Framställning 17/2002-2003

Lagtingsår: 2002-2003

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsstyrelse

FRAMSTÄLLNING nr 17/2002-2003

 

Datum

 

 

2003-04-03

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Landskapslag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsstyrelsen föreslår att personer som skall arbeta med barn i landskapet enbart skall få anställas om de visar upp straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (FFS 770/1993). Personer som anställts innan lagen träder i kraft berörs inte av lagförslaget. Lagen skall inte bara tillämpas på personer som skall anställas utan även på personer som skall delta i arbetspraktik, arbetslivsträning eller arbetsprövning, tillhandahålla privat socialservice eller vara fosterföräldrar.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Skydd för barn genom kontroll av dem som skall arbeta med barnen. 3

2. Landskapets behörighet 3

3. Lagstiftningen i olika nordiska länder 4

4. Förslag till landskapslag. 5

5. Förslagets verkningar 6

6. Remissförfarande. 6

Detaljmotivering. 6

Lagtext 10

L A N D S K A P S L A G om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn  10

 


 

Allmän motivering

 

1. Skydd för barn genom kontroll av dem som skall arbeta med barnen

 

Alla barn behöver en trygg och harmonisk uppväxt. Det borde vara en självklarhet att vuxna behandlar barn väl och bemöter dem med respekt, men tyvärr förekommer det att barn utsätts för våld eller sexuella handlingar av personer i deras omgivning. I en del fall har det inträffat att personal, som anställts för att vårda och undervisa barn, förgripit sig på barnen. Även om sådant händer sällan är det viktigt att vi gör allt vi kan för att skydda barn från övergrepp. Vid anställning av personer som arbetar med barn eller i närheten av barn är det nödvändigt att det sker en grundlig bedömning av deras lämplighet. Personer som dömts för grova våldsbrott, sexuella övergrepp och barnpornografibrott bör inte få arbeta med barn. Ett sätt att hindra att olämpliga personer får anställningar, som innebär arbete med barn, kan vara att det görs en registerkontroll över om personerna är dömda för brott. Personer som har anteckningar i registren avhåller sig förmodligen från att söka anställningar vid vars tillsättande det krävs att registerutdrag lämnas och om de ändå skulle söka gör ett kontrollförfarande att arbetsgivaren får tillfälle att noggrant överväga om anställning av en person med brottslig bakgrund är möjlig.

     I de flesta länder förs register över dem som blivit dömda för brott. En registerkontroll visar när en person blivit dömd och vilka brott personen blivit dömd för. Exakt vilka uppgifter som antecknas i registren varierar mellan olika länder. Finlands rättsregistercentral för ett straffregister där det antecknas vilka andra påföljder än böter som utdömts av finska domstolar eller som domstolar i andra länder ådömt finska medborgare eller personer som är stadigvarande bosatta i Finland (1 och 2 §§ straffregisterlagen FFS 770/1993). Personer som söker arbete i Finland har möjlighet att få ut registerutdrag om sig själva så att de kan visa upp registerutdragen för presumtiva arbetsgivare. Det skulle kunna gå att kräva i en landskapslag att personer som skall börja arbeta i landskapet visar upp registerutdrag för arbetsgivaren.

     Enligt 18 § Finlands grundlag har var och en i enlighet med lag rätt att skaffa sig försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon har valt fritt, men en arbetsgivare är förstås inte skyldig att anställa var och en utan kan ställa upp olika krav för att anställning skall ske. I 125 § 2 mom. Finlands grundlag föreskrivs att de allmänna utnämningsgrunderna för offentliga tjänster är skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. En person som dömts för sexualbrott eller allvarliga våldsbrott har knappast den beprövade medborgerliga dygd som krävs för arbete med barn.

     Att en person inte är dömd för brott innebär naturligtvis inte någon garanti för att han eller hon är lämplig att arbeta med barn, men granskning av registerutdrag kan i alla fall vara en del av den lämplighetsprövning som bör ske vid ett anställningsförfarande.

 

2. Landskapets behörighet

 

Enligt 18 § självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsstyrelsen och under denna lydande myndigheter och inrättningar (1 p.) samt om kommunernas förvaltning (4 p.). Det är alltså landskapets behörighet att bestämma vilka krav som skall ställas för att någon skall bli anställd av landskapet eller av kommunerna i landskapet. Enligt 27 § 30 p. självstyrelselagen är det dock rikets uppgift att lagstifta om behörigheten att vara verksam inom hälso- och sjukvården.

     Landskapet har enligt 18 § självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om socialvård (13 p.) samt undervisning och ungdomsarbete (14 p.). Således har landskapet behörighet att anta regler angående vilka som skall kunna anställas inom sektorerna socialvård, undervisning och ungdoms­arbete. Bestämmelser om krav för anställning finns redan i ett stort antal landskapsförfattningar. I 59 och 60 §§ kommunallagen för landskapet Åland (73/1997) finns bestämmelser om vissa krav som kommunerna skall ställa för anställning. Kompetenskrav för att bli anställd inom barn­omsorgen finns i 9 § barnomsorgslagen för landskapet Åland (14/1997) och 4 § landskapsförordningen om barnomsorg (12/1997). Kompetenskrav för att bli anställd inom gymnasieskolan finns i 7 kap. grundskoleförordningen för landskapet Åland (95/1995). I 42 § landskapslagen om utbildning efter grundskolan (52/1997) finns bestämmelser angående behörighetskrav för personal vid skolor på högre nivå än grundskolan.

     Straffregistret, som förs av en riksmyndighet, omfattas inte av landskapets lagstiftningsbehörighet. Landskapet har ingen möjlighet att bestämma vilka uppgifter som får lämnas ut från straffregistret eller hur dessa uppgifter skall användas. Straffregistret regleras av rikets straffregisterlag (FFS 770/1993) och personuppgiftslag (FFS 523/1991). Landskapets lagstiftning, om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn, måste ske med utgångspunkt från bestäm­melserna i straffregisterlagen och personuppgiftslagen. Landskapet har inte behörighet att bestämma att straffregisterutdrag skall lämnas ut i andra fall eller på annat sätt än vad som anges i straffregisterlagen och personuppgiftslagen, men däremot har landskapet möjlighet att vara mer restriktivt än riket när det gäller att kräva att enskilda skall visa upp registerutdrag.

 

3. Lagstiftningen i olika nordiska länder

 

I riket gäller sedan den 1 januari 2003 lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (FFS 504/2002), där det föreskrivs att arbetsgivare skall kräva att de som anställs visar upp straffregisterutdrag som skall vara begränsade i enlighet med 6 § 2 mom. straffregisterlagen. Arbetsgivaren får själv avgöra om en person med ett brottsligt förflutet skall anställas eller inte. Lagen om kontroll av brottslig bakgrund tillämpas enligt 2 § 1 mom. på dem som varaktigt och i väsentlig grad skall utföra arbete som består i att fostra, undervisa, sköta eller på annat sätt ta hand om minderåriga eller arbeta i personlig kontakt med dem. Enligt 2 § 3 mom. tillämpas lagen inte på arbete som sammanlagt varar högst tre månader under en ettårsperiod. Med stöd av 26 § personuppgifts­lagen kan den enskilde begära ut samtliga uppgifter om sig själv ur straffregistret. Straffregisterutdraget får enligt 6 § 2 mom. straffregister­lagen begränsas till uppgifter om domar avseende pornografibrott, sexual­brott, mord, dråp, grov misshandel, grovt rån och narkotikabrott. Ett sådant utdrag är enligt 6 § 2 mom. avgiftsfritt för den enskilde som begär det om sig själv.

     I Sverige gäller lagen (SFS 2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg, där det föreskrivs att den som erbjuds en anställning skall lämna ett utdrag ur belastningsregistret till den som erbjuder anställningen. Arbetsgivaren får själv avgöra om en person med ett brottsligt förflutet skall anställas eller inte. Lagen om registerkontroll tillämpas på dem som erbjuds anställning inom förskole­verksamhet och skolbarnomsorg som ordnas av det allmänna eller grundskolan, men inte på dem som erbjuds anställning inom gymnasie­skolan. Anställningens längd har ingen betydelse för om lagen skall tillämpas eller inte. Sveriges rikspolisstyrelse för ett belastningsregister där det antecknas vilka påföljder som ålagts i Sverige genom domar, beslut, strafförelägganden eller förelägganden om ordningsbot (1 och 3 §§ lagen (1998:620) om belastningsregister). Enligt 9 § 1 st. lagen om belastnings­register har en enskild rätt att på begäran skriftligen ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. Den enskilde har enligt 9 § 2 st. rätt att få ett begränsat utdrag om han eller hon behöver det för att kunna ta till vara sin rätt i främmande land eller för att kunna följa bestämmelserna i lagen om registerkontroll. Bestämmelserna om hur utdragen skall begränsas finns i 22 § förordningen (SFS 1999:1134) om belastningsregister. Ett registerutdrag som en enskild behöver för att tillvarata sin rätt i främmande land skall enligt 22 § 1 st. innehålla domar, beslut och strafförelägganden där andra påföljder än böter har dömts ut eller där böter har dömts ut för narkotikabrott, vapenbrott eller vissa brottsbalksbrott. Ett registerutdrag som en enskild behöver i enlighet med lagen om registerkontroll skall däremot endast innehålla domar, beslut eller strafförelägganden där påföljd har dömts ut för mord, dråp, grov misshandel, människorov, sexualbrott, grovt rån och barnpornografibrott.

     Personer som dömts för sexualbrott hindras i Norge från att arbeta med barn av bestämmelserna i 20 § barnehageloven, 6 kap. 10 § barnevernloven och 10 kap. 9 § opplaeringsloven jämte kompletterande föreskrifter från Barne- og familiedepartementet och Utdannings- og forskningsdeparte­mentet. Enligt de norska bestämmelserna måste personer som skall vara fosterföräldrar eller arbeta på daghem, i skolor eller på institutioner för barn i Norge visa upp intyg från norska polisen på att de inte är misstänkta, åtalade eller dömda för sexualbrott mot barn. Det är förbjudet att anställa personer som är misstänkta, åtalade eller dömda för vissa speciellt uppräknade brott i kapitlet om sexualbrott i Almindelig borgerlig Straffelov.

     I Danmark finns inga lagbestämmelser som tvingar arbetsgivare att kräva att de som söker anställning visar upp straffregisterutdrag. Arbetsgivare kan dock begära att straffregisterutdrag uppvisas och i vissa fall kan de även själva få ut registerutdrag angående personer som de funderar på att anställa. Alla har rätt att kostnadsfritt få ut registerdrag om sig själva.

     Tillämpningsområdet för ett lands regler, om registerkontroll av personer som skall arbeta med barn, sträcker sig inte utanför landets gränser. En arbetsgivare på Åland kan inte med stöd av svenska eller norska regler kräva att en arbetssökande visar upp uppgifter från svenska eller norska register. Inte heller kan en arbetssökande på Åland få ut svenska eller norska straffuppgifter som är begränsade till vissa brott med stöd av de svenska eller norska reglerna om personer som skall arbeta inom förskola eller skola.

 

4. Förslag till landskapslag

 

Det bör antas en landskapslag som ger arbetsgivare i landskapet rätt och skyldighet att kontrollera om personer som skall arbeta med barn dömts för vissa typer av brott. Lagen bör i så stor utsträckning som möjligt förhindra att olämpliga personer får arbetsuppgifter som ger dem tillfälle att skada barn. Samtidigt får lagen inte kränka någon enskilds integritet i onödan. Kontrollen bör utföras genom att arbetsgivaren begär att personen som skall anställas visar upp ett straffregisterutdrag som inte skall behöva innehålla alla uppgifter angående personen i straffregistret, utan skall vara begränsat till uppgifter enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen.

     Landskapsstyrelsen föreslår att det i landskapet införs ett kontroll­förfarande som motsvarar förfarandena i riket och i Sverige.

 

5. Förslagets verkningar

 

Arbetsplatser som blir berörda av förslaget finns både inom landskapets och inom kommunernas verksamhetsområden. Kommunerna har hand om barnomsorgen och grundskolan medan landskapet har hand om annan undervisning. Landskapet bedriver undervisning av minderåriga på Ålands musikinstitut, Ålands lyceum, Ålands sjömansskola, Ålands yrkesskola, Ålands naturbruksskola, Ålands husmodersskola, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands vårdinstitut och Ålands handelsläroverk.

     Det föreslagna förfarandet har inte några betydande ekonomiska verkningar för dem som skall anställa personal. Den kostnad som kan komma i fråga för arbetsgivarna är möjligen höjda annonskostnader på grund av att det föreslås att upplysningar, om att registerutdrag måste visas upp, skall finnas med i platsannonser. För de enskilda är straff­registerutdrag i enlighet med 6 § 2 mom. straffregisterlagen kostnadsfria. För rättsregistercentralen uppgår registerutdragens självkostnadsvärde till mellan 8,40 och 15,50 euro per utdrag.

     Förslaget har inte några konsekvenser för miljön.

     Reglerna i förslaget skall gälla båda kvinnliga och manliga sökande. Förmodligen kommer förslaget att beröra något fler kvinnliga än manliga sökande, eftersom det vanligtvis är fler kvinnor än män som anställs inom barnomsorg och skola. Fler män än kvinnor döms för brott, vilket innebär att förslaget kan komma att hindra fler män än kvinnor från att arbeta med barn.

 

6. Remissförfarande

 

Förslaget har skickats på remiss till kommunerna, Ålands kommunförbund, Kommunala avtalsdelegationen vid Ålands kommunförbund, Ålands omsorgsförbund, landskapsstyrelsens utbildningsbyrå, Ålands arbetsför­medlingsbyrå, Akava-Åland, FOA-Åland och Tjänstemannaorganisa­tionerna på Åland TCÅ.

     I den framställning som skickades ut på remiss föreslogs att det skulle krävas att personer från Sverige skulle visa upp svenska belastnings­registerutdrag. Kommunförbundet, Geta kommun, Jomala kommun, Lumparlands kommun och Mariehamns stad uttalade sig mot förslaget med motiveringen att personer från Sverige skulle diskrimineras genom att det skulle vara svårare för dem att få ut svenska belastningsregisterutdrag än att få ut finska straffregisterutdrag. De svenska belastningsregisterutdragen, som en svensk som söker arbete i landskapet kan få ut, innehåller betydligt fler uppgifter än finska straffregisterutdrag som är begränsade i enlighet med 6 § 2 mom. straffregisterlagen. Det kan uppfattas som diskriminerande att vissa personer skall vara tvungna att visa upp mer utförliga register­utdrag än andra. Landskapsstyrelsen har därför ändrat förslaget så att svenska belastningsregisterutdrag inte skall krävas.

 

Detaljmotivering

 

1 § Syfte. Att ta hand om, fostra och undervisa barn hör till de mest ansvars­fulla uppgifterna som finns. Vem som helst kan inte anförtros sådana uppgifter. Den föreslagna lagen är avsedd att, genom ett kontrollförfarande, hjälpa till att förhindra att olämpliga personer erbjuds arbete med barn.

 

2 § Tillämpningsområde. Upp till 18 års ålder är barn mer sårbara än vuxna och behöver särskilt skydd mot övergrepp. Lagen bör därför tillämpas i alla verksamheter där arbetet i väsentlig grad består av varaktiga kontakter med personer under 18 år utan vårdnadshavarens närvaro. Sådant arbete som lagen skall tillämpas på kan vara till exempel arbete inom barnomsorg, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och annan undervisning för barn. Lagen skall inte tillämpas på arbete i bibliotek eller motsvarande verksamhet där kontakten med barnen är kortvarig. Arbetsgivaren får i varje enskilt fall avgöra huruvida lagen är tillämplig eller inte. Lagen kan givetvis enbart tillämpas inom landskapets behörighetsområde.

     Vid tillsättande av kortvariga vikariat kan förfarandet som föreslås i lagen bli onödigt betungande. Därför skall lagen, enligt 2 § 2 mom., inte tillämpas på kortvariga anställningar. Om en person har flera anställnings- förhållanden, som understiger tre månader, hos samma arbetsgivare, blir den föreslagna lagen tillämplig när anställningsförhållandena sammanlagt överstiger tre månader under en ettårsperiod. Tiden skall räknas från att det första anställningsförhållandet inleddes.

     Allt betalat arbete sker inte i anställningsförhållanden. Det förekommer även arbete i form av sysselsättningsfrämjande åtgärder såsom arbets­praktik, arbetslivsträning och arbetsprövning. Även sådant arbete skall omfattas av lagen. Personer som erhåller arbetslöshetsförmåner riskerar att förlora dem om de vägrar att delta i arbetspraktik, arbetslivsträning eller arbetsprövning. Följderna av vägran kommer att regleras genom landskaps­lagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, vilken nu är under behandling i lagtinget (landskapsstyrelsens framställning nr 16/2002-2003). Med hänsyn till den personliga integriteten är det oskäligt att tvinga någon att mot hans eller hennes vilja delta i ett förfarande som innebär granskning av straffregisteruppgifter. Den som blir erbjuden arbetspraktik, arbetslivsträning och arbetsprövning som omfattas av den föreslagna lagen skall därför, i enlighet med 3 mom., ha möjlighet att med bibehållna förmåner tacka nej till erbjudandet utan att någon orsak skall behöva anges.

     Argument för att lagen skall tillämpas på privat socialservice, enskilda daghem och familjevård finns nedan under detaljmotiveringarna till 4 och 5 §§.

 

3 § Skyldighet för arbetsgivaren att kräva uppvisande av registerutdrag. Innan en person börjar utföra sådant arbete som nämns i 2 § måste personen, i enlighet med 3 §, ha visat upp ett straffregisterutdrag. Det är inte meningen att alla som ansöker om ett arbete som omfattas av 2 § skall visa upp registerutdrag, utan kravet skall bara ställas på den person som av arbetsgivaren har valts ut för att få arbetet.

     När arbetsgivaren bestämt vilken person som är lämpligast för arbetet, skall den personen uppmanas att begära in ett straffregisterutdrag från Finlands rättsregistercentral. Straffregisterutdrag beställs skriftligt. Begäran om utdrag kan formuleras fritt, men det finns även en blankett som kan användas. Rättsregistercentralen brukar skicka ut straffregisterutdragen inom en vecka efter att de har begärts. Från den 1 januari till och med den 13 februari 2003 hade 8.713 straffregisterutdrag för arbete med barn begärts från rättsregistercentralen. Av dessa straffregisterutdrag var det 9 som innehöll uppgifter om brott, bland annat dråp.

     Det ställs inte upp något förbud mot att anställa personer som har dömts för brott, men det kan antas att arbetsgivare kommer att vara tveksamma till att överlåta omsorgen om barn till personer som begått sexualbrott eller allvarliga våldsbrott.

     I 3 § 2 mom. finns en bestämmelse som är avsedd att underlätta hanteringen i kommunerna. Eftersom beslut om tillsättande av kommunal tjänsteinnehavare brukar tas efter föredragning i nämnd, kan det vara till fördel att registerutdrag inhämtas först efter det att nämnden har gjort sitt val. I annat fall krävs antingen att registerutdrag hämtas in före föredrag­ningen i nämnden, när det fortfarande är oklart vem som kommer att väljas, eller också att det hålls två nämndsammanträden, ett där det beslutas vem som skall visa upp registerutdrag och ett där tjänsten tillsätts. Förslaget till 3 § 2 mom. innebär att ett kommunalt organ som tillsätter en tjänst kan välja en person till tjänsten villkorligt och delegera till en tjänsteinnehavare att bekräfta valet efter det att personen som valts har visat upp registerutdrag. Tillträdandet av tjänsten måste dock alltid anstå till dess att registerutdrag har uppvisats.

 

4 § Skyldighet att kräva uppvisande av registerutdrag beträffande dem som producerar privat socialservice. I landskapet förekommer inte bara offentlig socialservice utan även privat. Det bör därför föreskrivas att straff­registerutdrag även krävs av den som bedriver sådan privat socialservice som omfattar tjänster för minderåriga. Bestämmelserna bör avse att registerutdrag krävs in av landskapsstyrelsen i samband med tillstånds­prövning och av kommunerna efter anmälan om att verksamhet bedrivs. När registerutdrag har visats upp kan landskapsstyrelsen och kommunerna reagera i sin egenskap av tillsynsmyndigheter.

     I enlighet med 1 § 4 p. landskapsstyrelsens förslag till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riks­författningar om socialvård (101/1995; nedan kallad blankettlagen om socialvård) skall rikets lag om tillsyn över privat socialservice (FFS 603/1996) vara tillämplig i landskapet (landskapsstyrelsens framställning nr 8/2002-2003). Det föreskrivs i 5 § lagen om tillsyn över privat socialservice att en privat serviceproducent som fortlöpande tillhandahåller socialservice dygnet runt genom drivande av rörelse eller yrkesutövning skall ha länsstyrelsens tillstånd innan verksamheten inleds. I landskapet är det dock landskapsstyrelsen som utfärdar tillstånd, eftersom det i 3 § blankettlagen om socialvård föreskrivs att de förvaltningsuppgifter som enligt i 1 § angivna författningar ankommer på riksmyndighet i landskapet skall handhas av landskapsstyrelsen, såvitt fråga är om uppgifter som faller inom landskapets behörighet.

     Det föreskrivs i 6 § lagen om tillsyn över privat socialservice att privata serviceproducenter, som inte är tillståndspliktiga enligt 5 §, skall göra en skriftlig anmälan till kommunen där tjänsterna tillhandahålls innan deras verksamhet inleds eller ändras väsentligt.

     Enligt 2 f § 1 p. landskapsstyrelsens förslag till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård (land­skapsstyrelsens framställning nr 8/2002-2003) skall lagen om tillsyn över privat socialvård inte tillämpas på verksamhet i privata daghem, som avses i barnomsorgslagen för landskapet Åland (14/1997). Tillsynsbestämmelser för privata daghem finns i stället i barnomsorgslagen för landskapet Åland (14/1997). Anmälningsskyldighet för privata daghem finns i 24 § barn­omsorgslagen där det föreskrivs att den som mot ersättning erbjuder samhällsstödd icke-kommunal ersättning skall anmäla detta till förlägg­ningskommunen innan verksamheten inleds. Även när någon driver ett privat daghem bör straffregisterutdrag begäras in. Det är lämpligt att kommunen som tar emot anmälan granskar straffregisterutdrag för personer som driver privata daghem.

     I 4 § 3 mom. föreslås ett förfarande för hur straffregisterutdrag skall inkrävas av personer som inte är anställda och som börjar delta i en sådan verksamhet som avses i denna paragraf efter att tillstånd har beviljats eller anmälan har gjorts. Sådana personer kan vara nya ägare eller upp­dragstagare till den privata serviceproducenten. De bör visa upp straff­registerutdrag för landskapsstyrelsen om verksamheten är tillståndspliktig och för kommunen om verksamheten är anmälningspliktig.

 

5 § Skyldighet att kräva uppvisande av registerutdrag beträffande familje­vårdare. Enligt 17 § 6 p. socialvårdslagen (FFS 710/1982) skall kommunerna ombesörja anordnandet av familjevård. Med familjevård avses, enligt 25 § socialvårdslagen ordnande av vård, fostran eller annan omvårdnad av en person dygnet runt utanför hans eller hennes eget hem i ett privathem. En vanlig beteckning för familjevård är fosterhem. Det är önskvärt att det föreskrivs att de som skall bli fosterföräldrar visar upp straffregisterutdrag för kommunen innan avtal ingås. Förmodligen kommer kommunerna att vara tveksamma till att ingå avtal om fostervård med personer som har begått allvarliga brott.

 

6 § Registerutdragets giltighetstid. För att ett registerutdrag skall vara relevant bör det inte vara äldre än sex månader när det visas upp.

 

7 § Anteckning om uppvisat registerutdrag och återlämnande av utdraget. På grund av karaktären hos uppgifterna i registerutdraget bör det inte få förvaras hos arbetsgivaren. Det enda som arbetsgivaren skall få anteckna är att registerutdraget har uppvisats samt sådana uppgifter som kan identifiera utdraget såsom personens fullständiga namn och utdragets datum.

 

8 § Tystnadsplikt. Med hänsyn till integriteten hos dem som visar upp registerutdrag skall, enligt förslaget, tystnadsplikt gälla för de känsliga uppgifterna i registerutdragen. Straffbestämmelser finns i 10 § 3 mom. Straff kan ådömas även en person som bryter mot tystnadsplikten efter att han lämnat den anställning eller det uppdrag där han fick den hemliga informationen.

 

9 § Platsannonser. En person som planerar att söka ett arbete som omfattas av denna lag bör så snart som möjligt få reda på att den som får arbetet måste visa upp ett registerutdrag. Därför bör det föreskrivas att det skall framgå av platsannonser, för anställningar som omfattas av denna lag, att registerutdrag skall visas upp.

 

10 § Straffbestämmelser. För att lagen skall vara verksam bör straff föreskrivas för arbetsgivare som inte följer dess bestämmelser. I förslaget till 10 § finns bestämmelser om straff för den som bryter mot 3, 4, 5, 7 och 8 §§.

     Förslaget till 10 § 3 mom. är en blankettbestämmelse som innebär att strafflagen (FFS 39/1889) blir tillämplig vid överträdelse av tystnadsplikten i 8 §. Bestämmelserna i strafflagen tillämpas i landskapet enbart om de faller inom rikets behörighetsområde, vilket är det vanligaste, eller om det föreskrivs i landskapslag att bestämmelserna skall tillämpas i landskapet trots att de avser beläggande med straff och storlek av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. I 38 kap. 1 och 2 §§ strafflagen föreskrivs om straff för sekretessbrott och sekretess­förseelse, medan det föreskrivs om straff för brott mot tjänstehemlighet i 40 kap. 5 § strafflagen. Enligt 38 kap. 1 § strafflagen skall den som i strid med tystnadsplikt som anges i lag röjer en omständighet, som skall hållas hemlig och som han eller hon fått kännedom om på grund av sin ställning, i sin befattning eller vid fullgörandet av ett uppdrag, dömas till böter eller fängelse i högst ett år för sekretessbrott om gärningen inte utgör brott enligt 40 kap. 5 § strafflagen. Enligt 40 kap. 5 § skall en tjänsteman eller en offentligt anställd arbetstagare, som uppsåtligen under den tid hans eller hennes anställningsförfarande varar eller därefter obehörigen röjer en uppgift som enligt lag inte får yppas, dömas till böter eller fängelse i högst två år för brott mot tjänstehemlighet.

 

11 § Ikraftträdande. Lagen bör träda i kraft så snart som det är möjligt.

 


Lagtext

 

Landskapsstyrelsen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn

 

1 §

Syfte

     Syftet med denna lag är att främja att endast de som är lämpliga att arbeta med personer under 18 år får förtroendet att göra det. I lagen föreskrivs om ett kontrollförfarande som skall göra arbetsgivare medvetna om eventuell brottslig bakgrund hos dem som väljs för att arbeta med personer under 18 år.

 

2 §

Tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas inom sektorerna socialvård, undervisning och ungdomsarbete. Lagen tillämpas på dem som skall utföra arbete som varaktigt och i väsentlig grad består i att utan vårdnadshavarens närvaro ta hand om, fostra, undervisa eller på annat sätt arbeta i personlig kontakt med personer under 18 år. Arbetet som lagen är tillämplig på kan utföras

1)      i ett offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande,

2)      under arbetspraktik, arbetslivsträning och arbetsprövning,

3)      inom privat socialservice enligt lagen om tillsyn över privat socialservice (FFS 603/1996), på enskilda daghem enligt barn­omsorgslagen för landskapet Åland (14/1997) eller som familje­vård enligt socialvårdslagen (FFS 710/1982).

     Lagen tillämpas inte på arbete som sammanlagt varar mindre än tre månader under en ettårsperiod.

     Var och en har rätt att vägra att delta i arbetspraktik, arbetslivsträning och arbetsprövning som omfattas av denna lag. En vägran i enlighet med denna bestämmelse får inte leda till att grunddagpenning eller andra förmåner som utbetalas av landskapets medel minskas eller upphör.

 

3 §

Skyldighet för arbetsgivaren att kräva uppvisande av registerutdrag

     En arbetsgivare skall kräva att en person visar upp ett straff­registerutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (FFS 770/1993), när arbetsgivaren första gången erbjuder personen en anställning som omfattar uppgifter som avses i 2 § eller första gången tilldelar personen sådana uppgifter. Som arbetsgivare räknas härvid även den som erbjuder arbets­praktik, arbetslivsträning eller arbetsprövning.

     Om registerutdrag inte finns att tillgå när en kommun eller ett kommunalförbund tillsätter en tjänst, skall valet av tjänsteinnehavare vara villkorligt och bekräftas först när utdrag har visats upp. Den som villkorligt har valts till tjänsten skall visa upp registerutdrag senast inom 30 dagar från delfåendet av beslutet om valet eller inom en längre tidsfrist som det organ som tillsätter tjänsten har beviljat av särskilda skäl. När utdraget har visats upp skall det organ som gjort det villkorliga valet fatta beslut om att valet skall bekräftas eller förfalla. Beslut om att valet skall bekräftas kan även fattas av en tjänsteinnehavare som bemyndigats därtill. Om registerutdrag inte visas upp inom ovan avsedd tid förfaller valet.

 

4 §

Skyldighet att kräva uppvisande av registerutdrag beträffande dem som producerar privat socialservice

     Innan landskapsstyrelsen beviljar en privat serviceproducent tillstånd enligt lagen om tillsyn över privat socialservice (FFS 603/1996) skall den, om verksamhetsområdet för den private serviceproducenten omfattar tjänster för minderåriga, kräva att personer som inte är arbetstagare och vars arbete omfattar uppgifter som avses i 2 § visar upp ett straff­registerutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (FFS 770/1993).

     En kommun som har tagit emot en anmälan enligt lagen om tillsyn över privat socialservice (FFS 603/1996) eller barnomsorgslagen för landskapet Åland (14/1997) skall omedelbart kräva att personer som inte är arbets­tagare och vars arbete omfattar uppgifter som avses i 2 § visar upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (FFS 770/1993).

     Den som är skyldig att ansöka om tillstånd eller göra en anmälan enligt lagen om tillsyn över privat socialservice (FFS 603/1996) eller barn­omsorgslagen för landskapet Åland (14/1997) skall underrätta landskaps­styrelsen eller kommunen om att någon annan än den som anges i ansökan om tillstånd eller anmälan ges uppgifter som avses i 2 §. Efter att ha tagit emot en sådan underrättelse skall landskapsstyrelsen eller kommunen omedelbart kräva att personen, som fått uppgifter som avses i 2 §, visar upp straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straff­registerlagen (FFS 770/1993).

 

5 §

Skyldighet att kräva uppvisande av registerutdrag beträffande familjevårdare

     Innan en kommun eller ett kommunförbund ingår ett uppdragsavtal som avser familjevård (fosterhem) enligt 25 § socialvårdslagen (FFS 710/1982), skall kommunen eller kommunförbundet kräva att uppdragstagaren visar upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (FFS 770/1993), om uppdragsavtalet gäller familjevård av personer under 18 år.

 

6 §

Registerutdragets giltighetstid

     Ett registerutdrag får inte vara äldre än sex månader när det visas upp för kontroll med stöd av denna lag.

 

7 §

Anteckning om uppvisat registerutdrag och återlämnande av utdraget

     I personuppgifterna om den som visat upp ett registerutdrag får endast antecknas att utdraget har visats upp och vad det har för identi­fikationsuppgifter. Arbetsgivaren eller någon annan som fått se register­utdraget med stöd av denna lag har inte rätt att kopiera det. Registerutdraget skall utan dröjsmål återlämnas till den som har visat upp det.

 

8 §

Tystnadsplikt

     Uppgifter i ett registerutdrag får inte röjas för andra än dem som behöver dem för att besluta om en person skall tilldelas arbetsuppgifter som ingår i tillämpningsområdet för denna lag.

 

9 §

Platsannonser

     När arbetsuppgifter som avses i denna lag utannonseras skall det i platsannonsen nämnas att den som anställs skall visa upp ett registerutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (FFS 770/1993).

 

10 §

Straffbestämmelser

     Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot skyldigheten att kräva uppvisande av ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (FFS 770/1993) skall dömas till böter.

     Till böter skall även den dömas som uppsåtligen eller av grov oakt­samhet bryter mot skyldigheten att utan dröjsmål återlämna ett register­utdrag till den som har visat upp det.

     Vid brott mot tystnadsplikten som föreskrivs i 8 § skall dömas till straff enligt 38 kap. 1 eller 2 §§ eller 40 kap. 5 § strafflagen (FFS 39/1889).

 

11 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 3 april 2003

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Sune Eriksson