Framställning 2/2004-2005
|
|
| ||
|
| FRAMSTÄLLNING nr 2/2004-2005 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2004-10-14 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändringar av vissa landskapslagar till följd av gjorda ändringar i rikets pensionslagstiftning och självstyrelselagen för Åland
Huvudsakligt innehåll
Den 1 januari 2005 träder nya pensionsbestämmelser för anställda inom offentlig sektor i kraft i riket. Enligt 1 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner (4/1997) blir riksbestämmelserna med vissa avvikelser automatiskt gällande i landskapet. De nya reglerna gäller för pensionsgrundande inkomster som intjänas från och med den 1 januari 2005.
Till följd därav föreslås endast några mindre ändringar i landskapets pensionslagstiftning. Enligt förslaget skall lagens 1 § 1 mom. 9 punkt, vilken innehåller en hänvisning till riksbestämmelserna om ordnande av pensionsskydd i statliga anställningsförhållanden som varar kortare tid än en månad (FFS 1152/1997), strykas. Vidare föreslås mindre justeringar av lagens 5 §. Bestämmelserna i 5 § innehåller avvikelser från rikets pensionslagstiftning i fråga om landskapets privaträttsligt anställda.
Till följd av att självstyrelselagen ändrats genom lagen om ändring av självstyrelselagen för Åland (FFS 68/2004) skall även besvärsbestämmelserna i lagens 6 § ändras. Enligt de nuvarande bestämmelserna i 6 § skall beslut som landskapsregeringen fattat med stöd av lagen överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Förslaget innebär att besluten i fråga skall överklagas hos försäkringsdomstolen. Enligt förslaget skall även besvärsbestämmelserna i 17 § 1 mom. landskapslagen om pension för lagtingsmän (45/1969) ändras på motsvarande sätt.
Lagförslaget innehåller även en ändring av bestämmelserna om tjänstemans avgångsålder i 41 § tjänstemannalagen för landskapet Åland (61/1987). Enligt förslaget ändras avgångsåldern från 65 år till 68 år.
Med hänsyn till att pensionsbestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2005 förutsätter landskapsregeringen att lagtinget behandlar lagförslagen i framställningen i sådan ordning att de kan träda i kraft den 1 januari 2005.
INNEHÅLL
1.2 Bestämmelserna i blankettlagens 1 §
Ändringarna i lagen om statens pensioner – en kort översikt
3.4 Lagändringar som skall göras till följd av ändringar i självstyrelselagen för Åland
2. Ändring av 17 § landskapslagen om pension för lagtingsmän
3. Ändring av 41 § tjänstemannalagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av 17 § landskapslagen om pension för lagtingsmän
L A N D S K A P S L A G om ändring av 41 § tjänstemannalagen för landskapet Åland
Allmän motivering
1. Gällande bestämmelser
1.1 Allmänt
Pensionsskyddet för landskapets anställda regleras av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner (4/1997), nedan kallad blankettlagen. Genom blankettlagen har riksförfattningarna om statens pensioner i huvudsak oförändrade bringats i kraft i landskapet. Avsikten med detta system är att landskapets anställda skall komma i åtnjutande av samma pensionsförmåner som statens anställda.
1.2 Bestämmelserna i blankettlagens 1 §
Enligt blankettlagens 1 § 1 mom. är den som står i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande till landskapet, med de i lagen angivna avvikelserna, berättigad till ålders-, invalid-, arbetslöshets-, och deltidspension samt andra förmåner i enlighet med vad om personer i statlig anställning är föreskrivet i
1) lagen om statens pensioner (FFS 280/1966),
2) lagen angående införande av lagen om statens pensioner (FFS 281/1966),
3) förordningen om statens pensioner (FFS 611/1966),
4) förordningen om verkställighet och tillämpning av lagen angående införande av lagen om statens pensioner (FFS 612/1966) samt
5) lagen om ordnande av pensionsskydd i statliga anställningsförhållanden som varar kortare tid än en månad (FFS 1152/1997).
Med andra förmåner avses rehabiliteringspenning och andra utgifter i samband med yrkesinriktad rehabilitering.
Om en person som står i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande till landskapet avlider skall dessutom, med de i lagen angivna avvikelserna, familjepension erläggas ur landskapets medel i enlighet med vad om personer i statlig anställning är föreskrivet i
1) lagen om statens familjepensioner (FFS 774/1968),
2) lagen angående införande av lagen om statens familjepensioner (FFS 775/1968),
3) förordningen om statens familjepensioner (FFS 796/1968) samt
4) förordningen om verkställigheten och tillämpningen av lagen angående införande av lagen om statens familjepensioner (FFS 797/1968).
Enligt blankettlagens 1 § 2 mom. skall de i 1 mom. angivna författningarna tillämpas sådana de lyder när lagen träder i kraft. Sker därefter ändring i någon av författningarna i fråga skall de ändrade bestämmelserna gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen.
Ändringarna i lagen om statens pensioner – en kort översikt
2.1 Allmänt
Den 1 januari 2005 träder nya pensionsbestämmelser för anställda inom offentlig sektor i kraft. De nya reglerna gäller för pensionsgrundande inkomster som intjänas från och med den 1 januari 2005. Huvudsyftet med reformen är att förenhetliga pensionssystemen varigenom pensionen för offentliganställda fastställs enligt samma principer som gäller för anställda inom den privata sektorn. Medellivslängden ökar fortsättningsvis och människor håller sig friska allt högre upp i åldrarna och de nya pensionsreglerna innebär en anpassning därtill. Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det fördelaktigt att människor arbetar längre och lagstiftaren har genom de nya bestämmelserna försökt skapa ett incitament för den enskilde arbetstagaren att stanna kvar längre i arbetslivet än vad som för närvarande är fallet.
2.2 Flexibel pensionsålder
För närvarande infaller den allmänna pensionsåldern vid 65 år men genom de nya bestämmelserna blir pensionsåldern mer flexibel jämfört med vad den varit tidigare. De offentliganställda ges å ena sidan möjlighet att gå i pension redan vid 63 års ålder. Den som å andra sidan vill arbeta vidare efter 65 års ålder kan göra det ända fram tills han eller hon fyller 68 år. Den som vill arbeta vidare efter 63 år får en högre pension jämfört den som förtidspensioneras innan han eller hon fyllt 63 år. De nya reglerna innebär att den framtida pensionen fastställs på basis av alla de inkomster som pensionstagaren intjänat mellan 18 och 68 år. Pension som intjänats efter den 1 januari 2005 samordnas således inte.
2.3 Tillväxtprocenter
Pensionen räknas utgående från en tillväxtprocent som är bunden till lönen för varje år och till förmånstagarens ålder. Pensionen kan börja intjänas från 18 års ålder och tillväxer årligen med 1,5 procent. Vid 53 års ålder stiger tillväxtprocenten till 1,9 procent och vid 63 års ålder till 4,5 procent. Eftersom tillväxtprocenten är större efter 63 års ålder förbättrar en senareläggning av pensioneringen pensionsskyddet avsevärt.
Landskapsregeringens förslag
3.1 Allmänt
I enlighet med blankettlagens 1 § träder de nya pensionsreglerna i statens pensionslag per automatik i kraft i landskapet med beaktande av i blankettlagen angivna avvikelser. Till följd därav behövs således bara några mindre ändringar i landskapslagstiftningen göras.
3.2 Korttidsanställda
Ändringarna i lagen om statens pensioner skall tillämpas på alla anställningar oavsett hur länge de varar. I riket har därför den separata lagen om ordnande av pensionsskydd i statliga anställningsförhållanden som varar kortare tid än en månad, nedan kallad kortidslagen, upphävts.
Landskapsregeringen föreslår därför att hänvisningen till korttidslagen i blankettlagens 1 § 1 mom. 9 punkt stryks.
3.3 Privaträttsligt anställda
Enligt förslaget skall blankettlagens 5 §, vilken innehåller bestämmelser om avvikelser från rikets pensionslagstiftning, ändras. Paragrafen reglerar pensionsförmånerna i vissa fall för personer som står i ett privaträttsligt anställningsförhållande till landskapet. Justeringen av 5 § måste göras för att den intjänade pensionen för de privaträttsligt anställda annars, till följd av ändringen i lagen om statens pensioner, skulle minskas retroaktivt, något som egendomsskyddsbestämmelserna i 15 § grundlagen (FFS 731/1999) inte tillåter. I landskapsstyrelsens framställning nr 26/1995-96 angående ändring av landskapslagstiftningen om landskapets pensioner konstateras följande. Egendomsskyddet har ansetts omfatta även den ekonomiska förmån som intjänad pensionsrätt utgör (se GrUU 5 och 6/1977 rd samt 21/1989 rd). De ändringar av pensionsförmånerna som gäller redan beviljad eller intjänad pensionsrätt, åtminstone när de inte kan anses vara obetydliga, kräver den lagstiftningsordning som gäller för stiftande av grundlag. Om det görs ändringar i det lagstadgade pensionsskyddet och ändringarna enbart gäller pension som intjänats sedan lagen trätt i kraft, finns det inget hinder att ändra pensionsförmånerna genom vanlig lag.
De ändringar som härvidlag skall göras i blankettlagen är av teknisk natur och innefattar bl.a. ändringar av vissa hänvisningar till paragrafer i lagen om statens pensioner.
3.4 Lagändringar som skall göras till följd av ändringar i självstyrelselagen för Åland
Besvärsförfarandet i pensionsärenden bör vara enhetligt oavsett ett överklagbart beslut fattas av landskapsregeringen eller av annan myndighet. Således har det inte ansetts ändamålsenligt att landskapsregeringens beslut i pensionsärenden överklagas till högsta förvaltningsdomstolen eftersom försäkringsdomstolen är sista besvärsinstans då ett pensionsärende handlagts av en annan myndighet än landskapsregeringen. Med anledning härav har bestämmelserna i 25 och 26 §§ självstyrelselagen för Åland (71/1991), vilka gäller förvaltningsrättskipning, ändrats genom lagen om ändring av lagen av självstyrelselagen för Åland (FFS 68/2004).
Ändringen av självstyrelselagen innebär att landskapsregeringens beslut i pensionsärenden överklagas hos försäkringsdomstolen. Tidigare fick besvär över lagligheten av landskapsstyrelsens beslut anföras hos högsta förvaltningsdomstolen. På den grunden skulle också besvär över landskapsstyrelsens beslut i pensionsärenden anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.
I blankettlagens 6 § stadgas att beslut som landskapsregeringen fattat med stöd av denna lag överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. I 17 § 1 mom. landskapslagen om pension för lagtingsmän (45/1969), nedan kallad lagtingsmannalagen, stadgas att ''part, som icke nöjes åt landskapsstyrelsens beslut i ärende rörande pension, må däri söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen på sätt därom stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (FFS 154/1950)''.
Med hänsyn till vad som anförts i inledningen till detta avsnitt föreslår landskapsregeringen att blankettlagens 6 § och lagtingsmannalagens 17 § ändras så att besvär över landskapsregeringens beslut i pensionsärenden överklagas hos försäkringsdomstolen. Eftersom lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden har upphävts genom ikraftträdelsebestämmelserna i förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996) föreslås även att hänvisningen i lagtingsmannalagens 17 § till den förra rikslagen ersätts med en hänvisning till den senare.
4. Förslagets verkningar
4.1 Ekonomiska verkningar
Allt det merarbete och de IT-investeringar som behövs på grund av att de nya pensionsbestämmelserna införs från och med årsskiftet kommer för landskapets del att innebära att priset för pensionsserviceavtalet med Statskontoret höjs.
För närvarande utreder landskapsregeringen vilka ekonomiska konsekvenser de nya pensionsbestämmelserna får för den service som regleras i avtalet. Med beaktande av att de slutfribrev som avser intjänandetiden fram till den 31 december 2004 skall vara uträknade den 30 juni 2008 kommer landskapets årliga kostnader som en följd därav att stiga betydligt.
När det gäller pensionsserviceavtalet med Kommunernas Pensionsförsäkring aviserades en höjning av servicepriset redan till den 1 januari 2004 men det beslöts att höjningen skall framskjutas tills dess att bestämmelserna i pensionsreformen träder kraft. Priset har varit detsamma sedan pensionsserviceavtalet med Kommunernas Pensionsförsäkring kom till 1996.
4.2 Administrativa verkningar
Antalet pensionsansökningar som skall behandlas ökar kraftigt. Pensionsuträkningarna överstiger redan det antal som det nuvarande avtalet med Statskontoret baseras på. Uträkningen av slutfribreven kommer att innebära mycket merarbete för landskapsregeringens avtals- och pensionsbyrå.
4.3 Jämställdhetskonsekvenser
Livsinkomstprincipen och de incitament som den innefattar erbjuder i framtiden goda chanser att höja pensionsnivån också mot slutet av tiden i arbetslivet. Den graderade tillväxtprocenten gagnar särskilt dem vars tid i arbetslivet har blivit ofullständig, t.ex. på grund av studier eller barnavård. Det uppkomna glappet kan effektivt kompenseras genom att tiden i arbetslivet förlängs i den ålder då tillväxten är förhöjd. Eftersom sammanjämkningen av familj och arbete ofta ger upphov till glapp för kvinnorna redan när de är i början av sin yrkesbana förbättrar reformen i synnerhet kvinnornas möjligheter till ett skäligt pensionsskydd.
Detaljmotivering
1. Ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner
1 § Lagens tillämpningsområde Mot bakgrund av vad som anförts i den allmänna motiveringen upphävs 1 mom. 9 punkten i denna paragraf.
5 § Avvikelser i fråga om landskapets privaträttsligt anställda I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen görs här de nödvändiga justeringarna i paragrafen för att de privaträttsligt anställda skall kunna bibehålla den pension som intjänats innan denna lag träder i kraft.
6 § Besvär Ändringen görs som en följd av att självstyrelselagen ändrats.
2. Ändring av 17 § landskapslagen om pension för lagtingsmän
17 § Ändringen görs som en följd av att självstyrelselagen ändrats.
3. Ändring av 41 § tjänstemannalagen för landskapet Åland
8 kap. Avgångsålder
41 § I paragrafen anges avgångsåldern för tjänstemän. Den allmänna avgångsåldern för tjänstemän är numera 65 år. Eftersom ändringarna i lagen om statens pensioner möjliggör en smidig pensionering i åldern mellan 63 och 68 år och pensionsskydd kan tjänas in tills man fyller 68 år, föreslås att den allmänna avgångsåldern för tjänstemän ändras till 68 år.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 1 § 1 mom. 9 punkten landskapslagen den 23 januari 1997 om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner (4/1997) sådan den lyder i landskapslagen den 7 augusti 2003 (57/2003),
ändras lagens 5 § 1 mom. och 6 §,
ersätts i lagen ordet ''landskapsstyrelsen'' i olika böjningsformer med ''landskapsregeringen'' i motsvarande former som följer:
5 §
Avvikelser i fråga om landskapets privaträttsligt anställda
I landskapet gäller följande avvikelser från bestämmelserna i lagen om statens pensioner i fråga om pensioner som intjänats före den 1 januari 2005 av landskapets privaträttsligt anställda:
1) de årtal som anges i 1 § 3 mom. sådant det lyder den 31 december 2004 skall i landskapet avse de årtal som anges i nedanstående tabell:
I 1 § 3 mom. angivet Årtal
årtal i landskapet
1992 1995
1998 2001
2) de årtal som anges i 4 § sådan den lyder den 31 december 2004 skall i landskapet avse de årtal som anges i nedanstående tabell:
I 4 § angivet årtal Årtal
i landskapet
1959 1962
1994 1997
3) den ökning som avses i 7a § 2 mom. sådant det lyder den 31 december 2004 skall räknas från det tredje kvartalet år 1996 fram till utgången av det tredje kvartalet av det kalenderår som föregått året för intjänande av i momentet nämnda arbetsförtjänst,
4) de årtal som anges i 10 § sådan den lyder den 31 december 2004 skall i landskapet avse de årtal som anges i nedanstående tabell:
I 10 § angivet årtal Årtal
i landskapet
1959 1962
1992 1995
1994 1997
1995 1998
5) de årtal som anges i 12 § sådan den lyder den 31 december 2004 skall i landskapet avse de årtal som anges i nedanstående tabell:
I 12 § angivet årtal Årtal
i landskapet
1959 1962
1994 1997
6) de årtal som anges i 6, 9, 19 och 34 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av statens pensioner (FFS 679/2004) skall i landskapet avse de årtal som anges i nedanstående tabeller:
I 6 mom. angivet årtal Årtal
i landskapet
1940 1943
1960 1963
1995 1998
I 9 mom. angivet årtal Årtal
i landskapet
1960 1963
1995 1998
I 19 mom. angivet årtal Årtal
i landskapet
1959 1962
I 34 mom. angivet årtal Årtal
i landskapet
1940 1943
Bestämmelserna i 1-2 punkten skall även tillämpas på pensioner som intjänats från och med den 1 januari 2005.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6 §
Besvär
Beslut som landskapsstyrelsen fattat med stöd av denna lag överklagas hos försäkringsdomstolen.
Denna lag träder i kraft den
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 17 § landskapslagen om pension för lagtingsmän
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 17 § 1 mom. landskapslagen den 25 juli 1969 om pension för lagtingsmän (45/1969) samt
ersätts i lagen ordet ''landskapsstyrelsen'' i olika böjningsformer med ''landskapsregeringen'' i motsvarande former som följer:
17 §
Part, som inte är nöjd med landskapsstyrelsens beslut i ett pensionsärende, har rätt att söka ändring i beslutet genom besvär hos försäkringsdomstolen i enlighet med besvärsbestämmelserna i förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996).
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
3.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 41 § tjänstemannalagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 41 § 1 mom. tjänstemannalagen den 6 augusti 1987 (61/1987) som följer:
41 §
Allmän avgångsålder för tjänsteman är 68 år, om inte lägre avgångsålder särskilt föreskrivits.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 14 oktober 2004 | |
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Jörgen Strand |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 2/2004-2005