärdering av reformen

Utskottet anser att landskapsregeringen noggrant bör följa upp hur det nya landskapsandelssystemet fungerar och vilka effekter det får på landskapets respektive kommunernas ekonomi. Under kommande år är det därför viktigt att fortlöpande samla in uppgifter om hur kommunernas ekonomi utvecklas och vad det betyder för den kommunala servicen till invånarna. Utskottet har erfarit att reformen kommer att inverka positivt på alla kommuners ekonomi, men att effekten under ett övergångsskede kommer att vara mindre i vissa kommuner medan den kommer att vara större i andra. Särskilt när det gäller utvecklingen i kommunerna som tillhör bosättningsstrukturgrupp 1 bör landskapsregeringen följa utvecklingen. Utskottet konstaterar att särskilt understöd under vissa förutsättningar kan beviljas enligt prövning om någon kommun får ekonomiska svårigheter. De lokala särförhållandena kan beaktas vid prövningen.

Utskottet föreslår att en utvärdering av reformen bör göras efter fyra år. Utvärderingen bör genomföras så att hänsyn kan tas till konjunkturförändringar.

Skärgårdslag

Reformen medför att begreppet skärgårdskommun försvinner ur landskapsandelssystemet. Utskottet föreslår att landskapsregeringen mot denna bakgrund utreder effekterna av detta och vid behov överväger införandet av en s.k. skärgårdslag.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslagen antas med några mindre ändringar med hänvisning till de i framställningen ingående motiveringarna samt med iakttagande av de synpunkter som utskottet framför i detta betänkande.

Detaljmotivering

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna

Ingressen Ändringsförslagen är av teknisk natur.

3. Landskapslagen om ändring av landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården

14 § Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

5. Landskapslag om ändring av landskapslagen om planering av och landskapsandel för utbildnings- och kulturverksamheten

Utskottet föreslår att lagens rubrik rättas.

6. Landskapslag om temporär ändring av landskapslagen om planering av och landskapsandel för utbildnings- och kultur-verksamheten

Utskottet föreslår att lagens rubrik rättas.

9. Landskapslag om ändring av landskapslagen om kompensation för det allmänna avdraget

Utskottet har noterat att lagens rubrik genom ett misstag blivit felaktig. Den lag som avses är landskapslagen (2007:14) om kompensation till kommunerna för det allmänna avdraget. I framställningen föreslås att rubriken ändras. Utskottet omfattar ändringsförslaget.

1 § Utskottet föreslår att benämningen ”sjukkostnadsavdraget” i 1 mom. 1 punkten ändras till ”sjukdomskostnadsavdraget” som är den benämning som används i kommunalskattelagen (1993:37).

Vidare konstaterar utskottet att begreppet självriskandel i 2 mom. inte används i 8 § kommunalskattelagen, som bestämmelsen hänvisar till. I framställningens detaljmotivering framgår dock vad som avses med självriskandel.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 23 april 2007 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, finanschefen för Mariehamns stad Peter Carlson, byråchefen Stina Colerus, kommundirektören i Föglö Niklas Eriksson, VD för Ålands Omsorgsförbund Dan E. Eriksson, kommundirektören i Kökar Kurt Forsman, budgetplaneraren Robert Lindblom, konsulten Robert Lindfors, förbundsdirektören för Ålands kommunförbund Sigurd Lindvall, kommundirektören i Geta Håkan Lundberg samt vik. finanschefen Conny Nyholm.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Gun Carlson, vice ordföranden Mats Perämaa samt ledamöterna Torbjörn Eliasson, Peter Grönlund och Anne-Helena Sjöblom.

Ledamoten Mats Perämaa har fogat en reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det första, fjärde, sjunde, åttonde, tionde och elfte lagförslagen utan ändringar,

att lagtinget antar det andra, tredje, femte, sjätte och nionde lagförslagen i följande lydelser:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs rubriken till 1a kap., 2a–2b §§ och 15 § 3 mom. landskapslagen (1993:70) om landskapsandelar till kommunerna, av dessa lagrum rubriken till 1a kap. och 2b § sådana de lyder i landskapslagen 2002:7, 2a § sådan den lyder i landskapslagarna 2002/7 och 2002/69 samt 15 § 3 mom. sådan den lyder i landskapslagen 2003/89,

ändras lagens 1 § 1 mom., 2 § 2 punkten, 4 § 1 och 2 mom., 5 § 2 mom., 7a §, 9 §, rubriken till 4 kap., 11–12 §§, 14 §, 15 § 1 och 4 mom., 16 § 1 och 3 mom., 17 § 1 och 3 mom. samt 19 §, av dessa lagrum 4 § 1 och 2 mom. samt 5 och 7a §§ sådana de lyder i landskapslagen 1998/25, 17 § 3 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2002/7 och 1 § 1 mom., 2 § 2 punkten, 9 §, rubriken till 4 kap., 11 (uteslutning) §, 14 §, 15 § 1 (uteslutning) mom., 16 § 1 och 3 mom., 17 § 1 mom. och 19 § sådana de lyder i landskapslagen 2003/89,

fogas till lagen en ny 12a § samt

ersätts i lagen ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former som följer:

1, 2, 4, 5, 7a, 9, 11-12a, 14- 17 och 19 §§

(Lika som i framställningen).

__________________

Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården

(Ingressen lika som i framställningen).

8 och 11 §§

(Lika som i framställningen).

14 §

Särskilda landskapsandelar för specialomsorg, barnskydd och missbrukarvård

I tillägg till den landskapsandel som avses i 10 § erhåller kommunen särskilda landskapsandelar för (uteslutning) specialomsorg, barnskydd och missbrukarvård. De särskilda landskapsandelarna fastställs var för sig med nettodriftskostnaderna för respektive område som grund.

De särskilda landskapsandelarna för (uteslutning) specialomsorgen, barnskyddet och missbrukarvården fastställs genom att kommunens självriskbelopp dras ifrån kommunens nettodriftskostnader för området. Kommunens självriskbelopp beräknas genom att nettodriftskostnaderna multipliceras med kommunens självriskprocent, vilken erhålls genom att kommunens landskapsandelsprocent enligt 11 § dras ifrån 100 procent.

(3 mom. lika som i framställningen).

15 §

(Lika som i framställningen).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten

(Ingressen lika som i framställningen).

5, 7, 17, 20 - 22 och 24 §§

(Lika som i framställningen).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

L A N D S K A P S L A G
om temporär ändring av landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten

(Ingressen lika som i framställningen).

5, 17, 21 och 22 §§

(Lika som i framställningen).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om kompensation till kommunerna för det allmänna avdraget

I enlighet med lagtingets beslut

ändras rubriken och 1 § landskapslagen (2007/14) om kompensation till kommunerna för det allmänna avdraget samt

fogas till lagen en ny 4a § som följer:

(Rubriken lika som i framställningen).

1 §

Avdrag som berättigar till kompensation

Landskapsregeringen betalar kompensation till varje kommun för den förlust av skatteintäkter som orsakas av följande avdrag:

1) allmänt avdrag enligt 7a § kommunalskattelagen (1993:37) för landskapet Åland,

2) sjukdomskostnadsavdraget enligt 10 § kommunalskattelagen,

3) studieavdraget enligt 11 § kommunalskattelagen samt

4) studielåneavdraget enligt landskapslagen (1984:4) om avdrag vid kommunalbeskattningen för amortering på studielån.

(2 mom. lika som i framställningen).

4a §

(Lika som i framställningen).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

Mariehamn den 22 maj 2007

Ordförande

Gun Carlson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Reservation

Undertecknad omfattar nästan i sin helhet reformen, lagförslaget och därmed också finansutskottets förslag till att omfatta lagförslaget. Jag vill endast komplettera en lagparagraf i en av de lagstiftningar som berörs av reformen.

I denna reform framgår att enligt 12 § samarbetsunderstöd i landskapslagen om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna , kan en kommun i samarbete med en eller flera andra kommuner få ett samarbetsunderstöd för projekt, som efter prövning ansetts vara effektivitetshöjande för den kommunala förvaltningen. Stödnivån anges inte i reformförslaget och kan därför i princip vara hur hög som helst.

Jag anser att skärgårdskommunerna av självklara geografiska orsaker i mångt och mycket är på förhand uteslutna ur möjligheten att få detta stöd. Därför bör lagparagrafen kompletteras så att skärgårdskommunerna i likhet med landskapets andra kommuner kan få en möjlighet att få detta stöd om ett samarbete förhindras av rent geografiska orsaker.

Jag reserverar mot utskottsmajoritetens förslag till denna del och föreslår att 12 § samarbetsunderstöd i landskapslagen om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna får en ny rubrik och följande lydelse:

12 §

Samarbets- och effektiveringsstöd

Samarbets- och effektiveringsstöd kan enligt prövning beviljas kommuner som tillsammans med en eller flera andra kommuner vidtar samarbetsutvecklande åtgärder. Kommuner som av geografiska orsaker inte har samma möjligheter till gemensamma projekt tillsammans med andra kommuner kan beviljas detta stöd enskilt. För att stöd skall beviljas skall kommunen kunna visa att åtgärderna leder till effektivare produktion av kommunal service.

Samarbets- och effektiveringsstöd beviljas enbart för inledande av projekt. Understöd kan beviljas för det år projektet inleds och för det därpå följande året.

Mariehamn den 23.5.2007

Mats Perämaa

Finansutskottets betänkande 7/2006-2007

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter