Framställning 14/2006-2007

Tillhör ärendet: Vårjakten
Lagtingsår: 2006-2007

Ladda ner Word-dokument

 

FRAMSTÄLLNING nr 14/2006-2007

 

Datum

 

 

2007-03-29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Vårjakten

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att 20 § jaktlagen för landskapet Åland ändras så att bestämmelserna om vårjakt får en mer dynamisk utformning. Efter ändringen kommer det inte längre att i lagen anges någon begränsning till vissa arter eller till en viss tidsperiod när landskapsregeringen beviljar tillstånd för jakt efter fågel under parnings-, häcknings- och uppfödningssäsongen.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Landskapsregeringens förslag. 4

3. Förslagets verkningar 4

Lagtext 5

L A N D S K A P S L A G om ändring av 20 § jaktlagen för landskapet Åland. 5

Parallelltexter 6

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Den 15 december 2005 konstaterade EG-domstolen i sin dom i mål C-344/03 (nedan kallad vårjaktsdomen) att Finland hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EG direktivet 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar, det s.k. fågeldirektivet. Av domen som rörde vårjakt på sjöfågel i både riket och landskapet framgick bl.a. följande:

 

”Republiken Finland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar, i dess lydelse enligt akten om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen, eftersom Republiken Finland avseende vårjakt på sjöfågel på finländska fastlandet och på Åland inte har visat

– att villkoret i artikel 9.1 c i ovannämnda direktiv att det inte finns någon annan lämplig lösning än vårjakt för att kunna beviljas ett undantag är uppfyllt för ejder, knipa, småskrake, storskrake, svärta och vigg, och

– att villkoret i ovannämnda bestämmelse att jakten endast får avse fåglar i litet antal för att kunna beviljas ett undantag är uppfyllt för ejder, storskrake, småskrake och svärta.”

 

     Den 28 juni 2006 sände kommissionen en s.k. officiell anmärkning till Finland i enlighet med artikel 228 i EG-fördraget som rörde de åtgärder som har vidtagits med anledning av EG-domstolens vårjaktsdom. Kommissionen konstaterade bl.a. följande:

 

”Republiken Finland (har) avseende vårjakt på sjöfågel på finländska fastlandet och på Åland inte … visat att villkoret i artikel 9.1 c i ovannämnda direktiv att det inte finns någon annan lämplig lösning än vårjakt för att kunna beviljas ett undantag är uppfyllt för ejder, knipa, småskrake, storskrake, svärta och vigg, och att villkoret i ovannämnda bestämmelse att jakten endast får avse fåglar i litet antal för att kunna beviljas ett undantag är uppfyllt för ejder, storskrake, småskrake och svärta.”

 

     Från kommissionshåll har framhållits att det inte är godtagbart att endast följa domstolens dom genom administrativ praxis, följaktligen fordrar gemenskapsrätten också att ändamålsenliga lagstiftningsåtgärder kan påvisas. Stöd för denna hållning finns bl.a. i följande EG-domstolsrättspraxis:

 

-   EG domstolens dom 13.3.1997 i mål C-197/96.

-   Kommissionen mot Frankrike, REG 1997, s. I-1489, punkt 14, 9.3.2000 i mål C 358/98.

-   Kommissionen mot Italien, REG 2000, s. I-1255, punkt 17, och av den 7.3.2002 i mål C-145/99.

-  Kommissionen mot Italien, REG 2002, s. I-2235, punkt 30.

 

     Det är följaktligen enligt kommissionen inte tillräckligt att landskapsregeringen enligt sitt beslut den 30 februari 2006 som följd av vårjaktsdomen har avstått från att bevilja tillstånd till jakt under våren, efter exemplar av några av de arter som räknas upp i domen. Kommissionen betraktar detta som en administrativ praxis, vilket är en otillräcklig åtgärd till följd av vårjaktsdomen.

     Mot denna bakgrund meddelade landskapsregeringen i en skrivelse av den 16 februari 2007 till kommissionen att landskapet skall se över sin lagstiftning rörande vårjakt. Landskapsregeringen framhöll som sin avsikt att snarast lämna en framställning till lagtinget med förslag till ändring av 20 § jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland. Landskapsregeringen konstaterade dessutom att framställningen kommer att avse en ändring som i enlighet med kommissionens syn ger en mer dynamisk utformning av lagtexten.

 

2. Landskapsregeringens förslag

 

I enlighet med kommissionens syn på administrativ praxis respektive nödvändigheten av lagstiftningsåtgärder föreslår landskapsregeringen att 20 § 2 mom. jaktlagen för landskapet Åland ändras och får en mer dynamisk utformning.

 

3. Förslagets verkningar

 

Förslaget saknar kända följder för miljön eller för jämställdheten mellan kvinnor och män. Förslaget bedöms inte få ekonomiska följder för vare sig landskap, kommuner, jaktvårdsföreningar eller enskilda.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 20 § jaktlagen för landskapet Åland

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 20 § 2 mom. jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland, sådant det lyder i landskapslagen 1999/46 som följer:

 

20 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om det inte finns någon annan lämplig lösning kan landskapsregeringen besluta att fångst, hållande i fångenskap eller annan förnuftig användning är tillåten av vissa fåglar

     1) i litet antal,

     2) under strängt kontrollerade former, samt

     3) på selektiv grund.

Av landskapsregeringens beslut skall framgå hur användningen skall beakta punkt 1 – 3. Tillstånd som avses i detta moment kan på ansökan beviljas den som har hemort i en kommun i landskapet. Den som inte har hemort i landskapet får av landskapsregeringen på ansökan beviljas dispens för jakt efter fågel om synnerligen vägande skäl föreligger. Landskapsregeringen kan i landskapsförordning delegera tillståndsgivningen till jaktvårdsföreningarna i landskapet. Landskapsregeringen beslutar årligen om det antal fåglar av respektive art som en jaktvårdsförening får bevilja tillstånd till. I tillståndet, som är ett undantag från bestämmelserna i 1 mom., skall anges vilka arter som berörs av undantaget, vilka medel, arrangemang eller metoder som tillåts vid fångsten, villkoren vad gäller risker samt vilka tider och områden dessa undantag gäller och den kontroll som kommer att ske. Landskapsregeringen beslutar om hur tillståndssystemet också till övriga delar skall vara utformat.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

 

Mariehamn den 29 mars 2007

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Jörgen Strand

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 14/2006-2007