Finansutskottets betänkande 8/2009-2010

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till första tillägg till budgeten för år 2010. Förslaget till tilläggsbudget balanserar på ett netto om 5.559.000 euro. Om tilläggsbudgeten antas har totalt 303.907.000 euro budgeterats för år 2010.

Finansmotionen

I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 83/2009-2010 föreslås ett tillägg till tilläggsbudgetens allmänna motivering.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för år 2010 antas med beaktande av utskottets motiveringar i betänkandet. Finansmotion nr 83 föreslås förkastad.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk översikt

Enligt landskapsregeringen har den allvarliga krisen inom det globala finansiella systemet avvärjts genom omfattande multilaterala penning- och finanspolitiska åtgärder.

Enligt finansministeriets ekonomiska översikt våren 2010 förväntas den finländska samhällsekonomin återhämta sig på medellång sikt ur den djupa ekonomiska krisen tillsammans med övriga Europa. Återhämtningen stimulerar den ekonomiska tillväxten så att den överstiger 3 procent år 2012. Exporten beräknas öka på nytt tack vare återhämtningen inom världshandeln och exportmarknaderna. Tillväxten inom inhemsk efterfrågan kommer också att öka då arbetsmarknadsläget förbättras och uppdämda investeringsbehov realiseras.

I Sverige visar konjunkturinstitutets barometerindikator en mindre minskning de senaste två månaderna efter att ha stigit från april 2009 till februari i år. Indikatorn för byggindustri och detaljhandel har stigit något medan indikatorn för tillverkningsindustri sjunkit något. Näringslivet planerar för ökad sysselsättning och hushållen är allt mer optimistiska.

Utskottet konstaterar att effekterna på euroområdet av Greklands svaga ekonomi samt eventuellt motsvarande problem hos även andra euroländer för stabiliteten inom euroområdet är svåra att bedöma. Mot denna bakgrund och de senaste veckornas kraftiga turbulens på finansmarknaderna är de ekonomiska utsikterna ytterst svårbedömda, varför de ovan angivna prognoserna kan komma att behöva revideras.

Utskottet erfar att den kommande återhämtningen i ekonomin ser ut att bli svag och att flera av euroländernas statsskulder och budgetunderskott utgör en riskfaktor.

Den tidigare nedgången i världsekonomin under år 2008 kom direkt till Åland utan någon eftersläpning genom ett historiskt ras i BNP tillväxten med minus 12,4 procent. Den åländska arbetsmarknadens karaktär med passagerarsjöfarten och det stora antalet småföretag ledde till att arbetslöshetssiffrorna på Åland inte steg så kraftigt. Ungdomsarbetslösheten är i sig ett särskilt problem som kräver egna lösningar.

Landskapets budgetekonomi

Enligt budgetframställningen uppvisar det för år 2009 fastställda bokslutet ett lägre ackumulerat budgetunderskott än vad höstens prognoser uppvisade och underskottet uppgår till sammanlagt 17,3 miljoner euro mot förväntade 24 miljoner euro.

Enligt de senaste prognoserna kommer avräkningsbeloppet att för innevarande såväl som de kommande två åren att öka jämfört med antagandena i samband med grundbudgeten så att avräkningsbeloppet år 2012 skulle utgöra ca 197 miljoner euro. Skattegottgörelsen kommer dock enligt antagandena att ligga på i princip motsvarande nivå jämfört med vad som antogs i samband med grundbudgeten. Utgifterna förväntas öka med ca 1 miljon euro jämfört med vad som budgeterats i grundbudgeten för år 2010 och förväntas enligt prognoserna ligga kvar på samma nivå även år 2011 och år 2012. Det samlade underskottet inklusive utjämningsfondens inverkan förväntas sjunka till ca 48 miljoner euro år 2012 jämfört med prognoserna i grundbudgeten för år 2010 som prognostiserade ett ackumulerat underskott uppgående till ca 68,5 miljoner euro.

Se nedanstående tabeller avseende budgetunderskottets förmodade utveckling:

Utskottet har erfarit vissa avvikelser från den bild som ovan presenteras. Den avräkning som inflyter för år 2009 men som slutregleras i år ser dock ut att minska med ca 900 000 euro, enligt vad utskottet erfarit, jämfört med de tabeller som ingår i tilläggsbudgeten och som redovisas ovan. Under behandlingen i utskottet har utskottet därtill erfarit att en ny tilläggsbudget förelagts riksdagen (RP 62/2010) som, om den antas, kommer att innebära att avräkningen för år 2010 stiger med ca 3,8 miljoner euro till ca 176 miljoner euro. Detta innebär att de sammanlagda inkomsterna för budgetåret 2010 stiger till ca 249 miljoner euro och att det ackumulerade budgetunderskottet sjunker till ca 35 miljoner euro.

