Framställning 19/2001-2002

	Ålands landskapsstyrelse	FRAMSTÄLLNING nr 19/2001-2002
		Datum
		2002-04-04
	Till Ålands lagting

Ny blankettlag om underhållstrygghet

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsstyrelsen föreslår att en ny blankettlag om underhållstrygghet antas. Den nya lagen skall ersätta befintlig blankettlag om tryggande av underhåll för barn. Förslaget innebär en modernisering av tidigare regelverk. Den viktigaste nyheten är att barn kommer att få samma belopp oberoende av om deras vårdnadshavare är ensamstående eller om de lever i äktenskap eller samboförhållanden.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Lagen om underhållstrygghet och förordningen om underhållstrygghet 3

3. Förslag till ny blankettlag. 4

4. Förslagets verkningar 4

5. Ärendets beredning. 5

Lagtext 6

L A N D S K A P S L A G om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om underhållstrygghet 6

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Barn har rätt till underhåll. En förälder, som varken bor med sitt barn eller sörjer för barnets underhåll, kan enligt 4 § lagen om underhåll för barn (FFS 704/1975) bli skyldig att betala underhållsbidrag till barnet. Om en underhållsskyldig inte betalar underhållsbidrag, måste samhället ge barnet underhållsstöd.

     Lagstiftning om föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn är, liksom annan lagstiftning om familjeförhållanden och barns rättsliga ställning, rikets behörighet enligt 27 § 7 p. självstyrelselagen. Däremot har landskapet, enligt 18 § 13 p. självstyrelselagen, behörighet att stifta lag om socialvård, där bland annat underhållsstöd till barn från samhället ingår.

     År 1983 antogs landskapslagen angående tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar rörande tryggande av underhåll för barn (70/1983). Denna blankettlag innebar att lagen om tryggande av underhåll för barn (FFS 122/1977) och förordningen om tryggande av underhåll för barn (FFS 182/1977) skulle tillämpas i landskapet även såvitt gällde frågor som tillhörde landskapets behörighetsområde. Lagen och förordningen om tryggande av underhåll för barn har i riket ersatts med lagen om underhållstrygghet (FFS 671/1998) och förordningen om underhållstrygghet (FFS 672/1998). I landskapet tillämpas fortfarande lagen och förordningen om tryggande av underhåll för barn från 1977.

     I landskapet var det 280 barn som fick underhållsstöd år 2000. Antalet barn som får underhållsstöd varierar kraftigt mellan de olika kommunerna. I den största kommunen var det 125 barn som fick underhållsstöd år 2000, medan det var 38 respektive 35 barn som fick det i de näst största kommunerna. I två av kommunerna var det inte något barn som fick underhållsstöd år 2000. Andelen barn som fick underhållsstöd i landskapet år 2000 var 4,9 % av alla barn, vilket var lägre än i riket.

 

2. Lagen om underhållstrygghet och förordningen om underhållstrygghet

 

Lagen om underhållstrygghet innehåller bestämmelser om barnets rätt till underhållsstöd, underhållsstödets belopp, förfarandet för beviljande och utbetalning av underhållsstöd, indrivning av underhållsbidrag, samt återkrav av underhållsstöd och underhållsbidrag.

     I lagen om underhållstrygghet finns bland annat följande nyheter: Barn som kan försörja sig själva är inte berättigade till underhållsstöd (6 § 1 mom. 3 p.). Underhållsstöd betalas inte de månader då barnet på kommunens bekostnad vårdas i anstalts- eller familjevård (6 § 2 mom.). Underhållsstödets storlek påverkas inte av om vårdnadshavaren är ensamförsörjare eller om denne har ingått ett nytt äktenskap eller samboförhållande (7 § 1 mom.). Ett barn som fyllt 15 år och bor självständigt kan själv ansöka om underhållsstöd (9 § 1 mom.). Underhållsstödsposter, som är lägre än 5,04 euro per barn, utbetalas inte (13 §). Om underhållsstöd betalas på grund av att den underhållsskyldige försummat att betala underhåll, kan kommunen upphöra att betala underhållsstöd ifall det är sannolikt att det från den underhållsskyldige går att driva in ett belopp som motsvarar underhållsbidraget (14 § 2 mom.). Preskriptionstiden för kommunens underhållsstödsfordran är fem år (16 §). Underhållsstödet återkrävs om den som lyft stödet har tagit emot underhållsbidrag direkt från den underhållsskyldige under samma tid för vilken underhållsstöd har betalats (21 § 1 mom.). Kommunen har möjlighet att avstå från återkrav av underhållsstöd om återkrav skulle vara oskäligt (23 §). Det finns inte längre någon möjlighet att, i syfte att trygga att betalning av underhållet sker, förhindra att den underhållsskyldige beviljas pass.

     Förordningen om underhållstrygghet innehåller bestämmelser om ansökan, register över uppgifter om underhållsstöd, överföring av ärenden om underhållsstöd, anmälningar till utsökningsmyndighet samt fördelning av medel mellan kommunerna.

     Enligt förordningens 6 § kan en regressfordran som understiger 35 euro lämnas obeaktad vid fördelning mellan kommunerna av ersättningar för regressfordringar. Enligt förordningens 8 § har en kommun rätt att som arvode dra av 10 % från de belopp som redovisas till de andra kommunerna, för varje kommun dock minst 35 och högst 350 euro.

 

3. Förslag till ny blankettlag

 

Lagen om underhållstrygghet och förordningen om underhållstrygghet är bättre anpassade till moderna förhållanden än författningarna från 1977. En del av de nya reglerna syftar till att förhindra att underhållsstöd missbrukas av personer som inte har behov av det. Andra regler är avsedda att leda till att kommunernas handläggning effektiviseras och att onödiga åtgärder inte utförs. Det förefaller angeläget att genom en blankettlag låta den nya rikslagstiftningen bli tillämplig även i landskapet. En övergång till den nya rikslagstiftningen skulle innebära att kommunerna skulle kunna använda sig av det dataprogram som utarbetats i riket för hantering av underhållsstöd.

     En av de mest betydande nyheterna i 1998 års lag om underhålls­trygghet var att underhållsstödets storlek inte påverkas av vårdnads­havarens civilstånd. Enligt 7 § 1 mom. lagen om underhållstrygghet, får alla barn samma belopp oberoende av om deras föräldrar är ensam­försörjare eller inte. Reglerna om underhållsstödets storlek i 1998 års lag om underhållstrygghet avviker från de regler som tillämpas i landskapet nu. I enlighet med vad som tillämpas nu är underhållsstödets storlek beroende av om barnets vårdnadshavare är ensamstående eller lever i ett förhållande. Om barnets vårdnadshavare är gift eller sambo blir underhållsstödet för närvarande lägre än vad det skulle vara om barnets vårdnadshavare levde ensam. Kommunerna är således tvungna att ta reda på huruvida vårdnads­havarna lever ensamma eller inte. Återbetalning av underhållsstöd kan krävas om en vårdnadshavare, som tidigare varit ensamförsörjare, gifter sig eller får en sambo. Det förekommer att vårdnadshavarna upplever kom­munernas frågor som kränkande. Att övergå till ett system där det bara finns en beloppsnivå har flera fördelar. Systemet blir lättare att administrera och överblicka. Både kommunerna och vårdnadshavarna gagnas av att det inte längre blir nödvändigt att utreda om vårdnadshavarna har sambor. Landskapsstyrelsen finner därför att riksbestämmelserna om underhållets storlek bör gälla även i landskapet.

     Ett undantag behöver göras från bestämmelserna i lagen om under­hållstrygghet. Enligt 4 § lagen om underhållstrygghet tillämpas lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (FFS 733/1992) på verksamhet som en kommun ordnar med stöd av lagen om under­hållstrygghet. I landskapet bör i stället landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården (71/1993) tillämpas.

 

4. Förslagets verkningar

 

Underhållsstödet för barn vars vårdnadshavare lever i äktenskap eller samboförhållande är efter den senaste uppjusteringen 96,10 euro i månaden medan underhållsstödet för andra barn är 118,15 euro i månaden. Om de barn som tidigare fått 96,10 euro i månaden i stället får 118,15 euro, innebär det en ökad kostnad för kommunerna om 264,60 euro per år för varje sådant barn. Antalet underhållsstödsberättigade barn med vårdnadshavare som är gifta eller sambor varierar ständigt, men det torde uppgå till ungefär 100 barn sammanlagt i landskapet.

     Kommunernas kostnader för att administrera underhållsstödet bör kunna bli något lägre genom förslaget.

     Förslaget påverkar varken miljön eller jämställdheten mellan könen.

 

5. Ärendets beredning

 

Ett förslag, där det gamla systemet med två beloppsnivåer bibehölls, skickades på remiss till kommunerna och Ålands kommunförbund.

     Eckerö kommun, Hammarlands kommun, Jomala kommun, Kökars kommun och Sunds kommun förordade förslaget att två beloppsnivåer skulle bibehållas.

     Kommunförbundet, Finströms kommun, Föglö kommun, Geta kommun, Kumlinge kommun, Lemlands kommun, Lumparlands kommun, Marie­hamns stad och Saltviks kommun föreslog att alla barn skulle få samma belopp, i enlighet med rikslagstiftningen. Som motivering för att inte bibehålla två beloppsnivåer uppgavs bland annat att det uppfattades som orättvist att vissa barn skulle få mindre än andra samt att de olika beloppen gjorde att byråkratin blev tyngre när det gällde beviljande, uppföljning, utbetalning, indrivning och avskrivning av underhållsstöd.

     Samtliga remissinstanser, som avgav svar, förordade förslaget i övrigt.

     Efter att landskapsstyrelsen tagit del av kommunernas och kommun­förbundets synpunkter utarbetades föreliggande förslag.

 

 

 

Lagtext

 

Landskapsstyrelsen föreslår att följande lag antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om underhållstrygghet

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

     Lagen den 7 augusti 1998 om underhållstrygghet (FFS 671/1998) och förordningen den 4 september 1998 om underhållstrygghet (FFS 672/1998) skall med avvikelser, som anges i denna lag, tillämpas i landskapet Åland.

     Författningarna, som anges i 1 mom., skall tillämpas i landskapet sådana de lyder då denna lag träder i kraft. Ändras därefter någon av författ­ningarna, skall ändringarna gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket.

 

2 §

     I landskapet tillämpas inte 4 § lagen om underhållstrygghet. På verksamhet, som ordnas i enlighet med denna lag, tillämpas landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården (71/1993) om inte annat är särskilt föreskrivet.

 

3 §

     Denna lag träder i kraft den

     Genom lagen upphävs landskaps­lagen den 22 november 1983 angående tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar rörande tryggande av underhåll för barn (70/1983).

 

__________________

 

 

Mariehamn den 4 april 2002
L a n t r å d	Roger Nordlund
Föredragande ledamot	Sune Eriksson