Landskapsstyrelsen föreslår att lagstiftningen om fördelningen mellan kommunerna av kommunalskatten för samfund förnyas. Samtidigt föreslås att regler införs som ger kommunerna rätt till kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst. Den grundläggande målsättningen med förslaget är att varje enskild kommun skall få del av de skatteintäkter som genereras av näringsverksamheten i kommunen, oavsett om verksamheten bedrivs av aktiebolag eller småföretagare.

Ändringen av reglerna för fördelningen av kommunalskatten för samfund innebär att grunderna, den så kallade fördelningsnyckeln, fastställs årligen i stället för att som nu vara oföränderliga. Fördelningen mellan kommunerna skall enligt förslaget fastställas på basis av företagens hemort eller, när det gäller företag eller koncerner med verksamhet i flera kommuner, antalet anställda per kommun. Fördelningen kommer att ske slutligt enligt redan slutförd beskattning.

För att kommunerna skall få del av de skatteintäkter som genereras av näringsverksamhet som bedrivs av småföretagare, vilka inte beskattas som samfund, föreslås vid sidan av förslaget om andra grunder för fördelningen av kommunalskatten för samfund att kommunerna kompenseras för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst. Landskapsstyrelsen skall årligen fastställa ett belopp på basis av den kapitalinkomstskatt som jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare påförts vid den senast slutförda beskattningen. Beloppets storlek bestäms så att det motsvarar det belopp som dessa kategorier skulle ha påförts om de istället beskattades som samfund. Beloppet skall enligt förslaget fördelas mellan kommunerna i förhållande till den kapitalinkomstskatt som påförts de tre ovan nämnda kategorierna i de enskilda kommunerna.

För att undvika alltför stora variationer från år till år föreslås att uppgifter i de tre senast slutförda beskattningarna används som grund både när det gäller fördelningen av kommunalskatten för samfund och kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen.

Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt och tillämpas från och med skatteåret 2002. Eftersom avsikten ursprungligen var att den nya fördelningsnyckeln för kommunalskatten för samfund skulle tillämpas redan för 2001 föreslås att de kommuner som förlorar på fördröjningen kompenseras. Dessutom föreslås att de kommuner vars skatteintäkter från företagssektorn minskar till följd av den ändrade lagstiftningen kompenseras under en övergångsperiod.

__________________

Allmän motivering

1. Bakgrund

1.1 Nuläge

Inför skatteåret 1993 genomfördes en större skattereform som bland annat innebar en ny indelning i förvärvsinkomst- och kapitalinkomstskatt. Fram till dess betalades både stats- och kommunalskatt på kapitalinkomster och på företags inkomster. För företagsbeskattningens del innebar reformen i riket att företagen nu erlägger en så kallad samfundsskatt som fördelas mellan skattetagarna staten, kommunerna och församlingarna. Samfundsskatten är således delvis en kommunalskatt som på Åland beskattas genom tillämpning av kommunalskattelagen för landskapet Åland (37/1993). Lagtinget har hittills valt att sätta skattesatserna så att åländska företag inte beskattas hårdare än företag i riket. Kommunalskatten för samfund är 10,8025 % i landskapet vilket innebär att ett företag sammantaget betalar 29 % i skatt. På kapitalinkomster betalas efter reformen endast statsskatt. Kapitalinkomstskatten är för närvarande 29 %.

Som en del av reformen av samfundsbeskattningen i riket infördes ett nytt 2a kapitel i lagen om skatteuppbörd (FFS 611/1978) i vilket regleras dels fördelningen av samfundsskatten mellan skattetagarna och dels fördelningen av samfundsskattens kommunala del mellan de enskilda kommunerna. Enligt 12 d § lagen om skatteuppbörd fastställdes de enskilda kommunernas andelar av samfundsskatten för skatteåret 1993 på basis av den beskattningsbara inkomsten vid 1991 års kommunalbeskattning. För skatteåret 1994 och åren därefter har fördelningen gjorts utgående från en vägning av den beskattningsbara inkomsten vid 1991 och 1992 års kommunalbeskattning. Fördelningsgrunden kallas allmänt fördelningsnyckel. Enligt 5 § kommunalskattelagen tillämpas 2a kap. lagen om skatteuppbörd vid fördelningen mellan kommunerna av den kommunalskatt som betalas av samfund och samfällda förmåner i landskapet (nedan kommunalskatt för samfund).

Eftersom skatt på kapitalinkomst är en statlig skatt utgör den inte en del av den kommunalskatt för samfund som fördelas mellan kommunerna. Däremot ingår den som en komponent i fördelningsnyckeln. Trots att kapitalinkomstbegreppet som det ser ut idag inte existerade 1991 och 1992 var det i stort sett de inkomster som idag omfattas av begreppet som beaktades när nyckeln fastställdes.

2. Överväganden och förslag

2.1. Kommunalskatten för samfund

Sedan 1997 har en diskussion pågått om hur kommunalskatten för samfund skall fördelas mellan kommunerna (se bl. a. näringsutskottets bet. nr 2/1997–98). Den gällande fördelningsnyckeln är föråldrad och bygger på förhållanden i kommunerna som inte längre är aktuella. Olika modeller för beräkning av fördelningsnyckeln har utretts där olika faktorer har vägts in, bland annat företagens hemort, antal anställda, skogsskatteinkomster och kapitalskatteinkomster och där faktorerna sedan kombinerats på olika sätt (se ÅSUB:s rapporter 1998:8 och 1999:4).

