Framställning 1/2005-2006

Lagtingsår: 2005-2006

Ladda ner Word-dokument

 

FRAMSTÄLLNING nr 1/2005-2006

 

Datum

 

 

2005-09-15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändring av landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet och ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Förslaget innebär att rätten till partiellt stöd utvidgas till att gälla vårdnadshavare till barn som deltar i det första och andra läsårets undervisning inom den grundläggande undervisningen. Dessutom föreslås att det skall vara möjligt att vardera vårdnadshavare till barnet skall kunna lyfta det partiella stödet, även om deras partiella vårdledighet infaller under samma kalenderperiod. Stödets storlek föreslås vara på samma nivå som det nuvarande partiella stödet.

     De föreslagna ändringarna i landskapslag om stöd för vård av barn i hemmet föreslås träda i kraft 1 januari 2006. Den föreslagna ändringen i grundskolelag för landskapet Åland avses träda i kraft omedelbart.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Nuvarande regler 3

1.1. Stöd för vård av barn i hemmet 3

1.2. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet 3

1.3. Administration. 4

1.4. Finansiering. 4

1.5. Hemkommun. 4

2. Förslag till ändring. 4

2.1. Landskapslag om stöd för vård av barn i hemmet 4

2.1.1. Barn i skolstartåldern. 4

2.1.1.1. Förundervisning och läroplikt 4

2.1.1.2. Partiellt stöd till båda vårdnadshavarna. 5

2.1.1.3. Partiellt stöd. 6

2.2. Grundskolelag. 6

3. Förslagets konsekvenser 6

3.1. Ändring i landskapslag om stöd för vård av barn i hemmet 6

3.1.1. Barn i skolstartåldern. 6

3.1.1.1. Konsekvenser på den offentliga ekonomin. 6

3.1.1.2. Administrativa konsekvenser 7

3.1.1.3. Konsekvenser på miljön. 7

3.1.1.4. Konsekvenser för jämställdheten. 7

4. Ärendets beredning. 8

4.1. Beredning. 8

4.2. Remissutlåtanden. 8

5. Ikraftträdande. 8

Lagtext 9

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet 9

L A N D S K A P S L A G om ändring av 21 § grundskolelagen för landskapet Åland. 10

Parallelltexter 11

 


 

Allmän motivering

 

1. Nuvarande regler

 

1.1. Stöd för vård av barn i hemmet

 

Med stöd för vård av barn i hemmet avses enligt 2 § i landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet ett ekonomiskt stöd som betalas till vårdnadshavare för ordnande av vården av ett barn under tre år. En förutsättning för erhållande av stöd för vård av barn i hemmet är enligt 1 § att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare inte väljer av kommunen ordnad barnomsorgsplats enligt 5 § barnomsorgslagen (1997:14) för landskapet Åland eller barnomsorg som kommunen bekostar enligt 24 § barnomsorgslagen och att barnet faktiskt är bosatt i landskapet. Stödet för vård av barn i hemmet består av en grunddel, en syskonförhöjning och en inkomstrelaterad tilläggsdel. Grunddelen finns angiven i 1 § landskapsförordningen (1997:13) om stöd för vård av barn i hemmet. Grunddelen är för närvarande 388,51 euro per kalendermånad.

     Enligt 5 § i landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet betalas syskonförhöjning för varje barn i familjen som är berättigat till stöd. Syskonförhöjning betalas för ett eller flera barn under sju år som inte erhåller av kommunen ordnad barnomsorgsplats enligt 5 § barnomsorgslagen eller barnomsorg som kommunen bekostar enligt 24 § samma lag. Syskonförhöjning betalas vidare till barn som fyllt tre men inte sju år som får kommunal barnomsorg under högst 5 timmar i dygnet. Syskonförhöjningen är 20 % av grunddelen per kalendermånad. Syskonförhöjningen är för närvarande 77,70 euro per barn.

     Bestämmelser om tilläggsdel finns i 6 § landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet. Tilläggsdel betalas för ett barn i familjen som berättigar till stöd för vård av barn i hemmet. Vårdtillägget är inkomstrelaterat och dess fulla belopp är 70 % av grunddelen. Dess fulla belopp är för närvarande 272 euro per kalendermånad. Det belopp som familjens skattepliktiga inkomster inte får överstiga för att familjen skall få full tilläggsdel anges i 2 § landskapsförordningen om stöd för vård av barn i hemmet. Beloppet är för närvarande 776,36 euro per kalendermånad. Om de skattepliktiga inkomsterna överskrider det belopp som berättigar till full tilläggsdel, minskas tilläggsdelens maximibelopp med 15 % av den överstigande delen av de skattepliktiga inkomsterna.

     Stöd för vård av barn i hemmet betalas inte under den tid då vårdnadshavare är berättigad till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 364/1963). Även om vårdnadshavare inte har rätt till sådan förmån erläggs stödet först sedan den i sjukförsäkringslagen avsedda tiden löpt ut.

     Sedan 1.1.2005 tillämpas den nya lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier 27.6.2003/644 beträffande det åländska stödet. (Social- och hälsovårdsministeriets skrivelse, Diarienummer P10-05-1400).

 

1.2. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet

 

Vårdnadshavare för barn som är under tre år har vidare rätt till partiellt stöd för vård av barn i hemmet enligt 1 § 2 mom. om vårdnadshavaren är partiellt vårdledig eller är anställd på deltid och arbetstiden med anledning av vården av barnet uppgår till i medeltal högst 30 timmar per vecka. Stödets storlek gällande partiellt stöd är 25 procent av grunddelen uträknad enligt 4 § 2 mom. Det partiella stödet för vård av barn i hemmet betalas per kalendermånad och är för tillfället 97,13 euro per kalendermånad.

     Partiellt stöd betalas inte om familjen erhåller grunddel enligt 4 §. Partiellt stöd betalas inte heller om familjen har rätt till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen eller om familjen inte har rätt till dessa förmåner innan den avsedda tiden i sjukförsäkringslagen löpt ut. Partiellt stöd betalas inte om vårdnadshavaren är studerande eller om en vårdnadshavare förkortar sin tid som privat företagare.

 

1.3. Administration

 

Stöd enligt landskapslag om stöd för vård av barn i hemmet betalas enligt 8 § på ansökan till den vårdnadshavare som i ansökan angetts som mottagare av stödet, till annan vårdnadshavare som handhar vårdnaden om barnet eller, om särskilda skäl finns, till annan person som sörjer för barnets vård och fostran.

 

1.4. Finansiering

 

Finansieringen av det stödet för vård av barn i hemmet är för närvarande fördelad mellan landskapet och kommunerna, och ingår som en integrerad del i landskapsandelarna för kommunernas verksamhetskostnader i landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården. Här finns ett enhetligt planerings- och bidragssystem för att knyta samman socialvården.

 

1.5. Hemkommun

 

Enligt 3 § i landskapslag om stöd för vård av barn i hemmet sörjer hemkommunen för att stödet för vård av barn verkställs. Som hemkommun räknas den kommun där personen har sin i lagen om hemkommun (FFS 201/1994) avsedda hemort. Lagen om hemkommun tillämpas på Åland med stöd av kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland, 2 §. Kommun som erlägger hemvårdsstöd skall enligt landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet 13 §, då den får uppgift om att mottagaren av stödet har flyttat, översända handlingarna om hemvårdsstöd till socialnämnden i kommunen dit mottagaren har flyttat.

 

2. Förslag till ändring

 

2.1. Landskapslag om stöd för vård av barn i hemmet

 

2.1.1. Barn i skolstartåldern

 

I riket infördes från den 1 augusti 2004 en partiell vårdpenning till vårdnadshavare för barn som deltar i den grundläggande utbildningen på det första eller andra läsåret, med ett belopp om 70 euro per kalendermånad. Syftet med stödet är att underlätta samordningen av arbete och familjeliv.

     Landskapsregeringens förslag går likaså ut på att utvidga betalningen av det partiella stödet från att omfatta endast vårdnadshavare till barn under tre år, till att även omfatta vårdnadshavare som har barn som påbörjar den grundläggande undervisningen och deltar i första och andra årskursen i grundskolan. Enligt förslaget skall rätten till partiellt stöd även tillkomma vårdnadshavare som har barn som omfattas av förlängd läroplikt eller som har fått skolstarten senarelagd.

 

2.1.1.1. Förundervisning och läroplikt

 

Läroplikten regleras i 21 § grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland. Tilläggsbestämmelser finns i 11 § grundskoleförordningen (1995:95) för landskapet Åland. Varje barn med hemort i landskapet är läropliktigt. Läroplikten innebär en skyldighet för barnet att genomgå grundskolan eller att inhämta motsvarande undervisning i en annan skola eller i hemmet. Med motsvarande undervisning i annan skola avsågs vid lagens tillkomst undervisning i ersättande skolor som regleras i 7 kap. grundskolelagen samt skolor för syn- och hörselskadade barn. (Framställning 15/1993-94 s.13)

     Läroplikten börjar vanligen det år då barnet fyller sju år. I 21 § 3 mom. grundskolelagen anges att ett barn som på grund av handikapp inte kan få undervisning i den nioåriga grundskolan blir läropliktigt det år då det fyller sex år. I 21 § 4 mom. anges att läroplikten upphör då eleven uppfyllt sin skyldighet enligt 21 § 2 mom. grundskolelagen men senast efter tio år eller för ett handikappat barn som avses i [3 mom.] efter elva år. I framställningen sägs även att för barn som på grund av handikapp inte klarar av att inhämta grundskolans kunskaper på nio år föreslås läroplikten inträda vid sex års ålder och fortgå i elva år. (Framställning 15/1993-94 s.14).

     I 11 § grundskoleförordningen anges att om vårdnadshavaren vill att barnet skall inleda skolgången det år barnet fyller sex år eller åtta år skall vårdnadshavaren visa att det finns skäl för detta. Vid behov skall vårdnadshavaren visa att barnet har undersökts psykologiskt eller medicinskt. Barn som inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som föreskrivs, har rätt till förundervisning året innan läroplikten uppkommer. Beträffande handikappade barn som omfattas av förlängd läroplikt så är de i den kommunala dagverksamheten tillsammans med övriga barn innan skolstarten i träningsundervisning vid sex års ålder.

     Om förundervisning stadgas i 19 § och 20 § barnomsorglagen. Landskapsregeringen har antagit ett program för förundervisningen som är koordinerat med läroplanen för landskapets skolor. Varje daghem har en arbetsplan med bland annat programmet för hur förundervisningen skall genomföras. Barn har rätt till förundervisningsplats 20 timmar per vecka året innan skolstarten. (Framställning nr 17/1995-96)

     Partiellt stöd för vård av barn i hemmet beträffande barn i skolåldern kommer enligt förslaget normalt att betalas till föräldrar till barn på årskurs 1 och 2 inom den grundläggande undervisningen. Förälder kan vara partiellt vårdledig till slutet av barnets andra läsår inom den grundläggande undervisningen. Det partiella stödet för vård av barn i hemmet utbetalas även under skolloven. Det skolår läroplikten börjar kan partiellt stöd betalas från 1.8 detta år. Rätten till partiellt stöd avslutas 31.7 efter det andra läsåret.

 

2.1.1.2. Partiellt stöd till båda vårdnadshavarna

 

Förslaget innehåller vidare möjlighet att betala partiellt stöd till båda vårdnads­havarna, även om deras partiella vårdledighet infaller under samma kalenderperiod. Förslaget gör det möjligt för vårdnadshavarna att utnyttja det partiella stödet, till exempel, så att den ena vårdnadshavaren sköter barnet på förmiddagarna och den andra på eftermiddagarna under samma kalenderperiod. Då behöver familjen inte ordna någon vårdplats för barnet.

     Det är viktigt i sammanhanget att lyfta fram en viktig skillnad mellan landskapet och riket, som består i att verksamheten i fritidshem för barn i första och andra årskurs är bättre utbyggd och utnyttjad i landskapet än i riket. Rätten till partiellt stöd för vårdnadshavare förutsätter att man avstår från användandet av en sådan plats vid kommunernas fritidshem.

     Arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) tillämpas på ett sådant avtal (arbetsavtal) genom vilket en arbetstagare eller arbetstagare tillsammans som ett arbetslag förbinder sig att personligen utföra arbete för en arbetsgivares räkning under dennes ledning och övervakning mot lön eller annat vederlag.

     Bestämmelser om tillämpning av arbetsavtalslagen är tvingande och hindrar att undantag för tillämpningsområdet för lagen görs på lägre nivå än lagnivå om inte i lagen finns ett uttryckligt bemyndigande att utfärda förordning om detta.

