Framställning 16/2001-2002
|
|
| ||
| Ålands landskapsstyrelse | FRAMSTÄLLNING nr 16/2001-2002 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2002-03-19 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Sänkning av kommunalskattesatsen för samfund
Huvudsakligt innehåll
Landskapsstyrelsen föreslår att skattesatsen för samfund vid kommunalbeskattningen sänks till 6,9861 %. Förslaget sammanhänger med en höjning av den statliga samfundsskatten som i sin tur föranleds av att återkravet av momsåterbäringen från kommunerna avskaffas. Samtidigt föreslås att procentsatsen för det belopp som skall fördelas mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen sänks till 24,09 % av den skatt som påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare. Motivet bakom det sistnämnda förslaget är att den procentsatsen skall följa skattesatsen för samfund.
För kommunerna som skattetagare innebär förslaget en sänkning av skatteintäkterna från samfund. Dessutom sänks kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen i motsvarande mån eftersom den sammanhänger med nivån på kommunalskatten för samfund. Om man även tar i beaktande det slopade momsåterkravet är dock den ekonomiska effekten för den enskilda kommunen svår att bedöma.
De sänkta procentsatserna föreslås bli tillämpade från och med skatteåret 2002. När det gäller kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen föreslås dock att beloppet justeras i efterhand i samband med att kompensationen för år 2003 bestäms.
INNEHÅLL
1.2. Kapitalinkomstskatt som skall fördelas
1.3. Ändringar i rikslagstiftningen
2. Behov av ändring och förslag till ändring
L A N D S K A P S L A G om ändring av 4 § kommunalskattelagen för landskapet Åland
om ändring av 2a § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna
Motivering
1. Bakgrund och nuläge
1.1 Kommunalskatt för samfund
Med samfund avses enligt definitionen i inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) bland annat aktiebolag, andelslag och utländska dödsbon. Regleringen av den så kallade samfundsbeskattningen är tämligen komplicerad åtminstone vad beträffar samfund i landskapet. I riket anges samfundsskattesatsen i 124 § inkomstskattelagen till 29 %. Skatteintäkterna fördelas mellan de tre skattetagarna staten, kommunerna och församlingarna enligt vad som anges i 12 § lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998).
Enligt 18 § 5 p. självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet vad gäller skatt till kommunerna. Således är behörigheten beträffande samfundsskatten delad mellan landskapet och riket. Kommunalskattelagen för landskapet Åland (37/1993) är till sin konstruktion en blankettlag som med vissa undantag gör inkomstskattelagen och lagen om skatteredovisning tillämpliga i landskapet.
Procentsatsen för den skatt åländska företag betalar till staten anges i 124 § inkomstskattelagen. Dess storlek beräknas utgående från den totala samfundsskatteprocenten i riket och den statliga andelen av samfundsskatten som anges i lagen som skatteredovisning. Även procentsatsen för den skatt som betalas till församlingarna beräknas på samma sätt även om den inte anges särskilt. Procentsatsen för den kommunala samfundsskatten anges i 4 § kommunalskattelagen. Formellt sett är den inte beroende av de ovan nämnda bestämmelserna men i praktiken har lagtinget hittills valt att sätta procentsatsen så att skatten för företag i landskapet totalt sett är på samma nivå som i riket.
Skatteåret 2001 var den totala samfundsskatten som uppbars av samfund i riket 29 % av den beskattningsbara inkomsten. Denna skatt fördelades mellan skattetagarna så att statens andel var 61,12 %, kommunernas andel 37,25 % och församlingarnas andel slutligen 1,63 %. Procentsatsen för den skatt åländska samfund betalade till staten var 17,7248 % (61,12 % av 29) och motsvarande siffra för kommunalskattens del var 10,8025 % (37,25 % av 29).
1.2. Kapitalinkomstskatt som skall fördelas
Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 mars 2002 reformerades fördelningen av kommunalskatten från samfund mellan de enskilda kommunerna. Som en del av denna reform beslöts även att årligen fördela ett belopp mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst. Den nya lagstiftningen tillämpas från och med innevarande skatteår.
Motivet till att fördela ett belopp som motsvarar en del av den kapitalinkomstskatt som betalas av jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare var att de enskilda kommunernas näringspolitiska satsningar bör ge samma utdelning oavsett om de riktar sig till aktiebolag eller till småföretagare. Därför kopplades också storleken på det belopp som fördelas mellan kommunerna till skattesatsen för samfund så att det varje år skall motsvara den skatteintäkt kommunen skulle ha fått om även småföretagarna omfattades av samfundsbeskattningen. I 2a § LL om landskapsandelar till kommunerna (70/1993) anges att ett belopp motsvarande 37,25 % av den kapitalinkomstskatt som påförts småföretagare årligen skall fördelas mellan kommunerna.
1.3. Ändringar i rikslagstiftningen
I riket har man ändrat mervärdesskattelagen (FFS 1501/1993) samt upphävt lagen om återkrävande av mervärdesskatteåterbäring hos kommunerna (FFS 74/1994) så att det så kallade momsåterkravet har avskaffats. De nya reglerna tillämpas från och med skatteåret 2002 och gäller även i landskapet. För att kompensera den inkomstöverföring från staten till kommunerna som detta medför ändrades samtidigt fördelningen av samfundsskatten mellan skattetagarna. Enligt ändringen av 12 § lagen om skatteredovisning skall statens andel av samfundsskatten vara 74,21 %, kommunernas andel 24,09 % samt församlingarnas andel 1,70 %. Samtidigt ändrades följaktligen även 124 § inkomstskattelagen så att procentsatsen för den skatt åländska företag betalar till staten höjdes till 21,5209 %.
2. Behov av ändring och förslag till ändring
Höjningen av den statliga samfundsskatten från 17,7248 % till 21,5209 % innebär att företag i landskapet kommer att betala en högre samfundsskatt totalt sett än företag i riket. Tillsammans med höjningen av församlingarnas andel av samfundsskatten enligt 12 § lagen om skatteredovisning blir den skatt som företag i landskapet skall betala drygt 32 % av den beskattningsbara inkomsten. Landskapsstyrelsen anser inte att det är motiverat att höja skattesatsen för företag i landskapet och föreslår därför att kommunalskattesatsen för samfund sänks till 6,9861 % varvid den totala skatt som företagen betalar fortsättningsvis är 29 %.
Enligt den nya 2a § i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna skall beloppet som fördelas mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen bestämmas som 37,25 % av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare. Den angivna procentsatsen bestäms dels utgående från kapitalinkomstskattesatsen dels utgående från kommunalskattesatsen för samfund. För skatteåret 2001 var den förstnämnda skattesatsen 29 % och den sistnämnda 10,8025 %. Procentsatsen för det belopp som skulle fördelas mellan kommunerna beräknades då till 37,25 % (10,8025 procentenheter av 29 %). Tanken är att denna procentsats skall följa utvecklingen av bland annat kommunalskattesatsen för samfund (se vidare detaljmotiveringen i landskapsstyrelsens framställning nr 14/2000-2001). Eftersom landskapsstyrelsen nu föreslår en sänkning av den skattesatsen föreslås samtidigt en motsvarande sänkning av procentsatsen i 2a § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna. Enligt förslaget skulle det belopp som fördelas mellan kommunerna utgöra 24,09 % av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare. Den föreslagna procentsatsen motsvarar 6,9861 procentenheter av 29 %.
Landskapsstyrelsen föreslår inte i det här skedet några andra förändringar av lagstiftningen om fördelningen av skatteintäkter från företagssektorn mellan kommunerna. Behandlingen av rörliga arbetsplatser i detta sammanhang är dock för närvarande under utredning.
3. Ikraftträdande
Den föreslagna kommunalskattesatsen för samfund bör tillämpas från och med skatteåret 2002. Av det följer att även den föreslagna procentsatsen för beräkning av det belopp som fördelas mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen bör tillämpas från och med år 2002. Kompensationen för detta år kommer dock att åtminstone till en del redan var utbetalat till kommunerna när den här lagen träder ikraft. För att undvika en situation där kommunerna blir tvungna att betala tillbaka medel till landskapet föreslås att justeringen sker under nästa år så att kompensationen för år 2003 minskas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 37,25 % och 24,09 % för 2002. Justeringen kan åskådliggöras genom följande formel:
X * 0,2409 – Y * 0,3533 = Z
X = den kapitalinkomstskatt som påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet vid den senast slutförda beskattningen.
Y = det belopp som år 2002 fördelades mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst.
Z = det belopp som år 2003 skall fördelas mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst.
4. Förslagets verkningar
Förslaget har ekonomiska verkningar dels för de skattskyldiga dels för skattetagarna. För företagen som skattskyldiga kan förslaget om sänkt kommunalskatt sägas vara positivt såtillvida att den totala skattesatsen för deras del bibehålls på samma nivå som tidigare i stället för att höjas.
För kommunerna som skattetagare innebär förslaget om den sänkta skattesatsen att skatteintäkterna från samfund minskar. Enligt ÅSUB:s kalkyler kommer skatteintäkterna från samfund totalt sett att sjunka med drygt 5 miljoner euro från 2001 till 2002 (se ÅSUB Rapport 2001:4). Vid en jämförelse mellan de två åren för de enskilda kommunerna bör man dock även beakta att en ny grund för fördelningen av samfundsskatten tillämpas från och med år 2002. En sådan bedömning ger vid handen att vissa kommuner trots den sänkta skattesatsen får en ökning av skatteintäkterna från samfund. I tabell 1 nedan visas en sådan jämförelse baserad på uppgifter i den ovan nämnda rapporten från ÅSUB.
Tabell 1: Skatteintäkter från samfund till de enskilda kommunerna, jämförelse mellan 2001 och 2002, euro
| Kommun | 2001(10,8025 %) | 2002 (6,9861 %) | Skillnad |
| Brändö | 76 834 | 86 008 | 9 174 |
| Eckerö | 244 842 | 66 902 | -177 940 |
| Finström | 383 420 | 333 049 | -50 371 |
| Föglö | 59 933 | 151 427 | 91 494 |
| Geta | 77 227 | 7 478 | -69 749 |
| Hammarland | 151 393 | 37 500 | -113 893 |
| Jomala | 531 978 | 312 480 | -219 498 |
| Kumlinge | 23 690 | 30 607 | 6 917 |
| Kökar | 3 978 | 3 563 | -415 |
| Lemland | 0 | 62 979 | 62 979 |
| Lumparland | 19 998 | 31 491 | 11 493 |
| Saltvik | 1 025 521 | 742 113 | -283 408 |
| Sottunga | 24 416 | 2 218 | -22 198 |
| Sund | 56 038 | 16 694 | -39 345 |
| Vårdö | 141 853 | 4 235 | -137 618 |
|
|
|
|
|
| Mariehamn | 13 055 896 | 8 735 056 | -4 320 839 |
|
|
|
|
|
| Hela Åland | 15 877 017 | 10 623 800 | -5 253 217 |
Den föreslagna sänkningen av kommunalskattesatsen för samfund skall dock ses i samband med slopandet av momsåterkravet. Beräkningar för åren 1999 och 2000 visar att den sammantagna effekten av den sänkta skattesatsen och slopandet av momsåterkravet under dessa år skulle ha varit negativ för de åländska kommunerna som grupp. Förlusten skulle 1999 ha varit 1,25 miljoner euro medan den år 2000 skulle ha uppgått till närmare 850.000 euro. Om man ser till de enskilda kommunerna skulle effekten emellertid ha varit positiv för samtliga kommuner utom Mariehamn och Saltvik.
När det gäller sänkningen av procentsatsen för beräkning av kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst innebär förslaget att ett mindre belopp kommer att fördelas mellan kommunerna. Förslaget innebär en sänkning av beloppet med cirka 35 %. För år 2001 skulle beloppet som fördelades ha varit knappt 700.000 euro i stället för drygt en miljon euro. Noteras bör också att sänkningen föreslås gälla från och med den 1 januari 2003 och att utdelningen för år 2002 justeras i efterhand vilket leder till att skillnaden mellan dessa båda år kommer att framstå som omotiverat stor.
För övrigt har förslaget inte några kända effekter vare sig för organisation, jämställdhet eller miljö.
5. Ärendets beredning
Ålands kommunförbund kf har givit sitt yttrande över förslaget. Frågan om att sänka kommunalskatten för samfund till den här föreslagna nivån behandlades i överläggningarna mellan landskapsstyrelsen och kommunförbundet i samband med beredningen av förslaget till budget för 2002. Parterna konstaterade då att sänkningen bör göras för att undvika att samfundsbeskattningen blir högre i landskapet än i riket. Sänkningen av kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst är att betrakta som en direkt följd av den sänkta kommunalskatten för samfund.
Lagtext
Landskapsstyrelsen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 4 § kommunalskattelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § kommunalskattelagen den 17 juni 1993 för landskapet Åland (37/1993), sådan den lyder i landskapslagen den 10 augusti 2000 (55/2000), som följer:
4 §
Kommunalskatteprocenten för samfund och samfällda förmåner
Samfund och samfällda förmåner skall på den beskattningsbara inkomsten betala 6,9861 % i kommunalskatt.
Denna lag träder omedelbart i kraft och tillämpas första gången vid den beskattning som skall verkställas för skatteåret 2002.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2a § landskapslagen om landskapsandelar
till kommunerna
I enlighet med lagtingets beslut ändras 2a § 2 mom. landskapslagen den 19 oktober 1993 om landskapslandelar till kommunerna (70/1993), sådant det lyder i landskapslagen den 31 januari 2002 (7/2002), som följer:
2a §
Kapitalinkomstskatt som skall fördelas
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsstyrelsen fastställer årligen inom mars månad det belopp som skall fördelas mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst (kapitalinkomstskatt som skall fördelas). Beloppet bestäms som 24,09 procent av summan av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Utan hinder av denna lag skall det belopp som år 2003 fördelas mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst bestämmas så att det utgör 24,09 procent av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet minskat med ett belopp som utgör 35,33 procent av det belopp som år 2002 fördelades som kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst.
| Mariehamn den 19 mars 2002 | |
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Olof Erland |