Utgående från föreliggande budgetplanering kommer landskapet att bli tvunget att företa en faktisk upplåning efter år 2012 i det fall det då fortfarande finns ett budgetunderskott. Utskottet noterar att i det fall landskapet står inför en svagare ekonomisk utveckling än vad som nu antagits kommer landskapet tidigare än beräknat att stå inför denna situation. Utvecklingen av budgetunderskottet är långt beroende av att sådana strukturella förändringar genomförs som innebär bestående effekter på landskapets driftskostnader.

Utskottet betonar mot bakgrund av det ovan angivna att landskapsregeringen i sitt arbete bör iaktta återhållsamhet vid budgetering med beaktande av att den förväntade uppgången sannolikt kommer att låta vänta på sig.

Pensionsfonden

Finansutskottet konstaterade i sitt betänkande nr 5/2008-2009 följande: ” Utskottet ser en uppenbar risk för att de framtida pensionerna i allt högre utsträckning kommer att betalas direkt från budgeten, vilket i så fall sker på bekostnad av annan verksamhet. Utskottet konstaterar att fonden kommer att fasas ut över tid och att landskapsregeringen därför bör ta fram en plan i vilken kommande pensionsansvar, premiebetalningar, överföringar från fonden och förväntad utveckling av fondkapitalet presenteras.”.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att presentera den ovan angivna planen för lagtinget. Utskottet vidblir sin tidigare uppfattning om behovet av en långsiktig strategi för pensionsansvaret. Utskottet har fattat beslut om utskottets skrivningar i detta stycke efter omröstning som utföll 3-2. Beslutet understöddes av ordförande Jan-Erik Mattsson, vice ordförande Raija-Liisa Eklöw och ledamoten Torsten Sundblom.

Budgetdisciplin

Finansutskottet har ett flertal tillfällen, senast i sitt betänkande avseende andra tilläggsbudgeten för år 2009, betonat vikten av skärpt budgetdisciplin.

Utskottet betonar vikten av en revidering av de regelverk som styr budgetdisciplinen och budgetuppföljningen samt att det säkerställs att befintliga regelverk följs intill dess en revidering skett. Utskottet har erfarit att en ny finansförvaltningslag inom en snar framtid kommer att lämnas till lagtinget och utskottet utgår från att på denna baserat regelverk därmed är under beredning.

Motionen

Utskottet föreslår att finansmotion nr 83/2009-2010 under den allmänna motiveringen förkastas.

Detaljmotivering

I N K O M S T E R

37.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
37.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE
37.03.88.	Försäljning av aktier
	I framställningen föreslår landskapsregeringen att landskapets aktier i Mariehamns Energi Ab kan avyttras om det bedöms ändamålsenligt. Utskottet anser att det är ett steg i rätt riktning att renodla ägandet i de olika energibolagen i landskapet och uppmanar landskapsregeringen att medverka till en renodling av ägandet även i övriga bolag om transaktionerna bedöms ändamålsenliga ur landskapets synpunkt.