     Arbetsavtalslagen tillämpas enligt 1 kap. 2 § 1 p. inte på avtal eller förordnanden som innebär att offentligrättslig tjänsteplikt eller tjänstgöringsskyldighet fullgörs. Lagen skall inte heller tillämpas på tjänstemän i landskapet Åland eller på tjänsteinnehavare i kommuner. Enligt 18 § 2 p. självstyrelselagen (1991:71) för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapets tjänstemän och tjänstekollektivavtal för landskapets anställda. Enligt 27 § 21 p. har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om arbetsrätt med undantag för tjänstekollektivavtal för landskapets och kommunernas anställda och med beaktande av vad som stadgas i 29 § 1 mom. 6 p. och 29 § 2 mom. I 29 § 1 mom. 6 p. anges att riket har lagstiftningsbehörighet för arbetsavtal med undantag av läroavtal enligt 18 § 14 p. och samarbete inom företag.

     Tillämpligt tjänstekollektivavtal i anställningsförhållanden för landskapets och kommunernas tjänstemän upprättas enligt landskapslagen (1978:22) om tjänstekollektivavtal.

     Arbetsavtalslagen tillämpas enligt 1 kap. 2 § 3 p. inte heller på avtal som förutsätter en arbetsprestation, om det bestäms särskilt om avtalet genom lag. En sådan speciallag är till exempel sjömanslagen. Istället används tillämpligt kollektivavtal.

     Båda vårdnadshavarna har enligt lagförslaget rätt till partiellt stöd för samma kalenderperiod, förutsatt att de inte håller partiell vårdledighet samtidigt enligt 4 kap. 4 § arbetsavtalslagen eller enligt tillämpligt kollektivavtal i enlighet med lagens 1 kap. 2 § p. 1 eller 3.

 

2.1.1.3. Partiellt stöd

 

För att upprätthålla en likformighet med systemet med partiellt stöd till vårdnadshavare, föreslås att nivån på stödet bör bestämmas till samma nivå som gäller för stödet till vårdnadshavare för barn under tre år, det vill säga 25 procent av grunddelen.

     Förslaget om ändring i landskapslagen om vård av barn i hemmet föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. För det fall att lagen träder ikraft efter 1 januari 2006 kan partiellt stöd för vård av barn när barnet deltar i det första och andra årets undervisning inom den grundläggande undervisningen eller motsvarande undervisning sökas retroaktivt från 1 januari 2006.

 

2.2. Grundskolelag

 

Förslaget innebär i grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland 21 § 4 mom. att den senare hänvisningen till 2 mom. ändras att hänvisa till 3 mom. Förslaget är endast en rättelse i lagtext och innebär inte någon ändring i tillämpning.

     Denna ändring görs eftersom det i framställningen hänvisas till läroplikten som regleras i 21 § grundskolelagen.

 

3. Förslagets konsekvenser

 

3.1. Ändring i landskapslag om stöd för vård av barn i hemmet

 

3.1.1. Barn i skolstartåldern

 

3.1.1.1. Konsekvenser på den offentliga ekonomin

 

Enligt bedömningar i riket kommer rätten till partiell vårdledighet att utnyttjas av cirka tio procent av vårdnadshavarna till barnen i den första och andra klassen inom den grundläggande utbildningen eller motsvarande undervisning. Om motsvarande bedömning tillämpas i landskapet skulle det innebära att 62 föräldrar utnyttjar rätten per månad, motsvarande en total ökning av kommunernas årskostnad om knappt 80.000 euro. Landskapsandelen stiger i så fall med 20.300 euro, vilket motsvarar 25,4 % av kommunernas kalkylerade merkostnad. Mot bakgrund av den goda fritidshemsverksam­het som kommunerna i landskapet erbjuder vårdnadshavarna, finns det grundad anledning att anta att rätten till det partiella stödet kommer att utnyttjas i mindre utsträckning i landskapet än i riket. En sådan utveckling påverkar naturligtvis kommunernas och landskapets kostnader för förslaget.

