Framställning 22/2007-2008
|
|
| ||
|
| FRAMSTÄLLNING nr 22/2007-2008 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2008-08-28 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändrad läroavtalslagstiftning
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om läroavtalsutbildning ändras. Förslaget gäller förenklingar i regelverket kring fördelningen av den teoretiska och praktiska undervisningen inom läroavtalsutbildningen, ett förtydligande av att läroavtalsutbildningen ska bedrivas på gymnasialstadienivå, införandet av en ny läroavtalsutbildning för egenföretagare samt en utvidgning av möjligheten till rättelseyrkande.
Samtidigt föreslås en uppdatering av landskapslagen i förhållande till den nya arbetsavtalslagen.
Avsikten är att den föreslagna lagändringen ska träda i kraft så snart som möjligt, dock tidigast den 1 januari 2009.
INNEHÅLL
1. Gällande bestämmelser om läroavtalsutbildning
2. Landskapsregeringens förslag
2.2 Fördelning av undervisning samt examen
2.3 Läroavtalsutbildning för företagare
Landskapslag om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning
Allmän motivering
1. Gällande bestämmelser om läroavtalsutbildning
1.1. Allmänt
Läroavtalsutbildningen är en arbetsdominerad form av yrkesutbildning med tyngdpunkten på yrkesinriktade studier som bedrivs på en arbetsplats i samband med arbete. Utbildningen regleras av landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning och landskapsförordningen (1998:61) om läroavtalsutbildning. Läroavtalsutbildningen kan ordnas som grundutbildning, kompletteringsutbildning, vidareutbildning eller fortbildning. Grundutbildning är det som inom den skolbundna yrkesutbildningen på gymnasialstadienivå kallas för grundläggande yrkesutbildning. Med kompletteringsutbildning avses utbildning som krävs för att bibehålla eller uppnå kompetens. Med vidareutbildning avses utbildning som höjer kompetensen genom att bygga på en tidigare avlagd examen med en högre examen. Slutligen avses med fortbildning en utbildning som krävs för att en yrkesverksam ska kunna bibehålla eller utveckla sin yrkesskicklighet.
Läroavtalsutbildningen är öppen för alla personer som har fyllt 15 år och som har genomgått grundskolan eller inhämtat motsvarande undervisning på annat sätt. Merparten av utbildningen består av handledd praktisk undervisning på en godkänd arbetsplats, i kombination med teoretiska studier vid någon av landskapets skolor eller någon annan godkänd utbildningsanordnare.
Läroplansgrunder, läroplanen för kärnämnen och läroplanerna för de yrkesinriktade utbildningsprogrammen som fastställts med stöd av landskapslagen (1997:52) om utbildning på gymnasialstadienivå ska i tillämpliga delar iakttas vid utformningen av läroavtalsutbildningen.
Utbildningen leder till examen på gymnasialstadienivå inom ett visst yrke eller inom ett delområde av ett yrke eller annan examen med angiven yrkesinriktning.
1.2. Förvaltning
Den högsta ledningen av och tillsynen över läroavtalsutbildningen ankommer på landskapsregeringen. Landskapsregeringen biträds av en lärlingsnämnd som ansvarar för den löpande verksamheten och dess koordinering.
Lärlingsnämnden tillsätts av landskapsregeringen för fyra kalenderår i sänder. Lärlingsnämnden består av sex medlemmar. Flertalet av medlemmarna i nämnden ska inneha sakkunskap om arbetslivet inom de yrkesområden där de flesta lärlingar finns i landskapet. En av landskapsregeringen utsedd tjänsteman ska enligt landskapslagen om läroavtalsutbildning fungera som föredragande och sekreterare i lärlingsnämnden.
Vid landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelnings yrkesutbildningsbyrå finns enligt landskapsförordningen (2007:97) om landskapsregeringens allmänna förvaltning en vuxenutbildningsenhet, som handlägger ärenden som gäller läroavtal. För administrationen av läroavtalsutbildningen vid landskapsregeringen finns en tjänst som verksamhetsledare och en tjänst som planerare inrättade. Verksamheten bedrivs under arbetsnamnet Ålands läroavtalscenter. Verksamhetsledaren fungerar som föredragande och sekreterare i lärlingsnämnden.
1.3 Läroavtal
Läroavtalsutbildningen grundar sig på ett skriftligt arbetsavtal som ingås mellan lärlingen och arbetsgivaren. Avtalet benämns läroavtal. Läroavtalet ska godkännas av lärlingsnämnden för att träda i kraft. Enligt avtalet förbinder sig lärlingen att åt arbetsgivaren, under dennes ledning, uppsikt och handledning, utföra arbete mot ersättning för att erhålla yrkeskunnighet i ett visst yrke eller inom ett delområde av ett yrke. Till läroavtalet bifogas en individuell studieplan. Ett villkor för läroavtal är således alltid samverkan mellan tre olika parter, det vill säga arbetsgivaren, lärlingen och lärlingsnämnden.
I fråga om läroavtal tillämpas i princip lagen om arbetsavtal (FFS 320/1970) och sjömanslagen (FFS 423/1978). I 19 och 22 §§ landskapslagen om läroavtalsutbildning anges vilka bestämmelser i lagen om arbetsavtal och sjömanslagen som ska tillämpas på läroavtal, men i landskapslagen finns även ett flertal bestämmelser som också direkt avviker från lagen om arbetsavtal och sjömanslagen, såsom möjligheten att häva läroavtalet om lärlingen och arbetsgivaren gemensamt kommer överens om detta eller att häva läroavtalet ensidigt av lärlingsnämnden om utbildningen ordnas i strid med bestämmelserna eller avtalet. På läroavtalet tillämpas dessutom vad som föreskrivs om arbetstid, semester och arbetsskydd för arbetstagare i arbetsavtalsförhållande.
1.4 Finansiella aspekter
Under den praktiska undervisningen får lärlingen lön enligt gällande kollektivavtal av arbetsgivaren. Arbetsgivaren har rätt till utbildningsersättning av landskapet.
Den teoretiska undervisningen är avgiftsfri för lärlingen. Dessutom har lärlingen rätt till motsvarande studiesociala förmåner som de studerande erhåller vid den skolbundna undervisningen. Från och med den 1 januari 2009 revideras de studiesociala förmånerna för läroavtalsutbildningen (ÅFS 2008/67). Lärlingarna lyfts bort från studiestödssystemet och ett dagpenningssystem införs. Beloppen för dagpenning för teoristudier och familjetillägg höjs avsevärt jämfört med gällande reglering. Samtidigt införs ett index i dagpenningssystemet för lärlingar så att de första indexjusterade beloppen börjar gälla den 1 augusti 2009 (se FR 5/2007-2008).
2. Landskapsregeringens förslag
2.1 Allmänt
Landskapslagen om läroavtalsutbildning har under de tio år lagen varit i kraft, med undantag för de ändringar som berörde de studiesociala förmånerna (ÅFS 2008/67), bara ändrats två gånger och då av lagtekniska orsaker (ÅFS 2002/83, 2008/20).
I februari 2005 avlämnade kommittén med uppgift att utreda behovet av en ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning, nedan kallad läroavtalskommittén, sin slutrapport. De av läroavtalskommittén påtalade bristerna i de studiesociala förmånerna har rättats till genom den ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning som lagtinget antog i december 2007 och som kommer att träda i kraft den 1 januari 2009. Landskapsregeringen finner det nu angeläget att gå vidare med ytterligare några förändringar i läroavtalslagstiftningen som läroavtalskommittén lyfte fram.
De ändringar som landskapsregeringen föreslår gäller förenklingar i regelverket kring fördelningen av den teoretiska och praktiska undervisningen inom läroavtalsutbildningen, ett förtydligande av att läroavtalsutbildningen ska bedrivas på gymnasialstadienivå, införandet av en ny läroavtalsutbildning för egenföretagare samt slutligen en komplettering av regelverket i fråga om rättelseyrkande.
Samtidigt föreslås en uppdatering av landskapslagen i förhållande till den nya arbetsavtalslagen (FFS 55/2001), som trädde i kraft den 1 juni 2001.
2.2 Fördelning av undervisning samt examen
Målgruppen för läroavtalsutbildning skiljer sig från målgruppen för gymnasialstadieutbildning både med avseende på lärlingarnas/studerandes ålder och intresseinriktning. Läroavtalsutbildningen som utbildningsform intresserar och attraherar i första hand vuxna personer som saknar en yrkesutbildning eller personer som vill eller behöver en omskolning. I vissa fall kan läroavtal även fungera som ett utbildningsalternativ för unga personer. Det gäller i första hand ungdomar som inte fungerar eller trivs i skolmiljö och det reguljära utbildningssystemet.
Många lärlingar strävar efter att uppnå yrkesbehörighet och yrkesskicklighet, inte en allmän behörighet för fortsatta studier på högskolenivå. Det är därför viktigt att de lärlingar som är intresserade av endast yrkesbehörighet inom ett yrke, bör kunna avlägga en annan typ av examen än examen på gymnasialstadienivå inom yrket. För denna målgrupp skulle en kortare yrkesutbildning med examen genom läroavtal underlätta ett inträde på arbetsmarknaden.
Det viktigt att läroavtalsutbildningen är flexibel och anpassningsbar för att utgöra ett attraktivt utbildningsalternativ för både lärling och arbetsgivare. Nuvarande läroavtalsutbildning utarbetas i tillämpliga delar utgående från läroplansgrunder, läroplanen för kärnämnen och läroplanerna för de yrkesinriktade utbildningsprogrammen som fastställts med stöd av landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå. Dessa grunder och planer är inriktade på att ge en grundexamen på gymnasialstadienivå. För att kunna möta olika behov hos presumtiva lärlingar föreslås att ett mer flexibelt regelverk införs i landskapslagens 5 § som medger en friare utformning av utbildningsgrunderna för det enskilda läroavtalet.
Enligt landskapslagen om läroavtalsutbildning förväntas en fortbildning som ordnas enligt lagen leda till en examen. Men eftersom avsikten är att en fortbildning inte ska leda till en examen föreslås en justering av lagen så att den läroavtalsutbildning som ordnas som fortbildning utesluts bland de utbildningsformer som har som mål att leda till en examen.
Avsikten med läroavtalsutbildningen är enligt landskapslagen om läroavtalsutbildning och dess förarbeten att utbildningen ska erbjuda ett alternativ till den skolbundna yrkesutbildningen på gymnasialstadienivå, samtidigt som läroavtalsutbildningen ska kunna erbjudas som kompletterings-, vidare- eller fortbildning på samma utbildningsnivå för personer i arbetslivet. Trots detta har svårigheter uppstått vid tolkningen av lagens bestämmelser om målsättning och undervisning i lagens 2 kap.itel. Lagtexten har inte på ett tillräckligt klarläggande sätt ansetts tydliggöra vilken utbildningsnivå läroavtalsutbildningen ska bedrivas på. Landskapsregeringen föreslår därför att lagtexten förtydligas i fråga om utbildningsnivån för läroavtalsutbildningen, så att det klart och tydligt framgår att läroavtalsutbildningen som helhet ska bedrivas på gymnasialstadienivå. Detta innebär att både den examensinriktade läroavtalsutbildningen (grundläggande yrkesutbildning, kompletteringsutbildning och vidareutbildning) och den läroavtalsutbildningen som erbjuds i form av fortbildning även framdeles ska bedrivas endast på gymnasialstadienivå.
2.3 Läroavtalsutbildning för företagare
Den läroavtalsutbildning som idag kan erbjudas i landskapet baserar sig på ett arbetsavtal mellan lärlingen och arbetsgivaren. Någon möjlighet att ordna läroavtalsutbildning för en företagare finns inte.
Landskapsregeringen delar läroavtalskommitténs åsikt att ett system för läroavtalsutbildning för företagare bör införas i landskapet. En läroavtalsutbildning bör även kunna användas som utbildningsform när en företagare själv önskar höja sin kompetens inom yrket eller förkovra sig som ledare. Det är en brist att arrangemang som gäller läroavtalsutbildning inte är möjliga inom yrkesutbildning för företagare, även om det i samma företagares företag ofta är möjligt att ordna läroavtalsutbildning för andra personer i arbetsavtalsförhållande än för företagaren själv.
Under de senaste åren har det uppstått ett behov att också för företagare ordna sådan yrkesinriktad utbildning som är organiskt sammanlänkad med det praktiska arbetslivet och som leder men också förbereder för en examen. Företagstätheten är hög på Åland och för att bibehålla och utveckla våra företag bör också utbildningsmöjligheter finnas för de företagare som vill uppnå en kompetens eller höja sin kompetens. Majoriteten av företagen är små företag där företagaren har små möjligheter att avsätta tid för skolbunden undervisning.
Landskapsregeringen föreslår mot bakgrund av det ovan sagda att landskapslagen om läroavtalsutbildning kompletteras med ett nytt 6a kap.ital om företagarläroavtal samt kompletterande bestämmelser om ansvarig handledare för den praktiska undervisningen, studiesociala förmåner och utbildningsersättning. Genom förslaget ska läroavtalsutbildning kunna ordnas för en företagare i hans eller hennes eget företag.
På läroavtalsutbildningen för företagare ska samma bestämmelser om utbildningens målsättning, innehåll och krav på utbildningens kvalitet som i fråga om annan läroavtalsutbildning iakttas. Utbildningen ska således basera sig de läroplansgrunder, läroplaner och andra examensgrunder som gäller för respektive utbildning.
Läroavtalsutbildningen för företagare ska enligt förslaget basera sig på ett skriftligt avtal som upprättas för viss tid mellan lärlingsnämnden och företagaren. Avtalet benämns företagarläroavtal. Läroavtalsutbildningen för företagare kommer inte såsom dagens läroavtalsutbildning att basera sig på ett arbetsavtal. På företagarläroavtalet tillämpas varken arbetsavtalslagen eller någon annan lagstiftning som är bunden till ett arbetsavtalsförhållande, såsom lagstiftningen om arbetstid och arbetsskydd. Utbildningen i företaget ska kompletteras med teoretiska studier som en utbildningsanordnare tillhandahåller. Den praktiska undervisningen förslås ske i det egna företaget under ledning av en ansvarig handledare från ett annat företag eller en företagsorganisation. I undantagsfall skulle även utbildningsanordnaren för den teoretiska undervisningen kunna utses till handledare. Avsikten är att lärlingsnämnden även skulle svara för att denna läroavtalsutbildning till alla delar uppfyller föreskrivna krav.
Den teoretiska undervisningen i läroavtalsutbildningen för företagare ska i likhet med annan läroavtalsutbildning vara avgiftsfri för den som utbildar sig. Under den tid den teoretiska undervisningen pågår har företagaren även i övrigt rätt till de normala studiesociala förmåner som hör till läroavtalsutbildningen.
I ett företagarläroavtal faller mycket av det ansvar som en arbetsgivare har i ett traditionellt läroavtalsförhållande på den ansvarige handledaren för den praktiska undervisningen. Den handledning och rådgivning som företagaren får av ett annat företag, en organisation eller undantagsvis en utbildningsanordnare inom ramen för läroavtalsutbildningen är mycket viktig och bör därför kompenseras. Enligt förslaget skulle en utbildningsersättning kunna beviljas till ett företag, en organisation eller en utbildningsanordnare för de kostnader de har på grund av handledning och rådgivning till den företagare som deltar i läroavtalsutbildning.
2.4 Rättelseyrkande
Slutligen föreslår landskapsregeringen att landskapslagen om läroavtalsutbildning kompletteras med en allmän bestämmelse om rättelseyrkande. I gällande lagstiftning finns med tanke på lärlingens rättsskydd ett särskilt rättelseförfarande i fråga om bedömning av studieprestation intaget i lagens 15 §. Landskapsregeringen finner det ändamålsenligt att möjligheten att begära rättelse även av andra beslut än bedömningsärenden bör göras möjliga. Förslaget förs fram inte minst på grund av att lärlingsnämnden inte utgör ett organ med självständig rätt till beslutsfattande, utan besluten fattas av landskapsregeringen. En annan faktor som påverkat förslaget är besvärsgången enligt landskapslagen. Enligt landskapslagens 23 §, som utformats i överensstämmelse med 25 § självstyrelselagen (jfr 19 § 3 mom. självstyrelselagen), är besvärsgången sådan att besvär över landskapsregeringens beslut anförs hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvärsgången är således kort. Någon allmän möjlighet till ett rättelseyrkande, som juridiskt sett är att anse som ett förvaltningsförfarande, finns inte enligt lagen. Införandet av ett rättelseyrkande torde som ett komplement till de bestämmelser om självrättelse som finns i 8 kap.itlet förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland underlätta förvaltningsförfarandet. Landskapsregeringen föreslår därför att en ny paragraf införs i lagen, enligt vilken en missnöjd part har möjlighet att inom 14 dagar hos landskapsregeringen begära rättelse av ett av landskapsregeringen fattat beslut.
Möjligheten att begära rättelse av ett beslut är ett förvaltningsförfarande som föregår överklagandet till högsta förvaltningsdomstolen, som är egentlig förvaltningsrättsskipning. Rättelseyrkandet kan endast begäras av part och ska framställas skriftligen till landskapsregeringen. Med anledning av ett rättelseyrkande kan ett beslut ändras, upphävas eller fastställas. Endast de beslut som fattats med anledning av ett rättelseyrkande kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen.
3. Lagstiftningsbehörigheten
Den föreslagna landskapslagen gäller landskapsregeringen och de myndigheter som lyder under denna, undervisning, läroavtal samt socialvård i fråga om studiesociala förmåner, vilka hör till landskapets lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 1, 13 och 14 punkterna självstyrelselagen. Rättsområdet läroavtal uppvisar likheter med arbetsavtal, men är dock som helhet att hänföra till landskapets behörighet. Hänvisningarna i landskapslagens 19 och 22 §§ till arbetsavtalslagen och sjömanslagen har till den del de gäller ärenden av rikslagstiftningsnatur med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen för vinnande av enhetlighet och överskådlighet kunnat intas i landskapslagen. Bestämmelserna om besvär i 23 § överensstämmer med 25 § självstyrelselagen. De förordningsfullmakter som finns i förslaget har utformats i överensstämmelse med 21 § självstyrelselagen.
4. Förslagets verkningar
De föreslagna förändringarna i läroavtalslagstiftningen torde medföra ett ökat intresse för utbildningen, särskilt i fråga om läroavtalsutbildningen för företagare. Uppskattningsvis torde åtminstone fem företagarläroavtal komma att inledas under det första verksamhetsåret som de nya bestämmelserna är i kraft. Kostnaden för läroavtalsutbildningen utslaget per läroavtal är cirka 5 000 – 6 000 euro per år. Landskapsregeringen uppskattar att årskostnaden för ett företagaravtal torde ligga på ungefär motsvarande nivå som ett traditionellt läroavtal. Eftersom de föreslagna lagändringarna tidigast kommer att träda i kraft den 1 januari 2009, kommer kostnaden för läroavtalsutbildningen för företagare att beaktas inom ramen för landskapsbudgeten för år 2009.
Under åren 2003-2006 har läroavtalsutbildningens verksamhetsutgifter enligt landskapets bokslut utvecklat sig på följande sätt:
| Bokslutsår | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 |
| Euro | 390 409,54 | 382 346,34 | 401 798,26 | 533 815,40 |
Källa: Budget för landskapet Åland 2005-2008
I landskapsbudgeten för år 2007 var budgetanslaget för läroavtalsutbildningen 520 000 euro, medan anslaget i budgeten för år 2008 var 525 000 euro. I sistnämnda anslag ingår medel för att inleda läroavtalsutbildning för 15 företagare.
Läroavtalsutbildningen har under senaste åren fördelat sig ganska jämt mellan könen, dock med en knapp övervikt av manliga lärlingar. Under åren 2003-2006 fördelade sig antalet lärlingar enligt kön på följande sätt:
| Läroavtalsutbildning | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 |
| Kvinnor | 29 | 21 | 31 | 56 |
| Män | 35 | 27 | 35 | 57 |
| Totala antalet lärlingar | 64 | 48 | 66 | 113 |
Källa: Statistisk årsbok för Åland 2004-2007
Av nedanstående tabell hämtad från Statistisk årsbok för Åland 2007 framgår mer exakt hur antalet lärlingar fördelade sig enligt kön och utbildningsområde under år 2006.
Med tanke på de föreslagna bestämmelserna om läroavtalsutbildning för företagare kan det även vara intressant att visa hur andelen företagare på Åland fördelar sig mellan könen under åren 2000-2005 enligt de senast sammanställda siffrorna vid utgången av år 2005. Uppgifterna är hämtade från Ålands statistik- och utredningsbyrås databas på myndighetens webbplats i juni 2008.
5. Ärendets beredning
Ålands landskapsstyrelse tillsatte den 18 mars 2003 en kommitté med uppgift att utreda behovet av ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning. Kommittén avlämnade sitt förslag till åtgärder till landskapsregeringen i februari 2005. De huvudsakliga åtgärder som kommittén föreslog i sin slutrapport var 1) en förändring av de studieekonomiska förmånerna från studiestöd till dagpenning under teoristudieperioderna, 2) att fördelningen av teoretisk och praktisk undervisning bör möjliggöra kortare utbildning med annan examen än examen på gymnasialstadienivå, 3) ett förtydligande av läroavtalsutbildningen som en utbildningsform på gymnasialstadienivån, 4) egenföretagares rätt att ingå läroavtal samt 5) läroavtalsutbildningens administration.
De av kommittén påtalade bristerna i de studiesociala förmånerna har rättats till genom den ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning som träder i kraft den 1 januari 2009 genom ÅFS 2008/67.
I februari 2008 överfördes från landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning till lagberedningen ett förslag till ändring av landskapslag om läroavtalsutbildning. I överföringsbeslutet konstateras att det finns behov av ändring i landskapslagen om läroavtalsutbildning gällande bland annat olika examen, möjliggörande av läroavtalsutbildning för företagare samt rättelse av beslut och delegering av beslutsrätt.
Landskapsregeringen har med utgångspunkt från överföringsbeslutet och det material som ligger till grund för detta utarbetat ett förslag till framställning med förslag till förändrad läroavtalslagstiftning.
Förslaget har varit på remiss till Ålands Företagarförening r.f., Ålands Handelskammare, Energi och miljötekniska föreningen i landskapet Åland r.f., direktionerna för landskapets gymnasialstadieskolor, Högskolan på Åland, Akava-Åland r.f., FFC:s lokalorganisation på Åland, FOA-Å r.f., TCÅ r.f., TEHY:s fackavdelning på Åland r.f. avd. 919, Ålands ungdomsråd och Jämställdhetsdelegationen. Även landskapsregeringens allmänna förvaltnings finansavdelning samt social- och miljöavdelning har hörts i ärendet.
Detaljmotivering
Landskapslag om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning
2 § Definitioner. I paragrafen föreslås en uppdatering av definitionen av läroavtal så att bestämmelsen på ett bättre sätt beaktar den nya arbetsavtalslagen.
Genom den förslagna ändringen av landskapslagen införs en ny form av läroavtalsutbildning för företagare i lagen. Paragrafen föreslås kompletterad med en ny definition av det avtal som ligger till grund för den nya läroavtalsutbildningen. Den nya läroavtalsutbildningen för företagare baseras inte såsom ett traditionellt läroavtal på ett arbetsavtal mellan en lärling och en arbetsgivare, utan basen för utbildningen utgörs av det avtal som upprättas mellan en företagare och lärlingsnämnden. Detta innebär att varken arbetsavtalslagen eller annan lagstiftning kopplat till ett anställningsförhållande ska iakttas på läroavtalsutbildning för företagare. Landskapsregeringen har valt att benämna detta avtal för företagarläroavtal.
Någon förändring av definitionen av läroavtalsutbildning föreslås inte, utan utbildningen ska fortfarande vara en läroavtalsbaserad yrkesundervisning i arbetslivet i samband med praktiska arbetsuppgifter kombinerad med teoretisk undervisning.
3 § Allmänt. I paragrafen föreslås en språklig ändring av 1 mom. så att termen grundutbildning ersätts med termen grundläggande yrkesutbildning. Terminologin i paragrafen blir därmed överensstämmande med motsvarande skolbundna yrkesutbildning enligt landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå.
Förutom att läroavtalsutbildning kan ordnas som grundläggande yrkesutbildning kan läroavtalsutbildningen även framöver ordnas som kompletteringsutbildning vilket krävs för att bibehålla eller uppnå kompetens, vidareutbildning som höjer kompetensen genom att bygga på en tidigare avlagd examen med en högre examen och fortbildning som krävs för att en yrkesverksam ska kunna bibehålla eller utveckla sin yrkesskicklighet.
4 § Målsättning. Enligt framställningen föreslås läroavtalsutbildningen även göras tillgänglig för företagare i sitt eget företag. Detta medför att paragrafens 1 mom. måste kompletteras med ett omnämnande av att utbildningen även riktar sig till företagare i eget företag.
Avsikten med läroavtalsutbildningen är fortfarande att kunna erbjuda ett alternativ till den skolbundna yrkesutbildningen på gymnasialstadienivå, samtidigt som läroavtalsutbildningen ska kunna erbjudas som kompletterings-, vidare- eller fortbildning för personer i arbetslivet. Läroavtalsutbildningen ska ordnas så att största delen av utbildningen erhålls på arbetsplatsen. Enligt gällande lydelse av 4 § 2 mom. leder läroavtalsutbildningen till examen på gymnasialstadienivå inom ett visst yrke eller inom ett delområde av ett yrke eller annan examen med angiven yrkesinriktning. Målsättningen för läroavtalsutbildningen är här överensstämmande med den målsättning som finns för den yrkesinriktade utbildningen enligt landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå.
Formuleringen i paragrafen har visat sig problematisk för den läroavtalsutbildning som ordnas som fortbildning, det vill säga utbildning som krävs för att den yrkesverksamme ska kunna bibehålla eller utveckla sin yrkesskicklighet, eftersom även fortbildningen enligt lagtexten förutsätts leda till en examen. Men avsikten är att en fortbildning inte ska leda till en examen. Landskapsregeringen föreslår därför att paragrafens 2 mom. ändras så att den läroavtalsutbildning som ordnas som fortbildning utesluts bland de utbildningsformer som har som mål att leda till en examen.
Samtidigt har svårigheter uppstått vid tolkningen av bestämmelserna om målsättning och undervisning i 4 § 2 mom. och 5 § 3 mom., eftersom bestämmelserna inte har ansetts på ett tillräckligt tydligt sätt klargöra vilken utbildningsnivå läroavtalsutbildningen ska bedrivas på. Landskapsregeringen föreslår att paragrafens 2 mom. ändras, så att utbildningsnivån tydlig och klart framgår av lagtexten. Genom förslaget kompletteras lagtexten med en förtydligande om att även annan examen med angiven yrkesinriktning ska tillhandhållas på gymnasialstadienivå, det vill säga på den utbildningsnivå som i det åländska utbildningssystemet är placerad mellan grundskolenivå och högskolenivå. Även läroavtalsutbildning som erbjuds som fortbildning och som inte leder till någon examen ska bedrivas på gymnasialstadienivå.
5 § Undervisning. Det traditionella läroavtalet baserar sig på ett tidsbundet arbetsavtal mellan en arbetsgivare och en lärling som har fyllt 15 år. Den praktiska undervisningen i läroavtalet handhas enligt 2 mom. av den eller de arbetsgivare som genom avtalet godkänts att utbilda lärlingar. Om flera arbetsgivare tillsammans påtar sig ett utbildningsansvar ska det framgå av läroavtalet vem av arbetsgivarna som är huvudansvarig för undervisningen. I studieplanen som bifogas läroavtalet ska det dessutom framgå vem som är ansvarig handledare för den praktiska undervisningen.
Bestämmelsen i paragrafens 2 mom. beaktar inte hur den praktiska undervisningen ska bedrivas i en läroavtalsutbildning för företagare som ordnas med stöd av ett avtal mellan en företagare och lärlingsnämnden. Landskapsregeringen föreslås därför att en ny bestämmelse införs i 3 mom., medan nuvarande 3 mom. flyttas till ett nytt 4 mom. i en förändrad lydelse som kommenteras mera nedan. Handledningen är en mycket viktig beståndsdel i läroavtalsutbildningen och i synnerhet för den praktiska undervisning som bedrivs med ett företagarläroavtal. En grundläggande bestämmelse om handledningen bör därför intas på lagnivå i paragrafens 3 mom. Huvudregeln bör vara att en ansvarig handledare, som ska vara kompetent och erfaren, rekryteras från ett annat företag i samma bransch eller från en företagsorganisation inom branschen. Inget hindrar att den ansvarige handledaren kan rekryteras utanför landskapets gränser. Om det inte går att finna någon för uppgiften lämplig handledare i branschen föreslås det även vara möjligt att utse en handledare från den utbildningsanordnare som även tillhandahåller den teoretiska undervisningen. Landskapsregeringen föreslår att det genom landskapsförordning ska kunna utfärdas närmare bestämmelser om handledning vid läroavtalsutbildning för företagare bland annat om vilka krav som ska ställas på den ansvarige handledaren.
Avsikten är att handledaren för den praktiska undervisningen ska anges i det företagarläroavtal som ingås mellan företagaren och lärlingsnämnden. Ett förslag om det sistnämnda finns i 19b § nedan. Närmare bestämmelser om läroavtalet och studieplanen föreslås dessutom med stöd av 19b § utfärdas i landskapsförordning.
Enligt gällande lydelse av 5 § 3 mom. ska läroplansgrunder, läroplanen för kärnämnen och läroplanerna för de yrkesinriktade utbildningsprogrammen som fastställts med stöd av landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå i tillämpliga delar iakttas vid utformningen av läroavtalsutbildningen. Utgångspunkten vid utformningen av läroavtalsutbildningen utgör den skolbundna yrkesinriktade utbildningens läroplansgrunder och läroplaner, men avsteg kan göras eller måste snarare göras för att anpassa den teoretiska undervisningen till ett läroavtal. Genom skrivningen ”tillämpliga delar” möjliggörs en rätt att avvika från den skolbundna utbildningens styrdokument vid bestämmandet av innehållet och omfattningen av den teoretiska undervisningen i läroavtalsutbildningen, vilken slutligen kommer till uttryck i den individuella studieplanen. Trots att denna rätt till en omfattande avvikelse och anpassning av undervisningen till det faktiska läroavtalet finns tillgänglig, anses bestämmelsen i 5 § 3 mom. inte möjliggöra den flexibilitet som numera vore önskvärd.
Landskapsregeringen föreslår därför att paragrafens 3 mom. ändras och flyttas till ett nytt 4 mom. där bestämmelsen får en mer öppen skrivning, enligt vilket landskapsregeringen skulle fastställa läroplansgrunder för den läroavtalsutbildning som leder till examen och som ordnas enligt landskapslagen. Utgångspunkten är fortsättningsvis att de så kallade skolbundna läroplansgrunderna för de yrkesinriktade utbildningarna ska utgöra basen för den läroavtalsutbildning som är examensinriktad och som ordnas i landskapets regi. Genom förslaget möjliggörs dock en större frihet att utforma mer specifika läroplansgrunder för den grundläggande yrkesutbildningen och annan examensinriktad utbildning som ordnas enligt lagen. Bestämmelsen möjliggör exempelvis att en utbildning som är jämförbar med den läroavtalsutbildning som i riket är förberedande utbildning inför grund-, yrkes- och specialyrkesexamina och som avläggs som fristående examina på ett mer ändamålsenligt sätt kan bedrivas inom lagens ram. De läroplaner som utformas på basis av läroplansgrunder skulle enligt förslaget antas av lärlingsnämnden. Den närmare beskrivningen av innehållet och omfattningen av den teoretiska undervisningen i en utbildning skulle liksom i dag bestämmas av lärlingsnämnden och intas i den individuella studieplanen som bifogas läroavtalet enligt 11 § eller företagarläroavtalet enligt 19b §. I sammanhanget kan nämnas att av läroavtalet ska enligt 2 och 3 §§ landskapsförordningen (1998:61) om läroavtalsutbildning framgå den examen som den specifika läroavtalsutbildningen leder till samt den läroplan som utgör grunden för utbildningen. Ändringen av paragrafens 3 mom. i ett nytt 4 mom. förutsätter även att landskapsförordningens 3 § 3 mom. anpassas till momentets nya lydelse. Genom de föreslagna ändringarna av paragrafen hoppas landskapsregeringen att läroavtalsutbildningen ska bli mer anpassningsbar för att utgöra ett attraktivt utbildningsalternativ för både lärlingar/företagare och arbetsgivare.
12 § Lärlingen. För att erhålla en bra lärlingsutbildning förutsätts också att en kontinuerlig dialog finns mellan berörda parter i ett läroavtal. I de flesta situationer kan de komplikationer som uppstår i ett läroavtalsförhållande lösas på ett mer informellt sätt via fortlöpande kontakter mellan lärlingen, utbildningsanordnaren, arbetsgivaren, lärlingsnämnden, skolans kontaktperson eller ansvarig handledare. Men det har under årens lopp visat sig finnas ett behov för att ge lärlingen ett mer formellt sätt att kunna framföra de brister som kan uppstå i ett läroavtalsförhållande.
Eftersom det är lärlingsnämnden som ansvarar för den löpande verksamheten och dess koordinering föreslår landskapsregeringen därför att det till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. enligt vilket lärlingen ska meddela lärlingsnämnden om läroavtalsförhållandet utvecklar sig på ett sådant sätt att det inte är möjligt att få en tillfredställande undervisning.
13 § Arbetsgivaren. De ändringar som föreslås i paragrafens 4 mom. är av teknisk karaktär.
19 § Hävning av läroavtal. Läroavtalet är ett tidsbegränsat avtal som normalt upphör att gälla vid avtalstidens utgång. Men genom ett gemensamt beslut föreslås hävningen av avtalet kunna ske med omedelbar verkan. En bestämmelse med sistnämnda förtydligande intas i paragrafens 1 mom.
Paragrafens 2 mom. föreslås kompletterat med ett omnämnande av att avtalsparterna, det vill säga lärlingen och arbetsgivaren, ska höras innan lärlingsnämnden ensidigt upphäver läroavtalet.
Lagen om arbetsavtal har sedan den 1 juni 2001 ersatts med en ny arbetsavtalslag. I paragrafens 4 mom. föreslås hänvisningarna till 3, 43 och 44 §§ lagen om arbetsavtal ersatta med hänvisningar till deras motsvarighet i den nya arbetsavtalslagen, det vill säga 1 kap. 4 § och 8 kap. 1 och 3 §§ arbetsavtalslagen.
6a kap. Företagarläroavtal
19a § Inledande bestämmelse. Genom framställningen kompletteras läroavtalsutbildningen med en ny form av utbildning för företagare. Basen för den nya läroavtalsutbildningen utgörs av det företagarläroavtal som upprättas mellan lärlingsnämnden och företagaren. Eftersom det avtal som ligger till grund för den nya utbildningen skiljer sig från det traditionella läroavtalsförhållandet föreslås att ett nytt kapitel om företagarläroavtal fogas till lagen. Bestämmelserna i det nya kapitlet ska tillämpas på företagarläroavtalet i stället för de bestämmelser om läroavtal som finns i lagens 4 och 5 kapitel.
19b § Avtalets giltighetstid och innehåll. Läroavtalsutbildningen för företagare baserar sig inte som en traditionell läroavtalsutbildning på ett arbetsavtal mellan en arbetstagare och en arbetsgivare, vilket för att träda i kraft måste godkännas av lärlingsnämnden. I stället baseras den föreslagna nya läroavtalsutbildningen för företagare på ett skriftligt avtal som ingås mellan en företagare och lärlingsnämnden. Eftersom lärlingsnämnden föreslås vara part i den nya läroavtalsutbildningen krävs inte något godkännande av avtalet av något utomstående organ. Företagarläroavtalet föreslås därför träda i kraft vid den tidpunkt som avtalsparterna för läroavtalsutbildningen kommer överens om. I paragrafens 1 mom. anges även när ett företagarläroavtal upphör att gälla.
På läroavtalsutbildningen för företagare kommer i huvudsak samma bestämmelser om utbildningens målsättning, innehåll och krav på utbildningens kvalitet att tillämpas som i fråga om den traditionella läroavtalsutbildningen. Det gäller exempelvis de läroplansgrunder eller grunder för examina som gäller för respektive utbildning. Den teoretiska undervisningen i läroavtalsutbildningen för företagare handhas enligt 5 § 1 mom. av landskapets skolor eller av någon annan av lärlingsnämnden godkänd utbildningsanordnare. Vem som är ansvarig utbildningsanordnare för den teoretiska undervisningen ska enligt 3 § landskapsförordningen om läroavtalsutbildning framgå av den individuella studieplanen. För den teoretiska undervisningen finns således ingen större skillnad i jämförelse med den traditionella läroavtalsutbildningen. Skillnader framträder däremot på ett mer märkbart sätt i den praktiska undervisningen, eftersom läroavtalsutbildningen i ett företagarläroavtal kommer att bedrivas i företagarens eget företag. Här kommer den ansvarige handledaren för den praktiska undervisningen att få en mycket större betydelse för utfallet av utbildningen än vad som är fallet i ett traditionellt läroavtal. Landskapsregeringen förslår därför att den ansvarige handledaren för den praktiska undervisningen uttryckligen nämns i lagtexten i paragrafens 1 mom. Trots att den ansvarige handledaren inte formellt är part i avtalet om en läroavtalsutbildning för företagare är handledarens roll snarast att jämställa med en part, eftersom ett företagarläroavtal inte torde kunna slutas innan det är klarlagt vem eller vilka som ska ge den handledning som krävs i den praktiska undervisningen av läroavtalsutbildningen.
Till företagarläroavtalet ska bifogas en individuell studieplan. Studieplanen ska utformas med utgångspunkt de läroplansgrunder eller grunder för examina som landskapsregeringen fastställt för ifrågavarande utbildning. Av studieplanen ska bland annat läroplanen och innehållet för respektive utbildning framgå. De för den teoretiska undervisningen ansvariga utbildningsanordnarna ska i samarbete med företagaren och ansvarig handledare för den praktiska undervisningen aktivt delta i planeringen av studieplanen (jfr 19c § 2 mom.). Det slutliga ansvaret för att studieplanen görs upp har i sista hand lärlingsnämnden och dess föredragande landskapstjänsteman, eftersom lärlingsnämnden ansvarar för den löpande verksamheten och dess koordinering.
I en förordning föreslås landskapsregeringen kunna inta kompletterande bestämmelser om avtalets innehåll och form, om studieplanen samt om vilka krav som ska ställas på den ansvarige handledaren.
19c § Företagaren. Företagaren föreslås enligt 1 mom. liksom lärlingar i övrig läroavtalsutbildning ha rätt till undervisning och handledning i en trygg undervisnings- och arbetsmiljö. För att skapa ett gott arbetsklimat under utbildningen ska både utbildningsanordnaren, lärlingsnämnden samt den ansvarige handledaren för den praktiska undervisningen samverka så att en så trygg undervisnings- och arbetsmiljö som möjligt kan åstadkommas. Företagaren ska dock medverka till att en sådan miljö vid i synnerhet den praktiska undervisning som ordnas i företagarens egna företag kan uppnås.
Trots att det är lärlingsnämnden som kommer att få det huvudsakliga ansvaret för att en individuell studieplan utarbetas är det av stor betydelse att företagaren redan i ett tidigt skede medverkar i arbetet med uppgörandet av en studieplan, så att ett gott samarbetsklimat initialt skapas mellan utbildningsanordnaren, lärlingsnämnden samt den ansvarige handledaren för den praktiska undervisningen. I paragrafens 2 mom. intas en bestämmelse om att företagaren ska delta vid utarbetandet av den individuella studieplan som bifogas läroavtalet.
För att erhålla en bra lärlingsutbildning förutsätts en kontinuerlig dialog mellan avtalsparterna det vill säga mellan företagaren och lärlingsnämnden. Landskapsregeringen föreslår därför att det i paragrafens 3 mom. intas en bestämmelse om att företagaren ska underrätta lärlingsnämnden om läroavtalsförhållandet utvecklar sig på ett sådant sätt att det inte är möjligt att få en tillfredställande undervisning. Ju tidigare lärlingsnämnden får vetskap om brister i undervisningen desto lättare är det att åtgärda de missförhållanden som har uppstått.
19d § Bedömning. Bedömningen av läroavtalsutbildningen för företagare föreslås ske på motsvarande sätt som den traditionella läroavtalsutbildningen. Den praktiska undervisningen måste dock bedömas på ett annat sätt, eftersom utbildningen i ett företagarläroavtal kommer att bedrivas i företagarens eget företag. Inom ramen för sitt ansvar för den praktiska undervisningen föreslås den ansvarige handledaren utföra bedömningen av företagarens prestationer i företaget. Bedömningsgrunderna fastställs av landskapsregeringen. Utbildningsanordnaren av den teoretiska undervisningen ska följa de bedömningsgrunder som tillämpas vid motsvarande skolbunden undervisning.
Lärlingsnämnden förslås även inom läroavtalsutbildningen för företagare utfärda slutbetyg och skiljebetyg. Förslaget kan upplevas som problematiskt i och med att lärlingsnämnden är avtalspart. Landskapsregeringen anser inte att objektiviteten vid bedömningen sätts ur spel, eftersom såväl slutbetyg som skiljebetyg utfärdas på basen av den bedömning som har gjorts av utbildningsanordnaren respektive ansvarig handledare i enlighet med paragrafens 2 mom. Lärlingsnämnden får snarast en sammanställande funktion.
19e § Rättelse av bedömning. På motsvarande sätt som en lärling enligt 15 § har rätt att framföra ett rättelseyrkande över utförd bedömning föreslås även en företagare få göra detsamma.
19f § Hävning av företagarläroavtal. Företagaren och lärlingsnämnden föreslås enligt 1 mom. tillsammans kunna häva avtalet om företagarens läroavtalsutbildning. Företagarläroavtalet är ett tidsbegränsat avtal som normalt upphör att gälla vid avtalstidens utgång, men genom ett gemensamt beslut föreslås hävningen av avtalet kunna ske med omedelbar verkan.
Enligt paragrafens 2 mom. föreslås lärlingsnämnden, såsom ansvarig för den löpande verksamheten och dess koordinering, dessutom ensidigt kunna häva avtalet på basis av avtalsbrott eller lagstridigt förfarande som företagaren kan ges skulden för. Innan avtalet hävs ska företagaren och utbildningsanordnaren höras.
20b § Studiesociala förmåner för företagare. Enligt paragrafen ska den teoretiska undervisning som ingår i en läroavtalsutbildning för företagare i likhet med annan läroavtalsutbildning vara avgiftsfri för den som utbildar sig. Under den tid som den teoretiska undervisningen pågår föreslås företagaren även i övrigt ha rätt till de normala studiesociala förmåner som hör till läroavtalsutbildningen.
Paragrafen hänvisar till bestämmelserna i 20 § om studiesociala förmåner och 20a § om indexjustering av studiesociala förmåner, vilka ändrades genom ÅFS 2008/67 och som ska träda i kraft den 1 januari 2009.
21 § Utbildningsersättning. I en traditionell läroavtalsutbildning har arbetsgivaren rätt till en utbildningsersättning för den insats arbetsgivaren medverkar till för att nå den i läroavtalet eftersträvade yrkeskunskapen. Utbildningen ställer krav både på lärlingsplatsen och på handledaren vid lärlingsplatsen. Arbetsgivaren måste därför förfoga över både yrkesmässigt och pedagogiskt lämpade handledare för den praktiska undervisningen.
I ett företagarläroavtal faller mycket av det ansvar som en arbetsgivare har i ett traditionellt läroavtalsförhållande på den ansvarige handledaren för den praktiska undervisningen. Den handledning och rådgivning som företagaren får av ett annat företag eller en organisation inom ramen för läroavtalsutbildningen är mycket viktig och bör därför kompenseras. Landskapsregeringen föreslår därför att ett nytt 2 mom. fogas till paragrafen, enligt vilket utbildningsersättning kan beviljas till ett företag, en organisation eller i undantagsfall en utbildningsanordnare (se 5 §) för de kostnader de har på grund av handledning och rådgivning till den företagare som deltar i läroavtalsutbildning. Vid fastställande av utbildningsersättningen beaktas utbildningsområdet samt företagarens tidigare erfarenhet och utbildningsnivå. Däremot föreslås företagaren själv inte kunna få någon utbildningsersättning för det praktiska arbete i anslutning till studierna som utförs i det egna företaget. En överenskommelse om storleken på utbildningsersättningen ska träffas innan ett företagarläroavtal ingås.
22 § Tillämpning av arbetsavtalslagen och sjömanslagen. Hänvisningen till vilka bestämmelser i lagen om arbetsavtal som ska tillämpas på ett läroavtal i paragrafens 1 mom. föreslås uppdaterad med den nya arbetsavtalslagen som trädde i kraft den 1 juni 2001. Med avvikelse från gällande lydelse anges i paragrafen de bestämmelser i arbetsavtalslagen som inte ska tillämpas på läroavtal. Till övriga delar tillämpas arbetsavtalslagen som sådan, såvida inte landskapslagen om läroavtalsutbildning innehåller några avvikande bestämmelser.
Bestämmelserna om arbetsavtal i arbetsavtalslagen och sjömanslagen föreslås enligt paragrafens nya 2 mom. inte vara tillämpliga på företagarläroavtal.
22b § Rättelse. Med tanke på lärlingens och företagarens rättsskydd finns det särskilda bestämmelser om rättelseförfarandet i fråga om bedömning av studieprestation intagna i lagens 15 och 19e §§. Landskapsregeringen finner det ändamålsenligt att möjligheten att begära rättelse även av andra beslut än bedömningsärenden görs möjlig enligt den föreslagna lagen. Förslaget förs fram inte minst på grund av att lärlingsnämnden inte utgör ett organ med självständig rätt till beslutsfattande utan besluten fattas av landskapsregeringen. Enligt gällande bestämmelser är besvärsgången sådan att nästa besvärsinstans är högsta förvaltningsdomstolen, vilket gör besvärsgången kort. Införandet av ett rättelseyrkande torde som ett komplement till de bestämmelser om självrättelse som finns i 8 kap.itlet förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland underlätta förvaltningsförfarandet. Enligt paragrafen införs således en möjlighet för en missnöjd part att inom 14 dagar hos landskapsregeringen begära rättelse av ett av myndigheten fattat beslut. Landskapsregeringen och dess biträdande organ lärlingsnämnden får enligt bestämmelsen endast pröva de krav som har framställts i rättelseyrkandet. Ett rättelseyrkande ska handläggas utan dröjsmål. Visar det sig att beslutet inte har tillkommit på rätt sätt eller innehåller uppenbara felaktigheter kan myndigheten ta upp ärendet på nytt. Kompletterande bestämmelser om rättelseyrkande finns i 41 § förvaltningslagen för landskapet Åland.
Möjligheten att begära rättelse av ett beslut är ett förvaltningsförfarande som föregår överklagandet till högsta förvaltningsdomstolen, som är egentlig förvaltningsrättsskipning. Rättelseyrkandet kan endast begäras av part och ska framställas skriftligen till landskapsregeringen. Med anledning av ett rättelseyrkande kan ett beslut ändras, upphävas eller fastställas. Endast de beslut som fattats med anledning av ett rättelseyrkande kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen.
23 § Besvär. Paragrafen föreslås anpassad till de föreslagna bestämmelserna om rättelseyrkande i 22b §. Beslut som landskapsregeringen (inklusive lärlingsnämnden) fattat får överklagas till högsta förvaltningsdomstolen. Innan ett beslut kan överklagas måste parten i fråga om beslut fattat vid landskapsregeringen begära rättelse av beslutet hos den beslutande myndigheten.
Ikraftträdelsebestämmelsen. Avsikten är att lagen ska träda i kraft tidigast den 1 januari 2009, det vill säga tidigast samtidigt med att den ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning som gäller de studiesociala förmånerna i ÅFS 2008/67 träder i kraft. I enlighet med 20 § 3 mom. självstyrelselagen föreslås dock att ikraftträdelsedatumet lämnas öppen för landskapsstyrelsen att fatta beslut om, ifall lagtingsbehandlingen och den därtill anslutna lagstiftningskontrollen inte skulle hinna bli färdig innan den 1 januari 2009.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 2 §, 3 § 1 mom., 4 §, 5 § 3 mom., 13 § 4 mom., 19 § 1, 2 och 4 mom. 22 och 23 §§ landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning, av dessa lagrum sådant 5 § 3 mom. lyder i landskapslagen 2002/83, samt
fogas till 5 § ett nytt 4 mom., till 12 § ett nytt 3 mom., till lagen ett nytt 6a kap., till lagen nya 19a-f §§, till 21 § ett nytt 2 mom. varvid nuvarande 2 mom. blir 3 mom. och till lagen en ny 22b § som följer:
2 §
Definitioner
I denna lag förstås med
läroavtal: ett med stöd av denna lag skriftligt ingånget arbetsavtal för viss tid genom vilket en lärling förbinder sig att personligen utföra arbete för en arbetsgivares räkning under dennes ledning, övervakning och handledning mot ersättning för att erhålla yrkeskunnighet i ett visst yrke eller inom ett delområde av ett yrke.
företagarläroavtal: ett med stöd av denna lag skriftligt ingånget avtal för viss tid mellan lärlingsnämnden och en företagare att i sitt eget företag få en läroavtalsutbildning.
läroavtalsutbildning: läroavtalsbaserad yrkesundervisning i arbetslivet i samband med praktiska arbetsuppgifter kombinerad med teoretisk undervisning.
3 §
Allmänt
Läroavtalsutbildningen kan ordnas som grundläggande yrkesutbildning, kompletteringsutbildning, vidareutbildning eller fortbildning. Läroavtalsutbildningen är öppen för alla personer som har fyllt 15 år och som har genomgått grundskolan eller inhämtat motsvarande undervisning på annat sätt.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4 §
Målsättning
Målsättningen för läroavtalsutbildningen är att ge lärlingen eller företagaren sådana teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att kvalificera sig för uppgifter i arbetslivet och som motsvarar kravet på utbildad arbetskraft inom respektive yrkessektor samt att största delen av utbildningen kan erhållas på en arbetsplats eller i ett eget företag.
Läroavtalsutbildning som ordnas som grundläggande yrkesutbildning, kompletteringsutbildning eller vidareutbildning leder till examen på gymnasialstadienivå inom ett visst yrke eller inom ett delområde av ett yrke eller annan examen på gymnasialstadienivå med angiven yrkesinriktning. Om läroavtalsutbildningen ordnas som fortbildning ska den bedrivas på gymnasialstadienivå.
5 §
Undervisning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I en läroavtalsutbildning för företagare genomförs den praktiska undervisningen med avvikelse från 2 mom. som praktiskt arbete i det egna företaget under ledning av en ansvarig handledare från ett annat företag eller en företagsorganisation. Om särskilda skäl föreligger får någon för uppgiften lämplig företrädare för utbildningsanordnaren utses till handledare. Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om handledning vid läroavtalsutbildning för företagare.
Landskapsregeringen fastställer läroplansgrunder för den utbildning som leder till examen och som ordnas enligt denna lag. Utgående från läroplansgrunderna antar lärlingsnämnden läroplaner.
12 §
Lärlingen
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om läroavtalsförhållandet utvecklar sig på ett sådant sätt att det inte är möjligt att få en tillfredställande undervisning ska lärlingen underrätta lärlingsnämnden om detta.
13 §
Arbetsgivaren
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om läroavtalsförhållandet utvecklar sig på ett sådant sätt att det inte är möjligt att ge lärlingen en tillfredställande undervisning ska arbetsgivaren underrätta lärlingsnämnden om detta.
19 §
Hävning av läroavtal
Är avtalsparterna eniga kan läroavtalet hävas med omedelbar verkan efter att lärlingsnämnden har underrättats skriftligen av arbetsgivaren.
Lärlingsnämnden kan, efter att ha hört lärlingen och arbetsgivaren, häva läroavtalet om undervisningen inte sköts i enlighet med denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen eller läroavtalets bestämmelser.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Utöver vad som föreskrivs i 1 kap. 4 § och 8 kap. 1 och 3 §§ arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) samt 3a §, 49 och 50 §§ sjömanslagen (FFS 423/1978) kan läroavtalet upphävas ensidigt, om arbetsgivaren upphör med sin rörelse, försätts i konkurs eller dör.
6a kap.
Företagarläroavtal
19a §
Inledande bestämmelse
I detta kapitel finns bestämmelser om den läroavtalsutbildning som baseras på ett företagarläroavtal och som ska iakttas på företagarläroavtalet istället för bestämmelserna om läroavtal i 4 och 5 kapitlet.
19b §
Avtalets giltighetstid och innehåll
Företagarläroavtalet träder ikraft vid den tidpunkt som anges i avtalet och upphör att gälla vid avtalstidens utgång eller då avtalet har upphävts. I avtalet ska den ansvarige handledaren för den praktiska undervisningen anges. Läroavtalsutbildningen för företagare baserar sig inte på ett arbetsavtal.
Läroavtalsförhållandet ska följa en individuell studieplan som avtalsparterna godkänner i samband med att läroavtalet ingås. Studieplanen ska bifogas till avtalet.
Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om avtalets innehåll och form samt om studieplanen.
19c §
Företagaren
Företagaren har rätt till undervisning och handledning i en trygg undervisnings- och arbetsmiljö och ska medverka till att en sådan miljö uppnås i framförallt den praktiska undervisning som ordnas i företagarens egna företag.
Företagaren ska delta vid utarbetandet av den individuella studieplan som bifogas läroavtalet.
Om läroavtalsförhållandet utvecklar sig på ett sådant sätt att det inte är möjligt att få en tillfredställande undervisning ska företagaren underrätta lärlingsnämnden om detta.
19d §
Bedömning
Efter avslutad eller avbruten utbildning erhåller företagaren ett betyg. Ett slutbetyg tilldelas företagare som har fullgjort läroavtalsutbildningen, medan ett skiljebetyg tilldelas företagare som har avbrutit utbildningen.
Bedömningen av den praktiska undervisningen utförs av den ansvarige handledaren enligt de bedömningsgrunder landskapsregeringen fastställt. Vid skolans eller annan utbildningsanordnares bedömning av den teoretiska undervisningen tillämpas de bedömningsgrunder som används inom motsvarande skolbunden undervisning.
Slutbetyg och skiljebetyg utfärdas av lärlingsnämnden. Närmare bestämmelser om betyg kan utfärdas i landskapsförordning.
19e §
Rättelse av bedömning
Företagaren har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna tillämpats på henne eller honom.
En företagare som är missnöjd med bedömningen av sin studieprestation kan skriftligen eller muntligen begära rättelse av den som utfört bedömningen inom 14 dagar från det att företagaren fått del av bedömningen. Är företagaren missnöjd även med rättelsen ska ärendet hänskjutas till landskapsregeringen som kan ålägga läraren eller den ansvarige handledaren att företa ny bedömning eller besluta vilket vitsord företagaren ska erhålla.
19f §
Hävning av företagarläroavtal
Är avtalsparterna eniga kan företagarläroavtalet hävas med omedelbar verkan.
Lärlingsnämnden kan, efter att ha hört företagaren och utbildningsanordnaren, häva läroavtalet om undervisningen inte sköts i enlighet med denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen eller läroavtalets bestämmelser.
20b §
Studiesociala förmåner för företagare
Bestämmelserna om studiesociala förmåner för lärlingar i 20 och 20a §§ ska i tillämpliga delar iakttas på den teoretiska undervisning som en företagare i en läroavtalsutbildning deltar i.
21 §
Utbildningsersättning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Utbildningsersättning kan betalas till ett annat företag, en organisation eller en utbildningsanordnare för de kostnader som orsakas av handledning och rådgivning till den företagare som får läroavtalsutbildning. En överenskommelse om storleken på ersättningen ska träffas mellan företrädaren för den ansvarige handledaren för den praktiska utbildningen och lärlingsnämnden innan ett företagarläroavtal ingås.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
22 §
Tillämpning av arbetsavtalslagen och sjömanslagen
Om inte annat är föreskrivet i denna lag eller i någon bestämmelse som utfärdats med stöd av den ska på läroavtal tillämpas arbetsavtalslagen med undantag för dess 1 kap. 3 och 8 §§, 2 kap. 4 och 5 §§, 4 kap. 4 och 5 §§, 6 kap., 7 kap. 1-5 §§ och 7-12 §§, 9 och 10 kap., 13 kap. 3 och 4 §§ samt motsvarande bestämmelser i sjömanslagen.
Denna paragraf ska inte tillämpas på företagarläroavtal.
22b §
Rättelse
Utöver vad som är föreskrivet i 15 och 19e §§ kan en part som är missnöjd med ett beslut som landskapsregeringen har fattat inom 14 dagar, räknat från den dag beslutet delgavs vederbörande, skriftligen begära rättelse hos den beslutande myndigheten. I rättelseyrkandet, som läggs till grund för myndighetens prövning, ska anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål.
23 §
Besvär
Beslut som landskapsregeringen fattat med anledning av ett rättelseyrkande enligt denna lag kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med vad därom i rikslagstiftningen är föreskrivet.
Denna lag träder i kraft
| Mariehamn den 28 augusti 2008 | |
|
Vicelantråd |
Britt Lundberg |
|
Föredragande ledamot |
Katrin Sjögren |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 22/2007-2008