Framställning 11/2005-2006

Tillhör ärendet: Ny landskapslag om studiestöd
Lagtingsår: 2005-2006

Ladda ner Word-dokument

 

 

FRAMSTÄLLNING nr 11/2005-2006

 

Datum

 

 

2005-12-22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ny landskapslag om studiestöd

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om studiestöd där lagstiftning förs över från förordningsnivå till lagnivå. Förslaget innefattar en översyn av vuxenstudiepenningen och dess belopp, en översyn av bostadsbidragets belopp samt en översyn av beloppen beträffande studiestöd för studerande under 18 år i andra läroanstalter. Förändringarna medför att åländska studerande även fortsättningsvis är i en liknande ekonomisk situation som studerande i kringliggande regioner.

     Genom förslaget ändras förutsättningarna för att få studielån med landskapsborgen. För att landskapsborgen skall beviljas skall kontroll om betalningsanmärkningar finns hos låntagaren göras i kreditupplysnings­register. Utbetalning av studielån från kreditinstitut skall vidare ske i angivna rater. Betalning av 1 % ränta på studielånet skall ske av låntagaren redan under studietiden.

     Förslaget innefattar vidare ändring av den lägsta tidsgräns för utbildning som berättigar till studiestöd samt ändring av den normala högsta tidsgräns för utbildning som berättigar till studiestöd. Därtill föreslås att landskapet uppfyller sina åtaganden enligt avtalet mellan EU:s medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Regler om studiestöd. 3

2. Behov av lagändringar 3

3. Det åländska studiestödet för studier på gymnasialstadienivå i jämförelse med lagstiftningen i Finland och Sverige  4

3.1 Åland. 4

3.2 Riket 4

3.3 Sverige. 5

4. Det åländska vuxenstudiestödet i jämförelse med lagstiftningen i Finland och Sverige  5

4.1 Åland. 5

4.2 Riket 6

4.3 Sverige. 6

5. Landskapsregeringens förslag. 7

Andra aktuella frågor som berör studerande. 8

6. Förslagets verkningar 8

6.1 Konsekvenser på den offentliga ekonomin. 8

6.2 Administrativa konsekvenser samt konsekvenser på miljön. 9

6.3 Konsekvenser för jämställdheten. 9

7. Ärendets beredning. 10

Detaljmotivering. 10

Landskapslag om studiestöd. 10

1 kap. Allmänna stadganden. 10

2 kap. Studiestödsförmåner 13

3 kap. Ekonomisk behovsprövning. 15

4 kap. Ansökan, betalning och återkrav. 16

5 kap. Landskapsborgen för studielån. 17

6 kap. Särskilda stadganden. 18

Lagtext 20

L A N D S K A P S L A G om studiestöd. 20

 


 

Allmän motivering

 

1. Regler om studiestöd

 

Enligt 16 § 2 mom. Finlands grundlag skall det allmänna, enligt vad som bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning. För att alla skall ha samma möjligheter att studera måste samhället ge studiestöd åt studerande.

     Studiestöd beviljas, enligt landskapslagen (1995:94) om studiestöd, i form av studiepenning eller vuxenstudiepenning, särskilt studietillägg, bostadstillägg, försörjartillägg samt landskapsborgen för studielån. För att en studerande skall få studiepenning krävs enligt lagens 6 § att han eller hon inte är berättigad till barnbidrag i enlighet med landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen, det vill säga att den studerande har fyllt 17 år.

     I landskapsförordningen (1995:98) om studiestöd föreskrivs vilka belopp studiestödet skall uppgå till (2 kap.) samt vilka inkomster och förmåner som skall beaktas vid bedömandet av den studerandes behov av studiestöd (3 kap.).

 

2. Behov av lagändringar

 

År 2003 var kostnaderna för studiepenning, bostadstillägg och försörjartillägg 5.119.423 euro. Därtill var kostnaderna 53.422 euro för räntestöd, erläggande av borgensansvarsbelopp och ränteunderstöd. År 2004 var kostnaderna för studiepenning, bostadstillägg och försörjartillägg 5.449.021 euro. Då hade i första tilläggsbudgeten för år 2004 ytterligare medel beviljats för att användas till studiepenning, bostadstillägg och försörjartillägg, med motiveringen att antalet beviljade studiestöd hade ökat. Därtill var kostnaderna 45.110 euro för räntestöd, erläggande av borgensansvarsbelopp och ränteunderstöd. I landskapets budget för år 2005 ingår ett anslag om 5.500.000 euro för studiepenning, bostadstillägg och försörjartillägg (moment 46.03.50). Hela anslaget för år 2005 kommer enligt uppgifter från landskapsregeringens finansavdelning inte att användas. För räntestöd, erläggande av borgensansvarsbelopp och ränteunderstöd är 70.000 euro anslaget i landskapets budget för år 2005 (moment 46.03.51.). Beträffande räntestöd, erläggande av borgensansvarsbelopp och räntestöd har därtill 40.000 euro beviljats i den andra tilläggsbudgeten hösten 2005. I landskapets förslag till budget för år 2006 ingår ett anslag om 5.500.000 euro för studiepenning, bostadstillägg och försörjartillägg (moment 46.03.50). För räntestöd, erläggande av borgensansvarsbelopp och ränteunderstöd är anslaget 110.000 euro (moment 46.03.51.).

     Under de närmaste åren kan det antas att antalet studiestödsansökningar kommer att fortsätta att vara högt; orsaker för detta är antalet ungdomar, ökade utbildningsmöjligheter i landskapet och ett ökat antal vuxenstuderande. Mot denna ekonomiska bakgrund finns det skäl att se över lagstiftningen. Landskapsregeringen anser att en omfördelning av medlen är viktig så att pengarna fördelas till de studerande som behöver dem mest. Det ekonomiska stödet för studerande utformas så att ingen av ekonomiska skäl skall tvingas avstå från studier. Även fortsättningsvis tas det hänsyn till familjer med låg inkomst. Landskapsregeringen anser vidare att det är nödvändigt att höja beloppen för vuxenstudiepenning och för bostadsbidrag så att studerande från Åland fortsättningsvis skall ha liknande ekonomiska villkor som studerande i kringliggande regioner beträffande dessa stödformer.

 

3. Det åländska studiestödet för studier på gymnasialstadienivå i jämförelse med lagstiftningen i Finland och Sverige

 

3.1 Åland

 

Studiepenningen för andra studier än högskolestudier uppgick till 1.358.569 euro under år 2003. Studiepenningen för andra studier än högskolestudier uppgick till 1.391.188 euro under år 2004. I budgetförslag år 2005 har 1.380.000 euro anslagits för andra studier än högskolestudier. I budgetförslag år 2006 har 1.377.000 euro anslagits för andra studier än högskolestudier. Studiestödsförmånerna till åländska studerande är förhållandevis höga i jämförelse med motsvarande förmåner i riket och i Sverige. En åländsk studerande kan idag erhålla 409 euro per månad i studiestöd (220 euro studiepenning + 189 euro bostadstillägg), fastän motsvarande studerande inte skulle ha fått något studiestöd alls om han eller hon istället skulle ha omfattats av rikslagstiftningen där föräldrarnas inkomster beaktas i större utsträckning.

     I enlighet med 5 § landskapsförordningen om studiestöd erhåller studerande som inte bedriver högskolestudier en studiepenning som uppgår till 220 euro per månad om de bor självständigt och 170 euro per månad om de bor med sina föräldrar. Enligt 8 § landskapsförordningen om studiestöd utbetalas bostadstillägg med 80 procent av en studerandes hyreskostnad dock högst med 189 euro per månad. Det föreskrivs i 11 § landskapsförordningen om studiestöd att studiepenningen och bostadstillägget är lägre för 17-åringar, vars föräldrars sammanlagda inkomster överstiger 42.100 euro per år. Enligt 11 § blir studiepenningen och bostadstillägget för 17-åringar lägre ju högre föräldrarnas inkomster är, så att det belopp som utbetalas minskas med fem procentenheter för varje 850 euro som föräldrarnas inkomster överstiger 42.100 euro. Dock kan studiepenningen för närvarande inte understiga 85 euro per månad.

 

3.2 Riket

 

Enligt 11 § rikslagen om studiestöd (FFS 65/1994) är den högsta studiepenningen för personer som studerar vid andra läroanstalter än högskolor 63,91 euro per månad för studerande under 20 år som bor med sina föräldrar, 168,18 euro per månad för studerande under 18 år som bor självständigt och 213,60 euro per månad för studerande som fyllt 18 år och bor självständigt samt för en studerande som är gift eller underhållsskyldig. (148 euro per månad för studerande som fyllt 20 år som bor med sina föräldrar).

     Om föräldrarnas sammanlagda inkomster överstiger 13.800 euro per år blir studiepenningen, enligt 11 §, lägre för studerande som bor med sina föräldrar eller som är under 18 år. Studiepenningen för studerande som har föräldrar vars sammanlagda inkomster överstiger 26.100 euro per år är 21,86 euro per månad för studerande under 20 år som bor med sina föräldrar och 84,09 euro per månad för studerande under 18 år som bor självständigt. (63,91 euro per månad för studerande som fyllt 20 år som bor med sina föräldrar och 213,60 euro per månad för studerande som fyllt 18 år som bor självständigt).

     Bostadstillägget för studier inom Finland är, enligt 14a § rikslagen om studiestöd, 80 % av månadshyran eller bruksvederlaget, dock högst 58,87 euro per månad om den studerande hyr bostaden av sina föräldrar eller föräldrarna äger bostaden och högst 201,60 euro per månad i andra fall. För studier utomlands är bostadstillägget 210 euro per månad enligt 14 a §. Den första november 2005 höjdes det högsta bostadsbidragsbeloppen i riket. Beloppen höjdes från 171,55 euro till 201,60 euro och från 180,80 euro till 210 euro.

     Beträffande andra studerande än högskolestuderande föreskrivs i 19 § rikslagen om studiestöd att om föräldrarnas sammanlagda inkomster överstiger 27.300 euro per år minskas studiepenningen för personer under 20 år och bostadstillägget för personer under 18 år. Minskningen enligt 19 § blir större ju högre föräldrarnas inkomster är; om föräldrarnas sammanlagda inkomster överstiger 40.900 euro per år beviljas inte studiepenning eller bostadstillägg för dem som avses i 19 §. Föräldrarnas inkomster beaktas inte om studeranden är gift eller underhållsskyldig.

 

3.3 Sverige

 

Det svenska studiebidraget till personer som går i gymnasieskolan är, enligt 2 kap. 7 § studiestödslagen (SFS 1999:1395), 950 kronor (ca 104 euro) per månad oavsett om den studerande bor självständigt eller inte.[1] Om den studerandes och hans eller hennes föräldrars sammanlagda inkomster är låga kan han eller hon, enligt 2 kap. 7 § studiestödslagen och 2 kap. 9 § studiestödsförordningen (SFS 2000:655) erhålla ett extra tillägg som uppgår till 855 kronor (ca 94 euro) per månad med en sammanlagd inkomst om mindre än 85.000 kronor (ca 9.316 euro) per år, 570 kronor (ca 62 euro) per månad med mindre än 105.000 kronor (ca 11.508 euro) per år och 285 kronor (ca 31 euro) per månad med mindre än 125.000 kronor (ca 13.700 euro) per år. Enligt 2 kap. 2 och 7 §§ studiestödslagen lämnas ett inackorderingstillägg, som uppgår till mellan 1.190 och 2.350 kronor (mellan ca 130 och ca 258 euro) per månad, till studerande som behöver inackordering. Centrala studiestödsnämnden har föreskrivit att inackorderingstillägg bara beviljas om den totala restiden fram och tillbaka mellan föräldrahemmet och skolan är minst två timmar per dag samt att tilläggets storlek beror på avståndet mellan familjehemmet och skolan.