 

3.1.1.2. Administrativa konsekvenser

 

Då lagstiftningen om stöd för vård av barn i hemmet togs fram angavs att eftersom det är kommunerna som administrerar dagvårdsplatserna så är det mest ändamålsenligt att kommunerna även administrerar stödet för vård av barn i hemmet. Det gäller fortfarande och det gäller även det nya partiella stödet till barn i skolåldern, eftersom kommunerna administrerar skolplatserna och likaså fritidshemsplatserna. Utbetalning och kontroll av nuvarande stöd administreras av kommunerna. En utvidgning av stödet enligt förslaget, medför troligen en mycket begränsat ökning av arbetsmängden för kommunerna. Omfattningen bedöms sålunda bli så liten att den är försumbar i sammanhanget.

 

3.1.1.3. Konsekvenser på miljön

 

Inga kända konsekvenser föreligger.

 

3.1.1.4. Konsekvenser för jämställdheten

 

Syftet med den utvidgade rätten till partiellt stöd är att erbjuda familjerna alternativa sätt att ordna omsorgen om yngre skolbarn utanför skoltiden, vid sidan av möjligheten att nyttja kommunernas verksamhet i fritidshem, samt att underlätta samordningen av arbete och familjeliv. Förslaget innebär att båda föräldrarna erbjuds möjlighet till att ta ansvar för skötseln av barnet och ändå förvärvsarbeta. Förslaget gör det möjligt för båda vårdnadshavarna att utnyttja det partiella stödet, till exempel, så att den ena vårdnadshavaren sköter barnet under förmiddagen och den andra på eftermiddagen. Då behöver familjen inte göra anspråk på någon plats vid fritidshem för barnet.

     Beslutet om att ta ut partiell vårdledighet och beslutet om vilken av eller om båda av vårdnadshavarna skall ta ut partiell vårdledighet påverkas bland annat av familjesituationen, ekonomiska faktorer och individuella värderingar, attityder och faktorer. Även traditionella värderingar i samhället och på arbetsplatsen kan påverka beslutet.

     Skillnaderna på arbetsmarknadern är främst löneklyftorna och kvinnornas generellt lägre lönenivå och mindre arbetsinsats som beror på bland annat deltidsarbete. Huvudansvaret för skötseln av små barn finns i nuläget mer bland kvinnorna än bland männen. I nuläget finns inte för samtliga kommuner samlad statistik för hur stöd för vård av barn i hemmet utnyttjas på Åland. Ett exempel är dock Mariehamns stad som uppger att av cirka 150 lyftare av hemvårdsstöd för vård av barn under tre år i hemmet för augusti månad 2005 finns i staden tre män; av dessa personer är sex kvinnor och ingen man partiellt vårdlediga. Att kvinnor i högre grad än män väljer bort arbetsliv i förmån för skötseln av barn resulterar i att kvinnor har en sämre löneutveckling, lägre pension och sämre karriärs- och fortbildningmöjligheter.

     Rätten till partiellt stöd förutsätter att vårdnadshavare begränsar omfattningen av sin arbetstid så att den uppgår till i medeltal högst 30 timmar per vecka. Kvinnan eller mannen som utnyttjar partiellt vårdledigt utesluts inte från karriärmöjligheter, utan arbetslivet kombineras med familjelivet. Förslaget innebär dock en något försämrad situation i arbetslivet för den partiellt vårdledige jämfört med om denne istället arbetat heltid. Landskapsregeringen är medveten om denna faktor, men gör bedömningen att förslaget är viktigt för omsorgen om familjernas barn.

     Förslagen kan även påverka verksamheten i fritidshem i kommunerna. Om många vårdnadshavare kommer att utnyttja den partiella vårdledigheten för barn kan detta innebära konsekvenser genom nedskärningar i storleken på personalstyrkan eller förkortad arbetstid för personalen i fritidshemmen. Statistik för enbart barnträdgårdslärare finns inte, men beträffande klass- och barnträdgårdslärare var år 2000 andelen kvinnor 87 % och andelen män 13 %.

     Förslaget torde inte medföra att många fler vårdnadshavare begränsar sin arbetstid för att få rätt till stödet. Förslaget torde i en del fall innebära att båda vårdnadshavare kommer att utnyttja möjligheten till vård av barn i hemmet. Om både kvinnor och män väljer att vara partiellt vårdlediga med barn i hemmet främjar det jämställdheten.

 

3.2. Ändring i grundskolelagen

 

Förslagen har inte ha några konsekvenser i jämförelse med gällande rätt. Förslaget är endast en rättelse i lagtext och innebär inte någon ändring i tillämpning.

 

4. Ärendets beredning

 

4.1. Beredning

 

Ärendet har beretts av landskapsregeringens social- och miljöavdelning i samarbete med lagberedningen. En PM med förslag till landskapslag om ändring i landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet skickades på remiss till Ålands kommunförbund kf samt till de åländska kommunerna i november 2004. Remissvar har inkommit från Ålands kommunförbund samt från Mariehamns stad, Sottunga kommun, Föglö kommun, Kumlinge kommun, Vårdö kommun, Hammarlands kommun, Lemlands kommun, Kökars kommun, Jomala kommun, Eckerö kommun, Lumparlands kommun, Finströms kommun samt Sunds kommun.

 

4.2. Remissutlåtanden

 

Ålands kommunförbund och samtliga kommuner påtalar den ekonomiska belastning förslaget medför. De flesta kommunerna är positiva till förslaget i övrigt och flera kommuner förordar förslaget.

     Landskapsregeringen har för avsikt att följa utvecklingen av de ekonomiska kostnaderna för kommunerna som följer av ändringarna i landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet. Landskapsregeringen kommer vidare att överväga hur landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet kan revideras om det är nödvändigt på basen av uppföljningen.

 

5. Ikraftträdande

 

Förslaget om ändring i landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. För det fall att lagen träder ikraft efter 1 januari 2006 kan partiellt stöd för vård av barn när barnet deltar i det första och andra årets undervisning inom den grundläggande undervisningen eller motsvarande undervisning sökas retroaktivt från 1 januari 2006. Förslaget om ändring i grundskolelagen föreslås träda i kraft omedelbart.


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 1 § 1 mom. landskapslagen (1985:50) om stöd för vård av barn i hemmet, sådant det lyder i landskapslagen (1997/15) samt

     fogas till lagens 1 § ett nytt 3 mom., sådan paragrafen lyder i landskapslagen (1990/27), landskapslagen (1995/32) och landskapslagen (1997/15), varvid det tidigare 3 mom. blir 4 mom., till lagens 8 § ett nytt 2 mom., varvid det tidigare 2 mom. blir 3 mom. samt till lagens 9 § ett nytt 5 mom., sådan paragrafen lyder i landskapslag (1995/32) som följer:

 

1 §

     Vårdnadshavare för barn under tre år som inte utnyttjar kommunal daghemsverksamhet eller sådan daghemsverksamhet som kommunen bekostar har rätt att få stöd för vård av barn i hemmet enligt denna lag. Med daghemsverksamhet avses även verksamhet i fritidshem.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Vårdnadshavare har under samma förutsättningar rätt till partiellt stöd även när barnet deltar i det första och andra årets undervisning inom den grundläggande undervisningen eller motsvarande undervisning.

 

8 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Båda vårdnadshavarna har rätt till partiellt stöd för samma kalenderperiod, förutsatt att de inte håller partiell vårdledighet samtidigt enligt 4 kap. 4 § arbetsavtalslagen eller enligt tillämpligt kollektivavtal i enlighet med lagens 1 kap. 2 § p. 1 eller 3.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

9 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Partiellt stöd utbetalas i enlighet med 1 § och 6a §, om inte förutsättningarna för att erhålla stöd upphör dessförinnan.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den                      .

     Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.

     För det fall att lagen träder ikraft efter den 1 januari 2006 kan partiellt stöd för vård av barn när barnet deltar i det första och andra årets undervisning inom den grundläggande undervisningen eller motsvarande undervisning sökas retroaktivt från den 1 januari 2006.

__________________


 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 21 § grundskolelagen för landskapet Åland

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 21 § 4 mom. grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland samt

     ersätts i lagen ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former som följer:

 

21 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Läroplikten upphör då eleven uppfyllt sin skyldighet enligt 2 mom., men senast efter tio år och för ett handikappat barn som avses i 3 mom. efter elva år.

 

__________________

 

     Denna lag träder omedelbart ikraft.

 

__________________

 

 

 

Mariehamn den 15 september 2005

 

 

V i c e l a n t r å d

 

 

Jörgen Strand

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Harriet Lindeman

 


Parallelltexter

 

·      Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 1/2005-2006