Framställning 19/2005-2006
|
|
| ||
|
| FRAMSTÄLLNING nr 19/2005-2006 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2006-06-22 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ny blankettlagstiftning innehållande bestämmelser om pensioner för dem som anställs av landskapet efter årsskiftet 2006 – 2007
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar landskapslagar enligt följande
1) landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare,
2) landskapslag om ändring av landskapslagen (1992:39) om Posten på Åland,
3) landskapslag om ändring av landskapslagen (1997:4) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner,
4) landskapslag om upphävande av landskapslagen (1997:5) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare,
5) landskapslag om upphävande av landskapslagen (1951:10) om utbetalning av pensioner,
6) landskapslag om ändring av landskapslagen (1995:71) om landskapet Ålands pensionsfond samt
7) landskapslag om ändring av grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland.
Syftet med de föreslagna ändringarna är att skapa en ordning där landskapets nuvarande pensionssystem i fortsättningen skall omfatta enbart de anställda som den 31 december 2006 var anställda eller hade varit anställda av landskapet eller av andra arbetsgivare som omfattas av landskapets pensionssystem. Beträffande dem som den 1 januari 2007 eller därefter tillträder anställning hos landskapet eller rektors- eller lärartjänst vid grundskola skulle pensionsförmånerna, såväl i fråga om offentligrättsligt som i fråga om privaträttsligt anställda, i stället bestämmas i enlighet med reglerna i lagen om pension för arbetstagare (FFS X/2006). Avsikten är att landskapsregeringen hos en pensionsförsäkringsanstalt skall uppta försäkring för den ifrågavarande kategorin anställda. I fråga om rektorer och lärare vid grundskolan föreslås att försäkringsskyldigheten ankommer på vederbörande kommunala arbetsgivare.
Som en konsekvens av den föreslagna reformen kommer antalet anställda som omfattas av landskapets pensionssystem att gå ned och därmed kommer arbetsbelastningen vad avser handläggningen av pensionsärenden att så småningom minska.
Avsikten är att de föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2007.
INNEHÅLL
1.1 Landskapets pensionssystem - en kort beskrivning
1.2 Pensionsadministrationen – en översikt
3.1 Problematiken rörande pensionsadministrationen
3.2 Försäkring av nyanställda enligt lagen om pension för arbetstagare
4. Landskapsregeringens förslag
4.2 Förenhetligandet av pensionsskyddet i samhället
4.3 Förenkling av landskapsregeringens pensionsadministration
2. Landskapslagen om ändring av landskapslagen om Posten på Åland
5. Landskapslagen om upphävande av landskapslagen om utbetalning av pensioner i landskapet Åland
6. Landskapslagen om ändring av landskapslagen om landskapet Ålands pensionsfond
7. Landskapslagen om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Posten på Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om landskapet Ålands pensionsfond
L A N D S K A P S L A G om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland
Allmän motivering
1. Nuläge
1.1 Landskapets pensionssystem - en kort beskrivning
1.1.1 Lagstiftning
För närvarande regleras pensionsskyddet för majoriteten av landskapets anställda i landskapslagen (1997:4) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner. Genom denna blankettlag har riksförfattningarna om statens pensioner i huvudsak oförändrade bringats i kraft i landskapet. Avsikten med detta system har varit att landskapets anställda skall komma i åtnjutande av samma pensionsförmåner som statens anställda. I övrigt är tjänstemän och arbetstagare som omfattas av landskapets pensionssystem berättigade till pension ur landskapets medel enligt bestämmelserna i
1) landskapslagen (1997:5) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare,
2) landskapslagen (1971:51) om vissa pensioner som skall betalas av landskapsmedel,
3) landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården,
4) grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland,
5) landskapslagen (1943:13) om läroanstalter för hemslöjd i landskapet Åland,
6) landskapslagen (1993:68) om ikraftträdande av landskapslagen om hälso- och sjukvården samt
7) landskapslagen (1992:39) om Posten på Åland.
1.1.2 Ändringar i självstyrelselagstiftningen och dess återverkningar på landskapets pensionssystem
I självstyrelselagen (1991:71) för Åland, som trädde i kraft den 1 januari 1993, delades lagstiftningsbehörigheten vad gäller pensioner så, att rätten att lagstifta om pensionsskyddet för landskapets tjänstemän kom att falla under landskapets behörighet medan rätten att lagstifta om pensionsskyddet för landskapets privaträttsligt anställda kom att falla under rikets behörighet. Inledningsvis hade man inom självstyrelseförvaltningen dock uppfattningen att landskapets behörighet omfattade samtliga landskapets anställda.
Sedermera ändrades emellertid självstyrelselagen så, att landskapets lagstiftningsbehörighet kom att omfatta samtliga anställda hos landskapet, oavsett anställningsformen. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 1997.
Samtidigt med att 1997 års ändringar av självstyrelselagen trädde i kraft ändrades landskapets pensionslagstiftning. Ändringen gällde de anställda som står i privaträttsligt anställningsförhållande till landskapet och innebar bl.a. att de förändringar i statens pensionsbestämmelser som inträffat mellan 1 januari 1993 och 1 januari 1997 (t.ex. borttagandet av tilläggspensionsskyddet och införande av högre pensionsålder) inte retroaktivt kunde bli tillämpliga på landskapets privaträttsligt anställda. De försämringar av pensionsförmånerna som genomförts för landskapets offentligrättsligt anställda kom således att tillämpas för de privaträttsligt anställda först fr.o.m. den 1 januari 1997.
1.1.3 Landskapets pensionssystem
Ålands landskapsregering beviljar ålderspensioner, invalidpensioner, rehabiliteringsstöd, deltidspensioner och arbetslöshetspensioner till de anställda och förtroendevalda som omfattas av landskapets pensionsskydd och fungerar alltså i dessa hänseenden på samma sätt som en pensionsanstalt. Fribrevspensioner (ålders-, invalid- och arbetslöshetspensioner) beviljas personer som tidigare haft anställningar som omfattats av landskapets pensionsskydd. Därtill beviljar landskapsstyrelsen rehabiliteringspenning och betalar andra utgifter i samband med yrkesinriktad rehabilitering inom pensionssystemet.
Efterlevande makar och barn till landskapsanställda samt efterlevande makar och barn till lagtingsmän och landskapsstyrelseledamöter har rätt till familjepension från landskapsregeringen.
Under de senaste 12 – 13 åren har de pensionsgrundande anställningarna ökat kraftigt. T.ex. inom undervisningssektorn inklusive grundskolorna har ökningen av antalet anställda varit stor, Posten på Åland övertogs 1993 och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) bildades 1994.
Förutom att arbetsmängden ökat till följd av ökningen av antalet anställda har ärendehandläggningen försvårats till följd av den oenhetlighet i regelsystemet som uppkommit. De som var anställda då posten övertogs av landskapet 1993 skall ha sålunda rätt till pension som om de fortfarande skulle vara statligt anställda och den personal vid ÅHS som övertogs från Ålands folkhälsoförbund och Ålands vårdförbund har rätt till pension som om de fortfarande skulle vara kommunalt anställda. Den förskjutning som uppkom 1997 vad gällde de privaträttsligt anställda har också kommit att innebära merarbete och försvårad handläggning av de berördas pensionsärenden.
De nämnda förändringarna har även inneburit att kraven på landskapets pensionsadministration ökat på ett sätt som varit svårt att på förhand förutse.
1.1.4 Finansieringen av pensionerna
Pensionerna finansieras med medel ur landskapets budget och täcks med dels allmänna budgetmedel, dels med medel som överförs från landskapet Ålands pensionsfond, som bildades år 1995. De enheter och inrättningar, vilkas anställda och förtroendevalda omfattas av landskapets pensionssystem betalar pensionspremier till pensionsfonden. Även arbetstagarnas pensionsavgifter tillförs fonden.
Enligt landskapslagen (1995:71) om landskapet Ålands pensionsfond är syftet med fonden att trygga betalningen av framtida pensioner för dem som omfattas av landskapets pensionssystem samt att utjämna pensionsutgifterna för landskapet. Medel ur fonden används alltså för att täcka landskapets pensionsutgifter. Det belopp som överförs för att täcka respektive års pensionsutgifter skall anges i landskapets budget och får uppgå till högst tre fjärdedelar av pensionsutgifterna för respektive budgetår (9 § landskapslagen om landskapet Ålands pensionsfond).
1.2 Pensionsadministrationen – en översikt
1.2.1 Personal och övriga resurser
Landskapets pensionsärenden handläggs vid finansavdelningens avtals- och pensionsbyrå. En heltidstjänst som pensionshandläggare inrättades den 1 mars 1999 (tillfällig tjänst från augusti 1996). Därförinnan delades arbetsuppgifterna av personalbyråns anställda med huvudansvaret på personalsekreteraren.
År 2000 fick avtals- och personalbyrån en egen byråsekreterare som –förutom att handha de egentliga byråsekreteraruppgifterna – även arbetar med att registrera uppgifter i pensionsdataregistret. Från och med den 1 oktober 2001 finns dessutom vid byrån fram till åtminstone 30 september 2007 en projektanställd person som verkar som registeransvarig och i vars arbetsuppgifter bl.a. ingår att sätta igång och ansvara för drift, underhåll och utveckling av det nya pensionsdataregister som togs i bruk 1 januari 2002. Sedan år 2004 ingår även i arbetsuppgifterna att ansvara för att uppgifter om alla pensionsgrundande anställningar regelbundet överförs till Pensionsskyddscentralens anställningsregister.
Eftersom pensionsansökningarna under de senaste två åren ökat starkt i antal, bistår sedan hösten 2005 även byråns avtalssekreterare i ärendehandläggningen.
1.2.2 Förfarandet och hjälpmedel
När en pensionsansökan, begäran om förhandsuträkning el. dyl. inkommer till landskapsregeringen tas det fram ett underlag för beräkning av pensionen, varefter alla handlingar i ärendet sänds till statskontoret för beredning och uträkning. Underlaget är uppgifter om den berörda personens alla pensionsgrundande anställningstider och löneuppgifter. Därtill bör det även framgå om anställningarna varit av offentligrättslig eller privaträttslig natur.
Uppgifterna tas i första hand från landskapets pensionsdataregister. Om de uppgifter som behövs inte finns i pensionsdataregistret eller är bristfälliga, begärs ytterligare uppgifter in från berörda arbetsgivare eller letas fram ur arkiverat material. Finns matrikel kontrolleras alltid uppgifterna mot denna. När pensionen är klar att beviljas sänder statskontoret en uträkning till landskapsregeringen som fattar pensionsbeslutet.
Att få en pensionsuträkning gjord tar åtminstone en månad i anspråk, vilket alltså beror på att dessa tjänster måste köpas in utifrån. Som jämförelse kan nämnas att privata pensionsanstalter kan lämna praktiskt taget omedelbara besked vid förhandsförfrågningar, vilket beror på att de i sina system har pensionerna färdigt uträknade.
1.2.3 Beräknings- och utbetalningsrutiner
Utbetalningen av pensionerna sköts av redovisningsbyråns lönekontor. Landskapsregeringen köper sedan 1977 uträknings- och experttjänster från statskontoret i Helsingfors på basis av ett avtal. Det är bara statskontoret som har den expertkunskap som krävs för att handlägga pensioner enligt alla gamla regler i statens pensionslag. Även sakkunnigläkartjänster för bedömning av invalidpensionsärenden ingår i avtalet med statskontoret. Statskontoret handhar även samordningen med andra pensioner samt EU-handläggningen. Statskontoret ombesörjer även att landskapets pensionsärenden registreras i Pensionsskyddscentralens datasystem.
För de anställda vid ÅHS som erhåller sin pension som om de fortfarande skulle vara kommunalt anställda har landskapsregeringen avtalat om pensionsadministrations- och uträkningstjänster med Kommunernas pensionsförsäkring i Helsingfors.
2. Bedömning av nuläget
2.1 Uträkningstjänsterna
Det innebär en viss osäkerhetsfaktor för landskapets del att statskontoret med en uppsägningstid om sex månader kan säga upp avtalet om uträknings- och experttjänster. Om statskontoret i framtiden, då pensionsansökningarna kommer att öka, inte längre anser sig ha tid och resurser att också handlägga landskapets pensionsärenden kan man komma att säga upp avtalet.
2.2 Pensionsdataregistret
Som framgår av avsnitt 1.2.1. har avtals- och pensionsbyrån sedan ingången av år 2002 ett nytt pensionsdataregister. De arbetsgivare som hör till landskapets pensionssystem anmäler de anställdas anställningstider, löner, avbrott m.m. till registret. De flesta kommunala arbetsgivarna och övriga mindre arbetsgivare gör detta manuellt. Övriga lämnar uppgifter per diskett. Uppgifterna från landskapets eget lönekontor direktöverförs via lönesystemet.
För närvarande finns c:a 9 000 personer registrerade i pensionsdataregistret. Enligt en grov uppskattning kan c:a 12 000 personer ha intjänad pension att få ut från landskapsregeringen i framtiden.
3. Behovet av förändringar
3.1 Problematiken rörande pensionsadministrationen
Den nuvarande pensionsadministrationen är ett lapptäcke bestående av uppgifter som landskapsregeringen själv utför och av tjänster som inköps från olika håll. Detta är en situation som såväl från landskapets egen som från pensionstagarnas synpunkt måste anses otillfredsställande.
En tänkbar lösning på problemet vore naturligtvis att landskapsregeringen själv tog på sig ett större ansvar för pensionsadministrationen. Även om man skulle utöka resurserna är det dock osäkert om det vore möjligt att till rimliga kostnader samla all behövlig sakkunskap under landskapets egen förvaltning. De nya datasystem som vore nödvändiga skulle också föranleda betydande kostnader. Landskapsregeringen har därför inte ansett det ändamålsenligt att närmare överväga detta alternativ.
3.2 Försäkring av nyanställda enligt lagen om pension för arbetstagare
Många av de ovan beskrivna svårigheterna skulle otvivelaktigt kunna övervinnas om pensionssystemet vore mer enhetligt. Landskapsregeringen har emellertid gjort bedömningen att det inte är en realistisk tanke att i fråga om dem som för närvarande är anställda av landskapet förenhetliga pensionslagstiftningen. Till detta kommer att de problem som beskrivits ovan i framtiden sannolikt förvärras, beroende på bl.a. ökningen av antalet anställda.
Av de nämnda orsakerna har landskapsregeringen ansett det mest ändamålsenligt att genom en blankettlag anta rikets nya lag om pension för arbetstagare att i framtiden gälla såväl för landskapets offentligträttsligt som privaträttsligt anställda, såvitt fråga är om personal som anställs efter utgången av år 2006.
Konsekvenserna av lagförslaget vore dels att de nyanställda skulle vara försäkrade i enlighet med bestämmelserna i lagen om pension för arbetstagare, dels att administrationen av pensionerna skulle omhänderhas av fristående pensionsanstalter. Landskapsregeringens bedömning är att det inte kommer att bli några svårigheter att finna pensionsanstalter som klarar av de uppgifter som är i fråga.
I sammanhanget kan konstateras att landskapets s.k. korttidsanställda arbetstagare, vilka är försäkrade med stöd av bestämmelserna i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (FFS 134/1962), redan i dag försäkras hos en privat pensionsanstalt. Antalet dylika anställda som försäkras årligen uppgår till omkring 175 personer.
4. Landskapsregeringens förslag
4.1 Allmänt
Mot bakgrund av vad som anförts i avsnitten 2 och 3 föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om pensioner för arbetstagare. Genom denna lagändring blir de materiella regler rörande pensioner som gäller för privaträttsligt anställda tillämpliga beträffande landskapets samtliga anställda, såvitt fråga är om dem som anställs från ingången av år 2007. En konsekvens av lagändringen är samtidigt att landskapet som arbetsgivare kommer att köpa tjänster av fristående pensionsanstalter på det sätt som förutsätts i arbetspensionslagstiftningen. Uppgifter som är att hänföra till offentlig förvaltning, bl.a. en del av Pensionsskyddscentralens uppgifter, skall på grund av bestämmelserna i 23 § självstyrelselagen handhas av landskapsregeringen. Eftersom det i huvudsak är fråga om uppgifter avseende övervakning och då övervakningen i praktiken gäller landskapsregeringen i dess egenskap av arbetsgivare, anser landskapsregeringen bl.a. av denna orsak att det är mest ändamålsenligt att Pensionsskyddscentralen omhänderhar dessa uppgifter även i fråga om de förvaltningsuppgifter som följer av den nu föreslagna lagstiftningen. Landskapsregeringen har därför för avsikt att föreslå att de aktuella uppgifterna genom en överenskommelseförordning påläggs Pensionsskyddscentralen.
4.2 Förenhetligandet av pensionsskyddet i samhället
I och med lagändringar som gjorts i pensionsskyddet för hela den offentliga sektorn omfattas nyanställda nu enbart av grundpensionsskyddet, vilket till sin nivå motsvarar förhållandena inom den privata sektorn. Skillnader existerar dock fortfarande vad gäller rätten till invalidpension men detta innebär inte nödvändigtvis att det ena systemet i praktiken är förmånligare för pensionstagaren än det andra. Sålunda har den statliga pensionslagstiftningen fortfarande kvar definitionen yrkesmässig arbetsoförmåga för personer som blivit arbetsoförmögna medan anställningen pågår. Den privata pensionslagstiftningen däremot innehåller endast en allmän definition av arbetsoförmåga, dock med undantag för personer som fyllt 60 år. I de fallen skall även arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär utredas vid bedömningen av rätten till invalidpension. Dessa skillnader mellan systemen har dock i praktiken mer eller mindre försvunnit i och med införandet av den yrkesinriktade rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet. Mot denna bakgrund kan man konstatera att det nu aktuella lagförslaget inte innebär någon försämring av pensionsskyddet för dem som inträder i ett offentligrättsligt anställningsförhållande till landskapet sedan lagen trätt i kraft.
4.3 Förenkling av landskapsregeringens pensionsadministration
En konsekvens av den föreslagna lagstiftningen är att alla som nyanställs hos landskapet och hos andra arbetsgivare inom landskapets pensionssystem kommer att försäkras i ett arbetspensionsförsäkringsbolag. På mycket lång sikt innebär detta att landskapets pensionssystem kommer att omfatta endast dem som åtnjuter pension enligt lagstiftningen rörande pension för lagtingsledamöter och landskapsregeringsledamöter. Men även om det kommer att ta tid innan förändringarna slår igenom på ett mer genomgripande sätt, så kommer redan det faktum att nyanställda inte längre hör till systemet att ha som konsekvens att det blir lättare att få en överblick av landskapets pensionsansvar. Större resurser kommer också att sättas på att få de gamla pensionsdatauppgifterna rättade och kompletterade.
5. Lagstiftningsbehörigheten
Landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga om arbetspensionsskydd för landskapets anställda och för förtroendevalda inom landskapsförvaltningen samt för rektorer, lärare och timlärare vid grundskolor i landskapet enligt 18 § 2a punkten självstyrelselagen för landskapet Åland. Riket har lagstiftningsbehörigheten i fråga om arbetspensionsskyddet för kommunernas anställda, med undantag för nämnda rektorer, lärare och timlärare vid grundskolorna men enligt självstyrelselagens 29 § kan behörigheten med lagtingets samtycke överföras till landskapet genom lag. För sådan rikslag krävs endast enkel majoritet.
Enligt 124 § grundlagen kan – genom lag – offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter under förutsättning att detta kan anses ändamålsenligt samt att grundläggande fri- och rättigheter samt rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning inte äventyras därigenom. En ytterligare förutsättning är att fråga inte är om uppgifter som innebär ”betydande” utövning av offentlig makt.
Enligt landskapsregeringens mening bör åtgärder av administrativ karaktär som föranleds av lagstiftning gällande pensioner för offentligrättsligt anställda sannolikt betraktas som myndighetsutövning i grundlagens mening. Samtidigt gör landskapsregeringen den bedömningen att det är uppenbart ändamålsenligt att reglera pensionsförvaltningen på det sätt som föreslås i denna framställning. Enligt landskapsregeringens mening är de krav som ställs på försäkringsgivarna i lagen om pension för arbetstagare dessutom sådana att varken de grundläggande fri- och rättigheterna eller kraven på rättssäkerhet och god förvaltning äventyras. Inte heller anser landskapsregeringen att fråga är om uppgifter som innebär ”betydande” utövning av offentlig makt, eftersom det av regeringens proposition (RP 1/1998 sid. 179) framgår att detta uttryck i första hand syftar på rätten att använda maktmedel, en rätt som inte tillkommer försäkringsgivarna enligt den aktuella lagstiftningen. Mot denna bakgrund anser landskapsregeringen att den föreslagna regleringen är förenlig med grundlagens bestämmelser.
6. Förslagets verkningar
6.1 Ekonomiska verkningar
Landskapets pensionspremie är för närvarande 22 procent av lönen förutom för Posten på Åland som betalar 19 procent. Därutöver betalas till pensionsfonden även arbetstagarnas pensionsavgift (4,3 procent för anställda som inte fyllt 53 år och 5,4 procent för dem som uppnått denna ålder). Landskapets pensionspremier är därmed för närvarande mycket högre än vad som gäller inom den offentliga sektorn i riket och inom den privata sektorn.
Som jämförelse kan nämnas att APL-premien för år 2006 för arbetsgivare med färre än 50 anställda utgör 21,5 procent av lönen. För arbetsgivare med fler än 50 anställda varierar avgiften, beroende på de anställdas ålder, mellan 20,7 och 23 procent av lönekostnaden. KAPL-premien är 22,5 procent och KoPL-premien 20,3 procent. Härutöver tillkommer arbetstagarnas pensionsavgift, 4,3 procent av lönen för anställda som inte fyllt 53 år och 5,4 procent för dem som uppnått denna ålder.
Skillnaden mellan å ena sidan landskapets och å andra sidan statens och de privata arbetsgivarnas kostnader beror på att landskapet inte haft fondering mer än ca tio år och att många gamla anställda har tilläggspension och lägre pensionsåldrar, vilket leder till högre pensionskostnader.
Vid en utförsäkring av nyanställda är det naturligt att även överväga en sänkning av den premieprocent som tillämpas för dem som blir kvar inom landskapets nuvarande pensionssystem. Vid bedömningen av denna fråga bör förutom fonderingsbehovet beaktas behovet av en enhetligare budgetbelastning samt den omständigheten att många av de gamla anställda har intjänad tilläggspension och lägre pensionsålder medan den allmänna nivån beaktar grundpensionsskydd och en pensionsålder om 65 år.
Även om den föreslagna reformen inte i alla avseenden medför lägre premiekostnader (polismännens lägre pensionsålder gör det nödvändigt att teckna en särskild gruppensionsförsäkring vid sidan av APL-systemet) anser landskapsregeringen det uppenbart att totaleffekten blir att landskapets pensionsutgifter kommer att sjunka.
För övrigt kan tilläggas att inkomsterna för landskapet Ålands pensionsfond kommer att påverkas dels av en eventuell ändring av premien, dels av att den lönesumma som ligger till grund för premierna successivt kommer att minska allteftersom antalet anställningsförhållanden i det nuvarande systemet minskar. Eftersom fonden kan ersätta landskapet för upp till tre fjärdedelar av kostnaderna för pensioner (enligt nuvarande praxis ersätts hälften) leder detta troligen till att fonden först får en långsammare tillväxt för att därefter börja minska. Å andra sidan byggs en fondering för framtida pensioner upp inom ramen för de försäkringar landskapet tecknat.
6.2 Administrativa verkningar
En försäkring av nyanställda i ett utomstående pensionsförsäkringsbolag kommer att innebära förändrade krav på de redovisningsskyldiga arbetsgivarna/pensionsdataredovisarna. Första tiden med det nya systemet kommer att vara svårast, eftersom det dels skall avgöras vilka som skall anses som nyanställda, dels vilka som skall vara kvar i det gamla systemet. Därtill skall nya anmälningsrutiner läras in.
I det sammanhanget kan konstateras att det nya systemet ändå kommer att innebära klara fördelar för arbetsgivarna. Alla redovisningar till privata pensionsanstalter kan nämligen göras direkt via internet, varvid endast personuppgifter och lönesummor behöver redovisas. Enligt nuvarande system måste även exakta anställningstider anges, vilket är en arbetskrävande uppgift. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att övergången till det nya systemet, när väl inkörningsperioden är över, kommer att medföra förenklade rutiner och därmed mindre arbete för arbetsgivarna.
Som framgått ovan (avsnitt 4.3.) kommer situationen för landskapets egen pensionsadministration att underlättas.
6.3 Jämställdhetskonsekvenser
Såvitt bekant har lagförslaget inga konsekvenser för jämställdheten.
7. Genomförandet
Den föreslagna lagstiftningen innebär en radikal förändring av landskapets pensionssystem. Även om det kommer det att ta tid innan förändringarna mer märkbart slår igenom i praktiken, så blir det dock nödvändigt att förändra gamla rutiner och att skapa helt nya rutiner inom förvaltningen för att kunna hantera det nya systemet. Dessutom skall tjänster upphandlas hos pensionsförsäkringsbolag.
Med hänsyn till behovet av förhandsåtgärder är det landskapsregeringens avsikt att så snart som möjligt vidta de förberedande åtgärder som är nödvändiga för att övergången till det nya systemet skall bli så smidig som möjligt.
8. Beredningsarbetet
Ärendet har dels beretts som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen, dels ha beredningstjänster köpts utifrån.
Förslaget har även skickats på remiss till
1) AKAVA-Åland r.f,
2) Finlands Sjömans-Unions Ålandsavdelning r.f.,
3) Finlands Skeppsbefälsförbund r.f.,
4) Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund ÅTFC
r.f.,
5) Tjänstemannaorganisationerna på Åland TCÅ r.f.,
6) Fackorganisationerna för offentliga arbetsområden FOA-Å r.f.,
7) Posten på Åland,
8) Finlands Maskinbefälsförbund r.f.,
9) Tehys fackavdelning på Åland r.f.,
10) Anställda vid Ålands trafikavdelning r.f., KAT 408 samt till
11) Ålands kommunförbund k.f.
Ett antal remissinstanser har inkommit med yttranden. Merparten av de instanser som svarat förhåller sig positiva till förslaget.
Detaljmotivering
1. Landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare
1 § Lagens tillämpningsområde I paragrafens 1 mom. uttalas den princip som utgör grunden för den förevarande reformen, nämligen att pensionsförmånerna för dem som anställs hos landskapet, oavsett anställningsform, från och med ingången av år 2007 bestäms enligt lagen om pension för arbetstagare och lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare. Avgörande för vilket pensionssystem som skall tillämpas föreslås bli dagen då anställningen tillträds. Om anställningsbeslutet fattas under år 2006 men tjänsten tillträds först år 2007 så skall alltså pensionsförmånerna bestämmas enligt denna lag.
Att de som anställs av landskapet från och med år 2007 är berättigade till pensionsförmåner i enlighet med bestämmelserna om arbetstagares rätt till pension och pensionsgrundande förmåner i lagen om pension för arbetstagare innebär bl.a. att de skyldigheter som enligt den lagen åvilar arbetsgivare vad gäller ordnande av pensionsskyddet för sina anställda kommer att gälla landskapsregeringen i dess egenskap av arbetsgivare. Som framgått ovan är avsikten att ordna pensionsskyddet genom att teckna pensionsförsäkring hos ett arbetspensionsförsäkringsbolag.
Bestämmelsen i 2 mom. säkerställer att de som står i ett visst rättsförhållande till en avliden landskapsanställd kommer i åtnjutande av de familjepensionsförmåner som anges i lagen om pension för arbetstagare, i likhet med dem som träder in som förmånstagare då en arbetstagare avlider.
Som framgår av den allmänna motiveringen är avsikten att någon förändring inte skall ske i fråga om sådana anställda som redan omfattas av landskapets pensionssystem och som lämnar sin anställning för att tillträda annan anställning hos landskapet. Denna regel är införd i paragrafens 3 mom. Det föreslås att en förutsättning för att regeln skall tillämpas är att något avbrott i tjänsteförhållandet inte sker. T.ex. semester och tjänstledighet utan lön utgör inget avbrott, eftersom anställningen fortgår under ledigheten.
Eftersom landskapets pensionssystem omfattar även sådana kommunalt anställda lärare vid grundskolan som avses i 40 § grundskolelagen för landskapet Åland kommer bestämmelserna i förevarande lagrum att vara tillämpliga även i fråga om sådana lärare som lämnar sin tjänst för att tillträda anställning hos landskapet.
Förslaget i 4 mom. rörande tillämpningen av ändringar i de i 1 mom. avsedda rikslagarna följer ur de principer som vanligen tillämpas i fråga om blankettlagar. Till viss del avviker dock bestämmelsen i 4 mom. från denna allmänna princip. Lagen om pension för arbetstagare och lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare innehåller dels bestämmelser som hör till landskapets behörighet såsom bestämmelserna om pensionsförmåner, dels bestämmelser som hör till rikets behörighet såsom bestämmelserna om försäkringsbolags skyldigheter. Av den anledningen är det viktigt att lagtexten utformas så att den inte innebär en behörighetsöverskridning.
2 § Tillämpning av hänvisningar till riksförfattningar vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen Rikets pensionslagstiftning samverkar med olika speciallagar till vilka hänvisas i pensionslagstiftningen. Speciallagarna hänför sig i vissa fall till rättsområden som faller inom ramen för landskapets lagstiftningsbehörighet och motsvaras i dessa fall ofta av landskapslagar rörande samma ämnesområde. Enligt landskapsregeringens bedömning är det inte ändamålsenligt att göra sådana speciallagar tillämpliga i landskapet, eftersom det skulle innebära att två system tillämpades parallellt utan att detta kan anses vara av behovet påkallat. Fördenskull föreslås i denna paragraf att hänvisningar i de i 1 § 1 mom. angivna lagarna till rikslagar som äger motsvarighet i landskapet skall avse landskapslagstiftningen. En konsekvens av den regeln blir naturligtvis att rikslagar som det hänvisas till och som saknar motsvarighet i landskapet skall tillämpas i landskapet även för det fall fråga är om ett rättsområde där landskapet äger behörighet att lagstifta.
Av allt att döma är det ändå i ganska få fall som hänvisningar görs till speciallagar i riket där motsvarighet finns i landskapet. Av störst betydelse är förmodligen bestämmelserna rörande offentlighet i 14 kap. lagen om pension för arbetstagare, där det görs en hänvisning till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) Den lagen motsvaras i landskapet av landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet.
3 § Avvikelse Enligt 11 § lagen om pension för arbetstagare utgör pensionsåldern 63-68 år med möjlighet att gå i förtida ålderspension vid 62 års ålder. I 9 § landskapslagen om Ålands polismyndighet föreskrivs att kommissarier är skyldiga att avgå från tjänsten när de fyllt 63 år och övriga polismän när de fyllt 60 år. Enligt gällande lagstiftning sammanfaller pensionsåldern med avgångsåldern (8 § 4 mom. 4 punkten lagen om statens pensioner).
Enligt landskapsregeringens mening är det inte ändamålsenligt att tvinga polismän som anställs efter 31 december 2006 att avgå innan de uppnått pensionsåldern och det finns heller inte skäl att höja deras pensionsålder. Av dessa orsaker föreslås under punkt 2 att pensionsåldern även för polismän som anställs efter 31 december 2006 skall sammanfalla med avgångsåldern.
Eftersom det inte är möjligt att med stöd av lagen om pension för arbetstagare uppta försäkring som syftar till ålderspension vid en lägre ålder än den som förutsätts i lagen, är det landskapsregeringens avsikt att uppta s.k. frivillig, dvs. icke lagstadgad försäkring för att möjliggöra att de polismän som anställs efter den 31 december 2006 kan gå i pension vid föreskriven avgångsålder med samma förmåner som polismän vilka anställts före sagda dag.
4 § Förvaltningsuppgifter mm Lagen om pension för arbetstagare upptar vissa uppgifter av främst övervakningsnatur som skall handhas av Pensionsskyddscentralen (se bl.a. 10 §, 101 §, 186 §, 188 §, 199 §, 202 § samt 204-206 §§). Inom ramen för landskapets behörighet ankommer det automatiskt på landskapsregeringen eller annan behörig landskapsmyndighet att utföra i lagen förutsatta förvaltningsuppgifter om lagen antas som blankettlag. Dock kan uppgifterna, om detta befinns ändamålsenligt, överföras till vederbörande riksmyndighet genom överenskommelseförordning. Eftersom det huvudsakliga syftet med den föreslagna lagstiftningen, såvitt gäller landskapsregeringen, är att försätta denna i samma situation som de privata arbetsgivare på vilka lagen om pension är tillämplig, så ter det sig önskvärt att genom en överenskommelseförordning överföra de i lagen förutsatta myndighetsfunktionerna, i de fall de ankommer på landskapsregeringen, på de myndigheter som handhar dessa i riket.
Intill dess en överenskommelseförordning eventuellt utfärdats åligger det alltså landskapsregeringen att utföra sådana i de genom blankettlagen antagna lagarna förutsatta förvaltningsuppgifter som skall anses underligga landskapets förvaltningsbehörighet. Det är inte nödvändigt att förteckna de förvaltningsuppgifter som är i fråga.
Den befogenhet att utfärda bestämmelser rörande utformningen av ansökningsblanketter som enligt 101 § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare tillkommer statsrådet är att betrakta som en uppgift tillhörande lagstiftningens område. Som huvudregel föreslås att de i riket fastställda blanketterna skall användas men att landskapsregeringen genom landskapsförordning skulle kunna utfärda bestämmelser om särskilda blanketter för landskapet, om de i riket nyttjade blanketterna av någon anledning anses oändamålsenliga.
Syftet med bestämmelserna i 2 mom. är att säkerställa att det inte uppkommer någon oklarhet vad gäller vilka enheter inom landskapsförvaltningen som handlägger pensionsfrågorna. Förslaget att handläggningen skulle begränsas till de tre angivna enheterna beror på att pensionsärendena även efter den föreslagna reformen kommer att vara så arbetsdryga och komplexa att det inte kan anses ändamålsenligt att splittra upp dem på ett flertal mindre enheter.
5 § Ikraftträdelse Lagen föreslås träda i kraft samtidigt som lagen om pension för arbetstagare och lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare. Eftersom fråga är om införande av ett helt nytt pensionssystem som bl.a. kräver upphandling av försäkringstjänster föreslås att verkställighetsåtgärder skall kunna vidtas innan lagen trätt i kraft.
2. Landskapslagen om ändring av landskapslagen om Posten på Åland
21a § Pensionsskyddet för dem som anställs den 1 januari 2007 och därefter De föreslagna bestämmelserna föranleds av att det i 20 § landskapslagen om Posten på Åland finns särskilda bestämmelser rörande pensionsskyddet för Postens anställda. Syftet med den föreslagna nya paragrafen är att tillämpa den föreslagna nya regleringen också på dem som anställs vid Posten.
3. Landskapslagen om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner
1 § Lagens tillämpningsområde Den föreslagna begränsningen av lagens tillämpningsområde är en konsekvens av övergången till ett nytt pensionssystem för dem som anställs den 1 januari 2007 och därefter. Eftersom rätten att överföra pensionsrätt mellan pensionssystemen i Finland och Europeiska gemenskaperna inte bör vara beroende av vilket pensionssystem den anställde tillhör, föreslås att överföringsmöjligheten skall gälla alla anställda, oavsett anställningstidpunkt.
2 § Förvaltning Förslaget att det till paragrafen skulle fogas ett nytt 2 mom. enligt vilket pensionsbetalningarna skulle ske månadsvis den första vardagen i varje månad föranleds av förslaget att upphäva landskapslagen om utbetalning av pensioner i landskapet Åland. Enligt lagens 4 § skall pensioner betalas ”i början av varje månad”, ett uttryck som tolkats så att pensionerna skall utbetalas den första vardagen i månaden. Enligt landskapsregeringen mening är det ändamålsenligt att, vad gäller de landskapsanställda som tillhör landskapets pensionssystem, ha kvar bestämmelsen om pensionsutbetalning i månadens början. På grund av bestämmelserna i 40 § grundskolelagen för landskapet Åland kommer kommunalt anställda rektorer och lärare som hör till landskapets pensionssystem att få samma förmån.
I fråga om de anställda som kommer att få pension med stöd av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare bestäms tidpunkten för pensionsutbetalningen med stöd av bestämmelserna i den lagen.
4. Landskapslagen om upphävande av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare
De riksförfattningar som reglerar pensionsförmånerna för de grupper anställda som omfattas av denna lag kommer att upphävas när lagen om pension för arbetstagare träder ikraft och de kommer i stället att erhålla pension med stöd av den lagen. På motsvarande sätt föreslås att pensioner som betalas med stöd av den lag som nu föreslås upphävd, från den 1 januari 2007 skall betalas med stöd av den nya blankettlagen.
5. Landskapslagen om upphävande av landskapslagen om utbetalning av pensioner i landskapet Åland
Denna lag är till stora delar föråldrad och kan enligt landskapsregeringens mening upphävas utan rättsförlust för någon pensionstagare.
6. Landskapslagen om ändring av landskapslagen om landskapet Ålands pensionsfond
1a § Tillämpningsområde Den föreslagna begränsningen av lagens tillämpningsområde är en konsekvens av övergången till ett nytt pensionssystem för dem som anställs den 1 januari 2007 och därefter. Denna grupp anställda kommer inte att bidra till pensionsfondens inkomster men kommer inte heller att belasta dess utgiftssida.
7. Landskapslagen om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland
40a § Pensionsskyddet för dem som anställs den 1 januari 2007 och därefter De föreslagna bestämmelserna föranleds av att det i 40 § grundskolelagen för Åland finns särskilda bestämmelser rörande pensionsskyddet för lärare. Syftet med den föreslagna nya paragrafen är att tillämpa den nya regleringen också på denna kategori anställda. En konsekvens av den nya regleringen är även att uppgiften att ordna pensionsskyddet övergår från landskapet till vederbörande kommunala arbetsgivare. För tydlighetens skull föreslås att denna skyldighet uttryckligen anges i paragrafens 3 mom.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Lagens tillämpningsområde
Med de avvikelser som anges i denna lag är den som tillträder en offentligrättslig eller privaträttslig anställning hos landskapet den 1 januari 2007 eller därefter (landskapsanställd) berättigad till ålders- deltids- och invalidpension samt rehabilitering i enlighet med bestämmelserna om arbetstagares rätt till pension och pensionsgrundande förmåner i
1) lagen om pension för arbetstagare (FFS X/2006) och
2) lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (FFS Y/2006).
Då en landskapsanställd avlider skall, med beaktande av avvikelserna i denna lag, även familjepension erläggas till den landskapsanställdes förmånstagare i enlighet med vad som bestäms om förmånstagares rätt till familjepension vid arbetstagares dödsfall i de i 1 mom. angivna författningarna.
Den som den 31 december 2006 innehar anställning hos landskapet eller hos annan arbetsgivare inom landskapets pensionssystem och därefter, utan en enda dags avbrott, övergår till ny anställning hos landskapet, omfattas inte av bestämmelserna i denna lag.
Till den del de i 1 mom. angivna författningarna reglerar sådant som hör till landskapets behörighet skall de tillämpas sådana de lyder när denna lag träder i kraft. Ändras därefter något i författningarna som hör till landskapets behörighet skall ändringarna gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag.
2 §
Tillämpning av hänvisningar till riksförfattningar vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen
Hänvisas i de i 1 § nämnda författningarna till bestämmelser i rikslagstiftningen, skall hänvisningarna avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen om sådana finns.
3 §
Avvikelse
Avvikande från bestämmelserna i de i 1 § 1 mom. nämnda författningarna gäller i landskapet att polisman är berättigad till ålderspension från den tidpunkt då han eller hon enligt 9 § landskapslagen (2000:26) om Ålands polismyndighet är skyldig att avgå från sin tjänst.
4 §
Förvaltningsuppgifter mm
De förvaltningsuppgifter som enligt de i 1 § 1 mom. nämnda författningarna ankommer på Pensionsskyddscentralen skall i landskapet Åland handhas av landskapsregeringen såvitt fråga är om uppgifter som underligger landskapets behörighet. I fråga om sådana blanketter som avses i 101 § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare skall de i riket fastställda blanketterna användas, om inte landskapsregeringen genom landskapsförordning utfärdar bestämmelser rörande blanketter som skall användas i landskapet.
Upphandling av pensionstjänster enligt de i 1 § 1 mom. nämnda lagarna och därmed sammanhängande åtgärder ombesörjs av Posten på Åland och Ålands hälso- och sjukvård för sina respektive anställda. I övrigt handhas dessa uppgifter av finansavdelningen vid landskapsregeringens allmänna förvaltning.
5 §
Ikraftträdelse
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Åtgärder för verkställighet av lagen får vidtas innan lagen träder i kraft.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Posten på Åland
I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (1992:39) om Posten på Åland en ny 21a § som följer:
21a §
Pensionsskyddet för dem som anställs den 1 januari 2007 och därefter
Pensionsförmånerna för den som tillträder offentligrättslig eller privaträttslig anställning hos Posten den 1 januari 2007 eller därefter bestäms enligt landskapslagen (X:X) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare.
Den som den 31 december 2006 innehar anställning hos Posten eller hos annan arbetsgivare inom landskapets pensionssystem och därefter, utan en enda dags avbrott, övergår till ny anställning hos Posten, omfattas inte av bestämmelserna i 1 mom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Åtgärder för verkställighet av lagen får vidtas innan lagen träder i kraft.
3.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 1 § 2 mom. landskapslagen (1997:4) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner samt
fogas till lagens 1 § sådan den lyder i landskapslagarna 1998/63 och 2003/57 ett nytt 3 mom. och till lagens 2 § ett nytt 2 mom. som följer:
1 §
Lagens tillämpningsområde
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med undantag för den i 1 mom. 11 punkten avsedda lagen omfattar bestämmelserna i denna lag inte sådana i 1 mom. avsedda anställda vilka tillträder anställning hos landskapet den 1 januari 2007 eller därefter. Lagen tillämpas dock även på den som den 1 januari 2007 innehar anställning hos landskapet eller hos annan arbetsgivare inom landskapets pensionssystem och därefter, utan en enda dags avbrott, övergår till ny anställning hos landskapet.
Ändras någon av de i 1 och 2 mom. angivna författningarna skall de ändrade bestämmelserna gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag.
2 §
Förvaltning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om inte annat är särskilt bestämt eller avtalat skall pensioner och andra ersättningar i pengar som betalas med stöd av denna lag utbetalas i förskott en gång per månad den första vardagen i varje månad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Åtgärder för verkställighet av lagen får vidtas innan lagen träder i kraft.
4.
L A N D S K A P S L A G
om upphävande av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs landskapslagen (1997:5) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (den upphävda lagen). På pensioner som betalas med stöd av den upphävda lagen skall från och med den 1 januari 2007 landskapslagen (X/X) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare äga tillämpning.
2 §
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
5.
L A N D S K A P S L A G
om upphävande av landskapslagen om utbetalning av pensioner i landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs landskapslagen (1951:10) om utbetalning av pensioner i landskapet Åland.
2 §
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
6.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om landskapet Ålands pensionsfond
I enlighet med lagtingets beslut
fogas till landskapslagen (1995:71) om landskapet Ålands pensionsfond en ny 1a § samt
ersätts i lagen ordet ''landskapsstyrelsen'' i olika böjningsformer med ''landskapsregeringen'' i motsvarande former som följer:
1a §
Tillämpningsområde
Bestämmelserna i denna lag rörande pensionsförmåner samt finansieringen av dessa är tillämpliga endast i fråga om dem som före den 1 januari 2007 innehaft en anställning inom landskapets pensionssystem eller som vid utgången av år 2006 innehar en sådan anställning, vilken fortgår även vid ingången av år 2007. Dessa bestämmelser tillämpas dock även på dem som vid ingången av år 2007 innehar en anställning hos landskapet eller hos annan arbetsgivare inom landskapets pensionssystem och därefter, utan en enda dags avbrott, övergår till ny anställning hos en sådan arbetsgivare.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Åtgärder för verkställighet av lagen får vidtas innan lagen träder i kraft.
7.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
fogas till grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland en ny 40a § samt
ersätts i lagen ordet ''landskapsstyrelsen'' i olika böjningsformer med ''landskapsregeringen'' i motsvarande former som följer:
40a §
Pensionsskyddet för dem som anställs den 1 januari 2007 och därefter
Pensionsförmånerna för den som tillträder anställning som avses i 40 § 1 mom. den 1 januari 2007 eller därefter bestäms enligt landskapslagen (X:X) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare.
Den som den 31 december 2006 innehar annan anställning inom landskapets pensionssystem och därefter, utan en enda dags avbrott, övergår till anställning som avses i 40 § 1 mom., omfattas inte av bestämmelserna i 1 mom.
Det ankommer på vederbörande kommun att ordna pensionsskyddet för de anställda som omfattas av bestämmelserna i 1 mom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Åtgärder för verkställighet av lagen får vidtas innan lagen träder i kraft.
| Mariehamn den 22 juni 2006 | |
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Lasse Wiklöf |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 19/2005-2006