Framställning 15/2004-2005

 

		FRAMSTÄLLNING nr 15/2004-2005
		Datum
		2005-05-03
	Till Ålands lagting

Ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att 1 § i landskapslagen (1988:8) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet ändras. Ändringen innebär att lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (FFS 75/2004), med vissa avvikelser, görs tillämplig i landskapet samtidigt som produktsäkerhetslagen (FFS 914/1986) upphör att gälla i landskapet.

     Genom förslaget görs även lagen om kosmetiska produkter (FFS 22/2005) samt lagen om underrättelser till Europeiska gemenskapernas kommission om åtgärder för att begränsa utsläppande på marknaden, saluföring och användning av vissa produkter som medför allvarlig risk (FFS 76/2004) tillämpliga i landskapet. Förslaget innehåller även vissa följdändringar i den ifrågavarande landskapslagens 5 och 6 §§.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Inledning. 3

2. Landskapspslagstiftningen om allmän produktsäkerhet och leksakers säkerhet 3

2.1 Blankettlagen om produktsäkerhet 3

2.2 Syftet med blankettlagen. 3

2.3 Orsaken till att rättsområdet för produktsäkerhet regeras genom blankettlag  4

3. Nya EG-direktiv om produktsäkerhet och om kosmetiska produkter 4

3.1 Produktsäkerhet 4

3.2 Kosmetiska produkter 4

4. Ändrad rikslagstiftning inom produktsäkerhetsområdet och inom området för kosmetiska produkter 5

4.1 Lag om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet 5

4.2 Lag om kosmetiska produkter 6

5. Landskapsregeringens förslag. 7

6. Förslagets verkningar 7

6.1 Ekonomiska och administrativa verkningar 7

6.2 Jämställdhetskonsekvenser 7

7. Lagstiftningsbehörighet 7

7.1 Konsumentsäkerhetslagen och kosmetiklagen. 7

7.2 Underrättelselagen. 8

8. Beredningsarbete. 8

Detaljmotivering. 8

1. Landskapslag om ändring av landskapslagen (1988:8) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet 8

Lagtext 9

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet 9

Parallelltexter 11

 

Allmän motivering

 

1. Inledning

 

De bruks- och kapitalvaror som är allmänt tillgängliga i handeln tillkommer vanligen genom industriell massproduktion och kan vara tekniskt avancerade eller innehålla olika kemiska beståndsdelar. Eftersom produkterna därtill ofta har förpackats av tillverkaren för försäljning i detaljhandeln minskar konsumenternas möjligheter att undersöka varan vid inköpet. Avsaknad av tillräckliga kunskaper för att kunna uppskatta de risker som finns vid normal användning eller sedvanligt innehav av komplicerade produkter kan innebära fara för innehavarens hälsa och egendom. Till följd av fel eller försummelser samt brist på information vid inköpet kan härvid s.k. produktskador inträffa. Med produktskada avses sådana person- eller sakskador som uppkommit då produkten använts eller innehafts, med undantag av de skador som förorsakats på själva produkten. Produktskador kan förhindras genom lagstiftning som möjliggör tillräckligt effektiv kvalitetskontroll i tillverkningsskedet genom att säkerheten hos de produkter som kan överlåtas i näringsverksamhet regelbundet granskas.

 

2. Landskapspslagstiftningen om allmän produktsäkerhet och leksakers säkerhet

 

2.1 Blankettlagen om produktsäkerhet

 

Genom landskapslagen (1988:8) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om produktsäkerhet, nedan kallad blankettlagen, har produktsäkerhetslagen (FFS 914/1986) och lagen om leksakers säkerhet (FFS 287/1997), med vissa avvikelser, gjorts tillämpliga i landskapet. Lagen om leksakers säkerhet går nedan under benämningen leksakslagen. Med stöd av bestämmelserna i blankettlagen övervakar landskapsregeringen tillämpningen av de berörda riksförfattningarna och handhar de förvaltningsuppgifter som enligt rikslagstiftningen ankommer på staten. De förvaltningsuppgifter som i riket ankommer på kommunerna handhas i landskapet av hälsonämnden vid Ålands hälso- och sjukvård.

     Enligt blankettlagen kan landskapsregeringen, inom landskapets behörighet och genom landskapsförordning, besluta att författningar som utfärdats med stöd av de ifrågavarande rikslagarna skall tillämpas i landskapet Åland oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver. Vidare kan landskapsregeringen inom landskapets behörighet i landskapsförordning besluta om genomförandet i landskapet av EG:s direktiv rörande angelägenheter som avses i blankettlagen.

 

2.2 Syftet med blankettlagen

 

Målsättningen med lagstiftningen om produktsäkerhet är att den skall fylla en preventiv funktion. Berörda myndigheter ges allmänna befogenheter att övervaka näringsidkarnas verksamhet och möjlighet att vid behov utfärda förbud mot tillverkning och överlåtelse av skadebringande konsumtionsvaror. Härigenom kan konsumenternas hälsa och egendom i stor utsträckning skyddas mot produkter som inte uppfyller de krav som sedvanligt innehav och normal användning förutsätter. Avsikten är att skadliga produkter skall kunna gallras bort innan de når handeln. Det ankommer härvid inte i något avseende på konsumenterna själva att se till att lagens preventiva syften nås.

 

2.3 Orsaken till att rättsområdet för produktsäkerhet regeras genom blankettlag

 

Beroende av vilka slags produkter det rör sig om innefattar rättsområdet för produktsäkerhet dels sådana angelägenheter som faller inom ramen för landskapets lagstiftningsbehörighet, dels sådana som hänför sig till rikets lagstiftningsbehörighet. Gränsdragningen ifråga om lagstiftningsbehörigheten kan således som en följd därav bli svår. Därför har det befunnits vara mest ändamålsenligt att i landskapet tillämpa rikets produktsäkerhetslagstiftning genom blankettlag[1].

 

3. Nya EG-direktiv om produktsäkerhet och om kosmetiska produkter

 

3.1 Produktsäkerhet

 

Avsaknaden av regler på gemenskapsnivå om produktsäkerhet medför att den skyddsnivå som erbjuds konsumenterna varierar. För att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå bör gemenskapen bidra till att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet. Det är mycket svårt att anta gemenskapslagstiftning för varje produkt som existerar eller kan komma att utvecklas. Det behövs därför ett regelverk av övergripande karaktär som inför ett allmänt krav på produktsäkerheten och som innehåller bestämmelser om bl.a.

-        tillverkares och distributörers allmänna förpliktelser,

-        kontroll av tillämpningen av gemenskapens krav på produktsäkerhet och

-        snabbt informationsutbyte.

     Med anledning härav har Europaparlamentet och rådet antagit direktivet 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet, nedan kallat produktsäkerhetsdirektivet.

 

3.2 Kosmetiska produkter

 

I syfte att fullständigt harmonisera de nationella lagarna om kosmetiska produkter och att skydda folkhälsan har Europaparlamentet och rådet antagit ett direktiv 2003/15/EG om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter, nedan kallat rådets kosmetikdirektiv.

     Av samma skäl har kommissionen antagit

-        direktiv 2003/80/EG om att i bilaga VIII a till rådets direktiv 76/768/EEG fastställa en symbol som anger hållbarheten av kosmetiska produkter,

-        direktiv 2003/83/EG om anpassning till den tekniska utvecklingen av bilagorna II, III och VI till rådets direktiv 76/768/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter,

-        direktiv 2004/87/EG om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen,

-        direktiv 2004/88/EG om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen,

-        direktiv 2004/93/EG om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG för anpassning av bilagorna II och III till den tekniska utvecklingen samt

-        direktiv 2004/94/EG om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG avseende bilaga IX.

     Genom direktiv 2003/15/EG och 2004/94/EG fastställs vilka alternativa metoder till djurförsök för kosmetiska produkter som har godkänts av europeiskt centrum för validering av alternativa metoder. Eftersom det inte alltid är möjligt att helt ersätta djurförsök med en annan försöksmetod, ges en förteckning över metoder som helt eller delvis ersätter djurförsök. Utsläppande på marknaden av kosmetiska produkter som har varit föremål för djurförsök med användning av en annan metod än dessa, på gemenskapsnivå fastställda, alternativa metoder, förbjuds.

     För att förbättra informationen till konsumenterna innehåller direktiv 2003/80/EG en symbol i form av en öppen krämburk som följs av hållbarhetstiden, vilket ger konsumenterna en detaljerad uppgift om hur länge den kosmetiska produkten kan användas utan fara för konsumenten.

     Genom direktiv 2003/83/EG, 2004/88/EG och 2003/15/EG antas vissa rekommendationer av Vetenskapliga kommittén för kosmetiska produkter och icke-livsmedelsprodukter avsedda för konsumenter, nedan kallad vetenskapliga kommittén.  Detta innebär att halten av vissa ämnen som kosmetiska produkter inte får innehålla, annat än med vissa begränsningar och villkor, måste justeras. Samtidigt görs en mindre korrigering i listan över ämnen som kosmetiska produkter inte får innehålla.

     Genom direktiv 2004/87/EG förlängs tiden som 60 stycken färgämnen för hårfärgningsprodukter tillåts till den 31 december 2005, för att vetenskapliga kommittén skall hinna göra en slutlig bedömning av dessa färgämnen.

     Genom direktiv 2004/93/EG görs vissa tillägg i förteckningen över de ämnen som kosmetiska produkter inte får innehålla av ämnen som visat sig cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska[2].

     De direktiv som kommissionen antagit går nedan under beteckningen kommissionens kosmetikdirektiv.

 

4. Ändrad rikslagstiftning inom produktsäkerhetsområdet och inom området för kosmetiska produkter

 

4.1 Lag om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet

 

Produktsäkerhetsdirektivet medför inte några större ändringar i rikslagstiftningen eftersom merparten av hittills gjorda ändringar i direktivet redan finns införda i produktsäkerhetslagen. Likväl har det dock ansetts att det föreligger ett behov av att ytterligare komplettera och precisera den nationella lagstiftningen om produktsäkerhet på vissa punkter. Flera enskilda ändringar har gjorts i produktsäkerhetslagen under den tid lagen varit i kraft. Eftersom produktsäkerhetslagen ytterligare behöver kompletteras med nya bestämmelser har det ansetts nödvändigt att stifta en helt ny lag. Därigenom säkerställs att produktsäkerhetslagstiftningens struktur blir ändamålsenlig. Med anledning härav har produktsäkerhetslagen helt ersatts med en ny lag om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (FFS 75/2004), nedan kallad konsumentsäkerhetslagen.

     Konsumentsäkerhetslagen innehåller bestämmelser om

-        näringsidkarnas och andra tjänsteleverantörers skyldigheter,

-        tillsynsmyndigheter och deras skyldigheter och befogenheter,

-        tillsynsmetoder samt

-        tvångsmedel och rättsskydd.

     Konsumentsäkerhetslagens tilllämpningsområde är vidare jämfört med produktsäkerhetslagens på så sätt att de skyldigheter och påföljder som åläggs en näringsidkare också kan åläggas sådana tjänsteleverantörer som överlåter varor eller tjänster för att användas av personer som kan jämställas med konsumenter. Konsumentsäkerhetslagen innehåller också bestämmelser om förbud mot export av farliga produkter.

     I anslutning till konsumentsäkerhetslagen har riksdagen antagit en lag om underrättelser till Europeiska gemenskapernas kommission om åtgärder för att begränsa utsläppande på marknaden, saluföring och användning av vissa produkter som medför allvarlig risk (FFS 76/2004), nedan kallad underrättelselagen. Lagen gäller underrättelser om de åtgärder som har vidtagits i Finland då utsläppandet på marknaden, saluföringen eller användningen av produkter, avsedda för konsumenter eller som rimligen kan komma att användas av konsumenter, begränsats för att produkten medför allvarlig risk. Denna lag har antagits med motiveringen att produktsäkerhetsdirektivet även föreskriver en skyldighet att lämna underrättelser om sådana produkter som inte hör till tillämpningsområdet för konsumentsäkerhetslagen.

     Genom de ovannämnda lagstiftningsåtgärderna implementeras produktsäkerhetsdirektivet fullt ut i den nationella lagstiftningen[3].

 

4.2 Lag om kosmetiska produkter

 

I riket har vidare antagits en ny lag om kosmetiska produkter (FFS 22/2005), nedan kallad kosmetiklagen, vars 17 § upphäver

-        kosmetikförordningen (FFS 189/1996) jämte ändringar,

-        handels- och industriministeriets beslut om kosmetiska preparat (FFS 190/1996),

-        bilagorna till handels- och industriministeriets beslut om kosmetiska preparat (FFS 1415/1993) jämte ändringar, samt

-        handels- och industriministeriets beslut om vissa analysmetoder för kontroll av kosmetiska preparats sammansättning (FFS 637/1996).

     Med stöd av kosmetiklagens 5, 6, 10, 12, 15 och 16 §§ har handels- och industriministeriet antagit en förordning om kosmetiska produkter (FFS 75/2005), nedan kallad kosmetikförordningen som kommer att träda i kraft den 15 februari 2005, men som tillämpas från och med den 1 februari 2005. Genom kosmetiklagen och kosmetikförordningen revideras den gällande lagstiftningen om kosmetiska preparat samtidigt som den sjunde ändringen av rådets kosmetikdirektiv genomförs nationellt.

     I kosmetiklagen anges bl.a.

-        vilken sammansättning olika kosmetiska produkter skall ha för att erforderliga krav på produktsäkerhet skall vara uppfyllda,

-        när det är tillåtet att använda sig av djurförsök för att testa kosmetiska produkter samt

-        under vilka förutsättningar en näringsidkare som tillverkar, distribuerar eller saluför kosmetiska preparat skall lämna relevant produktinformation till konsumenter och andra näringsidkare och till berörda myndigheter.

     Näringsidkare skall med den noggrannhet och yrkesskicklighet som förhållandena påkallar försäkra sig om att en kosmetisk produkt inte orsakar fara för människors hälsa vid normal eller rimligen förutsebar användning. Kosmetiska produkter får inte innehålla beståndsdelar som vid en vetenskaplig riskbedömning har konstaterats orsaka fara för människors hälsa.

     Vad gäller djurförsök är det enligt kosmetiklagen förbjudet att i Finland testa kosmetiska slutprodukter på djur. Det är också förbjudet att i Finland testa kosmetiska beståndsdelar och kombinationer av beståndsdelar på djur efter att en alternativ testmetod som ersätter djurförsöket i fråga har antagits av Europeiska gemenskapen. Likaså förbjuds utsläppande på marknaden av sådana kosmetiska produkter som har testats på djur eller som innehåller beståndsdelar som har testats på djur efter att den alternativa metoden som ersätter djurförsöket i fråga har antagits.

     Den näringsidkare som ansvarar för marknadsföringen av en kosmetisk produkt skall till berörda myndigheter lämna ut sådana uppgifter om enskilda produkter som är nödvändiga dels för att en kosmetisk produkt skall kunna identifieras, dels för att produktens kvalitet, säkerhet samt påstådda verkningar skall kunna bedömas[4].

 

5. Landskapsregeringens förslag

 

Det är ändamålsenligt att det i landskapet erbjuds ett konsumentskydd mot sak- och personskador, uppkomna till följd av felaktigt bruk av olika produkter inklusive kosmetikprodukter, som är lika omfattande som konsumentskyddet på rikssidan. Med anledning därav föreslås att konsumentsäkerhetslagen och kosmetiklagen görs tillämpliga i landskapet genom att i blankettlagens 1 § föreskriva att lagarna vid sidan leksakslagen skall tillämpas i landskapet med i blankettlagen gjorda avvikelser. Härigenom implementeras produktsäkerhetsdirektivet, rådets kosmetikdirektiv och kommissionens kosmetikdirektiv i landskapslagstiftningen.

 

6. Förslagets verkningar

 

6.1 Ekonomiska och administrativa verkningar

 

Förslaget medför inga avgörande ekonomiska eller administrativa verkningar för landskapets del.

 

6.2 Jämställdhetskonsekvenser

 

Det som ur jämställdhetsperspektiv är viktigt att ta fasta på är att ändringarna i blankettlagen medför att kvalitetsmässigt säkrare kosmetikprodukter lanseras på marknaden. Eftersom kvinnor använder sig av kosmetiska produkter i högre grad än män kommer de ur hälsoskyddssynpunkt positiva effekterna av lagförslaget härigenom att påverka kvinnors livssituation i större utsträckning än mäns.

 

7. Lagstiftningsbehörighet

 

7.1 Konsumentsäkerhetslagen och kosmetiklagen

 

I likhet med vad som är fallet med produktsäkerhetslagen är objektet för konsumentsäkerhetslagen och kosmetiklagen inte ett försäljnings- eller köpbeteende utan en näringsidkares skyldighet att tillse att en produkt inte medför hälso- eller andra säkerhetsrisker för konsumenterna[5]. Därtill fastställs motsatsvis minimikraven i fråga om den säkerhet en produkt skall uppfylla för att den skall få tillverkas eller distribueras. Till den del syftet med rikslagarna ifråga är att reglera näringsverksamhet för att skydda konsumenter från att utsättas för hälsorisker berör de förutom näringsutövning även rättsområdet för hälsovård.

     Med stöd av 18 § 12 och 22 punkten självstyrelselagen ersätts således hänvisningarna i blankettlagens 1, 5 och 6 §§ till produktssäkerhetslagen med hänvisningar till konsumentsäkerhetslagen. Samtidigt införs en ny hänvisning till kosmetiklagen i blankettlagens 1 §.

 

7.2 Underrättelselagen

 

I underrättelselagen föreskrivs att konsumentverket skall ha det övergripande ansvaret för att lagen följs. Vidare skall konsumentverket planera, styra och utveckla övervakningen av produktsäkerheten samt lämna underrättelser till Europeiska gemenskapernas kommission i enlighet med vad som föreskrivs i produktsäkerhetsdirektivet.

     Landskapsregeringen anser att konsumentverket även beträffande landskapet har befogenhet att lämna underrättelser till kommissionen enligt underättelselagen. Med utgångspunkt från självstyrelselagens 27 § 41 punkt kan en sådan underrättelsebefogenhet således inte anses vara direkt hänförbar till landskapets lagstiftningsbehörighet. Den i riket antagna underrättelselagen gäller således per automatik i landskapet och behöver inte omnämnas särskilt i landskapslagstiftningen. I förslaget har likväl, för vinnande av enhetlighet och överskådlighet jämlikt 19 § 3 mom. självstyrelselagen och i förtydligande syfte, en hänvisning till underättelselagen gjorts i blankettlagens 1 §. Härigenom underlättas lagtillämpningen i landskapet på produktsäkerhetsområdet.

 

8. Beredningsarbete

 

Ärendet har beretts som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om ändring av landskapslagen (1988:8) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet

 

1 § Som konstaterats i den allmänna motiveringen har riksförfattningar rörande produktsäkerhet av ändamålsenlighetsskäl gjorts tillämpliga i landskapet genom blankettlagstiftning. Genom lagändringarna i riket har produktsäkerhetslagen upphävts och ersatts med konsumentsäkerhetslagen. Samtidigt har kosmetiklagen införts. Syftet med de nya rikslagarna är att förbättra konsumentskyddet ytterligare.

     Det är viktigt att konsumenterna i landskapet får tillgång till produkter som kvalitets- och säkerhetsmässigt uppfyller samma krav som liknande produkter gör i handeln på rikssidan. Som en följd av ändringarna i rikslagstiftningen rörande produktsäkerhet uppdateras blankettlagen på så sätt att hänvisningen till produktsäkerhetslagen ersätts med en hänvisning till konsumentsäkerhetslagen. Samtidigt införs en ny hänvisning till kosmetiklagen. Härigenom görs rikslagarna ifråga, med i blankettlagen angivna avvikelser, tillämpliga i landskapet.

     Av skäl som anförts i den allmänna motiveringen införs i paragrafen även en hänvisning till underrättelselagen.

 

5 § Ändringen i denna paragraf görs som en följd av att 1 § ändras.

 

6 § Ändringen i denna paragraf görs som en följd av att 1 § ändras.

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 1 § 1 mom., 5 och 6 §§ landskapslagen (1988:8) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet, av dessa lagrum 1 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 1998/111, 5 § sådan den lyder i landskapslagen 1993/64 och 6 § sådan den lyder i landskapslagen 1998/48 samt

     ersätts i lagen ordet ''landskapsstyrelsen'' i olika böjningsformer med ''landskapsregeringen'' i motsvarande former som följer:

 

1 §

     I syfte att förebygga risk för skada som konsumtionsvaror kan orsaka på person eller egendom skall, med de undantag som följer av denna lag, följande författningar tillämpas i landskapet

     1) lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (FFS 75/2004), nedan kallad konsumentsäkerhetslagen,

     2) lagen om kosmetiska produkter (FFS 22/2005),

     3) lagen om leksakers säkerhet (FFS 287/1997) samt

     4) lagen om underrättelser till Europeiska gemenskapernas kommission om åtgärder för att begränsa utsläppande på marknaden, saluföring och användning av vissa produkter som medför allvarlig risk (FFS 76/2004).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

5 §

     Bestämmelserna i 37, 38, och 39 §§ i konsumentsäkerhetslagen skall inte tillämpas i landskapet.

     Hänvisningen i konsumentsäkerhetslagens 19 § till förvaltningslagen (FFS 434/2003) skall i landskapet avse landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsregering. Hänvisningen i konsumentsäkerhetslagens 33 § till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) skall i landskapet avse landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet.

6 §

     I hälsonämndens beslut i ärende som avses i denna lag får ändring sökas i enlighet med vad som föreskrivs i 14 § i landskapslagen (1993:60) om hälso- och sjukvården med beaktande av bestämmelserna i 34 och 35 §§ i konsumentsäkerhetslagen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

Mariehamn den 3 maj 2005
L a n t r å d	Roger Nordlund
Föredragande ledamot	Harriet Lindeman

 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 15/2004-2005