U T G I F T E R

43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET
43.60.20.	Ålands polismyndighet – verksamhetsutgifter (VR)
	Enligt framställningen föreslås att Ålands polismyndighet ska få köpa in datatjänster från statsförvaltningens IT – central HALTIK från juli 2010 och byta dataserver. Utskottet betonar vikten av att de datatjänster och system som inköps tillhandahålls på svenska. Utskottet har erfarit att den resursperson som HALTIK kommer att tillhandahålla Ålands polismyndighet kommer att vara svenskspråkig och placerad på Åland.
47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
47.05.	EUROPEISKA UNIONEN – REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN
47.05.69.	Återbetalning av medel för målprogram 2
	Enligt budgetframställningen har det vid slutredovisningen av målprogram 2 för åren 2000-2006 framkommit att landskapsregeringen har erhållit för stort förskott och ska återbetala 28.367,16 euro. Utskottet noterar i sammanhanget att programmets finansiella genomförandegrad är 93,2 procent.
47.15.	FRÄMJANDE AV LANTBRUKET
47.15.40.	Understöd för omstruktureringsprogram för sockersektorn (R)
	I budgetframställningen föreslås ett anslag om 249.000 euro för genomförande av landskapsregeringens omstruktureringsprogram för sockersektorn. Utskottet noterar att stödet går till odlare som slutat med odling av sockerbetor åren 2006- 2007. Detta innebär att ca 60 odlare kan komma ifråga för stödet. Stödet utbetalas utan nationell medfinansiering och kommer att komplettera investeringsstödet för lantbruket. Utskottet konstaterar att de som är berättigade till stödet snarast måste ansöka om att få del av det eftersom det måste betalas ut innan den 15 oktober 2010.
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
48.01.01.	Trafikavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
	Landskapsregeringen konstaterar att arbetet med att omorganisera trafikavdelningen pågår men fått stå tillbaka för andra angelägna arbetsuppgifter. I framställningen föreslås en tjänst som teknisk inspektör på grund av sjötrafikens behov. Utskottet anser att landskapsregeringen ska prioritera och påskynda en omstrukturering av avdelningen så att det blir en ändamålsenlig och effektiv struktur på avdelningen för att komma till rätta med de problem som finns. Utskottet har erfarit att den föreslagna tjänsten som teknisk inspektör på den enhet som driver och ansvarar för fartygen föreslås främst för att få ISM systemet att fungera och för att certifieringen ska hållas i kraft. Tillsättandet av tjänsten sker så att den kan anpassas till den nya organisationsformen. Utskottet konstaterar att den grundligare utredning som utskottet efterlyst om organisationsförändringarna ännu inte presenterats för lagtinget och uppmanar landskapsregeringen att i brådskande ordning förete lagtinget en sådan presentation som klart definierar beställar- och utförarfunktionerna.
48.20.	SJÖTRAFIKEN
	Landskapsregeringen gör en ingående presentation i budgetframställningen avseende anskaffningen av m/s Skarven i enlighet med lagtingets begäran i samband med behandlingen av den andra tilläggsbudgeten för år 2009. Redan i början av 2000 talet påbörjades projektet med m/s Skarven och under projektets gång har fel begåtts. Revisionsbyrån har gjort en granskning och lämnat en rapport över hela förloppet. Rapporten har i sin tur överlämnats till polisen för förundersökning. Eventuellt straffansvar kommer därigenom att prövas. Utskottet stöder åtgärden att ärendet överförts så att en opartisk prövning av ansvaret görs. Utskottet noterar de fel och brister som redovisas i tilläggsbudgeten och därtill erhållit information om bristande interna rutiner samt om hur dessa kan förbättras. Utskottet anser det särskilt anmärkningsvärt att bankgarantier inte tecknats för varvets förseningsböter och garantiåtaganden. Det är ännu oklart hur det ekonomiska utfallet av affären totalt sett kommer att bli. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att redovisa det totala ekonomiska utfallet av alla uppmärksammade fel inklusive förseningsböter och garantiåtaganden för lagtinget när alla ekonomiska transaktioner och kostnader är kända.
48.20.20.	Sjötrafiken – verksamhetsuppgifter (VR)
	I fråga om inrättandet av tjänsten som teknisk inspektör hänvisas till utskottets skrivningar under moment 48.01.01. gällande trafikavdelningens allmänna förvaltning.
48.30.	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING
48.30.77.	Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten (R)
	Landskapsregeringen föreslår ett anslag uppgående till 1,2 miljoner euro för hantering av de massor av asfalt innehållande stenkolstjära landskapet innehar. Det föreslagna anslaget om 1,2 miljoner euro fördelar sig, enligt vad utskottet erfarit, på bortförande av tjärasfalt över 1000 ppm till slutförvaring (7500 ton), hanteringen av asfalt/tjärasfalt under 1000 ppm (16.500 ton), byggande av förvaringsområde och saneringsarbeten. De juridiska- samt förlikningskostnaderna beräknas till ca 130.000 euro. Utskottet konstaterar att trafikavdelningen redan år 2003 i en egen rapport (”Miljöutredning vid Trafikavdelningen, Ålands landskapsstyrelse” av den 3 november 2003) bekräftar förekomst av tjärasfalt där det påpekas att miljöfrågorna måste hanteras korrekt när gamla vägar bryts upp. Utskottet anser att det med anledning av rapporten borde omgående ha vidtagits erforderliga åtgärder. Ett förslag till förordning avseende hantering av stenkolsasfalt är under beredning och där utgångspunkten är att PAH 16 (polyaromatiska kolväten) som understiger 1000 ppm ska kunna återanvändas vid vägbyggen medan det som överstiger detta referensvärde skall behandlas som problemavfall. PAH-er är en grupp av hundratals olika ämnen av vilka flera är cancerogena. Utskottet konstaterar att riktvärdet 1000 ppm eller lägre bör bedömas utgående från en analys av de miljö- och hälsomässiga samt ekonomiska faktorerna. Utskottet har erfarit att innan förordningen kan sättas ikraft måste den notifieras till EU kommissionen. Utskottet betonar vikten av att en långsiktig hållbar lösning snarast erhålles. En konsekvensanalys måste tas fram som underlag för denna lösning där alternativet med egen deponi jämförs med borttransport. Man bör i detta sammanhang överväga om återvinning är ett miljömässigt hållbart alternativ till deponering eller destruktion. Utskottet har erfarit att det i de åländska vägarna finns mer stenkolstjära att ta hand om. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen går vidare med planeringen för att garantera en hållbar och långsiktig lösning.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 28 april 2010 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Britt Lundberg, ministern Mats Perämaa, ministern Veronica Thörnroos, förvaltningschefen Arne Selander, finanschefen Dan E Eriksson, vik. avdelningschefen Ian Bergström, biträdande avdelningschefen John Eriksson, rådgivande tjänstemannen Minna Aaltonen vid finansministeriet, ordföranden för Ålands lärarförening r.f. Anne Almqvist, byråchefen Helena Blomqvist, ordföranden för fackskolelärarna Brita Enroth – Lindén, arbetsledaren Ture Eriksson vid Varggropens Sand Ab, befälhavaren Christer Fellman, polismästaren Camilla Hägglund, t.f. landskapsagronomen Sölve Högman, fd tekniska direktören Kaj Jansson vid Viking Line Abp, vägingenjören Stig Janson, avdelningschefen Rainer Juslin, prognoschefen Hannu Kaseva vid ETLA (telefonhörande), VD:n Jan Kahlroth vid Kraftnät Åland Ab, VD:n Henning Lindström vid Ålands Energi Ab och Mariehamns Energi Ab, IT-chefen Ronny Lundström, fd. ledande revisorn Agneta Mannberg-Jansson, huvudförtroendemannen för Akava Åland r.f. Kimmo Mattsson, projektingenjören Lars Rögård, VD:n Jan Wennström vid Ålands Elandelslag, personalchefen Terese Åsgård, myndighetschefen Yvonne Österlund.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jan-Erik Mattsson, vice ordföranden Raija-Liisa Eklöw samt ledamöterna Camilla Gunell, Torsten Sundblom och Danne Sundman.