Landskapsstyrelsen anser att målet bör vara att den andel av kommunalskatten för samfund som den enskilda kommunen erhåller skall bestämmas utgående från de skatter som näringslivet i kommunen genererar. En kommun som genom olika åtgärder aktivt främjar näringsverksamheten bör få del av de ökade skatteintäkter som detta ger upphov till. Fördelningsgrunderna föreslås därför vara företagets hemort eller, om företaget eller koncernen har verksamhet i flera kommuner, antalet anställda per kommun. Enligt landskapsstyrelsens uppfattning skall fördelningen av kommunalskatten för samfund inte ses som ett verktyg för att utjämna skillnaderna mellan de enskilda kommunerna. En sådan utjämning skall i den utsträckning den behövs ske inom ramen för systemet med landskapsandelar.

De så kallade rörliga arbetsplatserna utgör ett problem när det gäller den föreslagna fördelningen av kommunalskatten för samfund eftersom de inte alltid kan hänföras till en enda kommun. Utgångspunkten har varit att de hänförs till den kommun där företaget har sitt huvudkontor. När det gäller sjöarbetsplatserna som är den största enskilda gruppen rörliga arbetsplatser kan detta leda till en oskälig fördelning när det gäller företag med driftställen i flera kommuner. Landskapsstyrelsen föreslår därför att fördelningen i sådana fall görs i förhållande till antalet anställda vid företagets fasta driftställen.

Skatt på kapitalinkomst uppbärs inte av kommunerna och utgör således inte en del av de skatteintäkter som fördelas mellan kommunerna. Landskapsstyrelsen anser därför att det inte är motiverat att fördela kommunalskatten för samfund med beaktande av den kapitalinkomstskatt som uppbärs i kommunen. Av samma anledning bör man heller inte som i riket avskilja en särskild skogsskatteandel från samfundsskatten. Med tanke på att kapitalinkomstskatten sedan skattereformen 1993 har ökat kraftigt på bekostnad av förvärvsinkomstskatten är det ändå motiverat att kompensera kommunerna men det bör ske separat från fördelningen av kommunalskatten för samfund.

Fördelningen mellan kommunerna skall enligt förslaget ske slutgiltigt under det aktuella skatteåret. För att minska fluktuationerna från år till år föreslås att uppgifterna från de tre senast slutförda beskattningarna skall utgöra grund för fördelningsnyckeln. Det föreslagna systemet innebär en fördröjning innan förändringar av näringsverksamheten i en enskild kommun påverkar dess utdelning av kommunalskatten för samfund. De nackdelar förslaget på grund av eftersläpningen kan medföra uppvägs enligt landskapsstyrelsens bedömning av systemets förutsägbarhet. Alternativet vore en preliminär fördelning under det aktuella skatteåret som sedan justeras i efterhand när beskattningen för året i fråga har slutförts. En sådan efterhandsjustering innebär osäkerhet för den enskilda kommunen som då antingen får mer i utdelning eller blir tvungen att betala tillbaka en del av det som redan erhållits.

2.2. Kompensation för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen

Med samfund avses i beskattningssammanhang bland annat aktiebolag, andelslag och utländska dödsbon. Småföretagare såsom jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare betraktas däremot inte som samfund trots att de bedriver näringsverksamhet. De beskattas som fysiska personer och betalar alltså dels förvärvs- dels kapitalinkomstskatt. Småföretagandet utgör utan tvivel en betydande del av den åländska näringsstrukturen och kommunernas näringspolitiska åtgärder riktar sig sällan enbart till aktiebolag utan ofta även till småföretagare. I många fall är det till och med så att åtgärderna främst riktar sig till småföretagsverksamheten. Till den del sådana åtgärder resulterar i ökade beskattningsbara kapitalinkomster för småföretagare gynnas enbart staten och inte kommunen ekonomiskt. Detta är enligt landskapsstyrelsens mening inte skäligt utan kommunerna bör även få del av de skatteintäkter som härrör från dessa kapitalinkomster.

För att kommunerna skall få del av den kapitalinkomstskatt som genereras av näringsverksamheten föreslår landskapsstyrelsen att en del av dessa skatteintäkter fördelas mellan kommunerna. I stället för att fördela skatteintäkterna från samfund med kapitalinkomstskatten som en komponent i fördelningsnyckeln anser landskapsstyrelsen att det med tanke på att kapitalinkomstskatten ökat avsevärt i förhållande till förvärvsinkomstskatten är befogat att höja det belopp som fördelas mellan kommunerna. Nämnas kan här att under perioden 1993–1999 ökade kapitalinkomstskatten för de tre ovan nämnda kategorierna med 259 %, att jämföra med en ökning för förvärvsinkomstskatten under motsvarande period på 24 %. Totalt sett har kapitalinkomstskatten i landskapet under samma tid ökat med 340 % att jämföra med ökning 14 % av förvärvsinkomstskatten.