 

4. Det åländska vuxenstudiestödet i jämförelse med lagstiftningen i Finland och Sverige

 

4.1 Åland

 

Kostnaderna för vuxenstudiepenningen uppgick år 2004 till 236.613 euro. Den genomsnittliga tiden för de vuxenstuderandes studier är 21 månader. Vuxenstudiestöd kan enligt 7 § landskapslagen om studiestöd erhållas för personer i åldern 25-29 som inte studerat med studiestöd mer än fyra månader under de senaste åtta åren samt av personer i åldern 30-60 år som saknar grundläggande yrkesutbildning eller inte har studerat med studiestöd under mer än fyra månader under de senaste fem åren. Personer som redan har en högskoleexamen eller motsvarande examen kan inte få vuxenstudiepenning för att avlägga ytterligare en sådan. Vuxenstudiepenningen utgår enligt 6 § landskapsförordningen om studiestöd i regel med 25 % av den genomsnittliga bruttoinkomst som personen haft de sex senaste månaderna innan studierna inleds, så att vuxenstudiepenningen vid heltidsstudier är minst 266 euro och högst 471 euro per månad och vid deltidsstudier är minst 133 euro och högst 235,50 euro per månad. Vuxenstudiepenning kan enligt 5 § landskapslagen om studiestöd sökas för vetenskaplig påbyggnadsexamen högst tolv månader; vanligt studiestöd kan sökas för vidare studier. Landskapsborgen för studielån kan beviljas studerande med vuxenstudiestöd. På Åland har försörjartillägg inte betalats till studerande med vuxenstudiestöd. Bostadstillägg kan sökas tillsammans med studiestödet. Bostadsbidrag för barnfamiljer kan sökas från folkpensionsanstalten.

 

4.2 Riket

 

Vuxenutbildningsstöd beviljas av Utbildningsfonden och baserar sig på lagen om vuxenutbildningsstöd (FFS 1276/2000). Stödet beviljas enligt 5 § löntagare i arbete eller företagare och förutsätter frånvaro av arbete under studieledigheten samt inkomstbortfall. Det finländska vuxenutbildningsstödet baserar sig enligt 14 § på intjäningsprincipen, så att varje arbetsmånad ökar den stödtid som kan användas. 1 år i arbete innebär 10 stöddagar, 5 år i arbete innebär 2 månader och 5 dagar i stöddagar. En stödmånad för vuxenstudiestöd anses omfatta 21,5 dagar. 20 år i arbete innebär 9 månader, dvs. ett studieår, osv. Därtill kan stöddagar för kalkylerad tid i arbete till 60 års ålder användas förutsatt att personen har en arbetshistoria på minst tio år. Arbete efter 60 års ålder kan räknas den studerande till godo som intjänat, men det kan inte användas på förhand. För det fall att personens kalkylerade tid i arbete inte förverkligas på det sätt som beräknades då stödet betalades återkrävs enligt 15 § en del av det utbetalade beloppet då personen får ålderspension. Det belopp som återkrävs är en tredjedel av stödets förtjänstdel.

     Vuxenutbildningsstödet består enligt 12 § av en grunddel och en förtjänstdel. Grunddelen uppgår till 500 euro per månad och förtjänstdelen uppgår till 20 % av den månadslön på upp till 2.700 euro som stödet baserar sig på och på 15 % av den överskjutande delen av lönen. Till företagare betalas endast grunddelen.

     Vuxenutbildningsstöd kan högst betalas ut för cirka 18 månader, vilket förutsätter en arbetshistoria på 40 år. Då en person använt hela sin stödtid, den intjänade och den kalkylerade, kan inte längre vuxenstudiestöd betalas ut, men studiestöd för vidare studier kan sökas hos folkpensionsanstalten. Statsborgen för studielån kan enligt 13 § beviljas av folkpensionsanstalten till den som får vuxenutbildningsstöd. Bostadsbidrag för studerande betalas inte, men bostadsbidrag för barnfamiljer kan sökas från folkpensionsanstalten.

 

4.3 Sverige

 

Systemet i Sverige är uppbyggt så att personer mellan 25 och 50 kan få en högre bidragsnivå (3 kap. 11-13 §§ studiestödslagen och 3 kap. 9, 10 §§ studiestödsförordningen). Bidrag kan i vissa fall lämnas upp till 55 års ålder. Det generella alternativet är 594 kronor (ca 65 euro) per vecka generellt bidrag och 1135 kronor (ca 124 euro) per vecka lån och det högre alternativet är 1.418 kronor (ca 155 euro) per vecka högre bidrag och 311 kronor (ca 34 euro) per vecka lån. Tilläggslån om 390 kronor (ca 43 euro) per vecka kan sökas om den studerande har haft en tidigare årsinkomst som överstiger 163.510 kronor (ca 17.920 euro); (studiestödslagen 3 kap. 14 § och studiestödsförordningen 3 kap. 12 §).

     Tilläggsbidrag lämnas från och med den 1 januari 2006 till studerande som har hand om barn. (3 kap. 13a och 13b §§ studiestödslagen och 3 kap. 11a-11d §§ studiestödsförordningen.) Tilläggsbidrag betalas för perioder av fyra veckor. Bidraget är ca 480 kronor (ca 53 euro) för det första barnet, ca 304 kronor (ca 33 euro) för det andra barnet och därefter ca 160 kronor (18 euro) per barn. Bidragen till studerande på deltid är mindre beroende på studietakten. Bidraget betalas till en av vårdnadshavarna. För studerande begränsas enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen möjligheten att erhålla studielån med statsborgen från och med 41 års ålder successivt och upphör vid 54 års ålder. Bostadsbidrag kan sökas.

 

5. Landskapsregeringens förslag

 

Enligt 18 § 14 p. självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet avseende bland annat undervisning, läroavtal, kultur och ungdomsarbete. I 80 § grundlagen anges att bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag skall finnas på lagnivå. I 21 § självstyrelselagen anges att landskapsregeringen med stöd av bemyndigande i landskapslag kan utfärda landskapsförordningar i angelägenheter som hör till landskapets behörighet. Bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen eller självstyrelselagen i övrigt hör till området för lag skall dock utfärdas genom landskapslag.

     Lagstiftning har förts över från förordningsnivå till lagnivå i landskapsregeringens förslag till en ny landskapslag om studiestöd. Landskapsregeringen föreslår att flera bestämmelser i studiestödslagen i sak ändras jämfört med gällande bestämmelser. Lagändringarna, som landskapsregeringen föreslår i denna framställning, syftar till att modernisera studiestödssystemet och behålla det rättvist och funktionellt. Det är angeläget att det skall vara lika lätt som tidigare för ålänningarna att skaffa sig utbildning.

     Landskapsregeringen föreslår beträffande 17-åringar att studiepenningens minimibelopp höjs från 85 till 105 euro. Beloppet föreslås vara på samma nivå som barnbidraget. Enligt gällande rätt har en gradvis minskning av studiepenningen och bostadstillägget skett från maximibeloppet mot minimibeloppet om föräldrarnas nettoförvärvs- och kapitalinkomst överskrider 42.100 euro per år. Enligt förslaget finns istället ett minimibelopp och till detta kan ett extra tillägg till studiepenningen beviljas de mindre bemedlade. En omfördelning sker mellan inkomstgrupperna och ett antal studerande får en viss försämring då inkomstgränserna skärps generellt. 17-åringarna kommer dock att erhålla ett belopp på ungefär samma nivå som de belopp som utbetalas för motsvarande åldersgrupp i omkringliggande regioner. Beloppen för studiepenning till högskolestuderande behålls.

     Landskapsregeringen eftersträvar även att vuxenstudiepenningen och bostadsbidraget skall vara på ungefär samma nivå som i kringliggande regioner. Den tidigare lagstiftningen trädde ikraft 1996 och studiestödsbeloppen har inte justerats sedan den nya lagen trädde ikraft.

     Landskapsregeringen vill lyfta fram möjligheten till vuxenstudier. På Åland har inte försörjartillägg betalats till studerande med vuxenstudiestöd. Landskapsregeringen föreslår att försörjartillägg skall betalas även till studerande med vuxenstudiepenning. Landskapsregeringen föreslår en höjning av beloppet för vuxenstudiepenning för att det skall vara jämförligt med belopp i kringliggande regioner. Förslaget innefattar en höjd lägsta ålder för möjlighet att söka vuxenstudiepenning från 25 år till 30 år och en höjd högsta ålder för möjlighet att söka vuxenstudiepenning från 54 till 59 år. Personer i åldern 25 till 29 år kan söka vanligt studiestöd. Tiden med vuxenstudiepenning begränsas till två studieår, därefter kan vanligt studiestöd sökas. Motsvarande högsta tidsgräns finns i riket.

     Landskapsregeringen föreslår att rätten till bostadstillägg begränsas för studerande under 18 år. Landskapsregeringen anser att bostadstillägg för 17-åringars bostadskostnader är motiverat om den studerande inte kan bo hemma på grund av en restid som är längre än sammantaget två timmar tur och retur från föräldrahemmet till skolan. Landskapsregeringen anser att det är motiverat med en höjning av bostadsbidraget. Inflationen har varit liten, men hyres- och prisnivåerna har under de senaste tio åren stigit i de flesta orter där ålänningar studerar.

     Förslaget innefattar flera förändringar beträffande studielån med landskapsborgen. Det föreslås att det blir möjligt för landskapsregeringen att lämna avslag på ansökan om landskapsborgen om den studerande har betalningsanmärkningar i kreditupplysningsregister, att studielånet skall betalas ut i flera rater under studieåret samt att 1 % av räntan på studielånet skall betalas av den studerande redan under studietiden.

     Föreslagna lagändringar är vidare att tiden för studier skall uppgå till sammantaget minst 13 veckor för att berättiga till studiestöd och att normal längsta tidsgräns för studiestödsberättigande högskolestudier sänks från 70 månader till 55. Vidare föreslås att lagstiftningen anpassas till ett avtal mellan EU och Schweiz.

 

Andra aktuella frågor som berör studerande

 

Till följd av Bolognaprocessen har författningar i landskapslagstiftningen som berör studerande ändrats (ÅFS 2005/30-34). Därtill har överenskommelseförordningarna (2005:36) om yrkeshögskoleexamina avlagda i landskapet Åland, (2005:37) om yrkesutbildning inom social- och hälsovård i landskapet Åland och (2005:61) om utvärdering av sjöfartsutbildning i landskapet Åland utfärdats.

     Lagtinget antog den 14 september 2005 en ny arbetsmarknadspolitisk lagstiftning (FR 7/2004-2005), som nu är föremål för presidentens lagstiftningskontroll. Genom lagstiftningen revideras regelverket om arbetsmarknadsservicen. Studiestödet kommer att handhas av den nya arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten. Vidare finns beträffande landskapslagen om studiestöd en ny bestämmelse om ändringssökande.

     En framställning om bl.a. ändrade bestämmelser om avdrag i kommunalbeskattningen beträffande studieavdrag och studielånsavdrag är tillbaka från remissrunda och kommer att diskuteras åter hos landskapsregeringen nästa år.

     Enligt (FFS 408-410/2005), regeringens proposition 11/2005 om studielånsavdrag är den som avlägger högskoleexamen inom angiven tid berättigad till studielånsavdrag på skatten. Högskolestudier som inletts 1 augusti 2005 och därefter kan berättiga till studielånsavdrag. Studielånsavdraget är 30 % av det lånebelopp som uppkommit under högskolestudierna till den del beloppet överstiger 2.500 euro till ett maximibelopp som bestäms av omfattningen på examen. Avdraget görs i beskattningen utifrån den skatteskyldiges årliga amorteringar på studielånet.

     Sedan den 1 januari 2005 tillämpas vidare den nya lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (FFS 644/2003) beträffande det åländska studiestödet. (Social- och hälsovårdsministeriets skrivelse, diarienummer P10-05-1400 i landskapsregeringens närarkiv hos registraturen).

     I framställningen har utgångspunkten varit att den arbetsmarknadspolitiska lagstiftningen i FR 7/2004-2005 kommer att godkännas; i annat fall skall hänvisningar i framställningen avse landskapsregeringen istället för arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten beträffande denna framställning. Hänvisningarna i lagtexten kommer i det fallet att ändras.

 

6. Förslagets verkningar

 

6.1 Konsekvenser på den offentliga ekonomin

 

Antalet beviljade studiepenningsbeslut var 2.263 st. år 2003 och 2.351 st. år 2004. Antalet beviljade studielån med landskapsborgen var 970 st. år 2003 och 955 st. år 2004. Av besluten för 2004 var antalet beviljade beslut om studie­penningens grunddel för studier på gymnasialstadienivå samt för studier vid annan läroinrättning 1257 st. Antalet beviljade studie­penningsbeslut för högskolestudier var 1125 st. Totalt lyfte 98 personer vuxenstudiepenning under år 2004.

     I landskapets förslag till budget för år 2006 ingår ett anslag om 5.500.000 euro för studiepenning, bostadstillägg och försörjartillägg (moment 46.03.50). Detta anslag beräknas täcka kostnaderna i landskapsregeringens förslag till ny lag om studiestöd. Beträffande år 2005 kommer inte hela budgeten på 5.500.000 euro att användas, utan omkring 135.000 euro kommer inte att utnyttjas enligt landskapregeringens finansavdelning. (De nuvarande kostnaderna för 2005 är ca 135.000 euro mindre än budget, dvs. ca 5.365.000 euro.) Om den föreslagna studiestödslagen antas i enlighet med landskapsregeringens intentioner, blir tilläggskostnaden cirka 123.000 euro att läggas till nuvarande kostnader för studiestöd. (De uppskattade kostnaderna för ett budgetår är 165.000 euro och de uppskattade besparingarna för ett budgetår är 42.000 euro.) Därtill kommer en kostnadsbesparing på cirka 91.000 euro per budgetår på fem års sikt. (Efter fem år är de uppskattade tilläggskostnaderna därför ca 32.000 euro istället för ca 123.000 euro per budgetår att läggas till nuvarande kostnader för studiestöd.) De olika kostnadsposterna finns närmare redovisade i detaljmotiveringen till den paragraf som de härrör från. Siffrorna för besparingar och kostnader är baserade på det antal studerande som lyfte studiestöd under år 2004.

 

6.2 Administrativa konsekvenser samt konsekvenser på miljön

 

Beträffande administrativa verkningar, så innebär förslaget att ändringar skall göras i datasystemet på arbetsmarknads- och studieservice­myndigheten. Vidare skall information om den nya lagstiftningen sammanställas för de studerande. För arbetsmarknads- och studie­servicemyndigheten är det lämpligt att lagändringarna träder ikraft vid en ny termin, då all handläggning av studiestöd inför den nya terminen skall ske enligt den nya lagstiftningen om landskapslagen antas.

     Förslaget har inte någon inverkan på miljön.

 

6.3 Konsekvenser för jämställdheten

 

År 2004 var av de studerande som uppbär studiepenningens grunddel 54 % flickor och 46 % pojkar. Av de studerande som uppbar studiepenning för högskolestudier var 55 % kvinnor och 45 % män. Bland dem som lyfte vuxenstudiepenning var fördelningen 65 % kvinnor och 35 % män. Bostadsbidrag lyftes av 58 % kvinnor och 42 % män. Eftersom den kvinnliga andelen studerande är högre än motsvarande andel män kommer samtliga förändringar i den föreslagna lagen att påverka något fler kvinnor än män.

     De skärpta kraven för att få bostadsbidrag i framställningen medför att färre ungdomar kan flytta hemifrån innan de fyllt 18 år. Flickor flyttar generellt hemifrån tidigare än pojkar och färre flickor kan om lagstiftningen antas flytta hemifrån innan de fyllt 18 år.

     Förändringar i den föreslagna lagen är även att tiden för studier skall uppgå till åtminstone 13 veckor för att berättiga till studiestöd och att normal längsta tidsgräns för studiestödsberättigande högskolestudier sänks från 70 månader till 55. Olika utbildningar på högskolenivå tar olika tid i anspråk och det finns skillnader beträffande en del utbildningar som främst väljs av kvinnor och en annan del som främst väljs av män; det kan dock inte tillförlitligt dras generella slutsatser om jämställdhet beträffande dessa utbildningars tidslängd.

 

7. Ärendets beredning

 

Landskapsregeringen har skickat ett tidigare förslag om ändringar i studiestödslagstiftningen på remiss till Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola, Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands lyceum, Ålands naturbruksskola, Ålands sjömansskola, Ålands sjösäkerhetscentrum, Ålands vårdinstitut, Ålands yrkesskola, Ålands hant­verksskola, Ålands arbetsförmedlingsbyrå, Ålands yrkesvägledningsbyrå, Jämställdhetsdelegationen, Ålands ungdomsråd, Rädda barnen, Åländska studentlaget i Åbo och Åländska studentföreningen i Helsingfors. Efter remissbehandlingen har förslaget omarbetats och landskapsregeringen har beaktat remissinstansers synpunkter beträffande det tidigare förslaget vid framtagandet av det nya förslaget.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om studiestöd

 

1 kap. Allmänna stadganden

 

1 §. Tillämpningsområde. Paragrafen bygger på 1 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

     Rätt till studiestöd har, enligt 2 mom. i bestämmelsens gällande lydelse, en medborgare i en EES-stat om han eller hon har stadigvarande bosättningsort i landskapet och är berättigad till studiestöd på basen av EES-avtalet. EG-rätten och olika avtal som EU-länderna ingått med tredje land innebär att EU-länderna i vissa fall måste behandla andra länders medborgare på samma sätt som sina egna medborgare. Den 21 juni 1999 ingicks ett avtal mellan EG och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiziska edsförbundet å andra sidan om fri rörlighet för personer. Ålands lagting har lämnat sitt bifall till avtalet. I artikel 9 i bilaga 1 till avtalet finns regler om likabehandling av personer. Enligt artikel 9.1 skall en schweizisk medborgare som arbetar i ett EU-land och hans eller hennes familjemedlemmar åtnjuta samma sociala förmåner i EU-landet som landets egna medborgare. Studiestöd hör till de sociala förmånerna. Landskapsregeringen föreslår att lagtexten kompletteras så att utländska medborgare som kan härleda en rätt till sociala förmåner från avtalet med Schweiz skall ha rätt till studiestöd på samma villkor som ålänningar.

     En nordisk medborgare kan beviljas studiestöd om personen är stadigvarande bosatt på Åland om grunden för vistelsen i landskapet är annan än studier. Grunden kan till exempel vara arbete, familj eller återflyttning. Studiestöd beviljas inte om personen antagits till läroinrättning innan han eller hon registrerats med internordiskt flyttningsbetyg enligt 7f § lagen om hemkommun (FFS 201/1994) och annan grund än studier saknas för vistelsen (157 § utlänningslag (FFS 301/2004); utlänningslagen trädde ikraft 1 maj 2004). En familjemedlem till nordisk medborgare kan beviljas studiestöd då flyttning registrerats.

     Beträffande EU- och EES-medborgare samt medborgare i Schweiz beviljas studiestöd om uppehållsrätten i landskapet har registrerats och grunden för vistelsen är annan än studier. Studiestöd kan beviljas om grunden för vistelsen i landskapet är arbete eller yrkesutövning eller ifall personen har tillräckliga tillgångar och egen sjukförsäkring (153, 154, 157, 159 §§ utlänningslagen). För migrerande arbetstagare eller egenföretagare krävs att arbetet har en varaktig karaktär och att dess omfattning inte är helt marginell. Arbetet skall inte ha skett under för kort tid eller under för få timmar per vecka. Det skall finnas ett innehållsmässigt samband mellan det tidigare arbetet och studierna så att utbildningen är en vidareutbildning inom yrkesområdet. En familjemedlem har rätt till studiestöd om uppehållsrätten registrerats som medlem i familjen eller om denna familjemedlem har uppehållstillstånd.

     Beträffande medborgare från andra länder kan studiestöd beviljas om sökanden fått permanent uppehållstillstånd eller kontinuerligt uppehållstillstånd i Finland och sökanden har varaktig bosättning i landskapet (33 § utlänningslagen). Ett tillfälligt uppehållstillstånd som beviljas studerande berättigar inte till studiestöd.

     Andra personer har rätt till studiestöd efter att under minst de två år som föregår inledandet av studierna ha varit bosatta i landskapet för annat ändamål än studier.

     Kostnaderna för den föreslagna kompletteringen av rätten till studiestöd kan antas vara försumbara.

     Landskapsregeringen föreslår vidare att studier skall omfatta åtminstone 13 veckor för att berättiga till studiestöd. Detta motsvarar omkring tre månaders studier.

     Besparingarna för den kravet på 13 veckors studier för rätt till studiestöd kan antas vara ca 8.000 euro per år.

 

2 §. Definitioner. Paragrafen motsvarar i sak 2 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd samt 2 och 2a §§ i den tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

     Studiernas omfattning på högskolenivå anges enligt ett studiepoängsystem där ett läsårs heltidsstudier motsvarar 60 ECTS-studiepoäng, vilket under ett normalt läsår omfattar en arbetsinsats på 1.600 timmar. En studievecka motsvaras därför nu inom högskoleutbildningen av en och en halv studiepoäng. Med studievecka avses studier inom ett utbildningsprogram som normalt omfattar en studieinsats på 40 arbetstimmar för uppnående av de fastställda målen.

 

3 §. Studier som berättigar till studiestöd. Paragrafen motsvarar i sak 4 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

4 §. Studieprestation. Paragrafen bygger på 3 § i den tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

     Som en jämförelse beträffande studieprestationskraven kan anges att i riket krävs 5,5 studiepoäng per månad eller 49,5 studiepoäng per läsår som hör till examen. I undantagsfall kan tillfälligt 4,8 studiepoäng per månad eller 43,2 studiepoäng per läsår godtas. De åländska kraven är något förmånligare eftersom 44 studiepoäng per läsår är grundkravet. Motsvarande jämförelse kan inte göras med Sverige, eftersom Bologna-processen med bland annat ECTS-poängen fortfarande håller på att förverkligas där.

 

5 §. Tidsbegränsningar. Paragrafen bygger på 5 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

     Det föreskrivs i den gällande landskapslagen om studiestöd att studiestöd beviljas för högst den normala utbildningstiden, varvid den normala utbildningstiden för högskolestudier skall anses vara högst 70 månader. Vidare föreskrivs att stöd kan beviljas för ytterligare högst ett studieår om särskilda skäl föreligger. Landskapsregeringen anser att tiden 70 månader bör förkortas till 55 månader. Eftersom ett studieår normalt är nio månader, innebär 55 månader drygt sex studieår. De flesta studenter bedriver sina högskolestudier under kortare tid än 55 månader. För det fall att någon verkligen har särskilda skäl att studera längre, skall möjligheten att bevilja stöd för ett extra studieår kvarstå. En svår livssituation eller annat särskilt skäl av tillfällig natur kan vara ett vägande skäl. Olika slags studiearrangemang eller verksamhet i studentorganisationer godkänns inte som grund för förlängning av stödtiden.

     Möjlighet till förlängning från 55 månader med ytterligare nio månader finns vid dubbelexamen, extra krävande examen eller påbyggnadsexamen. Möjlighet till förlängning från 55 månader med ytterligare nio månader kan även ges för slutförande av examen om den studerande bytit studieinriktning under studietiden och de tidigare studierna medfört en sammantaget längre studietid varpå examen kommit att försenas. Om denna framställning antas av lagtinget avser landskapsregeringen att anta en förordning om maximitiden för studiestöd för högre högskoleexamina.

     Av hänsyn till studenter som studerat en tid och som förväntar sig att de skall ha rätt att uppbära studiestöd under 70 månader, föreslår land­skapsregeringen att det skall finnas en övergångsbestämmelse i 43 §. Landskapsregeringen anser att personer som vid ikraftträdandedatumet uppburit studiestöd för högskolestudier bör ha rätt att uppbära studiestöd i enlighet med 5 § 1 mom. i dess gamla lydelse, det vill säga under 70 månader samt vid särskilda skäl under ytterligare ett studieår, såvitt avser högskolestudier.

     De föreslagna bestämmelserna är jämförbara med liknande tidskrav i riket. I Sverige kan 240 studieveckor studiemedel beviljas för studier på eftergymnasial nivå. Om en termin anses motsvara ca 20 veckors studier innebär det studiemedel för ca sex studieår.

     Kostnaderna för studiepenning och bostadstillägg åt dem som studerat längre än 55 månader uppgick under 2002 till 47.699 euro. Under första kvartalet 2002 var det 2 personer, som uppbar studiestöd för studier som överskred 55 månader. Det var 5 personer som uppbar sådant studiestöd under andra kvartalet 2002, 6 personer under tredje kvartalet 2002 och 5 personer under fjärde kvartalet 2002. Kostnaderna för studiepenning och bostadstillägg åt dem som studerat längre än 55 månader uppgick under 2003 till 53.674 euro. Under första kvartalet 2003 var det 4 personer, som uppbar studiestöd för studier som överskred 55 månader. Det var 4 personer som uppbar sådant studiestöd under andra kvartalet 2003, 5 personer under tredje kvartalet 2003 och 2 personer under fjärde kvartalet 2003. Kostnaderna för studiepenning och bostadstillägg åt dem som studerat längre än 55 månader uppgick under 2004 till 32.808 euro. Under första kvartalet 2004 var det 7 personer, som uppbar studiestöd för studier som överskred 55 månader. Det var 9 personer som uppbar sådant studiestöd under andra kvartalet 2004, 0 personer under tredje kvartalet 2004 och 0 personer under fjärde kvartalet 2004.

     Vuxenstudiepenning kan sökas för 12 månader för vetenskaplig påbyggnadsexamen. Därefter kan vanligt studiestöd sökas. Vuxenstudie­penning kan enligt lagförslaget sökas för två studieår, dvs. 18 månader. Därefter kan vanligt studiestöd sökas. Motsvarande högsta tidsgräns finns i riket. Enligt 43 § i lagförslaget är den som uppburit studiestöd för högskolestudier före den 1 augusti 2006 berättigad till studiestödsförmåner för den tid som anges i 5 § 1 mom. landskapslag (1995:94), såvitt avser högskolestudier. Detta gäller även studerande med vuxenstudiepenning beträffande inledda högskolestudier.

     En kostnadsbesparing kommer att uppkomma på sikt när de nya studerande som inte berörs av övergångsbestämmelsen planerar och slutför sina studier. Förslaget innebär en kostnadsbesparing på cirka 42.000 euro per år och kostnadsbesparingarna kommer att märkas på 5 års sikt. Eftersom antalet studerande som uppbär studiestöd för studier överskridande 55 månader varierat under de olika kvartalen och under olika år baserar sig beräkningen på ett genomsnitt av de senaste tre årens uppgifter.

2 kap. Studiestödsförmåner

 

6 §. Studiestödsförmåner. Paragrafen motsvarar i sak 3 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

7 §. Studiepenning och 8 §. Studiepenningens fastställande och belopp. Paragraferna bygger på 6 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd och 5 § i den tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

     Se detaljmotiveringen för 20 § beträffande beloppsförändringar.

 

9 §. Vuxenstudiepenning och 10 §. Vuxenstudiepenningens fastställande. Paragraferna bygger på 7 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd och 6 § i den tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

     Totalt lyfte 98 personer vuxenstudiepenning under år 2004; av dessa var 13 personer i åldern 25-29 år och 85 personer i åldern 30-54 år.

     Sedan det nya vuxenutbildningsstödssystemet trädde ikraft i riket år 2001 har det finländska stödet till vuxenstuderande i de flesta fall varit högre än det åländska.

     I landskapet har inte försörjartillägg betalats till studerande med vuxenstudiestöd. Landskapsregeringens avsikt är att förenkla systemet så att försörjartillägg betalas även till studerande med vuxenstudiepenning. En höjning av beloppet för vuxenstudiepenning sker för att vara jämförligt med belopp i kringliggande regioner. Beloppet är inte lika stort som i riket, men där finns inte motsvarande försörjartillägg och där anses beloppet även täcka bostadskostnader. I landskapsregeringens förslag kan försörjartillägg sökas och liksom tidigare kan bostadstillägg sökas.

     Förslaget innefattar en höjd lägsta ålder för möjlighet att söka vuxenstudiepenning från 25 år till 30 år och en höjd högsta ålder för möjlighet att söka vuxenstudiepenning från 54 till 59 år. Alla söker på samma villkor jämfört med de strängare villkor som tidigare fanns för 25-29-åringar. Personer i åldern 25 till 29 kan söka vanligt studiestöd.

     Förslaget beräknas ge en kostnad om cirka 60.000 euro per år.

 

11 §. Särskilt studietillägg och 12 §. Närmare bestämmelser om särskilt studietillägg. Paragraferna motsvarar i sak 8 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd och 7 § i den tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

 

13 §. Bostadstillägg och 14 §. Bostadstilläggets belopp. Paragraferna bygger på 9 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd och 8 § i den tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

     Bostadstillägg utbetalas till studerande som har kostnader för en bostad. Landskapsregeringen föreslår att bostadstillägg endast skall erhållas av personer som bedriver högskolestudier, är över 18 år eller har svårt att bo hos sina föräldrar på grund av en restid som under normala förhållanden sammantaget tur och retur är längre än två timmar från föräldrahemmet till skolan. Inbesparingen, som de förändrade reglerna föranleder, förväntas uppgå till ungefär 11.000 euro per år.

     Från och med den 1 november 2005 infördes i riket ett höjt högsta bostadsbidrag för studerande om från 171,55 euro till 201,60 euro, vilket kan jämföras med det åländska på 189 euro. Boendekostnaderna för åländska studerande har ökat sedan bostadstilläggsbeloppet senast fastställdes. För att åländska studerande skall ha motsvarande förmån beträffande bostadstillägg som i kringliggande regioner och med tanke på de ökade boendekostnaderna för de studerande, så föreslås en höjning av det högsta beloppet som kan utbetalas från 189 euro till 201 euro per månad. Höjningen av bostadsbidragen beräknas till en kostnad av 105.000 euro.

     Sammantaget medför de båda förändringarna i bostadstillägget en ökad kostnad om 94.000 euro per år.

 

15 §. Försörjartillägg och 16 §. Försörjartilläggets belopp. Paragraferna motsvarar i sak 10 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd och 9 § i den tidigare landskapsförordning om studiestöd.

 

17 §. Landskapsborgen för studielån och 18 §. Belopp för studielån med landskapsborgen. Paragraferna bygger på 11 § i den tidigare landskaps­lagen om studiestöd och 10 § i den tidigare landskaps­förordningen om studiestöd.

     I paragraferna och i 5 kap. finns regler om landskapsborgen för studielån. Landskapsborgen ställs som proprieborgen för studielån, vilket innebär att landskapsregeringen gentemot långivaren har samma ansvar för lånet som för egen skuld. Efter att landskapsregeringen infriat ett borgensåtagande, kräver den i sin tur att få betalning av låntagaren. Det föreskrivs att den vars studielån indrivs av landskapsregeringen, på grundval av landskapsregeringens borgensansvar, inte på nytt har rätt till landskapsborgen för studielån, om inte landskapsregeringen av särskilda skäl beslutar annat.

     Varje år betalar landskapsregeringen stora belopp till bankerna för att infria sitt borgensansvar. Landskapsregeringen infriade borgen om sammanlagt 54.083 euro år 2000 för 15 personer, sammanlagt 105.553 euro år 2001 för 26 personer, sammanlagt 110.819 euro år 2002 för 20 personer, sammanlagt 49.256 euro år 2003 för 11 personer och sammanlagt 42.674 euro år 2004 för 9 personer. För år 2005 har för borgensåtaganden per den 15 augusti 77.700 euro antingen infriats eller har från kreditinstitut meddelats att de kommer att begäras infriade. 70.000 euro fanns budgeterat och 40.000 euro extra medel har beviljats i tilläggsbudget.

     Det bör vidtas åtgärder för att landskapets kostnader för landskapsborgen skall minska. Landskapsregeringen föreslår att det skall bli möjligt att avslå ansökan om landskapsborgen när en studerande har fått betalningsanmärkningar registrerade i ett kreditupplysningsregister. En kontroll om betalningsanmärkningar finns i kreditupplysningsregister skall göras före beviljande av landskapsborgen för studielån. Detta skall bidra till att studerande sköter sin ekonomi så att inte betalningstörningar uppkommer och att de betalar bort eventuella skulder som lett till betalningsanmärkningar; dvs. att färre ungdomar hamnar i ekonomiska svårigheter.

     I ett kreditupplysningsregister får, enligt 20 § personuppgiftslagen (FFS 523/1999), den som bedriver kreditupplysningsverksamhet registrera information om en försummelse att betala eller prestera något a) som har konstaterats genom en lagakraftvunnen dom, genom en tredskodom, vid en förrättning av en utsökningsmyndighet eller genom en protest av en växel som den registrerade har accepterat eller till följd av vilken den registrerade vid utsökningsförfarandet har konstaterats vara medellös, b) som har lett till att konkursansökan har lämnats in, c) som den registrerade har erkänt genom ett skriftligt meddelande till borgenären eller d) som medför att säljaren vid avbetalningsköp har rätt att återta det sålda föremålet eller att en kreditgivare har rätt att häva något annat konsumtionskreditavtal. Statistiken visar att när en person har fått en betalningsanmärkning registrerad i ett kreditupplysningsregister är sannolikheten stor för att flera betalningsanmärkningar kommer att registreras på honom eller henne.

     Att en betalningsanmärkning registrerats kan naturligtvis i vissa fall vara mindre allvarligt och bero på en tillfällig försummelse av någon som är ovan att sköta sin egen ekonomi. Det skulle vara oskäligt om registrering av en enstaka betalningsanmärkning med automatik skulle leda till att en ung person för all framtid förvägrades landskapsborgen. I fall med mindre betalningsstörningar eller också i fall då betalning skett av skulder som föranledde registrering skall landskapsborgen beviljas trots att den studerande fått en betalningsstörning registrerad. En studerande som inte beviljas landskapsborgen skall få ett brev från arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten om saken och beredas möjlighet att klargöra situationen.

     Riksmyndigheterna anlitar Asiakastieto Oy för att få uppgifter om studerandes betalningsanmärkningar. Landskapets kostnad för att anlita ett lämpligt kreditupplysningsregister beräknas till 700 euro per år.

     Landskapsregeringen beräknar att möjligheten att lämna avslag på ansökan om landskapsborgen när den studerande har betalningsstörningar i 17 § och bestämmelsen som innebär att studielån måste betalas ut i angivna rater i 29 § sammantaget kommer att medföra en besparing på cirka 45.000 euro per år. Denna besparing kommer att uppnås på sikt. Lagändringarna berör alla rater av studielån med landskapsborgen som betalas ut efter att lagen träder ikraft och de studerande som befinner sig på olika stadier i sina studier kommer successivt att bli klara med sina studier och börja betala tillbaka sina studielån. Mindre inbesparingar kommer att göras varje år till följd av bestämmelserna varpå besparingarna efter fem år successivt beräknas stabiliseras på omkring 45.000 euro per år.

3 kap. Ekonomisk behovsprövning

 

19 §. Inkomstens inverkan på studiestödet. Paragrafen motsvarar i sak 13 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

20 §. Extra tillägg. Paragrafen bygger på 11 § i den tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

     Enligt 3 § 1 mom. är det ett villkor för rätt till studiestöd att den studerande behöver ekonomiskt stöd. Den studerandes föräldrars inkomster kan beaktas, när behovet av ekonomiskt stöd prövas, om han eller hon är minderårig och inte har fullföljt gymnasieutbildningen. Däremot har föräldrarnas inkomst, enligt gällande regler, ingen inverkan på studiestöd åt personer som fyllt 18 år. Inte heller på barnbidraget, som erhålls för barn under 17 år i enlighet med landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen, har föräldrarnas inkomst någon inverkan. Barnbidragets storlek bestäms av 2 § landskapsförordningen (1995:106) om barnbidrag, där det föreskrivs att barnbidraget för ett barn är 105,45 euro per kalendermånad. Enligt 8 § 1 mom. barnbidragslagen (FFS 796/1992) betalas barnbidraget till utgången av den kalendermånad under vilken barnet fyller 17 år. Föräldrarnas inkomster inverkar alltså enbart under elva månader, från och med månaden efter den månad då barnet fyllt 17 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 18 år.

     I samband med den nya lagen föreslås att studiepenningsbeloppen för 17-åringar justeras. Landskapsregeringen anser att det minsta stödbeloppet skall höjas till samma nivå som barnbidraget, dvs. ändras från 85 euro till 105 euro. I övrigt anser landskapsregeringen att en omfördelning är viktig, så att pengarna fördelas till de studerande 17-åringar som behöver dem mest. Landskapsregeringens förslag innebär en skärpning av belopps­gränserna för föräldrarnas inkomster, men hänsyn tas till familjer med låg inkomst.

     Enligt gällande rätt har en gradvis minskning av studiepenningen och bostadstillägget skett från maximibeloppet mot minimibeloppet om föräldrarnas nettoförvärvs- och kapitalinkomst överskrider 42.100 euro per år. Enligt förslaget finns istället ett minimibelopp och till detta kan ett extra tillägg till studiepenningen beviljas de mindre bemedlade. Ett liknande system med extra tillägg finns i Sverige. En omfördelning sker i landskapsregeringens förslag mellan inkomstgrupperna och ett antal studerande får en viss försämring då inkomstgränserna skärps generellt. Det extra tillägget är beroende av föräldrarnas inkomst och är maximalt 43 euro. 17-åringarna kommer dock att erhålla ett belopp på ungefär samma nivå som de belopp som utbetalas för motsvarande åldersgrupp i omkringliggande regioner.

     Landskapsregeringen anser att förslaget om ett fullt tillägg till studiepenningen om föräldrarnas årliga nettoförvärvs- och nettokapital­inkomst underskrider 29.000 euro istället för 42.100 euro är rimligt. Vid jämförelse med riket betalas där förhöjd studiepenning om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och kapitalinkomster överstiger 13.800 euro. Höjningen minskas gradvis med 10 % för varje 1.380 euro som inkomsten överskrider inkomstgränsen. Om de sammanlagda inkomsterna överstiger 26.000 euro betalas inte någon förhöjd studiepenning. Därtill minskas studiepenning och bostadstillägg för andra studerande än högskolestuderande om den studerande inte fyllt 20 år och bostadstillägg för studerande som inte fyllt 18 år om inkomstgränsen överskrider 27.300 euro. Minskningen sker med 5 % för varje 680 euro inkomstgränsen överskrids, vilket innebär att studerande som inte fyllt 18 år inte får någon studiepenning eller något bostadstillägg om föräldrarnas inkomster överstiger 40.900 euro. I Sverige lämnas ett extra tillägg om föräldrarnas sammanlagda inkomster understiger 85.000 kronor (ca 9.316 euro), 105.000 kronor (ca 11.508 euro) och 125.000 kronor (ca 13.700 euro). Det ekonomiska underlaget utgörs av den studerandes och föräldrarnas beräknade inkomster och en femtedel av den studerandes och föräldrarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger 75.000 kronor (ca 8.220 euro) enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt (SFS 1997:323) med undantag för privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt och skulder med säkerhet i den egendomen.

     Höjningen av minimibeloppet för studiepenning för 17-åringar och justeringen av inkomstgränserna vid beaktande av föräldrarnas inkomst vid extra tillägg till studiepenning för 17-åringar innebär en årlig besparing på 23.000 euro.

 

21 §. Studerandens egna inkomsters inverkan på studiestödet. Paragrafen motsvarar i sak 12 § i den tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

 

22 §. Beaktande av vissa förmåner. Paragrafen motsvarar i sak 14 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd och 13 § i den tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

     Listan har kompletterats med alterneringsersättning.

4 kap. Ansökan, betalning och återkrav

 

23 §. Ansökan om och beviljande av studiestöd. Paragrafen motsvaras i sak av 15 och 16 §§ i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

24 §. Komplettering av ansökan. Paragrafen är ny. Avsikten med paragrafen är att kompletteringar av studiestödsansökningar inte skall leda till att utbetalningar senareläggs, så att en studiestödsansökan som härrör från ett budgetår kommer att belasta ett annat års budget istället, av den orsaken att ansökan kompletterats mycket sent.

 

25 §. Utbetalning. Paragrafen motsvarar i sak 16 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd och 4 § i den tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

 

26 §. Grund för att inte bevilja studiestöd. Paragrafen motsvarar i sak 17 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

27 §. Återkrav. Paragrafen motsvarar i sak 18 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

28 §. Preskription av fordringar. Paragrafen är ny.

5 kap. Landskapsborgen för studielån

 

29 §. Lyftande av studielån mot landskapsborgen. Paragraferna bygger på 12 och 19 §§ i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

     Det har konstaterats att kostnaderna för att infria borgensansvar för studielån har ökat de senaste åren. Landskapsregeringen föreslår att högskolestuderande skall lyfta studielånet i två rater och att studerande på annan läroanstalt skall lyfta studielånet i fyra rater från kreditinstitut och banker. Därtill gäller att outtagna lånerater kan lyftas senare under innevarande läsår, dock senast den 31 juli. Lånerater kan inte lyftas efter det att studierna slutförts eller avbrutits. Utbetalning i flera rater bidrar till att studerande planerar sin ekonomi under studieåret bättre samt till att studerande undviker att ta onödiga studielån. Redan nu finns en rekommendation till kreditinstitut som motsvarar lagändringen (diarienummer U12/05/1/3). Motsvarande lagstiftning finns i riket. Kostnadsbesparingen för denna bestämmelse finns redovisad vid detaljmotiveringen till 17 och 18 §§.

 

30 §. Innehållet i landskapsborgen. Paragrafen motsvarar i sak 22 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

31 §. Landskapsborgens giltighet och kapitalisering av ränta. Paragrafen motsvarar i sak 21 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

     Landskapsregeringen föreslår att redan under studietiden skall 1 % ränta på studielån betalas av låntagaren. Detta bidrar till att den studerande sköter sin ekonomi, att den studerande undviker att ta onödiga studielån samt att ge honom eller henne en medvetenhet om vad det innebär att betala av ett lån. Lånen kommer att uppgå till ett mindre belopp för de studerande eftersom skuldkapitalet växer ränta på ränta och för de nya lånen kommer räntor inte att kapitaliseras helt då den studerande betalar bort en procent av räntan. Både räntor och räntors räntor blir mindre än de annars skulle ha varit om inte en del av dem betalats bort. En liknande bestämmelse finns i riket.

 

Studielån som lyfts före läsåret 2006-2007

Lånevillkoren för studielån på marknadsvillkor som lyfts före 2006-2007 förändras inte. Räntorna på studielånet läggs till kapitalet under de terminer den studerande får studiestöd eller vuxenstudiepenning. Räntorna läggs även ytterligare en gång på kapitalet under den termin som följer efter den sista terminen med studiestöd eller vuxenstudiepenning. Kapitaliseringen gör att skuldkapitalet växer med både räntor och räntors räntor. De dagar kapitalisering sker är 15 december och 15 juni. Banken sköter om kapitaliseringen av räntorna. Den studerande erlägger i regel inte ränta på lånet under studietiden. På Åland har det även tidigare varit möjligt att omgående betala det tillägg till lånekapitalet som räntan annars utgör. Den studerande kan vidare amortera på lånekapitalet under studietiden. Då räntorna inte kapitaliseras betalar den studerande räntorna själv vilket kan berättiga till räntebidrag. Räntor den studerande betalat kan dras av i beskattningen.

 

Studielån som lyfts från och med läsåret 2006-2007

För läsåret 2006-2007 och framåt följer en ny typ av marknadsbundet studielån. Dessa låns räntor kapitaliseras inte i sin helhet, utan en del av räntan på lånet betalas redan under studietiden. Den ränta som den studerande betalar är en procent. Om räntan är under 15 euro kapitaliseras hela räntan. Till en procents ränta kan man inte anhålla om räntebidrag. Den studerande och banken gör upp ett nytt låneavtal för det nya marknadsbundna lånet. De tidigare lyfta lånens lånevillkor förändras inte utan räntorna kapitaliseras i sin helhet. De regelbundna räntebetalnings­dagarna är den 15 december och den 15 juni.

 

     Förslaget väntas indirekt på sikt ge en kostnadsbesparing på ett mindre belopp årligen. Kostnadsinbesparingen uppkommer indirekt för landskapet genom att i de fall landskapet betalar ränta kommer beloppen att vara något mindre och i de fall landskapet infriar borgensåtaganden kommer beloppen att vara mindre jämfört med vad de annars skulle ha varit om inte en del av räntorna betalats bort under studietiden av de studerande. Kostnadsinbesparingen kommer för landskapets del att på 5 års sikt att uppgå till 4.000 euro per år.

 

32 §. Preskription av borgen. Paragrafen bygger på 22 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

33 §. Yrkande på återbetalning av lån. Paragrafen motsvarar i sak 23 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

34 §. Återkrav av borgensfordran. Paragrafen bygger på 24 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

35 §. Preskription av borgensfordran. Paragrafen är ny.

 

36 §. Beviljande av betalningsbefrielse. Paragrafen motsvarar i sak 25 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

37 §. Ränta på borgensfordran. Paragrafen bygger på 12 och 26 §§ i den tidigare landskapslagen om studiestöd. Räntan finns i landskapsregeringens förslag angiven i lagtexten. Räntan överensstämmer med gällande beslut om ränta på borgensfordran från 29.9.1998 och är 9 procent.

6 kap. Särskilda stadganden

 

38 §. Räntestöd. Paragrafen motsvarar i sak 27 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

39 §. Landskapets betalning av ränta. Paragrafen motsvarar i sak 28 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd och 14 § i tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

 

40 §. Ansökan om landskapets betalning av ränta. Paragrafen bygger på 14 § sista st. i den tidigare landskapsförordningen om studiestöd.

 

41 §. Utmätnings- och överföringsförbud. Paragrafen motsvarar i sak 29 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

 

42 §. Ändringssökande. Paragrafen bygger på 30 § i den tidigare landskapslagen om studiestöd.

     Eftersom landskapsregeringen inte fattar några beslut enligt förslaget till ny landskaplag om studiestöd, behövs inte den tidigare möjligheten att söka besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen.

 

43 §. Ikraftträdandebestämmelse. Det är lämpligt att de nya reglerna träder i kraft i början av ett nytt läsår. Landskapsregeringen föreslår att lagen skall träda i kraft den 1 augusti 2006. De belopp som anges i den nya lagen skall gälla efter dess ikraftträdande. Se detaljmotivering till 5 § beträffande övergångsbestämmelser gällande tidsbegränsningar.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om studiestöd

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 kap.
Allmänna stadganden

 

1 §

Tillämpningsområde

     I denna lag finns bestämmelser om på vilka grunder Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet skall bevilja stöd för studerande efter avslutad läroplikt.

     Om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag har den som skall bedriva studier vilka varar längre tid än 13 veckor rätt till studiestöd på de grunder som anges i denna paragraf. Rätt till studiestöd i enlighet med denna lag har den som är stadigvarande bosatt i landskapet och kan härleda en rätt till studiestöd ur EG-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer. Beträffande medborgare från andra länder kan studiestöd beviljas om sökanden fått permanent uppehållstillstånd eller kontinuerligt uppehållstillstånd i Finland och sökanden har varaktig bosättning i landskapet. Andra personer har rätt till studiestöd efter att under minst de två år som föregår inledandet av studierna ha varit bosatta i landskapet för annat ändamål än studier.

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan av särskilda skäl bevilja studiestöd trots att de förutsättningar som anges i 2 mom. inte är uppfyllda.

 

2 §

Definitioner

     Med stadigvarande bosättningsort avses den ort där en studiestödssökande under minst 185 dagar varje år bor till följd av personlig och yrkesmässig anknytning. Den som har personlig och yrkesmässig anknytning till två eller flera orter anses ha stadigvarande bosättningsort på den ort dit denne regelbundet återvänder och anses ha störst personlig anknytning till. Den stadigvarande bosättningsorten ändras inte för den som bor på annan ort huvudsakligen på grund av studier.

     Med läsår avses den tid som börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli följande år.

     Med termin avses hösttermin eller vårtermin, varvid höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december och vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli.

     Med stödmånad avses en månad under vilken studeranden får studiepenning eller vuxenstudiepenning.

     Med högskolor avses Högskolan på Åland och därmed jämförbara utbildningsinstitutioner.

     Med andra läroanstalter avses skolor på gymnasialstadienivå, yrkespedagogiska lärarhögskolor, folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet samt andra motsvarande läroanstalter under offentlig insyn.

     Med kreditinstitut avses penninginrättningar, fonder, sammanslutningar och andra inrättningar vilkas verksamhet omfattar beviljande av lån mot borgen.

     Med studievecka avses studier inom ett utbildningsprogram som normalt omfattar en studieinsats på 40 arbetstimmar för uppnående av de fastställda målen.

     Med studiepoäng avses ECTS-poäng inom högskoleutbildningen. En studievecka motsvaras inom högskoleutbildningen av en och en halv studiepoäng.

     Med studier som huvudsyssla avses

     a) att studier sker på heltid eller deltid inom ramen för ett utbildningsprogram den studerande antagits till eller

     b) att studier sker inom ramen för avläggandet av en högskoleexamen den studerande har studierätt till och att studierna omfattar minst 15 studiepoäng per termin eller sker i en sådan studietakt som motsvarar minst 15 studiepoäng per termin.

     Med högre högskoleexamen avses en examen för vilken fordras minst 240 studiepoäng eller som anses motsvara minst 240 studiepoäng.

     Med heltidsstudier avses

     a) att studier sker inom ramen för ett utbildningsprogram den studerande antagits till eller

     b) att studier sker inom ramen för avläggandet av en högskoleexamen den studerande har studierätt till och att studierna sker i en normal studietakt, eller att studier sker i en studietakt som är likvärdig med minst 22,5 studiepoäng per termin.

     Med deltidsstudier avses

     a) att studier sker inom ramen för ett utbildningsprogram den studerande antagits till i en studietakt som är likvärdig med minst 10 studieveckor och högst 14 studieveckor per termin.

     b) att studier sker inom ramen för avläggandet av en högskoleexamen den studerande har studierätt till och att studierna sker i en studietakt som är likvärdig med minst 15 studiepoäng och högst 21 studiepoäng per termin.

     Med studietakt avses att studierna omfattar en viss mängd studier inom en viss tid. Med normal studietakt avses för en heltidsstuderande, som studerar inom ramen för ett utbildningsprogram den studerande antagits till eller inom ramen för avläggandet av en högskoleexamen den studerande har studierätt till, att studierna omfattar i genomsnitt minst 44 studiepoäng per läsår.

 

3 §

Studier som berättigar till studiestöd

     De allmänna villkoren för rätt till studiestöd är att den studerande har antagits till en högskola eller annan läroanstalt, bedriver studier som huvudsyssla, har framgång i studierna samt behöver ekonomiskt stöd. Närmare bestämmelser om behovet av ekonomiskt stöd finns i 3 kap.

 

4 §

Studieprestation

     Den som avklarat minst 22 studiepoäng per termin eller 44 studiepoäng per läsår är berättigad till fortsatt studiestöd för heltidsstudier.

     Den som avklarat minst 12 studiepoäng per termin eller 24,5 studiepoäng per läsår är berättigad till fortsatt studiestöd för deltidsstudier.

     Landskapsregeringen kan av särskilda skäl bevilja studiestöd till den som inte uppfyller de krav på studieprestationer som avses i denna paragraf.

 

5 §

Tidsbegränsningar

     Studiestöd beviljas för den tid den studerande bedriver studier och för högst den normala utbildningstiden, varvid den normala utbildningstiden för högskolestudier skall anses vara högst 55 månader. Om särskilda skäl finns kan stöd för ytterligare högst ett studieår beviljas.

     Förlängd tid kan beviljas om studier på heltid under högst ett läsår är en förutsättning för avläggande av examen.

     Möjlighet till förlängning från 55 månader med ytterligare högst nio månader finns även vid dubbelexamen, extra krävande examen eller påbyggnadsexamen.

     Närmare bestämmelser om maximitiden för studiestöd för högre högskoleexamina kan ges i landskapsförordning.

     Vuxenstudiepenning för avläggande av vetenskaplig påbyggnads­examen kan beviljas för högst 12 månader. Vuxenstudiepenning kan beviljas för högst 18 månader.

     Studiestöd beviljas inte för en kortare period än 13 veckor.

 

2 kap.
Studiestödsförmåner

 

6 §

Studiestödsförmåner

     På de villkor som stadgas i denna lag beviljas studiestöd i form av

     a) studiepenning eller vuxenstudiepenning,

     b) särskilt studietillägg,

     c) bostadstillägg,

     d) försörjartillägg samt

     e) landskapsborgen för studielån.

     Studiepenning och vuxenstudiepenning kan inte utbetalas samtidigt.

 

7 §

Studiepenning

     Rätt till studiepenning har en studerande som enligt 1 kap. kan beviljas studiestöd enligt denna lag och som inte är berättigad till barnbidrag i enlighet med landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen.

 

8 §

Studiepenningens fastställande och belopp

     Studiepenningen fastställs för en viss studerande med beaktande av dennes ålder, boendeform, studieform och studietakt.

     Med beaktande av ålder, boendeform och studieform indelas de studerande i följande kategorier:

 

Kategori 1

Studerande som fyllt 18 år, studerar i högskola och bor självständigt.

Kategori 2

Studerande som fyllt 18 år, inte studerar i högskola och bor självständigt.

Kategori 3

Studerande som fyllt 18 år, studerar i högskola och bor hos föräldrarna.

Kategori 4

Studerande som fyllt 18 år, inte studerar i högskola och bor hos föräldrarna.

Kategori 5

Studerande som fyllt 17 men inte 18 år.

 

     Med beaktande av studietakt indelas de studerande i följande kategorier:

 

Kategori A

Studerande som bedriver heltidsstudier

Kategori B

Studerande som bedriver deltidsstudier

 

     Till de studerande som avses ovan utbetalas studiepenning per månad med de eurobelopp som anges i följande tabell:

 

kategori

A

B

 

Heltidsstudier

Deltidsstudier

1

266

133

2

220

110

3

214

107

4

170

85

5

105

52,50

 

     Studiepenningen för studerande som inte studerar vid högskola kan höjas till högst samma belopp som för studerande vid högskola, om vid skolan saknas väsentliga studiesociala förmåner.

     Studiepenningen för studerande som fyllt 17 men inte 18 år som inte studerar vid högskola kan höjas med 50 euro för heltidsstuderande och 25 euro för deltidsstuderande, om den studerande har kostnader för en bostad på studieorten och annars har en restid som under normala förhållanden sammantaget tur och retur är längre än två timmar från föräldrahemmet till skolan.

 

9 §

Vuxenstudiepenning

     Rätt till vuxenstudiepenning har en studerande i åldern 30-59 år som saknar grundläggande yrkesutbildning eller som inte under en femårsperiod omedelbart innan studierna inleds har genomgått en över fyra månader lång utbildning för vilken studiestöd har beviljats.

     Den som har avlagt högre högskoleexamen eller därmed jämförbar examen har inte rätt till vuxenstudiepenning för avläggandet av en andra högre högskoleexamen.

     Rätten till vuxenstudiepenning börjar vid ingången av den månad då de i 1 mom. nämnda åldersvillkoren uppfylls.

 

10 §

Vuxenstudiepenningens fastställande

     Vuxenstudiepenning utbetalas med 25 procent av den genomsnittliga månadsinkomsten omedelbart innan studierna inleds, dock lägst med 266 euro per månad och högst med 591 euro per månad. När vuxenstudiepenningens belopp fastställs skall dessutom beaktas den studietakt i vilken studierna avses bli bedrivna varvid beloppet utbetalas uppräknat till helt eurobelopp enligt följande:

     a) Med fullt belopp om studierna sker på heltid eller om studierna är likvärdiga med minst 22,5 studiepoäng per termin vid högskolestudier eller med minst 15 studieveckor per termin för andra läroanstalter.

     b) Med 50 procent av fullt belopp om studierna är likvärdiga med minst 15 och högst 21 studiepoäng per termin vid högskolestudier eller med minst 10 och högst 14 studieveckor per termin för andra läroanstalter.

 

11 §

Särskilt studietillägg

     Den som är berättigad till studiestöd i enlighet med denna lag kan dessutom av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten beviljas särskilt studietillägg av arbetsmarknadspolitiska skäl.

 

12 §

Närmare bestämmelser om särskilt studietillägg

     Särskilt studietillägg utbetalas under längst två år med högst 312 euro per månad.

     Särskilt studietillägg kan utbetalas till en studerande som

     a) uppfyller kraven för att erhålla vuxenstudiepenning,

     b) är i behov av ett förstärkt studiestöd för att genomgå utbildning,

     c) varit arbetslös lång tid och som

     d) inte är berättigad till en annan ekonomisk förmån som anses vara likvärdig med det särskilda studietillägget.

 

13 §

Bostadstillägg

     En studerande är berättigad till bostadstillägg om han eller hon studerar vid högskola, har fyllt 18 år eller har en restid som under normala förhållanden sammantaget tur och retur är längre än två timmar från föräldrahemmet till skolan om han eller hon har kostnader för hyresbostad, bostadsrättsbostad eller ägarbostad och denna bostad inte är personens föräldrahem.

     Berättigad till bostadstillägg är inte en studerande som delar bostad med eget eller sin makes barn. Utan hinder av detta kan ändå en studerande beviljas bostadstillägg för en sådan bostad som hyrts på samma hyresvillkor som i 1 mom. på grund av studier och som är belägen på annan ort än familjens stadigvarande bostad. Med make jämställs en person som den studerande bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden.

     Den som studerar utomlands beviljas bostadstillägg på samma villkor som den som studerar på Åland och i riket. Den som studerar utomlands har dock rätt till bostadstillägg utan hinder av vad som bestäms i 2 mom.

 

14 §

Bostadstilläggets belopp

     Bostadstillägg utbetalas med 80 procent av en studerandes hyreskostnad, dock högst med 201 euro per månad.

 

15 §

Försörjartillägg

     Rätt till försörjartillägg har en studerande som har minderårigt barn. En person som inte fyllt 18 år och bor hos vårdnadshavare anses vara minderårig enligt bestämmelsen. Stödet utbetalas till en studerande vårdnadshavare och utgår som ett belopp per barn.

 

16 §

Försörjartilläggets belopp

     Försörjartillägg utbetalas med 64 euro per månad till studerande vårdnadshavare.

 

17 §

Landskapsborgen för studielån

     Rätt till landskapsborgen för studielån har en studerande som har antagits till studier och bedriver studier på det sätt som nämns i 4 §.

     Det krävs särskilda skäl för att landskapsborgen skall beviljas

     a) en studerande vars studielån indrivs av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten på grundval av borgensansvar eller

     b) en studerande med betalningsstörning som registrerats i ett sådant kreditupplysningsregister som avses i 20 § personuppgiftslagen (FFS 523/1999), utom i fall med mindre betalningsstörningar eller i fall då skulder som föranlett anteckningen har betalats.

 

18 §

Belopp för studielån med landskapsborgen

     Landskapsborgen för studielån till studerande som fyllt 18 år är 360 euro per månad.

     Landskapsborgen för studielån till studerande som inte fyllt 18 år är 170 euro per månad.

     Studerande som studerar vid en skola med terminsavgifter kan få borgensbeloppet höjt med terminsavgiftens belopp, dock sammanlagt högst till 850 euro per månad.

 

3 kap.
Ekonomisk behovsprövning

 

19 §

Inkomstens inverkan på studiestödet

     När behovet av ekonomiskt stöd prövas beaktas den sökandes samt dennes föräldrars inkomster. Föräldrainkomster beaktas dock inte om sökanden vid studiestödets beviljande är fyllda 18 år eller har fullföljt gymnasialstadieutbildning.

 

20 §

Extra tillägg

     Om en studiestödssökande är under 18 år skall, när behovet av ekonomiskt stöd prövas, sökandens föräldrars inkomster beaktas. Sökandens föräldrars inkomster beaktas inte för den del av studiepenningen som understiger 105 euro för heltidsstuderande och 52,50 euro för deltidsstuderande.

     Om den studerandes föräldrars sammanlagda inkomster är låga kan den studerande, för heltidsstudier, erhålla ett extra tillägg som uppgår till 43 euro per månad med en sammanlagd inkomst om mindre än 29.000 euro per år och 22 euro per månad med en sammanlagd inkomst om mindre än 35.000 euro per år. För deltidsstudier är beloppen istället 21,50 euro respektive 11 euro.

     Om det utöver den studerande finns hemmavarande barn som inte fyllt 18 år skall den inkomstgräns som avses i 2 mom. höjas med 3.370 euro per barn.

 

21 §

Studerandens egna inkomsters inverkan på studiestödet

     När behovet av ekonomiskt stöd prövas skall sökandens egna inkomster beaktas.

     En heltidsstuderande är berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 760 euro i genomsnitt per stödmånad. En deltidsstuderande är berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 1.100 euro i genomsnitt per stödmånad. Med skattepliktig inkomst avses här dels förvärvs- och dels kapitalinkomst. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten beaktas endast den inkomst den studerande har under stödmånaderna. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga kapitalinkomsten beaktas den inkomst som den studerande har under hela året.

     Inkomstgränserna enligt 2 mom. skall inte beaktas när behovet av ekonomiskt stöd prövas i fråga om läroavtalsutbildning.

 

22 §

Beaktande av vissa förmåner

     Studiepenningens belopp kan sänkas om en studerande från läroanstalten eller på grund av studierna eller arbete som utförs i samband med dem får lön, dagpenning, ett stipendium avsett för att trygga utkomsten eller annat ekonomiskt stöd som motsvarar studiepenningen.

     Studiepenning beviljas inte om en studerande under en stödmånad får praktiklön som överstiger 760 euro.

     Studiestöd för läroavtalsutbildning beviljas inte sökande som under den tid han eller hon deltar i den teoretiska undervisningen lyfter lön eller motsvarande ersättning.

     Studiepenning beviljas inte eller kan bestämmas till ett lägre belopp om en studerande med stöd av lag är berättigad till en ekonomisk förmån som direkt syftar till att betala levnadskostnaderna under studietiden, såsom någon av följande förmåner:

     a) Ålderspension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension.

     b) Pension på grund av full arbetsoförmåga eller invaliditetspension.

     c) Arbetslöshetspension.

     d) Generationsväxlingspension eller avträdelseersättning till lantbruks­företagare.

     e) Rehabiliteringsstöd för samma utbildning.

     f) Arbetslöshetsdagpenning.

     g) Arbetsmarknadsstöd.

     h) Utbildning med stöd av landskapslagen om sysselsättnings­befrämjande vuxenutbildning.

     i) Alterneringsersättning.

     Studiepenning beviljas inte om en studerande fullgör beväringstjänst eller civiltjänst, avtjänar fängelsestraff och studerar i anstalten eller får studiestöd från ett annat land.

 

4 kap.
Ansökan, betalning och återkrav

 

23 §

Ansökan om och beviljande av studiestöd

     Ansökan om studiestöd görs hos arbetsmarknads- och studieservice­myndigheten. Sökanden skall lämna de uppgifter arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten inbegär.

     Den studerande skall meddela arbetsmarknads- och studieservice­myndigheten alla förändringar som påverkar studiestödet.

     Studiestöd beviljas för högst ett studieår i sänder.

     Studiestöd beviljas tidigast från ingången av den månad då ansökan inlämnats.

 

24 §

Komplettering av ansökan

     Ansökan skall kompletteras på arbetsmarknads- och studie­service­myndighetens skriftliga begäran om komplettering senast inom den termin ansökan gäller. Om tiden efter komplettering begärdes och fram till terminens slut omfattar mindre än två månader skall komplettering ske senast inom två månader efter begäran därom. För ansökan som kompletteras efter dessa tidsfrister betalas inte studiestöd.

 

25 §

Utbetalning

     Studiestöd beviljas normalt för högst nio månader per läsår. Studiestöd kan beviljas för längre tid än nio månader per läsår om studierna bedrivs på ett sätt som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten bestämmer.

     Studiestöd som betalas av landskapets medel skall utbetalas senast den fjärde dagen i varje månad för vilken den studerande är studie­stödsberättigad.

     Studiestöd för en läroavtalsutbildning utbetalas i form av ett engångsbelopp per termin på basen av det sammanlagda antalet studieveckor teoretisk undervisning under terminen. Studiestödet utbetalas senast den fjärde dagen efter det att den första perioden av den teoretiska undervisningen för terminen påbörjats.

 

26 §

Grund för att inte bevilja studiestöd

     Studiestöd kan helt eller delvis förvägras den som tidigare avsiktligt har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter eller avsiktligt underlåtit att lämna riktiga uppgifter och därvid orsakat att studiestöd har betalats utan grund eller på felaktiga grunder.

     Studiestöd kan helt eller delvis förvägras den vars tidigare studielån på grund av borgensansvar erlagts ur landskapets medel och återkrävts på åtgärd av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten.

 

27 §

Återkrav

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan återkalla beslut om beviljande av studiestöd eller återkräva studiepenning, vuxenstudiepenning, särskilt studietillägg, bostadstillägg eller försörjartillägg om en väsentlig ekonomisk förändring i den studerandes förhållanden inträffat efter att studiestödet har beviljats. Sådant återkallande eller återkrav kan ske högst till ett belopp som motsvarar den ekonomiska förändringen i den studerandes förhållanden.

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan helt eller delvis återkalla eller återkräva studiepenning, vuxenstudiepenning, särskilt studietillägg, bostadstillägg eller försörjartillägg om stödet felaktigt utbetalats eller på felaktiga grunder beviljats på grund av att den sökande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter väsentliga för beräknande av studiestödet eller på grund av annan jämförbar väsentlig omständighet.

     Ett belopp som skall återkrävas kan avdras från studiestöd som senare beviljas mottagaren av stödet.

 

28 §

Preskription av fordringar

Beslut om återkrav av en förmån som betalats skall fattas inom fem år räknat från utbetalningsdagen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionstiden avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 §§ lagen om preskription av skulder (FFS 728/2003). Från detta avbrytande av preskriptionen börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

 

5 kap.
Landskapsborgen för studielån

 

29 §

Lyftande av studielån mot landskapsborgen

     Landskapsborgen för studielån beviljas för högst ett läsår i sänder. Beslutet kan dock gälla landskapsborgen för juni och juli månad det föregående läsåret. Landskapsborgen för studielåns sammanlagda belopp höjs för varje termin en studerande får studiestöd med det tillägg på studielånet som beviljas av kreditinstitutet för betalning av under läsåret förfallen ränta på studielånet.

     Studielån ges mot skuldebrev som arbetsmarknads- och studieservice­myndigheten har godkänt. För studier kan beviljas ett studielån vars belopp ökas med en beviljad ny studielånerat.

     Studielånet skall lyftas under det läsår för vilket landskapsborgen har beviljats. Om tiden efter det beslutet om borgen gavs och fram till läsårets slut omfattar mindre än två månader skall studielånet lyftas senast inom två månader efter det beslutet om borgen gavs. Då beslutet omfattar landskapsborgen för juni eller juli månad före läsåret, får lånet lyftas redan under dessa månader.

     Högskolestuderande kan lyfta lånebelopp i två rater enligt följande;

     a) höstterminens lånerat kan lyftas tidigast då läsårets studiestödsperiod börjar,

     b) vårterminens lånerat kan lyftas tidigast den 1 januari.

     Studerande på andra läroanstalter kan lyfta lånebelopp i fyra rater enligt följande;

     a) låneraten för augusti-oktober kan lyftas tidigast då läsårets studiestödsperiod börjar,

     b) låneraten för november-december kan lyftas tidigast den 1 november,

     c) låneraten för januari-februari kan lyftas tidigast den 1 januari,

     d) låneraten för mars-juli kan lyftas tidigast den 1 mars.

     Outtagna lånerater kan lyftas senare under innevarande läsår, dock senast den 31 juli.

     Lånerater kan inte lyftas efter det att studierna slutförts eller avbrutits.

Innan en studerande lyfter en ny rat av studielånet skall kreditinstitutet hos arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kontrollera att landskaps­borgen är giltig.

 

30 §

Innehållet i landskapsborgen

     Landskapsborgen ställs som proprieborgen för hela det nominella beloppet av ett studielån som ett kreditinstitut som står under offentlig tillsyn har beviljat för räntan på studielånet, dröjsmålsräntan samt de godtagbara kostnaderna för uppsägning av lånet.

 

31 §

Landskapsborgens giltighet och kapitalisering av ränta

     En landskapsborgen gäller i högst 30 år från det att den första låneutbetalningen lyftes. Ett villkor för att landskapsborgen skall vara i kraft är att kreditinstitutet halvårsvis under de terminer som berättigar till studielån samt en termin närmast efter en sådan termin till lånekapitalet lägger de räntor som förfaller till betalning under halvåret till den del räntan överstiger en procent av lånekapitalet.

     Låntagaren betalar den del av räntan som enligt 1 mom. inte skall fogas till lånekapitalet. Om det räntebelopp som låntagaren skall betala är mindre än 15 euro, läggs dock hela den ränta som förfaller till betalning till lånekapitalet. De regelbundna räntebetalningsdagarna är den 15 december och den 15 juni.

 

32 §

Preskription av borgen

På landskapsborgen för studielån tillämpas inte vad som i 19 § 3 mom. lagen om borgen och tredjemanspant (FFS 361/1999) föreskrivs om preskription av en borgensförbindelse. Bestämmelserna i lagens 19 § 1 mom. tillämpas inte på lån enligt denna lag till den del det är fråga om amorteringar av dem.

 

33 §

Yrkande på återbetalning av lån

     Om en låntagare har försummat att betala ränta eller amortering och minst tre månader har förflutit sedan förfallodagen, har kreditinstitutet rätt att yrka att lånet genast betalas tillbaka i sin helhet. Kreditinstitutet skall i sådant fall meddela arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten minst en månad före den dag lånet sägs upp.

     Studielån som av landskapsmedel betalats till kreditinstitut jämte ränta skall efterskänkas om låntagaren avlidit. Studielånet skall anses vara förfallet till betalning i sin helhet om kreditinstitutet i sådant fall framställer ett yrkande om betalning av landskapsmedel till arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten.

 

34 §

Återkrav av borgensfordran

     En borgensfordran som grundar sig på landskapsborgen för ett studielån samt den ränta som med stöd av denna lag uppbärs på borgensfordran får utan dom eller beslut utsökas hos låntagaren i enlighet med bestämmelserna i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (FFS 367/1961). Bestämmelserna om preskription av fordringar i nämnda lag gäller dock inte den regressrätt som landskapet har enligt detta moment.

     Vid återkrav kan arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten bevilja betalningstid eller tillgripa andra betalningsarrangemang om det med hänsyn till låntagarens betalningsförmåga finns grundad anledning till detta eller om det därigenom kan säkerställas att den kvarstående skulden återbetalas.

 

35 §

Preskription av borgensfordran

     En borgensfordran preskriberas fem år efter det att landskapet betalat ut studielånet till kreditinstitut efter att landskapsregeringen beviljat landskapsborgen om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en borgensfordran avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 §§ lagen om preskription av skulder. Från avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

 

36 §

Beviljande av betalningsbefrielse

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan bevilja befrielse från betalning av en borgensfordran som grundar sig på landskapsborgen för ett studielån samt räntorna på fordran om låntagaren har avlidit.

     Befrielse från betalning kan också beviljas om låntagaren är varaktigt arbetsoförmögen eller om han eller hon har varit arbetsoförmögen sammanlagt minst fem år och återkrav med hänsyn till hans eller hennes ekonomiska omständigheter och andra förhållanden anses vara oskäligt.

     Av särskilda skäl kan partiell betalningsbefrielse beviljas om låntagarens ekonomiska förhållanden har försvagats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat motsvarande skäl så att återkrav av hela lånet anses vara oskäligt.

 

37 §

Ränta på borgensfordran

     På landskapets hela borgensfordran på grund av landskapsborgen för studielån skall låntagaren betala den årliga räntan nio procent.

 

6 kap.
Särskilda stadganden

 

38 §

Räntestöd

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan besluta att räntestöd skall utbetalas för studielån som avses i denna lag. Den sista utbetalningen av räntestöd kan ske 18 månader efter den räntekapitalisering som nämns i 29 och 31 §§ eller senast fjorton år efter att studielånet första gången utbetalades.

 

39 §

Landskapets betalning av ränta

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar förfallna räntor till kreditinstitut på grund av studielån om låntagaren efter slutförda studier och avlagd examen blivit arbetslös och om de övriga villkor som anges i denna paragraf är uppfyllda. Låntagaren skall

     a) ha varit arbetslös under de fyra senaste månaderna som föregår den sista räntebetalningsdagen och ha varit arbetslös minst 60 dagar under denna tid samt får högst ha 760 euro per månad i bruttoinkomst, dock så att för låntagare som har vårdnad om barn som inte fyllt 18 år höjs nämnda belopp med 120 euro för varje barn,

     b) under den månad som räntan förfaller till betalning har fått moderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 364/1963) för minst 24 vardagar och inte ha fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning eller

     c) under de sex månader som föregått den dag räntan förfaller till betalning ha fått moderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för minst 50 vardagar och inte ha fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning.

     Om modern och fadern samtidigt har rätt till moderskapspenning, faderskapspenning, föräldrapenning eller motsvarande förmån under den månad räntan förfaller till betalning betalas endast förfallna räntor för moderns studielån.

     Landskapsregeringen betalar inte ränta som avses i 1 mom. punkt b och c om det före ingången av den månad då räntan förfaller till betalning förflutit mer än 12 månader sedan den månad då personen senast fått studiepenning, vuxenstudiepenning eller bostadstillägg.

     Betalningen av räntor som avses i 1 mom. sker utan åter­betalningsskyldighet för låntagaren.

 

40 §

Ansökan om landskapets betalning av ränta

     Ansökan om räntestöd skall sändas till arbetsmarknads- och studie­servicemyndigheten senast under de två närmaste månaderna efter den månad då räntan normalt förfaller till betalning.

     Till ansökan skall bifogas en utredning över den ränta som kredit­institutet kräver eller ett verifikat i original över den ränta som redan har betalts.

     I räntestöd betalas den ränta som förfallit till betalning och aviseringskostnaderna. I räntestöd betalas inte dröjsmålsränta till följd av en försenad räntebetalning.

 

41 §

Utmätnings- och överföringsförbud

     Studiepenning, vuxenstudiepenning, bostadstillägg och studielån får inte utmätas.

     Ett avtal om överföring av en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

 

42 §

Ändringssökande

     Den som är missnöjd med ett beslut som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har fattat med stöd av denna lag kan inom 30 dagar, räknat från den dag beslutet delgavs vederbörande, skriftligen begära rättelse hos arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten. I rättelseyrkandet, som läggs till grund för myndighetens prövning, skall anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande skall behandlas utan dröjsmål.

     Beslut anses delgivet vederbörande, om inte annat visas, den sjunde dagen efter den dag då beslutet inlämnats för postbefordran under den adress sökanden har uppgivit.

     Beslut som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har fattat med anledning av ett rättelseyrkande får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.

 

43 §

Ikraftträdandebestämmelse

     Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2006 och skall tillämpas på studiestöd för studier som sker efter den 31 juli 2006.

     Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (1995:94) om studiestöd och landskapsförordningen (1995:98) om studiestöd, dock så att rättigheter och skyldigheter som uppkommit med stöd av lagarna skall fortsätta att gälla.

     Om en studerande den 1 augusti 2006 har uppburit studiestöd för högskolestudier, är 5 § 1 mom. landskapslag (1995:94) om studiestöd tillämplig på honom eller henne såvitt avser högskolestudier.

     I samtliga fall skall de belopp som anges i denna lag utbetalas efter ikraftträdandet.

     Lagen tillämpas även på förmåner som betalats utan grund och på fordringar som uppkommit före lagens ikraftträdande. När preskriptions­tiden för sådana fordringar räknas ut beaktas även tiden före lagens ikraftträdande. Fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om de inte preskriberas innan dess även enligt de bestämmelser som gäller när lagen träder ikraft.

     Beslut om studiestöd enligt denna lag får tas före lagens ikraftträdande.

     Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 22 december 2005

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

Camilla Gunell

 



[1] Skatteförvaltningens medelkurs för år 2004 har använts för omräkning i framställningen. Medelkursen för år 2004 är 9,1243 svenska kronor mot 1 euro. Medelkursen för år 2005 meddelas i slutet av år 2005.