Reservationer har inlämnats av ledamöterna Camilla Gunell och

Danne Sundman, vilka har fogats till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2010 samt

att lagtinget förkastar finansmotion nr 83/2009-2010.

__________________

Mariehamn den 25 maj 2010

Ordförande

Jan-Erik Mattsson

Sekreterare

Niclas Slotte

R E S E R V A T I O N

fogad till finansutskottets betänkande nr 8/2009-2010

Landskapsregeringen skriver i de allmänna motiveringarna att landskapets ekonomiska situation förutsätter att landskapsregeringen fullföljer påbörjade inbesparingsåtgärder.

I budgeten för år 2010 föreslår landskapsregeringen att landskapet ska spara in 3,3 miljoner euro på de anställdas löner, bl.a. genom permitteringar. Detta har ett halvt år senare skapat en situation där djup orättvisa råder mellan olika grupper av anställda. En del grupper behöver inte avstå en cent från sin lön, andra grupper delvis medan en tredje grupp frivilligt avstår sin semesterpenning.

Situationen som uppkommit till följd av det överliggande hotet om permittering har lett till stor oro bland de anställda. Organiseringen och planeringen av verksamheterna till följd av ökad frånvaro och permittering har inneburit en enorm arbetsbörda. Likaså har många arbetstimmar gått åt till förhandlingar och genomgångar av lagar och kollektivavtal. Permitteringarna leder till minskad produktivitet i organisationen, sänkt arbetsmotivation och försämrad kvalitet i verksamheterna. Detta sammantaget är mycket värt också i ekonomiska termer. Särskilt om man i vissa verksamheter är tvungen att arbeta övertid för att få arbetsuppgifterna utförda. Tyvärr har detta tagit den tid och kraft som skulle ha behövts för framåtsyftande och konstruktivt omstruktureringsarbete som har fått stå tillbaka.

Landskapsregeringen tar också en stor risk genom att permitteringarna skadar förtroendet för landskapet som arbetsgivare med tanke på de utmaningar som föreligger i form av framtida rekryterings- och kompetensförsörjning.

Verkställighet av permitteringsbesluten är förknippade med många problem. Det förefaller oklart hur verksamheterna ska fungera under den tid som personalen är permitterad och vem som har ansvaret. Det råder också delade meningar om huruvida det är förenligt med lag och kollektivavtal att permittera exempelvis lärare så som landskapet har föreslagit under veckoslut och så kallade fortbildningsdagar. Dessa okynnespermitteringar kommer troligen att leda till besvär och rättslig prövning. Det är olyckligt att arbetsgivaren försätter sig i en situation där man ska bedriva processer med sina egna anställda.

Totalt sett är det troligt att anta att den summa som landskapsregeringen anser att de anställda ska spara in åt dem, troligtvis kommer att kosta arbetsgivaren på annat sätt. Besluten om permitteringar är ett stort misstag och bör återtas innan det kostar landskapet ännu mer. Motsvarande inbesparingar kan göras totalt sett inom verksamheterna om man ger dem större frihet att hitta lösningar, än att låsa inbesparingarna enbart till lönemomenten.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag

att lagtinget godkänner finansmotion nr 83/2009-2010.

Mariehamn den 25.5.2010

Camilla Gunell

R E S E R V A T I O N

Undertecknad reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 8/2009-2010) med anledning av landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för landskapet Åland 2010 under momentet 48.30.77 Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten (R).

Undertecknad anser att utskottet borde ha föreslagit att landskapsregeringens planer avseende hanteringen av asfaltmassorna i den nuvarande utformningen ska stoppas för att man inte ska begå flera misstag och åsamka skattebetalarna ytterligare kostnader. Planerna bör ändras åtminstone på nedan beskrivet sätt.

När det gäller massor med en halt av stenskolstjära över 1000 ppm bör en lokal deponi som alternativ till dyr borttransport noggrant övervägas. Utskottet har inhämtat att det mot bakgrund av att det finns lika mycket massor till som klassas som farligt avfall i åländska vägar så kommer borttransport att bli väldigt kostsamt och en lokal deponi lönsam trots initial anläggningskostnad. Dessutom finns flera möjliga privata leverantörer av deponitjänster i landskapet. Trots detta sätter utskottet inte tydligt stopp för borttransporterna i detta skede.

Beträffande de massor under 1000 ppm som kan återvinnas borde landskapsregeringen följa de principer som vägverket i Sverige tillämpar. Där återvinner man dessa massor men skiljer ut de massor som har mellan 300 ppm och 1000 ppm och använder dem endast på vissa platser där det är lämpligt. Utskottet har tagit del av utredningar och jämförelser mellan olika alternativ när det gäller hanteringen och dessutom en omfattande utvärdering av olika alternativ när det gäller hantering av denna typ av massor i Sverige.

Planerna på ett landskapsägt asfaltupplag borde också stoppas. Det hör inte till landskapets verksamhet att bedriva denna typ av anläggning och särskilt inte på detta icke konkurrensneutrala sätt. Planen föreslås byggas på av den ena asfaltleverantörens mark och förverkligas utan någon som helst upphandling. Detta samtidigt som den andra leverantören har byggt sina anläggningar på egen bekostnad.

Den konflikt som landskapsregeringen har försatt sig i med det bolag som idag har asfaltmassorna borde omedelbart avslutas och ersättas med förhandlingar om förlikning. Att processa på detta sätt skapar inte bara onödiga motsättningar med åländskt näringsliv utan också framförallt processkostnader som är på förhand bortkastade och som i slutändan gör att kostnaden blir ännu högre än om man från början skulle ha kommit överens.

Undertecknad understöder utskottets ståndpunkt att en konsekvensanalys av olika alternativ måste göras men anser att planerna till dess den är klar måste stoppas. På grund av tvisten om asfaltmassorna har landskapsregeringen hamnat i akut tidsbrist och tvingats till panikartade åtgärder som i längden inte är hållbara. Det första steget man måste ta är således att förlikas i nämnda process för att få tid att fundera på hållbara lösningar på detta problem.

Lemland den 25 maj 2010

Danne Sundman

Finansutskottets betänkande 8/2009-2010

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter