Framställning 10/2007-2008
|
|
| ||
|
| FRAMSTÄLLNING nr 10/2007-2008 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2008-01-03 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ny blankettlag om byggnaders energiprestanda
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att rikets lag om energicertifikat för byggnader och rikets lag om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem görs tillämpliga i landskapet genom en blankettlag.
Syftet med de föreslagna lagarna är att få dem som projekterar byggnader, byggherrarna, byggarna, ägarna och användarna att i större utsträckning än tidigare fästa uppmärksamhet vid energianvändningen och möjligheterna att minska den både i nybyggen och i det befintliga byggnadsbeståndet.
Genom den föreslagna blankettlagen implementeras Europaparlamentets och rådets direktiv (2002/91/EG) om byggnaders energiprestanda i den åländska lagstiftningen.
INNEHÅLL
1.1 Minimikrav på energiprestanda
1.2 Energicertifiering av byggnader
1.3 Kontroll av värmepannor och luftkonditioneringssystem
2. Landskapsregeringens förslag
Allmän motivering
1. Inledning
Ett nytt EU-direktiv om byggnaders energiprestanda (2002/91/EG) antogs av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd i december 2002. Direktivet trädde ikraft den 4 januari 2003 och skulle ha varit implementerat i medlemsstaternas lagstiftning tre år senare.
Bakgrunden till det antagna EU-direktivet står att finna i EU-kommissionens arbete på miljö- och energiområdet. EU-kommissionen framhåller tre viktiga punkter avseende energianvändningen i EU:
• EU kommer att få ett ökat beroende av importerad energi i framtiden om inga åtgärder vidtas. Detta förstärks ytterligare av att antalet medlemsländer ökar. Baserat på aktuella bedömningar kommer andelen importerad energi uppgå till 70% år 2030, jämfört med nuvarande 50 %, om inget görs.
• Utsläppen av växthusgaser ökar inom unionen, vilket gör det svårt att leva upp till de åtaganden som gjorts inom ramen för Kyotoprotokollet.
• EU har varken intentioner eller möjligheter att påverka energitillförseln inom unionen. Avsikten är istället att påverka användningen av energi, främst genom energibesparingar inom byggnads- och transportsektorn.
Kommissionen har pekat ut byggnadssektorn som ett av de viktigaste områdena för genomförande av åtgärder som syftar till att effektivisera användningen av energi. Byggnadssektorn är en av de största slutanvändarna av energi inom unionen. Det behövs därför en målinriktad satsning på att ta fram ett regelverk som ska ha som syfte att minska ökningstakten i energianvändningen.
Syftet med direktivet är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader i gemenskapen samtidigt som hänsyn tas till utomhusklimat och lokala förhållanden liksom krav på inomhusklimat och kostnadseffektivitet. Direktivet är ett ramdirektiv och innehåller krav på fem punkter som medlemsländerna måste införa:
1. Metoder för beräkning av byggnaders energiprestanda (artikel 3).
2. Minimikrav på energiprestanda för nya byggnader (artikel 5).
3. Minimikrav på energiprestanda för stora byggnader som genomgår
omfattande renovering (artikel 6).
4. Energicertifiering av byggnader (artikel 7).
5. Regelbundna kontroller av värmepannor och luftkonditioneringssystem i byggnader samt en bedömning av värmeanläggningen om värmepannorna är äldre än 15 år (artikel 8 och 9).
1.1 Minimikrav på energiprestanda
Punkt två och tre avser tillämpning av minimikrav på energiprestanda för nya samt befintliga större byggnader. Minimikraven fastställs på grundval av de metoder som avses i punkt 1. Kraven ska ta hänsyn till bland annat inomhusklimat, lokala förhållanden, avsedd verksamhet samt ålder. Kraven ska ses över med jämna mellanrum, minst vart femte år. Vid behov ska de uppdateras för att återspegla den tekniska utvecklingen inom byggnadssektorn.
1.1.2 Minimikrav för befintliga byggnader
För befintliga byggnader större än 1000 m2 ska medlemsländerna se till att deras energiprestanda förbättras så att de uppfyller minimikraven när de genomgår omfattande renovering, i den mån det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart. Kraven får fastställas antingen för den renoverade byggnaden i dess helhet eller för de renoverade systemen eller komponenterna när de ingår som en del i en renovering som ska genomföras inom en begränsad tidsperiod, med syftet att förbättra byggnadens totala energiprestanda.
1.1.3 Minimikrav för nya byggnader
Medlemsländerna ska tillse att nya byggnader motsvarar minimikraven på energiprestanda. För nya byggnader större än 1000 m2 ska det innan byggandet inleds göras en bedömning av om alternativa system för energiförsörjning är genomförbara tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt. Exempel på alternativa system är:
• Decentraliserade energiförsörjningssystem, som baseras på förnybar energi.
• Kombinerad värme- och elproduktion.
• Fjärr/närvärme eller fjärr/närkyla, om sådan finns tillgänglig.
• Värmepumpar, under vissa förutsättningar.
1.1.4 Undantag
Undantag från fastställande och tillämpning av minimikraven får ske för:
• Byggnader och monument med officiellt skydd som del av en utvald miljö, eller på grund av deras särskilda arkitektoniska eller historiska värde, om överensstämmelse med kraven skulle medföra oacceptabla förändringar av deras särdrag eller utseende.
• Byggnader som används för andakt eller religiös verksamhet.
• Fristående byggnader med en total användbar golvarea på mindre än 50 m2.
• Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas två år eller mindre, industrianläggningar, verkstäder och jordbruksbyggnader med lågt energibehov som inte är avsedda som bostäder samt jordbruksbyggnader som inte är avsedda som bostäder och som används inom en sektor som omfattas av nationellt sektorsavtal om energiprestanda.
• Bostadshus som är avsedda för användning mindre än fyra månader per år.
1.2 Energicertifiering av byggnader
Den fjärde punkten i direktivet berör energicertifiering av byggnader. Med energicertifiering avses fastställande av en byggnads energianvändning och dokumentering av energiprestandan i ett energicertifikat. Energianvändningen ska beräknas med hjälp av den beräkningsmetod som åsyftas under punkt 1 i direktivet. Syftet med en energicertifiering är enligt direktivet att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader samtidigt som hänsyn tas till utomhusklimat och lokala förhållanden liksom krav på inomhusklimat och kostnadseffektivitet.
Enligt direktivet ska det vid försäljning och uthyrning av alla byggnader finnas tillgängligt ett energicertifikat som inte får vara äldre än tio år.
I byggnader med en golvarea större än 1000 m2 och som inhyser offentliga myndigheter och institutioner som tillhandahåller offentliga tjänster för ett stort antal personer och därför ofta besöks av dessa personer, ska dessutom certifikatet anslås. Anslaget ska placeras på en plats som är framträdande och klart synlig för allmänheten och det får då inte vara äldre än tio år. Utöver detta kan för offentliga byggnader större än 1000 m2 också relevanta klimatfaktorer anslås:
• Temperaturintervall som av myndigheten är rekommenderat för typen av byggnad. När så är lämpligt ska även andra, för den aktuella byggnaden relevanta klimatfaktorer beaktas.
• Aktuell innetemperatur samt andra relevanta klimatfaktorer.
Den aktuella innetemperaturen i byggnaden måste baseras på någon form av medelvärde för byggnaden som helhet. Att enbart ange temperaturen i en punkt i byggnaden kan bli grovt missvisande.
Certifikat för lägenheter eller enheter för individuellt bruk i byggnadskomplex får grunda sig på en gemensam certifiering för hela byggnaden för byggnadskomplex med ett gemensamt värmesystem eller en genomförd bedömningen av en annan, representativ lägenhet i samma byggnadskomplex.
Utöver byggnadens energiprestanda ska energicertifikatet innehålla referensvärden på energianvändningen, vilka kan vara baserade på aktuella rättsliga normer och riktmärken. Certifikatet ska åtföljas av förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda.
1.2.1 Undantag
Undantag från tillämpningen får göras enligt de undantag som gäller vid fastställande och tillämpning av minimikrav.
1.3 Kontroll av värmepannor och luftkonditioneringssystem
Syftet med kontroller av värmepannor och luftkonditioneringssystem är att bedöma deras effektivitet samt om de är rätt dimensionerade i förhållande till byggnadens värmebehov respektive kylbehov. Lämpliga råd ska ges till användarna om utbyte av värmepannorna, förändringar i värmesystemet, förbättring eller utbyte av luftkonditioneringssystemet samt alternativa lösningar.
1.3.1 Värmepannor
Enligt punkt fem i direktivet ska det genomföras regelbundna kontroller av värmepannor enligt ett av två alternativ:
1. Inspektion av värmepannor som eldas med icke förnybara flytande eller fasta bränslen med en nominell effekt på 20-100 kW. Värmepannor med en nominell effekt på över 100 kW ska inspekteras åtminstone vartannat år. För värmepannor som eldas med gas kan denna period utsträckas till fyra år. Värmeanläggningens funktion ska vid en engångsinspektion bedömas om värmepannor med en nominell effekt på över 20 kW är äldre än 15 år.