Det som också talar för en fördelning av kapitalinkomstskatt separat från fördelningen av kommunalskatten för samfund är att systemet blir klart och enkelt. Den andel som varje enskild kommun erhåller, både av kapitalinkomstskatten och av kommunalskatten för samfund skall tydligt kunna härledas till den skatt som genererats av näringsverksamheten i kommunen. För att uppnå att näringspolitiska åtgärder från en kommuns sida ger samma resultat oberoende av om de riktas till aktiebolag eller småföretagare bör storleken på det belopp av kapitalinkomstskatten som fördelas mellan kommunerna ha en direkt koppling till kommunalskattesatsen för samfund.

Landskapsstyrelsens målsättning har också varit att fördelningen av kapitalinkomstskatten mellan kommunerna skall följa samma princip som fördelningen av kommunalskatten för samfund, nämligen att den fördelas i förhållande till var den genereras. Det har dock visat sig att det inte är helt okomplicerat att åstadkomma en fördelningsnyckel där kapitalinkomstskatterna återförs till den kommun där de har uppkommit. Ett problem är att det är svårt att separera den personliga kapitalinkomstskatten från den kapitalinkomstskatt som hänför sig till näringsverksamheten för jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare. Dessutom visar skattestyrelsens debiteringsstatistik över kapitalinkomstskatt enbart i vilken kommun en småföretagare är bosatt, vilket inte nödvändigtvis är densamma som den där de bedriver sin näringsverksamhet. Trots dessa brister vad underlaget beträffar har landskapsstyrelsen gjort den bedömningen att dess målsättning bäst uppnås genom att fördelningen av kapitalinkomstskatten bestäms i förhållande till den kapitalinkomstskatt som påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i de enskilda kommunerna.

Landskapsstyrelsen föreslår att det belopp som skall fördelas mellan kommunerna bestäms på basis av uppgifterna i den senast slutförda beskattningen. Med samma motivering som beträffande fördelningen av kommunalskatten för samfund föreslås dock att uppgifterna från de tre senast slutförda beskattningarna skall utgöra grund för fördelningsnyckeln.

3. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

De föreslagna lagändringarna föreslås bli tillämpade från och med skatteåret 2002. Även om tanken ursprungligen var att den nya fördelningsnyckeln för kommunalskatten för samfund skulle tillämpas redan 2001 är det enligt landskapsstyrelsen inte möjligt att införa sådan lagstiftning retroaktivt. De kommuner som ekonomiskt förlorar på att den nya fördelningsnyckeln tas i bruk först 2002 kommer dock att kompenseras fullt ut.

Dessutom föreslås ytterligare att landskapet under en övergångsperiod kompenserar kommuner som erhåller en mindre andel enligt det föreslagna systemet i jämförelse med det gällande. För åren 2002–2005 skall det ekonomiska utfallet för varje kommun beräknas både enligt den nu gällande fördelningsnyckeln och enligt den föreslagna. När det ekonomiska utfallet enligt den föreslagna fördelningsnyckeln beräknas skall även den kompensation beaktas som kommunen får för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst. De kommuner som förlorar ekonomiskt på det föreslagna systemet i jämförelse med det nu gällande skall i kompensation från landskapet få ett belopp som motsvarar 100 % (2002), 75 % (2003), 50 % (2004) respektive 25 % (2005) av mellanskillnaden. På så sätt dämpas de negativa ekonomiska effekterna av förändringen för den enskilda kommunen.

Kompensationen till kommunerna både för 2001 och under övergångsperioden beräknas utgående från det faktiska ekonomiska utfallet vilket betyder att den inte kan bestämmas innan beskattningen har slutförts. Beskattningen för skatteåret 2001 slutförs inom oktober 2002. Först därefter kan kompensationen till de kommuner som förlorar på att den nya fördelningsnyckeln tas i bruk först 2002 beräknas. Det här innebär att kommunerna får kompensationen med en fördröjning på drygt ett år.

Den kompensation som kommunerna får under övergångsperioden skall liksom kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen omvandlas till kalkylerad beskattningsbar inkomst. Syftet bakom detta är att eftersom dessa kompensationer är att jämställa med skatteintäkter för kommunerna skall de också beaktas vid beräkningen av skattekomplettering enligt landskapslagen om landskapslandelar till kommunerna (70/1993) och det justeringsbelopp som fastställs enligt landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna (26/1999).

4. Förslagets verkningar

4.1. Ekonomiska verkningar för landskapet och kommunerna som grupp

Förslaget om ny fördelningsnyckel för kommunalskatten för samfund har som sådant inga direkta ekonomiska konsekvenser för landskapet eller för kommunerna som grupp. Under en övergångsperiod överförs dock pengar från landskapet till kommunerna för att dämpa effekterna av förändringen. Enligt förslaget skall de kommuner som förlorar ekonomiskt på att den gamla fördelningsnyckeln fortfarande tillämpas för år 2001 kompenseras. Detta innebär en kostnad för landskapet på uppskattningsvis 2,9 miljoner. Under åren 2002–2005 kompenseras kommuner som förlorar ekonomiskt på att den nya fördelningsnyckeln tillämpas. Även det innebär överföringar från landskapet till kommunerna, storleken är dock svår att uppskatta eftersom den bland annat är beroende av hur mycket kommunalskatt som påförs samfund under de aktuella åren.

Förslaget om kompensation till kommunerna för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen innebär ökade kostnader för landskapet och följaktligen ökade intäkter för kommunerna som grupp. Kapitalinkomstskatterna har ökat kraftigt de senaste åren både totalt sett och för de tre kategorierna jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare. År 1997 betalade dessa tre grupper 9 674 000 mk i kapitalinkomstskatt, år 1998 var motsvarande siffra 10 459 000 mk för att 1999 stiga till 16 939 000 mk. Ökningen är till stor del ett resultat av ökade försäljningsvinster. Nivån antas fortsättningsvis vara hög när det gäller år 2000 medan den förutspås sjunka något för 2001.

Enligt förslaget bestäms beloppet av den kapitalinkomstskatt som skall fördelas med den senast slutförda beskattningen som grund. Det betyder att för 2001 skulle uppgifterna i 1999 års beskattning ha använts som beräkningsgrund vilket skulle ha givit beloppet 6 309 778 mk. Avsikten är dock att landskapet inte längre skall kompensera kommunerna för sänkningen av samfundsskatterna efter att den här föreslagna lagändringen har trätt i kraft. I landskapets budget för år 2001 har 3 500 000 mk avsatts för detta. För landskapets del skulle förslaget år 2001 ha betytt ökade kostnader om 2 809 778 mk och följaktligen en motsvarande ökad intäkt för kommunerna som grupp.

4.2. Ekonomiska verkningar för de enskilda kommunerna

För de enskilda kommunernas del gynnar förslaget om ny fördelningsnyckel för kommunalskatten för samfund kommuner med många och/eller stora företag som visar beskattningsbar vinst. Detta står helt i överensstämmelse med den grundläggande tanken att främja en aktiv näringspolitik så att nya företag etableras och redan etablerade företag utvecklar sin verksamhet.

Tabell 1 nedan visar fördelningen mellan kommunerna för skatteåret 2001, dels enligt den gällande lagen och dels enligt förslaget. Den sistnämnda är beräknad på basis av uppgifterna i 1997, 1998 och 1999 års beskattningar. Utfallet i pengar har beräknats utgående från ÅSUB:s prognos för år 2001 (ÅSUB Rapport 2001:3). Det är dock viktigt att notera att den komplettering av skatteinkomsterna som kommunerna beviljas med stöd av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna dämpar skillnaderna mellan de enskilda kommunerna vilket inte framkommer i tabellen.

Förslaget om kompensation till kommunerna för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen innebär som sådant ökade intäkter för de enskilda kommunerna. Intäktens storlek i det enskilda fallet är beroende dels av det totalbelopp som skall fördelas mellan kommunerna och dels av kommunens andel av totalbeloppet. Enligt beräkningar skulle totalbeloppet att fördela år 2001 ha varit 6 309 778 mk. Fördelningen mellan de enskilda kommunerna framgår av tabell 2 nedan. Kommunernas andelar har beräknats enligt uppgifterna om jordbrukares, näringsidkares och yrkesutövares kapitalinkomstskatt i beskattningen från 1997, 1998 och 1999. Utfallet har beräknats på basis av kapitalinkomstskatten från jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare 1999.

Tabell 1: Kalkylerad fördelning av kommunalskatten för samfund 2001

	Fördelningsnycklar		Utfall, mk		Skillnad i utfall
	Dagens modell	Ny modell	Dagens modell	Ny modell	mellan modellerna
Brändö	0,00483932	0,00651907	417 486	562 398	144 911
Eckerö	0,01542116	0,00572893	1 330 378	494 232	-836 145
Finström	0,02414935	0,03633844	2 083 355	3 134 904	1 051 549
Föglö	0,00377484	0,00714400	325 654	616 310	290 656
Geta	0,00486408	0,00124701	419 622	107 579	-312 043
Hammarland	0,00953536	0,00268191	822 612	231 367	-591 245
Jomala	0,03350617	0,03118855	2 890 565	2 690 625	-199 940
Kumlinge	0,00149208	0,00249335	128 721	215 101	86 379
Kökar	0,00025056	0,00031807	21 615	27 440	5 825
Lemland		0,00629760	0	543 291	543 291
Lumparland	0,00125953	0,00189087	108 659	163 125	54 466
Saltvik	0,06459156	0,07073160	5 572 290	6 101 989	529 699
Sottunga	0,00153784	0,00030717	132 669	26 500	-106 169
Sund	0,00352953	0,00177344	304 491	152 994	-151 497
Vårdö	0,00893448	0,00031016	770 774	26 758	-744 017

Mariehamn	0,82231415	0,82502982	70 940 735	71 175 015	234 280

Hela Åland	1,000	1,000	86 269 627	86 269 627	0

Alla landskomm.	0,18	0,17	15 328 892	15 094 612	-234 280
Skärgårdskomm.	0,02	0,02	1 796 920	1 474 506	-322 414

Tabell 2: Kalkylerad fördelning av kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst 2001

	Andel	Utfall 2001
Brändö	0,06258092	394 872
Eckerö	0,05206085	328 492
Finström	0,11744713	741 065
Föglö	0,02934830	185 181
Geta	0,03048123	192 330
Hammarland	0,10004855	631 284
Jomala	0,16012085	1 010 327
Kumlinge	0,01761437	111 143
Kökar	0,00801144	50 550
Lemland	0,03110164	196 244
Lumparland	0,01343332	84 761
Saltvik	0,12119659	764 724
Sottunga	0,01548338	97 697
Sund	0,03547151	223 817
Vårdö	0,04307833	271 815

Mariehamn	0,16252158	1 025 475

Hela Åland	1,00	6 309 778

4.3. Ekonomiska verkningar i förhållande till skattekompletteringen

Syftet med den komplettering av skatteinkomsterna som beviljas enligt landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna är att minska skillnaderna i skattekraft mellan kommunerna. En kompletteringsgräns beräknas utgående från den totala beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen i förhållande till antalet invånare i hela landskapet. Motsvarande tal beräknas för de enskilda kommunerna och de kommuner som inte når upp till gränsen får ersättning av landskapet. Ersättningens storlek bestäms av hur långt under gränsen kommunen ligger. De kommuner som ligger över gränsen får ingen ersättning. För närvarande får alla kommuner utom Saltvik och Mariehamn skattekomplettering.

Både den föreslagna kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen och de kompensationer kommunerna erhåller under övergångsperioden skall omvandlas till kalkylerad beskattningsbar inkomst. Det betyder att den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen totalt sett blir högre än vad den skulle bli med nu gällande bestämmelser. Samtidigt ändras det inbördes förhållandet mellan kommunerna.

I de flesta kommuner kommer den beskattningsbara inkomsten att bli högre. I de kommuner som förlorar på förslaget som helhet kommer den beskattningsbara inkomsten att sjunka först när övergångskompensationen blir mindre än 100 %. Sammantaget torde förslaget leda till större skillnader mellan kommunerna vilket för landskapets del betyder att kostnaderna för skattekompletteringen stiger något.

Generellt dämpar skattekompletteringen effekterna av övergången till en ny fördelning av kommunalskatten för samfund, så att den kommun som får en större andel än tidigare kommer att få sänkt skattekomplettering och tvärtom. Mer specifikt är det dock svårt att förutsäga skattekompletteringen, inte minst med tanke på tidsperspektivet. Eftersom skattekompletteringen beräknas med uppgifterna i de tre senast slutförda beskattningarna som grund kommer de nya reglernas påverkan att börja märkas först 2003. Kompensationer som kommunerna får under övergångsperioden kommer att påverka skattekompletteringen ända fram till och med år 2009. Kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen kommer inte att beaktas förrän vid skattekompletteringen för 2004 och syns fullt ut först 2006.

Via skattekompletteringen påverkas även det justeringsbelopp som fastställs enligt landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna. Att den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning ökar innebär en något högre kalkylerad ÅHS-avgift vilket i sin tur leder till ett högre justeringsbelopp för kommunerna över lag. Det är dock inte fråga om någon stor förändring.

4.4. Verkningar för organisation, jämställdhet och miljö

Organisatoriskt innebär förslaget ett visst merarbete för landskapsförvaltningen. Grunderna för fördelningen av kommunalskatten för samfund skall beräknas och fastställas årligen. Årligen skall också kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen beräknas och fastställas, dels det totala beloppet dels fördelningen mellan kommunerna. När det gäller den senare skall även utbetalningen till kommunerna skötas. Avsikten är att Ålands statistik- och utredningsbyrå skall utföra de beräkningar som behövs för att landskapsstyrelsen sedan skall kunna fastställa fördelningen både av kommunalskatten för samfund och av kapitalinkomstskattekompensationen. De ytterligare arbetsuppgifter som förslaget medför bedöms dock kunna skötas utan någon utökning av personalen.

Förslaget torde inte ha några effekter på miljön eller för jämställdheten.

5. Ärendets beredning

Förslaget har skickats på remiss till kommunerna och Ålands kommunförbund kf. De synpunkter som framkommit i remissyttrandena har beaktats och föranlett vissa förändringar. Förslagets grundprinciper är dock oförändrade.

Detaljmotivering

1. Ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

5 §. Redovisningen av kommunalskatteintäkterna av samfund. Enligt lagens gällande lydelse skall 2a kap. lagen om skatteuppbörd tillämpas vid redovisningen av kommunalskatten för samfund till skattetagarna. I rikslagstiftningen är dock denna del av lagen om skatteuppbörd upphävd. I stället tillämpas lagen om skatteredovisning. Enligt förslaget skall den nyare lagen om skatteredovisning tillämpas även i landskapet.

5a §. Fördelningen mellan de enskilda kommunerna. Enligt förslaget skall en så kallad fördelningsnyckel fastställas för varje skatteår. Liksom enligt gällande bestämmelser skall landskapsstyrelsen fastställa fördelningen mellan kommunerna så att en enskild kommuns andel uttrycks som en relativ andel av det sammanlagda beloppet av kommunernas andelar. Fördelningsnyckeln räknas ut på basis av uppgifterna i de tre senast slutförda beskattningarna samt uppgifterna i den officiella företags- och arbetsställestatistiken. De sistnämnda uppgifterna avser ÅSUB:s uppdaterade version av uppgifterna i det företags- och arbetsställeregister som upprätthålls av Statistikcentralen.

För att beräkna fördelningen mellan kommunerna skall den kommunalskatt som samfund påförts vid de tre senast slutförda beskattningarna fördelas på de kommuner där de olika företagen har bedrivit verksamhet under respektive skatteår. I den påförda kommunalskatten inräknas inte de gottgörelser för bolagsskatt som tillgodoräknats dividentagaren enligt lagstiftningen om gottgörelse för bolagsskatt. Om ett samfund enligt den officiella företags- och arbetsställestatistiken har haft driftställe i endast en kommun räknas samfundets skatt till godo för den kommunen. Om samfundet har haft driftställen i flera kommuner fördelas samfundets skatt på dessa kommuner, i förhållande till antalet anställda vid driftställena i de olika kommunerna. Som antal anställda används de personaluppgifter och uppgifter om antalet årsverken som ligger till grund för den officiella företags- och arbetsställestatistiken för motsvarande skatteår. Skatterna för samfund som står i koncernförhållande räknas ihop och fördelas på de berörda kommunerna i förhållande till antalet anställda i de olika kommunerna vid de samfund som hör till koncernen.

När det gäller samfund och koncerner som har anställda ombord på fartyg skall skatten enligt förslaget fördelas mellan de kommuner där samfundet eller koncernen har fasta driftställen och i förhållande till antalet anställda vid dessa. I övrigt hänförs de rörliga arbetsplatserna till den kommun där samfundet har sitt huvudkontor.

Genom beräkning enligt ovanstående principer får man för varje enskild kommun en summa, som utgörs av den kommunalskatt som samfund med verksamhet i kommunen påförts under de år som avses i de tre senast slutförda beskattningarna. För att få fram den enskilda kommunens andel av den kommunalskatt som skall fördelas omräknas beloppet till en relativ andel av motsvarande belopp för alla kommuner. Beräkningen kan illustreras med följande formel:

(A₁ + A₂ + A₃) / (B₁ + B₂ + B₃) = C, där:

A är summan av den skatt som påförts samfund med verksamhet i en enskild kommun år 1, år 2 respektive år 3.

B är summan av den skatt som påförts samfund i hela landskapet totalt år 1, år 2 respektive år 3.

C är den enskilda kommunens relativa andel av kommunalskatten för samfund som fördelas under det aktuella skatteåret. Med denna som grund beräknas sedan kommunens faktiska utdelning i pengar för det aktuella skatteåret.

Vid beräkning av den relativa andelen (C) för år 2002 motsvaras år 1 av 1998, år 2 av 1999 och år 3 av 2000. Valet av en treårsperiod som underlag för fördelningsnyckeln har gjorts för att undvika alltför stora variationer från år till år i de enskilda kommunernas utdelning. Liksom i den gällande fördelningsnyckeln föreslås att kommunernas andelar skall anges med åtta decimalers noggrannhet, varvid vedertagna matematiska regler för avrundning tillämpas.

2. Ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna

1 §. Lagens tillämpningsområde. Enligt förslaget skall tillämpningsområdet utvidgas så att det även omfattar kompensation till kommunerna för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen.

1a kap. Kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst

2a §. Kapitalinkomstskatt som skall fördelas. Enligt förslaget skall kommunerna ha rätt till kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst. Syftet med detta är att kompensera kommunerna för att en allt större del av de inkomster som genereras av småföretagare utgörs av kapitalinkomster som inte beskattas av kommunen. Genom förslaget uppnås målsättningen att kommunen även får del av skatteintäkterna från den näringsverksamhet som bedrivs av småföretagare. Grunderna för kompensationen anges nedan.

Enligt förslaget skall ett belopp varje år avsättas i landskapets budget för att fördelas mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst. Beloppet bestäms utgående från den kapitalinkomstskatt som jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet betalat tillsammans vid den senast slutförda beskattningen. För närvarande är kapitalinkomstskattesatsen 29 % medan kommunalskattesatsen för samfund är 10,8025 %. Det belopp som skall fördelas mellan kommunerna skall följaktligen motsvara 10,8025 procentenheter av 29 % vilket ger 37,25 % av kapitalinkomstskatten från de tre kategorierna. Avsikten är att denna procentsats i framtiden skall följa utvecklingen både av kapitalinkomstskattesatsen och av kommunalskattesatsen för samfund så att om någon av dem ändras skall även den här föreslagna kompensationen förändras i samma mån. Orsaken till att kapitalinkomstskattesatsen måste beaktas är att beloppet beräknas utgående från kapitalinkomstskatten och inte kapitalinkomsten.

För att fastställa det belopp som skall fördelas måste landskapsstyrelsen ha uppgifter om hur mycket skatt som påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare. Dessa uppgifter finns tillgängliga först efter att beskattningen har slutförts vilket vanligtvis sker i månadsskiftet oktober-november året efter skatteåret. Kompensationen till kommunerna kommer följaktligen att ske med en viss eftersläpning.

2b §. Fördelningen mellan de enskilda kommunerna. Beträffande fördelningen mellan de enskilda kommunerna har det visat sig att det inte är helt okomplicerat att åstadkomma en fördelningsnyckel där kapitalinkomstskatterna som härrör från näringsverksamhet återförs till den kommun där de har genererats, vilket hela tiden har varit landskapsstyrelsens avsikt (se allmänna motiveringen avsnitt 2.2). Genom att använda kapitalinkomstskatt som betalas av jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare som fördelningsgrund kommer man dock enligt landskapsstyrelsens mening så nära denna målsättning som det är möjligt med en enkel och hanterbar metod.

Liksom när det gäller fördelningen av kommunalskatten för samfund föreslås att fördelningen av kapitalinkomstskattekompensationen skall ske med tre skatteår som grund för att undvika alltför stora variationer från år till år. Även i övrigt skall beräkningen göras på samma sätt som beräkningen av kommunernas andelar av kommunalskatten för samfund.

2c §. Omvandling av kompensation. Den kompensation som kommunerna enligt förslaget skall få för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen är att betrakta som skatteintäkter. Som sådana skall de beaktas vid beräkningen av kompletteringen av skatteinkomsterna till kommunerna samt vid beräkningen av justeringsbeloppet enligt landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna. För att omvandla kompensationen till beskattningsbar inkomst tillämpas de enskilda kommunernas inkomstskattesats på samma sätt som när det gäller kommunalskatten för samfund.

15 §. Tidpunkt för utbetalning. Enligt förslaget skall kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst betalas ut i två lika stora rater, en i april och en i oktober. Samtidigt föreslås att utbetalningstiden för kompletteringen av skatteinkomsterna också ändras så att även den betalas vid dessa tidpunkter.

16-17 §§. Paragraferna föreslås bli ändrade så att de regler om betalning av utebliven förmån och återbetalning av grundlös förmån som gäller för komplettering av skatteinkomsterna även skall tillämpas när det gäller för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst. Samtidigt görs en teknisk justering av lagtexten till följd av att Finlands Bank inte längre fastställer grundräntan. Numera fastställs den av finansministeriet med stöd av lagen om vissa referensräntor (FFS 996/1998).

19 §. Rättelseförfarande. Paragrafen föreslås bli ändrad så att kommunens möjlighet att yrka på rättelse utsträcker sig till beslut om kompensation för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen. Enligt lagens 20 § har kommunen rätt att besvära sig över ett beslut som landskapsstyrelsen fattat med anledning av ett rättelseyrkande.

Lagtext

Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar följande lag.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunalskattelagen
för landskapet Åland

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 5 § kommunalskattelagen den 17 juni 1993 för landskapet Åland (37/1993) samt

fogas till lagen en ny 5a § som följer:

5 §

Redovisningen av kommunalskatteintäkterna av samfund

Kommunalskatt som avses i 4 och 4a §§ denna lag och som betalas av samfund och samfällda förmåner redovisas till kommunerna enligt lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998), med de undantag som följer av denna lag och särskilda bestämmelser.

5a §

Fördelningen mellan de enskilda kommunerna

Fördelningen av kommunalskatteintäkterna av samfund och samfällda förmåner mellan de enskilda kommunerna fastställs enligt denna paragraf.

En kommuns andel fastställs skatteårsvis som en relativ andel av det sammanlagda beloppet av kommunernas andelar. Andelarnas storlek bestäms i förhållande till summan av den skatt som enligt 3 mom. räknats respektive kommun till godo.

Som grund för beräkning av en kommuns andel används uppgifterna i de tre senast slutförda beskattningarna samt uppgifterna i den officiella företags- och arbetsställestatistiken för dessa år. För vartdera av de tre åren skall den kommunalskatt som ett samfund påförts, med avdrag för de gottgörelser för bolagsskatt som tillgodoräknats dividendtagaren i enlighet med landskapslagen angående tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt (49/1989), tillgodoräknas de enskilda kommunerna enligt följande. Om ett samfund under året har haft driftställen endast i en kommun räknas samfundets skatt den kommunen till godo. Om samfundet har haft driftställen i flera kommuner räknas samfundets skatt dessa kommuner till godo i förhållande till antalet anställda vid samfundets driftställen per kommun. Skatterna för samfund som står i koncernförhållande enligt landskapslagen om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen (23/1989) sammanräknas dock och räknas de berörda kommunerna till godo i förhållande till antalet anställda vid de till koncernen hörande samfundens driftställen per kommun. Om ett samfund med driftställen i flera kommuner även har anställda ombord på fartyg skall dess skatt räknas kommunerna till godo i förhållande till antalet anställda vid samfundets fasta driftställen per kommun.

Den officiella företags- och arbetsställestatistiken för de tre år som ligger till grund för beräkningar enligt 3 mom. avser statistiken sådan den ser ut den 1 januari det år som fördelningen avser.

Landskapsstyrelsen fastställer för varje skatteår de enskilda kommunernas andelar före utgången av mars månad. Innan andelarna för skatteåret har fastställts sker en preliminär redovisning till kommunerna genom tillämpning av det närmast föregående skatteårets fördelning, vilken sedan justeras i efterhand. Andelarna fastställs med åtta decimalers noggrannhet. Innan beslut om fastställande fattas skall Ålands kommunförbund kf höras.

__________________

Denna lag träder i kraft den . Den tillämpas första gången vid skatteredovisningen till kommunerna för skatteåret 2002. Innan kommunernas andelar för 2002 har fastställts sker redovisningen till kommunerna enligt den fördelning som gällde före lagens ikraftträdande.

För skatteåret 2001 görs för de enskilda kommunerna en jämförelse mellan det ekonomiska utfallet vad gäller andelen av kommunalskatten för samfund enligt denna lag och enligt lagen i dess då gällande lydelse. I de fall där tillämpningen av lagen i dess då gällande lydelse ger ett negativt ekonomiskt utfall i förhållande till vad en tillämpning av denna lag skulle ha givit kompenseras kommunen med ett belopp som motsvarar skillnaden.

