Framställning 17/1999-2000

Lagtingsår: 1999-2000

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsstyrelse

FRAMSTÄLLNING nr 17/1999-2000

 

Datum

Arkivbeteckning

 

2000-08-31

FR1719992000

 

 

 

 

 

 


Till

 

Ålands lagting

 

 

 

 



Sammanfattning

 

Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar en ändring av landskapslagen om studiestöd (94/1995). Förslaget innebär att alla studerande som bor i en hyresbostad, bostadsrättsbostad eller ägarbostad skall ha rätt till bostadstillägg enligt lagen om studiestöd om de inte delar bostad med eget eller sin makes barn.

 

 


Allmän motivering

 

1 Bakgrund

 

1.1 Landskapsstyrelsens tidigare framställning

Landskapsstyrelsen överlämnade i april en framställning (nr 13/1999-2000) till lagtinget om ändring av landskapslagen om studiestöd (94/1995). Framställningen avsåg dels en utvidgning av rätten till bostadstillägg och dels en begränsning av rätten till landskapsborgen för studielån. Lagtinget förkastade emellertid landskapsstyrelsens förslag till följd av oenighet om landskapsstyrelsens rätt att under vissa förutsättningar neka en studerande landskapsborgen för studielån. Den del av landskapsstyrelsens framställning som avsåg utvidgning av rätten till bostadstillägg omfattades av kulturutskot­tet och stora utskottet. Lagförslaget förkastades dock i sin helhet och i samband med förkastandet riktade lagtinget en hemställan till landskapsstyrelsen om att i skyndsam ordning återkomma med ett nytt förslag där de studerandes rätt till bostadstillägg tryggas.

 

1.2 Lagstiftning om bostadstillägg och bostadsbidrag

Rätten till studiestöd regleras i landskapslagen om studiestöd (94/1995). I lagens 9 § anges under vilka förutsättningar en studerande har rätt till bostadstillägg. Enligt nämnda paragraf har den studerande rätt till bostadstillägg som bor ensam i en hyres- eller bostads­rättsbostad eller som i kraft av ett särskilt hyresavtal bor i en lägenhet som en kommun, stiftelse eller ett allmännyttigt samfund svarar för. En studerande som har familj och som på grund av studier bor på annan ort än den övriga familjen har också rätt till bostadstil­lägg.

     Studerande som inte har rätt till bostadstillägg enligt det ovanstående har i stället kunnat få bostadsbidrag genom det allmänna bostadsbidragssystemet. Detta regleras i landskapslagen om tillämpning av lagen om bostadsbidrag (63/1975). Lagen är en så kallad blankettlag genom vilken rikets lag om bostadsbidrag (FFS 408/1975) har gjorts tillämplig i landskapet. Ändringar i rikslagen blir automatiskt gällande i landskapet samtidigt som de träder i kraft i riket.

     I riket har man tidigare tillämpat samma uppdelning av regleringen som man för närvarande har i landskapet. Men där har man nu gjort bostadsstöden för studerande mer enhetliga så att alla stude­rande som bor i en hyresbostad eller bostadsrättsbostad numera skall omfattas av systemet med studiestöd. Man har dock gjort ett undantag för studerande som bor med eget eller makes barn – dessa omfattas fortfarande av det allmänna bostadsbidragssystemet. Reformen genomfördes genom en ändring av lagen om bostadsbidrag (FFS 42/2000) samt en ändring av lagen om studiebidrag (FFS 41/2000) och de nya bestämmelserna gäller från och med den 1 maj 2000. Den förstnämnda ändringen trädde i stöd av den ovan nämnda blankettlagen samtidigt i kraft i landskapet.

 

2 Nuläge

 

Redan innan ändringen i riket av bestämmelserna om bostadsstöd för studerande trädde i kraft var landskapslagstiftningen på området tämligen komplicerad. Som angivits i föregående avsnitt kan man som studerande under vissa förutsättningar få bostadstillägg via studiestödssystemet vilket administreras av landskapsstyrelsen. I annat fall har en studerande haft möjlighet att få bostadsbidrag via det allmänna bostadsbidragssystemet. Även det är landskapsstyrelsens ansvar men där köper man tjänsten från folkpensionsan­stalten som sköter hanteringen enligt samma system som i riket. Reglerna för beviljande av bostadstillägg och bostadsbidrag skiljer sig markant mellan de båda myndigheterna vilket har skapat både förvirring och irritation.

     Generellt kunde man fram till den 1 maj i år indela de studerande i följande bostadsbi­dragsgrupper:

     1) åländska studerande på Åland som bor ensamma som hyresgäster (rätt till bostads-tillägg via landskapsstyrelsens studiestöd),

     2) åländska studerande på Åland som delar lägenhet, har familj eller bor som underhy­resgäst (rätt till bostadsbidrag från landskapsbudgeten via folkpensionsanstalten),

     3) åländska studerande utomlands (rätt till bostadstillägg via landskapsstyrelsens studiestöd),

     4) åländska studerande som bedriver studier i riket och bor ensamma som hyresgäster (rätt till bostadstillägg via landskapsstyrelsens studiestöd),

     5) åländska studerande som bedriver studier i riket som delar lägenhet, har familj eller bor som underhyresgäst (rätt till bostadsbidrag från statsbudgeten via folkpensionsanstalten i den kommun där man bedriver sina studier),

     6) studerande från riket som bedriver studier på Åland och som bor ensamma som hyresgäster (rätt till bostadstillägg från statsbudgeten via folkpensionsanstaltens studiestöd) samt

     7) studerande från riket som bedriver studier på Åland och som delar lägenhet, har familj eller bor som underhyresgäst (rätt till bostadsbidrag från landskapsbudgeten via folkpensionsanstalten).

     I och med att de nya riksbestämmelserna trädde i kraft i landskapet har de grupper som omfattas av punkterna 2 och 7 ovan hamnat mellan de båda systemen. En sådan studerande har varken rätt till bostadstillägg eller bostadsbidrag såvida han eller hon inte bor tillsam­mans med ett eget eller makens barn. Genom sin framställning nr 13/1999-2000 avsåg landskapsstyrelsen bland annat att avhjälpa detta missförhållande. Problemet har dock tillfälligt lösts genom att landskapsstyrelsen fattat beslut om att kompensera de studerande som faller emellan de båda regelverken så att de i praktiken får samma ersättning som de som har rätt till bostadstillägg enligt studies­tödslagen.

 

3 Landskapsstyrelsens förslag

 

För att landskapets studiestödslag skall överensstämma med de ändringar av lagen om bostadsbidrag som trädde i kraft den 1 maj 2000 föreslår landskapsstyrelsen att studiestödslagens bestämmelse om bostadstillägg ändras. De studerande som inte bor tillsammans med eget eller makes barn skall ha rätt till bostadstillägg i enlighet med studiestödslagen. Det föreslås även att studerande som bor i ägarbostad skall kunna få bostadstillägg.

 

4 Ärendets beredning

 

Förslaget är baserat på landskapsstyrelsens tidigare framställning som i sin tur hade sin grund i det studiestödsbetänkande som överlämnades till landskapsstyrelsen i februari 2000. Förslaget har utarbetats som tjänstemannaberedning.

 

5 Förslagets verkningar

 

Verkningarna av detta förslag kan redan ses som konsekvenser av ändringen av den allmänna bostadsbidragslagen samt det beslut om kompensation som landskapsstyrelsen har fattat. De ålänningar som studerar i riket och inte bor tillsammans med eget eller makes barn och som tidigare lyfte bostadsbidrag från statsbudgeten via folkpensionsanstalten har inte längre denna möjlighet. Dessa får nu bostadstillägg via landskapsstyrelsens studiestöd vilket har inneburit en kostnadsökning för landskapet.

     De studerande från riket som bedriver studier på Åland och som tidigare fick sitt bostadsbidrag från landskapsstyrelsens budget via folkpensionsanstalten i Mariehamn får numera sitt stöd via statens studiestöd. Detta har inneburit en kostnadsminskning för landskapet.

     När det gäller åländska studerande som studerar på Åland och som flyttats mellan de båda systemen har det för landskapets del bara inneburit en överföring av medel från social- och hälso­vårdsavdelningen till utbildningsavdelningen.

     Förslaget har inga kända konsekvenser för miljön eller jämställdheten.

 

 

Detaljmotivering

 

9 § Bostadstillägg. Den föreslagna lagtexten motsvarar till sitt innehåll helt och hållet den föreslagna 9 § i den tidigare framställningen. Enligt förslaget skall grundregeln vara att en studerande som bor i hyreslägenhet, bostadsrättsbostad eller ägarbostad har rätt till bostadstillägg. Enligt den gällande lagen har inte studerande som bor i ägarbostad någon rätt att få bostadstillägg. Genom förslaget blir det möjligt att basera bostadstillägget på sådana faktiska kostnader som hänför sig till ägandet av en bostad såsom bolagshyra och ränta på bostadslån.

     Den som delar bostad med eget eller makes barn skall liksom tidigare inte kunna erhålla bostadstillägg enligt studiestödslagen utan är hänvisad till det allmänna bostadsbi­dragssystemet. Med make jämställs en person som den studerande bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden. Den som bor tillsammans med sin sambos barn är således hänvisad till systemet med allmänt bostadsbidrag och kan inte få bostadstillägg i enlighet med studiestödslagen. Bostadstillägg kan dock beviljas för studerande som delar bostad med sitt eget eller makes barn och som på grund av sina studier hyrt eller köpt en bostad på annan ort än familjens stadigvarande bostadsort.

     Den som studerar utomlands skall ha rätt till bostadstillägg på samma villkor som den som studerar på Åland och i riket. Utlandsstuderande bör ha rätt tillbostadstillägg även om de delar bostad med eget eller makes barn eftersom den som studerar utomlands inte har rätt till allmänt bostadsbidrag.

 

 

Lagtext

 

Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar följande lag.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 9 § landskapslagen om studiestöd

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 9 § landskapslagen den 26 oktober 1995 om studiestöd (94/1995) som följer:

 

9 §

Bostadstillägg

     Studerande som bor i en hyresbostad, bostadsrättsbostad eller ägarbostad har rätt till bostadstillägg.  

     Berättigad till bostadstillägg är dock inte en studerande som delar bostad med eget eller sin makes barn. Utan hinder av detta kan ändå en studerande beviljas bostadstillägg för en sådan bostad som hyrts eller köpts på grund av studier och som är belägen på annan ort än familjens stadigvarande bostad. Med make jämställs en person som den studerande bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden.

     Den som studerar utomlands beviljas bostadstillägg på samma villkor som den som studerar på Åland och i riket. Den som studerar utomlands har dock rätt till bostadstillägg utan hinder av vad som bestäms i 2 mom.

     Närmare bestämmelser om rätten till bostadstillägg kan ges i landskapsförordning.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

 

 

 

Mariehamn den 31 augusti 2000

 

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Gun Carlson