2. Rådgivning till användare angående utbyte av värmepannorna, andra förändringar i värmesystemet och alternativa lösningar som kan omfatta inspektioner för att bedöma värmepannans effektivitet samt huruvida den är av lämplig storlek. Den totala verkan av detta bör i stort sett motsvara verkan av ovan beskrivna förfarande.
1.3.2 Luftkonditioneringssystem
När det gäller luftkonditioneringssystem ska dessa inspekteras regelbundet om de har en nominell effekt på mer än 12 kW.
2. Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag genom vilken rikets lag om energicertifikat för byggnader (FFS 487/2007) och rikets lag om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem (FFS 489/2007) görs tillämplig i landskapet. Härigenom genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda.
Förslagets syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Lagen innehåller bestämmelser om en skyldighet för ägaren till en byggnad att se till att byggnaden besiktigas och att vissa uppgifter om byggnadens energianvändning och inomhusmiljö deklareras i en energideklaration. En sådan deklaration ska upprättas när en byggnad uppförs. För byggnader över 1000 m2 och byggnader som upplåts med nyttjanderätt ska det alltid finnas en deklaration som inte är äldre än tio år.
En deklaration ska också upprättas när en byggnad säljs, om det inte redan finns en deklaration som inte är äldre än tio år. Ägaren till en byggnad ska se till att en oberoende expert besiktigar byggnaden och upprättar deklarationen.
Särskilda krav ställs på regelbunden besiktning av större luftkonditioneringssystem. Särskilda krav ställs även vid uppförandet av större byggnader, då byggnadens ägare för byggnadsnämnden ska redovisa alternativa energiförsörjningssystem för byggnaden och de olika alternativens tekniska, miljömässiga och ekonomiska genomförbarhet.
3. Förslagets verkningar
3.1 Allmänt
Målet med energicertifikatet är att ge uppgifter om nivån på en byggnads energiprestanda samt att i fråga om det befintliga byggnadsbeståndet lägga fram rekommendationer för hur energiprestandan kan förbättras på ett kostnadseffektivt sätt. Genom skyldigheten att visa upp ett energicertifikat medverkar man till att byggnadens ägare blir uppmärksammad på byggnadens energiförbrukning och vidtar åtgärder för att förbättra dess energiprestanda. Syftet med de rekommendationer som fogas till energicertifikatet är att berätta för byggnadens ägare och för presumtiva köpare eller hyresgäster om de åtgärder med vilka byggnadens energiprestanda kan förbättras. Hur energibesparingen och därmed kostnadsminskningen faller ut är svårt att förutse. Det är en kombination av olika faktorer som pris på olika energiformer och teknik som bidrar till åtgärder. Däremot kommer certifikatet att bidra till ett ökat medvetande och därefter kommer många att vidta åtgärder som leder till en minskad energiförbrukning.
När det gäller det befintliga byggnadsbeståndet föranleds kostnaderna för energicertifikatet av inhämtandet av uppgifter om byggnadens energiförbrukning och den kalkylerade behandlingen av uppgifterna.
I riket har man vid uppskattningen av de totala kostnaderna för systemet med energicertifikat utgå från en tioårsperiod. Under denna tidsperiod upprättas ett energicertifikat för nästan hela bostadshöghusbeståndet och för en betydande del av radhusbeståndet samt för största delen av affärs- och servicebyggnaderna. Under granskningsperioden på tio år beräknas systemet med energicertifikat förorsaka en totalkostnad på 20—30 miljoner euro, dvs. 2—3 miljoner euro per år i riket. Det betyder 10—20 000 euro per år i landskapet. Av kostnaderna hänför sig 2/3 till hushållen. Knappt en tredjedel av kostnaderna hänför sig till den privata näringssektorn och ca 5 procent till den offentliga sektorn. När det gäller nya byggnader och befintliga byggnader är kostnadsandelarna i samma storleksklass.
3.2 Konsekvenser för den offentliga förvaltningen
De flesta fastigheter som ägs av landskapet och kommunerna behöver inte certifikat om de inte säljs. Det är dock en policyfråga att certifiera byggnaderna och landskapet avser att certifiera sina uppvärmda byggnader för att därefter göra bedömningar om energisparande och miljöförbättrande åtgärder.
Administrationen av certifikatsystemet vad gäller nybyggen kan läggas på kommunerna som idag har hand om bygglovshandlingarna. Det finns inga krav på att kommunen ska göra annat än att arkivera certifikaten tillsammans med bygglovshandlingarna. Därför borde hanteringen inte medföra speciellt stor arbetsbelastning.