För skatteåren 2002–2005 görs för de enskilda kommunerna skatteårsvis en jämförelse mellan det ekonomiska utfallet vad gäller andelen av kommunalskatten för samfund enligt denna lag och enligt lagen i dess tidigare lydelse. I de fall där tillämpningen av denna lag ger ett negativt ekonomiskt utfall i förhållande till vad en tillämpning av lagen i dess tidigare lydelse skulle ha givit kompenseras kommunen enligt nedanstående tabell, dock så att skillnaden först minskas med ett belopp motsvarande den kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst som kommunen för det aktuella året har erhållit med stöd av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna (70/1993).

	Del av skillnaden
Skatteår	som kompenseras
2002	100 %
2003	75 %
2004	50 %
2005	25 %

Kompensation som en kommun erhåller med stöd av denna lag omvandlas genom tillämpning av kommunens inkomstskattesats till en kalkylerad beskattningsbar inkomst som vid tillämpningen av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna och landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna (26/1999) läggs till den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning.

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om
landskapsandelar till kommunerna

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 1 § 1 mom., 15 § 3 mom., 16 § 1 mom., 17 § 1 mom. och 19 § landskapslagen den 19 oktober 1993 om landskapsandelar till kommunerna (70/1993) samt

fogas till lagen ett nytt 1a kap. omfattande nya 2a, 2b och 2c §§ som följer:

1 §

Lagens tillämpningsområde

I denna lag finns bestämmelser om allmän landskapsandel, uppgiftsbaserad landskapsandel och finansieringsunderstöd till kommunerna. Dessutom finns i lagen bestämmelser om kompensation till kommunerna för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

1a kap.

Kompensation för uteblivna intäkter från
beskattningen av kapitalinkomst

2a §

Kapitalinkomstskatt som skall fördelas

En kommun får kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst enligt de grunder som anges nedan.

Landskapsstyrelsen fastställer årligen inom mars månad det belopp som skall fördelas mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst (kapitalinkomstskatt som skall fördelas). Beloppet bestäms som 37,25 procent av summan av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet.

2b §

Fördelningen mellan de enskilda kommunerna

En kommuns andel av kapitalinkomstskatten som skall fördelas fastställs årligen inom mars månad av landskapsstyrelsen. Kommunens andel fastställs som en relativ andel av det sammanlagda beloppet av kommunernas andelar enligt beräkningsgrunderna i 2 mom.

Den i 2a § avsedda kapitalinkomstskatten fördelas mellan de enskilda kommunerna i förhållande till beloppet av den skatt på kapitalinkomst som påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i respektive kommun vid de tre senast slutförda beskattningarna.

2c §

Omvandling av kompensation

Kompensation som en kommun erhåller med stöd av 2b § omvandlas genom tillämpning av kommunens inkomstskattesats till en kalkylerad beskattningsbar inkomst som vid tillämpningen av denna lag och landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna (26/1999) läggs till den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning.

15 §

Tidpunkt för utbetalning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Kompletteringen av skatteinkomsterna och kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst betalas till kommunen i två lika stora poster i april och oktober. Om kompletteringen eller kompensationen är liten kan den betalas i en enda post.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

16 §

Betalning av utebliven förmån

Framkommer det först sedan den i 19 § nämnda tiden gått till ända uppgifter som inte tidigare stått till en kommuns eller ett kommunalförbunds förfogande, och har kommunen eller kommunalförbundet på grund därav inte fått sådan landskapsandel, komplettering av skatteinkomsterna eller kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst som kommunen eller kommunalförbundet enligt landskapslag hade rätt till, skall det uteblivna beloppet betalas till kommunen eller kommunalförbundet. På beloppet skall betalas en årlig ränta som motsvarar grundräntan räknat från ingången av den månad då landskapsandelen, kompletteringen av skatteinkomsterna eller kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst borde ha betalats.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Landskapsstyrelsen får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande landskapsandelar, komplettering av skatteinkomsterna eller kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst.

17 §

Återbetalning av grundlös förmån

Om en kommun eller ett kommunalförbund utan grund har fått landskapsandel, komplettering av skatteinkomsterna eller kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst, skall landskapsstyrelsen bestämma, att det överbetalda beloppet skall återbetalas. På det som återbetalas uppbärs en årlig ränta som motsvarar grundräntan räknat från ingången av den månad under vilken landskapsandelen, kompletteringen av skatteinkomsterna eller kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst har betalts.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Den förmån som skall återbetalas får dras av från de landskapsandelar eller den kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst som senare skall utbetalas till kommunen eller kommunalförbundet.

19 §

Rättelseförfarande

En kommun som inte nöjer sig med ett beslut om beviljande av allmän landskapsandel, komplettering av skatteinkomsterna eller kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst har rätt att inom trettio dagar efter att ha fått del av beslutet hos landskapsstyrelsen framställa ett skriftligt yrkande på rättelse av beslutet.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

Mariehamn den 30 augusti 2001

L a n t r å d

Roger Nordlund

Föredragande ledamot

Olof Erland

Framställning 14/2000-2001

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter