Framställning 13/2004-2005

Lagtingsår: 2004-2005

Ladda ner Word-dokument

 

FRAMSTÄLLNING nr 13/2004-2005

 

Datum

 

 

2005-04-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändrad landskapslag om Högskolan på Åland

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen förslår att landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland ändras så att ECTS-poäng som system för redovisning av studiemeriter införs i högskoleutbildningen i landskapet. Nuvarande system med studieveckor slopas. Förslaget föranleds av Bolognaprocessen.

     Samtidigt föreslås att namnet på de planer som skall utarbetas för varje utbildningsprogram som leder till högskoleexamen och för övrig högskoleutbildning vid högskolan ändras. Enligt förslaget ersätts termen läroplan av den mer ändamålsenliga termen utbildningsplan.

     Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt. Under förutsättning att lagen kan behandlas i prioriterad ordning bör den kunna träda i kraft den 1 augusti 2005, lagom till höstterminen år 2005.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Ny lagstiftning om Högskolan på Åland. 3

1.2 Bolognaprocessen. 3

1.3 ECTS-poängsystem.. 4

2 Landskapsregerings förslag. 4

2.1 Allmänt 4

2.2 ECTS. 5

2.3 Utbildningsplan. 5

3. Lagstiftningsbehörigheten. 5

4. Förslagets verkningar 5

Detaljmotivering. 6

Ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland. 6

Lagtext 7

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland. 7

Parallelltexter 9

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Ny lagstiftning om Högskolan på Åland

 

Den 1 januari 2003 trädde landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland i kraft. Genom lagstiftningen kom verksamheterna vid Ålands högskola och försöksverksamheten inom nätverket Ålands yrkeshögskola att sammanföras och organiseras som i en enda institution. Den nya högskolan fick namnet Högskolan på Åland. Högskolan på Åland utgör den översta delen av det fast organiserade utbildningsväsendet i landskapet. Landskapet är huvudman för högskolan.

     Högskolans uppgift är att erbjuda högskoleutbildning som vilar såväl på vetenskaplig eller konstnärlig grund som på beprövad erfarenhet. Vid högskolan kan bedrivas forsknings- och utvecklingsarbete, uppdragsverksamhet och kursverksamhet som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov. Högskoleutbildningen skall med gymnasialstadieutbildningen som grund och utgående från arbetslivets krav och samhällets behov ge den studerande fördjupade kunskaper av hög kvalitet. Utbildningen ordnas i form av utbildningsprogram som leder till högskoleexamen och i form av kurser.

     Enligt landskapslagen om Högskolan på Åland anges omfattningen av den högskoleutbildning som ordnas i form av utbildningsprogram och som leder till högskoleexamen i studieveckor. Omfattningen av denna högskoleutbildning kan vara minst 120 studieveckor eller högst 180 studieveckor. Utbildningen omfattar grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, praktik och examensarbete. Med studievecka avses enligt landskapslagen den utbildning som normalt omfattar den studerandes studieinsats på 40 arbetstimmar för uppnående av de fastställda målen.

 

1.2 Bolognaprocessen

 

I den framställning (FR 17/2004-2005) som låg till grund för landskapslagen om Högskolan på Åland omnämns den så kallade Bolognaprocessen som en av de faktorer som krävde en reformering av utbildningssystemet. Bolognaprocessen kan beskrivas som en genomgripande utbildningspolitisk diskussion för att harmonisera de europeiska högskoleexamenssystemen.

     Bolognaprocessen fick sin början i den deklaration (Sorbonne-deklarationen) som Frankrikes, Italiens, Storbritanniens och Tysklands undervisningsministrar undertecknade år 1998. För att öka tydligheten och jämförbarheten inom och mellan de olika europeiska utbildningssystemen ville fler länder ansluta sig till de idéer som kom fram genom Sorbonnedeklarationen. Detta ledde fram till att den så kallade Bolognadeklarationen undertecknades i juni 1999. Undertecknarna av Bolognadeklarationen bestod av samtliga EU:s medlemsländer, EFTA-länderna samt ett flertal länder i Öst- och Centraleuropa. Syftet med Bolognadeklarationen är en fortsatt utveckling av det europeiska samarbetet inom högre utbildning och framför allt att främja studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen och på arbetsmarknaden. Bolognadeklarationen, som givit upphov till den så kallade Bolognaprocessen, har som övergripande mål att till år 2010 skapa ett enhetligt europeiskt område för högre utbildning, The European Higher Education Area (EHEA). Genom Bolognaprocessen hoppas man även förbättra den högre utbildningens konkurrens- och attraktionskraft i Europa jämfört med andra världsdelar.

     Bolognadeklarationen är inte ett juridiskt bindande dokument, men behandlar frågor som finns i annan lagstiftning, bland annat i EG:s direktiv om erkännande av examina samt den konvention om erkännande av bevis inom högre utbildningen i Europaregionen (Lissabonkonventionen). Lissabonkonventionen behandlades i lagtinget våren 2003. Trots att Bolognadeklarationen inte är ett juridiskt bindande dokument, utan ett rent mellanstatligt samarbete, har deklarationen visat sig innehålla en stor dynamik och har lett till omfattande förändringar av den högre utbildningen i många av de länder som undertecknat deklarationen.

     Bolognaprocessen har lett till en översyn av examensstrukturen i riket och i Sverige, vilket medfört att bland annat systemen för dimensioneringen av studierna förnyats. I riket kommer det europeiska systemet med studiepoäng (ECTS) att införas från och med den 1 augusti 2005 medan motsvarande system föreslås träda i kraft i Sverige den 1 juli 2007. För mer ingående information om olika länders positioner i Bolognaprocessen hänvisas till Internet adressen http://www.bologna-bergen2005.no, som har sammanställts inför nästa uppföljningsmöte på ministernivå i Norge (Bergen) den 19-20 maj 2005.

 

1.3 ECTS-poängsystem

 

Ett av delmålen med Bolognaprocessen är att skapa tydliga examensstrukturer genom införandet av ett gemensamt studiepoängsystem. Det system som används är det europeiska systemet för överföring av studiemeriter European Credit Transfer System (ECTS). ECTS är ett system som har utvecklats inom Erasmusprogrammet och som numera är ett ordinarie inslag i Erasmusutbytet.

     Enligt ECTS-poängsystemet motsvarar ett års heltidsstudier 60 ECTS-poäng. Som full studietid under ett läsår anges omkring 1 600 arbetstimmar. Denna arbetstid skall inkludera all den tid som de studerande använder för studier, det vill säga lärarledd undervisning, grupparbeten, laborationer, egen läsning, praktik, examination etc. ECTS-poängen kompletteras även med en betygsskala för att underlätta översättningen av betyg mellan olika länder. ECTS betygsskala har sju betygssteg.

     Syftet med ECTS är att underlätta de studerandes rörlighet och livslånga lärande. Under Bolognaprocessen gång såväl i Prag år 2001 som i Berlin år 2003 har vikten av ett gemensamt studiepoängsystem betonats med allt större kraft. I Berlin framhöll undervisningsministrarna i den så kallade Berlinkommunikén att ECTS spelar en viktig roll i både främjandet av studerandemobilitet och för utvecklingen av gemensamma utbildningar. Man slog även fast att ECTS används i allt fler länder. Undervisningsministrarna beskrev också genom Berlinkommunikén ECTS som det system för meritöverföring och meritredovisning som bör användas inom hela det europeiska området för högre utbildning. ECTS utvecklas kontinuerligt och torde komma upp till diskussion vid nästa uppföljningsmöte mellan undervisningsministrarna om Bolognadeklarationen i Bergen i maj 2005.

 

2 Landskapsregerings förslag

 

2.1 Allmänt

 

I framställningen till den nya högskolelagstiftningen underströk landskapsregeringen vikten av att följa med den pågående reformeringen av examensstrukturen till följd av Bolognaprocessen och att vid behov återkomma med förslag till ändring av landskapslagstiftningen om så skulle krävas. Utvecklingen av ECTS systemet i Europa förutsätter nu att även landskapet vidtar åtgärder. Landskapsregeringen föreslår därför att landskapslagen om Högskolan på Åland ändras.

 

2.2 ECTS

 

ECTS-poängsystem

 

Såsom beskrivits ovan framhålls ECTS i Berlinkommunikén som det system för redovisning av studiemeriter som bör gälla i alla länder som deltar i Bolognaprocessen. Systemet införs nu i allt fler länder. Sett ur ett nordiskt perspektiv kan sägas att Danmark och Norge redan har infört ECTS-poäng i sina nationella regelverk. I riket införs ECTS-poängsystemet fullt ut från och med den 1 augusti 2005 i fråga om universitetsexamina genom statsrådets förordning om universitetsexamina (FFS 794/2004) och i fråga om yrkeshögskoleexamina genom en ändring (FFS 497/2004) av statsrådets förordning om yrkeshögskolor (FFS 352/2003). I Sverige föreslås en ändring av högskoleförordningen (SFS 1993:100), som skulle träda i kraft den 1 januari 2007, men där ECTS skulle tillämpas på de kurser som påbörjas den 1 juli 2007.

     Landskapsregeringen finner det angeläget att landskapet så fort som möjligt genomför en övergång från systemet med studieveckor till ECTS-poäng. Landskapet bör därför enligt landskapsregeringen införa ECTS-poäng i den åländska högskoleutbildningen. Förslaget förutsätter att landskapslagen om Högskolan på Åland ändras. Därutöver krävs följdändringar i landskapsförordningen (2002:87) om Högskolan på Åland.

 

ECTS-betygsskala

 

ECTS innefattar också en betygsskala med sju betygssteg. De förändringar som övervägs i fråga om högskolans betygssteg kräver inga ändringar i landskapslagen om Högskolan på Åland, eftersom högskolans betygssteg regleras av bestämmelser på en lägre nivå av högskolan själv. Högskolans examensordning och kompletterande bedömningsanvisningar antas och utfärdas av högskolans styrelse.

 

2.3 Utbildningsplan

 

Landskapsregeringen föreslår även en teknisk ändring i landskapslagen om Högskolan på Åland i fråga om den terminologi som används om de planer som skall utarbetas för varje utbildningsprogram som leder till högskoleexamen samt för övrig högskoleutbildning enligt 21 § landskapslagen om Högskolan på Åland. I landskapslagen om Högskolan på Åland används termen läroplan, vilken föreslås ersatt med den mer ändamålsenliga termen utbildningsplan. Ordet utbildningsplan används redan som arbetsnamn inom högskolan, bland annat i olika kvalitetsdokument. Termen utbildningsplan alternativt undervisningsplan används vid beskrivning av motsvarande dokument i riket i universitetsförordningen (FFS 115/1998) och i yrkeshögskolelagen (FFS 351/2003) samt i Sverige i högskoleförordningen.

 

3. Lagstiftningsbehörigheten

 

Enligt 18 § 1 och 14 punkten självstyrelselagen (1991:71) för Åland har landskapet lagstiftningsbehörig­het i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar samt undervisning.

 

4. Förslagets verkningar

 

Genom förslaget underlättas de studerandes rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen och på arbetsmarknaden. Förslaget har inga kända konsekvenser för ekonomi, miljö eller jämställdhet.

 

Detaljmotivering

 

Ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland

 

9 § Styrelsens uppgifter. I paragrafens 1 mom. 11 punkt föreslås att ordet läroplan ersätts med ordet utbildningsplan. Genom ändringen får vi en benämning som är bättre i överensstämmelse med terminologin för motsvarande dokument på samma utbildningsnivå i såväl riket som Sverige. Genom ändringen får lagstiftningen dessutom en ordalydelse som bättre överensstämmer med den terminologi som i praktiken används inom Högskolan på Åland.

 

19 § Examina. I paragrafens 2 mom. föreslås ordet läroplan ersatt med ordet utbildningsplan.

 

20 § Utbildningsprogram som leder till högskoleexamen. I paragrafens 1 och 2 mom. ersätts orden studievecka och läroplan med studiepoäng och utbildningsplan.

     I paragrafens 3 mom. föreslås att ECTS-poäng införs som beskrivning på den studieinsats som krävs för uppnå ett programs mål. Systemet med studieveckor frångås. Enligt förslaget skulle 60 studiepoäng (ECTS Credit) motsvara den studieinsats en heltidsstuderande fullgör under ett läsår. Som ett riktmärke för uppdelningen av utbildningen i ECTS-poäng anses full arbetstid under ett läsår omfatta en arbetsinsats på omkring 1 600 arbetstimmar.

 

21 § Övrig högskoleutbildning. I paragrafens 2 och 3 mom. föreslås ordet läroplan ersatt med ordet utbildningsplan.

 

Ikraftträdelsebestämmelse Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt. Under förutsättning att lagen behandlas i prioriterad ordning bör den kunna träda i kraft den 1 augusti 2005, lagom till höstterminen år 2005. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen för landskapet Åland föreslås att datumet för ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 9 § 1 mom. 11 punkten, 19 § 2 mom., 20 § och 21 § 2 och 3 mom. landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland som följer:

 

9 §

Styrelsens uppgifter

     Styrelsen skall som högskolans högsta ansvariga förvaltningsorgan övervaka högskolans verksamhet och svara för att dess uppgifter fullgörs samt verka för högskolans utveckling i samarbete med arbetslivet och samhället i övrigt. Styrelsen skall dessutom

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     11) anta utbildningsplaner för varje utbildningsprogram,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

19 §

Examina

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Närmare bestämmelser om examina, utbildningsprogram, utbildningsplan, deltagande i undervisning, bedömning av studierna, tillgodoräknande av andra studier och praktik intas i högskolans examensordning. Examensordningen antas av högskolans styrelse.

 

20 §

Utbildningsprogram som leder till högskoleexamen

     Den högskoleutbildning som ordnas i form av utbildningsprogram och som leder till högskoleexamen skall med gymnasialstadieutbildningen som grund och utgående från arbetslivets krav och kravet på att utveckla detta ge den studerande sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag utföra expertuppgifter i arbetslivet. Utbildningsprogrammen inriktas på särskilda sektorer inom arbetslivet som kräver yrkeskunskap. Utbildningsprogrammen fastställs av landskapsregeringen i en landskapsförordning. Av landskapsförordningen skall åtminstone utbildningsprogrammens namn och omfattning uttryckt i studiepoäng framgå. Vid behov kan även inriktningsalternativ samt övriga preciseringar anges i landskapsförordningen.

     För varje utbildningsprogram skall finnas en programansvarig person. Utbildningsplanerna för utbildningsprogrammen antas av högskolans styrelse på förslag av branschråden om sådana tillsatts.

     Omfattningen av den högskoleutbildning som avses i denna paragraf är minst 180 eller högst 270 studiepoäng. Utbildningen omfattar grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, praktik och examensarbete. Utbildningen skall ordnas så att en heltidsstuderande kan slutföra sina studier inom den tid som motsvarar utbildningens omfattning. Studiernas omfattning anges enligt ett poängsystem där ett läsårs heltidsstudier motsvarar 60 studiepoäng, vilket under ett läsår normalt omfattar en arbetsinsats på 1 600 timmar.

 

21 §

Övrig högskoleutbildning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Utbildningsplaner för den utbildning som avses i 1 mom. antas av högskolans rektor på förslag av branschråden om sådana har tillsatts av högskolans styrelse.

     I fråga om högskoleutbildning som bedrivs genom samarbete med annan utbildningsanordnare som ansvarar för utbildningens innehåll tillämpas samarbetspartnerns utbildningsplaner om inget annat har avtalats.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 12 april 2005

 

 

Landskapsregeringsledamot

 

 

Lasse Wiklöf

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Camilla Gunell

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 13/2004-2005