3.3 Konsekvenser för hushållen
I riket beräknar man att kostnaden för certifikatet för nya byggnader med högst sex bostäder blir ca 150 euro per certifikat och för radhus och höghus med fler än sex bostäder ca 200 euro. För befintliga bostadsbyggnader med fler än sex bostäder är kostnaden för energicertifikatet ca 100—300 euro.
För befintliga egnahemshus är kostnaden för energicertifikatet ca 250—400 euro. Denna kostnad varierar beroende på om nybygget är ett typhus för vilket man redan har upprättat certifikat som då bara måste anpassas till platsen för huset, eller om det gäller ett unikt hus.
3.4 Konsekvenser för miljön och samhället
Systemet med energicertifikat ger i sig inte några inbesparingar i energiförbrukningen och inte heller någon minskning i utsläppen av växthusgaser. Dessa mål kan nås först när man börjar förverkliga de rekommendationer som åtföljer certifikatet. Det är ägaren själv som måste förverkliga dessa. Dessutom kan de inbesparingar som en förbättrad energiprestanda medför i energiförbrukningen och minskningarna i utsläppen av växthusgaser inte alltid betraktas som en konsekvens av systemet med energicertifikat.
Genom förslaget ökar de boendes och användarnas medvetenhet om en byggnads energiprestanda. Förslaget styr för sin del nybyggandet och reparationer av gamla byggnader till allt energieffektivare lösningar.
3.5 Jämställdhetskonsekvenser
Förslaget har inga konsekvenser för jämställdheten mellan män och kvinor.
Detaljmotivering
1 § Inledande bestämmelse. Enligt den föreslagna lagen ska lagen om energicertifikat för byggnader och lagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem tillämpas i landskapet. Rikslagarna tillämpas i den lydelse de har när den föreslagna lagen träder i kraft och ändringar av dem träder i kraft vid samma tidpunkt som i riket.
2 § Förvaltning. De förvaltningsuppgifter som ankommer på miljöministeriet ska i landskapet skötas av landskapsregeringen. Det innebär att landskapsregeringen ska sköta de uppgifter som enligt rikslagen sköts av ministeriet.
3 § Avvikelser. Undantagsbestämmelsen leder inte till någon avvikelse i sak. Den typ av byggnader som kan undantas från kravet på energicertifikat enligt de rikslagar som räknas upp i 5 § 2 mom. 5 p. lagen om energicertifikat för byggnader kan även undantas enligt motsvarande åländska lagar.
4 § Landskapsförordning. Avsikten är att genom landskapsförordning även göra den rikslagstiftning som införts med stöd av lagen om energicertifikat för byggnader tillämplig i landskapet. Hit hör till exempel Miljöministeriets förordning om energicertifikat för byggnader (FFS 765/2007).
5 § Ikraftträdande. Den föreslagna lagen bör träda ikraft så snart som möjligt, därför lämnas tidpunkten för ikraftträdelse öppen. Däremot behövs det en viss övergångstid innan alla byggnader som omfattas av lagen måste vara energideklarerade.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda
1 §
Inledande bestämmelse
I syfte att kunna bedöma en byggnads energiprestanda och jämföra den med andra byggnader för samma ändamål ska följande riksförfattningar tillämpas i landskapet, med de avvikelser som anges i denna lag:
1) lagen om energicertifikat för byggnader (FFS 487/2007)
2) lagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem (FFS 489/2007)
Ändringar i ovannämnda riksförfattningar ska gälla i landskapet från det att de träder i kraft i riket om inte annat följer av denna lag.
2 §
Förvaltning
De förvaltningsuppgifter som miljöministeriet har, enligt lagen om energicertifikat för byggnader, ska i landskapet skötas av landskapsregeringen till den del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet på området.
3 §
Avvikelser
Med avvikelse från bestämmelsen i 5 § 2 mom. 5 punkten lagen om energicertifikat för byggnader ska kravet på energicertifikat inte gälla byggnader som har skyddats i en plan enligt plan- och bygglagen ( : ) för landskapet Åland eller genom ett beslut enligt landskapslagen (1988:56) om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Hänvisningen i 6 § till markanvändnings- och bygglagen (FFS 132/1999) ska avse plan- och bygglagen för landskapet Åland.
4 §
Landskapsförordning
Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av lagen om energicertifikat för byggnader ska tillämpas i landskapet oförändrade eller med de avvikelser som landskapsregeringen bestämmer.
5 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den ...
Beträffande byggnader som färdigställts före lagens ikraftträdande tillämpas lagen dock från och med ingången av 2009.
| Mariehamn den 3 januari 2008. | |
|
L a n t r å d |
Viveka Eriksson |
|
Föredragande ledamot |
Roger Eriksson |