Framställning 24/2006-2007

Lagtingsår: 2006-2007

Ladda ner Word-dokument

 

FRAMSTÄLLNING nr 24/2006-2007

 

Datum

 

 

2007-05-15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ny blankettlag om gödselfabrikat

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av rikets gödselfabrikatslag. Samtidigt upphävs landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av gödselmedelslagen. Förslaget innebär att landskapets lagstiftning på området igen blir i fas med reglerna i riket.

     Avsikten är att lagstiftningen skall träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Nuvarande regler 3

2. Den nya rikslagen. 3

3. Landskapsregeringens förslag. 4

4. Förslagets konsekvenser 5

4.1. Ekonomiska konsekvenser 5

4.2. Administrativa konsekvenser 5

4.3. Konsekvenser för hälsa och för miljö. 5

4.4. Konsekvenser för jämställdheten. 6

5. Ärendets beredning. 6

Detaljmotivering. 6

Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om gödselfabrikat 6

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om tillämpning i landskapet Åland av lagen om gödselfabrikat 8

Bilaga. 11

Lag om gödselfabrikat 29.6.2006/539. 11

 


 

Allmän motivering

 

1. Nuvarande regler

 

Genom landskapslagen (1993:106) tillämpas gödselmedelslagen (FFS 232/1993) i landskapet Åland. Därtill finns Ålands landskapsstyrelses beslut (1996:82) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om gödselmedel som utfärdats med stöd av blankettlagen.

 

2. Den nya rikslagen

 

I riket trädde den 1 juli 2006 en ny lag om gödselfabrikat (FFS 539/2006) ikraft. Gödselfabrikatslagen har tagits fram för att modernisera lagstiftningen. Därtill finns ändringar som följer av annan nationell lagstiftning, t.ex. grundlagsreformen, och som gäller författningsnivån, bemyndiganden, tillsynssystemet, administrativa tvångsmedel samt överklagande.

     Lagens syfte är att trygga växtproduktionen samt kvaliteten på livsmedlen och miljön. Detta syfte skall nås bl.a. genom att främja tillgången på säkra gödselfabrikat av hög kvalitet som är lämpliga för växtproduktion samt användningen av biprodukter som är tjänliga som gödselfabrikat. Syftet är även att se till att tillräckliga uppgifter om gödselfabrikat ges till den som köper och använder produkterna.

     I tillämpliga delar gäller gödselfabrikatslagen råvaror till gödselfabrikat i fråga om kommersiell tillverkning, utsläppande på marknaden, användning, transport, import samt export. Lagen gäller i tillämpliga delar också tillverkning för eget bruk. Gödselfabrikatslagen tillämpas därtill på tillsynen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 om gödselmedel (gödselmedelsförordningen) samt på tillsynen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (biproduktsförordningen).

     Gödselfabrikat som finns på marknaden skall antingen ingå i den nationella förteckningen över gödselfabrikats typbeteckningar eller i Europeiska gemenskapens förteckning över gödselmedelstyper.

     Den nya EG-lagstiftningen är mer omfattande än tidigare beträffande produkter som skall behandlas i samma regelverk; t.ex. trädgårdsgödsel har tillkommit i gödselmedelsförordningen och t.ex. biprodukter som aska från eldning som kan användas som kalkningsmedel behandlas i biproduktsförordningen.

     Vissa anläggningar som tillverkar gödselfabrikat eller råvaror till sådana måste godkännas enligt gödselfabrikatslagens 14 §. Bestämmelser om detta finns även i den nu gällande lagen. Biproduktsförordningen ställer krav på tillverkning av organiska gödselmedel av animaliska biprodukter och på användning av animaliska biprodukter som råvaror till gödselmedelsfabrikat. En tillsynsmyndighet skall inspektera och godkänna biogas- och komposteringsanläggningar och tekniska bearbetningsanläggningar för naturgödsel och kontrollera verksamhetsutövares förfaranden. Material från anläggningar som inte är godkända kan användas endast som stöd- eller täckmaterial på avstjälpningsplatser som är godkända i enlighet med miljölagstiftningen alternativt brännas i anläggning som är godkänd i enlighet med miljölagstiftningen.

     Bestämmelser om egenkontroll som kompletterar myndighetskontroll har förts in i lagstiftningen. Verksamhetsutövarens egenkontroll är att identifiera och förteckna tillverkning, hantering och lagring samt regelbunden övervakning. Till egenkontrollen av gödselfabrikaten hör vidare att råvarorna kan spåras. Myndighetsutövningen enligt den nya lagen är i huvudsak inriktad på tillsyn över verksamhetsutövarnas egenkontroll, marknadstillsyn och tillsyn över användningen av gödselfabrikat.

     För att samordna gödselmedelsförordningen och den finländska lagstiftningen finns i gödselfabrikatslagen bestämmelser om gödselfabrikats kvalitet, märkning och marknadsföring. Gödselmedelsförordningen förutsätter att medlemsstaterna fastställer påföljder för överträdelser av gödselmedelsförordningen samt att de fastställer de obligatoriska uppgifter som skall lämnas om gödselmedelsfabrikat som släpps ut på marknaden.

     Förvaltningsmyndigheten upprätthåller ett tillsynsregister över anmälningsskyldiga verksamhetsutövare och deras gödselfabrikat. Förvaltningsmyndigheten upprätthåller enligt gödselmedelsförordningen även ett register med godkända laboratorier som kan anlitas vid verksamhetsutövarnas egenkontroll.

     För att säkerställa att tillräcklig information finns hos berörda myndigheter finns i gödselfabrikatslagens 30 § en bestämmelse enligt vilken tillsynsmyndigheten åläggs att underrätta behöriga miljö-, livsmedels-, veterinär-, hälsoskydds-, räddnings- eller polismyndigheter om eventuella faror för människors eller djurs hälsa eller säkerhet, växters sundhet eller miljön som gödselfabrikat, dess råvara eller användningen av gödselfabrikat, dess råvara eller bägge orsakar.

     En ny skyddsklausul från gödselmedelsförordningen beträffande EG-gödselmedel finns i gödselfabrikatslagen 33 § enligt vilken en medlemsstat i EU tillfälligt kan förbjuda utsläppande på marknaden av ett visst gödselmedel inom sitt territorium eller kräva att det uppfyller särskilda villkor, om medlemsstaten har skälig anledning att misstänka att detta gödselmedel utgör en risk för människors eller djurs säkerhet eller hälsa eller utgör en miljörisk.

     Ett syfte med en nya gödselfabrikatslagen är att ge konsumenterna förtroende för jordbruksprodukters säkerhet, att kräva en hög konsumentskyddsnivå samt att visa på producenternas ansvar för råvarornas kvalitet. Detta implementerar rådets direktiv 85/374/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/34/EG. I den nya rikslagen finns därför klarare regler om strikt skadeståndsansvar beträffande gödselfabrikat som överensstämmer med lagstiftning på närliggande områden som t.ex. 22 § foderlagen och 14 § lagen om handel med utsäde. Dessa bestämmelser tillämpas genom landskapslagen (1999:18) om tillämpning i landskapet Åland av foderlagen och genom landskapslagen (2001:25) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om handel med utsäde.

     Konsumentskyddslagen (FFS 38/1978) och den lagstiftning som hänför sig till den gäller handel med gödselmedel och andra gödselfabrikat när en enskild konsument köper produkter av en näringsidkare är tillämpliga. Produktansvarslagen (FFS 694/1990) gäller gödselmedel och andra gödselfabrikat när en produkt har orsakat skada, på en privatperson eller på sådan egendom som vid tidpunkten för skadan i huvudsak var i enskild användning, därför att produkten inte varit tillräckligt säker. Inom köplagens (FFS 355/1987) tillämpningsområde faller annan handel. Skadeståndslagen (FFS 412/1974) kan i princip tillämpas på skador som orsakats av gödselfabrikat. Ovan nämnda lagar är allmänna lagar och i förhållande till dem tillämpas gödselfabrikatslagen som en kompletterande speciallag som gäller produkters kvalitet och märkning samt skadestånd.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av rikets gödselfabrikatslag. Landskapslagen är anpassad till landskapets förhållanden och innefattar inte några större avvikelser i förhållande till rikslagen.

     Det materiella innehållet i biproduktsförordningen rör ett rättsområde för vilken lagstiftningsbehörigheten enligt 27 § självstyrelselagen ankommer på riket (smittskydd för människor och djur), medan förvaltningen enligt 30 § 8 p. samma lag ankommer på landskapsregeringen. De förvaltnings- och tillsynsuppgifter som enligt lagen om gödselmedelsfabrikat ankommer på livsmedelssäkerhetsverket ankommer i landskapet på landskapsregeringen.

     Beträffande materiell gödselmedelslagstiftning föreslås att landskapslagen om tillämpning av gödselfabrikatslagen antas. De förvaltnings- och tillsynsuppgifter som finns enligt blankettlagen om gödselmedelsfabrikat ankommer i landskapet på lantbruksinspektören vid landskapsregeringens jordbruksbyrå.

     Landskapsregeringen har överlämnat en framställning med förslag till lagstiftning om en ny myndighet för miljö- och hälsoskyddet till lagtinget, Fr 22/2006-2007. Lagförslaget om den nya myndigheten förväntas inte påverka lagförslaget om tillämpning av gödselfabrikatslagen, eftersom den nya myndigheten inte skall sköta några förvaltningsuppgifter föranledda av lagstiftningen om gödselfabrikat.

     I riket finns jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat (JSMf 12/2007) och jord- och skogsbruksministeriets förordning om utövande och tillsyn av verksamhet gällande gödselfabrikat (JSMf 13/2007), vilka utfärdats med stöd av gödselfabrikatslagen. Om förslaget till landskapslag antas är avsikten att med stöd av denna utfärda en landskapsförordning om tillämpning i landskapet av de båda förordningarna.

 

4. Förslagets konsekvenser

 

4.1. Ekonomiska konsekvenser

 

Förslaget kan medföra en obetydlig kostnad för en del företag för upprättande av register för egenkontroll samt för ett godkänt laboratoriums analystjänster. Redan i tidigare lag fanns för näringsidkare ett liknande krav på register för gödselfabrikat. I detta register skulle anges tillverkning, marknadsföring och import av gödselfabrikat samt uppgifter om köp och försäljning av gödselfabrikat, köp av råvaror och fabrikats förvaringsplatser. I 12 § 3 mom. gödselfabrikatslagen anges undantag från skyldigheten att föra register.

 

4.2. Administrativa konsekvenser

 

Komplettering av tillsynsregister och upprättande av register över godkända laboratorier som kan anlitas av verksamhetsutövare vid egenkontroll medför inte konsekvenser för organisation eller personal hos landskapsregeringen. Detsamma gäller upprättandet av tillsynsplan.

 

4.3. Konsekvenser för hälsa och för miljö

 

Gödselfabrikaten eller biprodukterna får inte orsaka någon egentlig risk för människors eller djurs säkerhet eller hälsa, för växters sundhet eller för miljön. Förslaget syftar till att skador eller risk för skador som användningen av gödselfabrikat kan orsaka miljö och näringskedja minskas. Särskilt den eventuella risk för skador på miljön som följer av en ökad användning av biprodukter har beaktats i gödselfabrikatslagen. Egenkontroll hos verksamhetsutövare samt krav på godkända anläggningar för verksamhetsutövare föreslås utöver tillsyn. Med hjälp av gödselfabrikat av god kvalitet förbättras växternas tillväxt och skördar och slutprodukter blir av bättre kvalitet. Livsmedelssäkerhet följer av ett jord till bord-tänkande.

 

4.4. Konsekvenser för jämställdheten

 

Förslaget har inte några kända verkningar på jämställdheten mellan män och kvinnor.

 

5. Ärendets beredning

 

Ärendet har beretts av lagberedningen i samarbete med landskapsregeringens näringsavdelning samt social- och miljöavdelning. Ärendet har sänts på remiss till Ålands hälso- och sjukvård samt till Ålands producentförbund.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om gödselfabrikat

 

3 §. Förvaltningsuppgifter. Ansökan om fastställande av typbeteckningar och handelsnamn enligt förslagets 4 § lämnas till landskapsregeringen.

     Anmälan som avses i 11 § gödselfabrikatslagen skall göras till landskapsregeringen. Likaså skall ansökan om godkännande av anläggning som avses i 14 § gödselfabrikatslagen göras hos landskapsregeringen. Verksamhetsutövaren skall ge landskapsregeringen tillfälle att inspektera produktionsanläggningen innan verksamheten inleds enligt 14 § gödselmedelslagen. Godkända anläggningars egenkontrollrapport enligt 15 § gödselfabrikatslagen skall lämnas till landskapsregeringen.

     Tillsyn enligt 16 och 17 §§ gödselmedelslagen sker av landskapsregeringen. Landskapsregeringen har rätt att få upplysningar samt rätt att utföra inspektioner enligt 24 § gödselmedelslagen. Tillsynsplan enligt 23 § gödselfabrikatslagen och tillsynsregister enligt 29 § gödselfabrikatslagen upprättas av landskapsregeringen.

     Landskapsförvaltningen har inte de resurser som behövs för analyser av gödselmedel för godkännande. I praktiken kommer eventuella analyser av gödselmedel som inte är godkända i riket att genomföras av lämplig riksmyndighet. På basis av en sådan analys kan landskapsregeringen godkänna gödselmedel för marknadsföring. Landskapsregeringen kan låta en del tillsynsprov göras hos Ålands hälso- och sjukvård om resurser finns där. För en del tillsynsprov finns inte resurser på Åland. Dessa sänds till riket för analys. Förfarandet med att anlita rikets resurser överensstämmer med nuvarande förfarande.

 

4 §. Fastställande av typbeteckningar och handelsnamn. De gödselfabrikat som finns med i den nationella förteckningen över gödselfabrikats typbeteckningar, d.v.s. som har godkänts av behörig riksmyndighet, samt de gödselmedel som omfattas av Europeiska gemenskapens förteckning över gödselmedelstyper, d.v.s. EG-gödselmedel, innefattas av 6 § gödselfabrikatslagens 1 mom. och uppgifter om typbeteckning och handelsnamn behöver inte fastställas av landskapsregeringen för att föras in gödselmedlet till landskapet.

     Paragrafen innebär att preparat som avses i 6 och 7 §§ gödselfabrikatslagen som behörig myndighet/behörigt kontrollorgan i någon annan stat har godkänt innefattas om preparatet är av den typ som finns med i Europeiska gemenskapens förteckning över gödselmedelstyper. Anmälan skall dock årligen ske enligt 11 §.

 

5 §. Märkning. En språkbestämmelse finns även i nu gällande blankettlag.

 

6 §. Straffbestämmelser. Straffbestämmelserna överensstämmer med motsvarande straffbestämmelser i rikets gödselmedelslag. Därtill finns en straffbestämmelse gällande förseelse mot språkbestämmelse, vilken överensstämmer med motsvarigheten i den nu gällande blankettlagen.

 

8 §. Ikraftträdande. Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med självstyrelselagen 20 § 2 mom. föreslås att datumet för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

9 §. Övergångsbestämmelser. Övergångsbestämmelserna överensstämmer med motsvarande i rikets gödselmedelslag.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av lagen om gödselfabrikat

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Tillämpningsområde

Lagen om gödselfabrikat (FFS 539/2006) tillämpas i landskapet med de avvikelser som följer av denna lag. Gödselfabrikatslagen skall tillämpas i landskapet sådan den lyder när denna lag träder i kraft. Ändringar i gödselfabrikatslagen skall tillämpas i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket. Ändringar av bestämmelser beträffande vilka i denna lag föreskrivits avvikelser skall dock inte tillämpas i landskapet.

Hänvisas i gödselfabrikatslagen till bestämmelser i rikslagstiftningen vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen skall hänvisningarna anses avse bestämmelserna i landskapslagstiftningen.

 

2 §

Bestämmelser som inte skall tillämpas

     I landskapet tillämpas inte bestämmelserna i gödselfabrikatslagens:

     a) 18 § om auktoriserade inspektörer,

     b) 31 § om offentliggörande av tillsynsresultat samt

     c) 39 § om arvoden och kostnadsersättningar.

     Om allmänna handlingars offentlighet och om tystnadsplikt för landskapstjänstemän stadgas särskilt.

 

3 §

Förvaltningsuppgifter

     De förvaltningsuppgifter som enligt gödselfabrikatslagen ankommer på riksmyndighet skall i landskapet skötas av landskapsregeringen om dessa uppgifter enligt 23 § självstyrelselagen ankommer på landskapet.

 

4 §

Fastställande av typbeteckningar och handelsnamn

     Den som enligt 6 och 7 §§ gödselfabrikatslagen inför gödselfabrikat till landskapet eller släpper ut eller tillverkar sådant för utsläppande på marknaden, skall innan preparatet marknadsförs sända uppgift om typbeteckningen och handelsnamnet till landskapsregeringen för fastställelse av dem.

 

5 §

Märkning

     Om enligt 8 § gödselfabrikatslagen eller enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av denna lag uppgifter lämnas skriftligen av den som inför till landskapet, marknadsför, tillverkar för marknadsföring eller överlåter sådana gödselfabrikat som avses i gödselfabrikatslagen i varudeklaration eller på annat sätt, skall uppgifterna vara avfattade på svenska.

 

6 §

Straffbestämmelser

     Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

     1) tillverkar, tekniskt bearbetar, släpper ut på marknaden, använder, inför till landskapet eller exporterar gödselfabrikat eller råvaror som inte uppfyller de krav eller särskilda krav i 5–8 §§ gödselfabrikatslagen eller i bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag och som avser de krav som regleras i nämnda paragrafer, vilka ställs på gödselfabrikat, råvaror till dem eller förpackandet eller märkningen av dem,

     2) bryter mot en tillfällig begränsning som utfärdats med stöd av 9 § gödselfabrikatslagen,

     3) försummar den anmälningsskyldighet som föreskrivs i 11 § gödselfabrikatslagen eller försummar skyldigheten enligt 12 § gödselfabrikatslagen att föra register,

     4) försummar att ansöka om godkännande av en anläggning enligt 14 § gödselfabrikatslagen,

     5) bryter mot ett förordnande som utfärdats med stöd av 32 § gödselfabrikatslagen eller ett förbud som utfärdats med stöd av 33 § gödselfabrikatslagen, eller

     6) bryter mot ett förordnande om förstörande och utförsel som utfärdats med stöd av 35 § gödselfabrikatslagen,

     skall för förseelse mot landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av gödselfabrikatslagen dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs i någon annan lag.

Den som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet försummar att i varudeklaration eller på annat sätt lämna sådana skriftliga uppgifter på svenska språket som enligt gödselfabrikatslagen eller enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av denna lag skall lämnas köparen och mottagaren, skall för förseelse mot språkbestämmelse dömas till böter.

     Landskapsregeringen anmäler förseelser enligt paragrafen till åtalsprövning. Anmälan behöver inte göras, om förseelsen som helhet betraktad kan anses vara uppenbart ringa. I sådana fall kan landskapsregeringen tilldela den verksamhetsutövare som gjort sig skyldig till förseelsen en skriftlig anmärkning med uppmaning att korrigera felen.

 

7 §

Landskapsförordning

     Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighetsområde i landskapsförordning besluta att bestämmelser som utfärdats med stöd av gödselfabrikatslagen skall tillämpas i landskapet antingen oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.

 

8 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den __________.

     Genom denna lag upphävs landskapslagen (1993:106) om tillämpning i landskapet Åland av gödselmedelslagen.

     Ålands landskapsstyrelses beslut (1996:82) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om gödselmedel som utfärdats med stöd av den upphävda landskapslagen förblir, till den del det inte står i strid med denna lag, i kraft tills något annat föreskrivs.

     Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.

 

9 §

Övergångsbestämmelser

     En verksamhetsutövare som är anmälningsskyldig med stöd av 11 § 1 mom. gödselfabrikatslagen och som bedriver verksamhet som avses i lagen redan när denna lag träder i kraft, skall till landskapsregeringen göra anmälan enligt 11 § 1 mom. inom sex månader efter denna lags ikraftträdande.

     Ett godkännande av landskapsregeringen som motsvarar ett godkännande enligt 14 § gödselfabrikatslagen och som med stöd av biproduktförordningen har beviljats en anläggning före denna lags ikraftträdande förblir i kraft. Andra anläggningar som avses i 14 § gödselfabrikatslagen och som bedriver verksamhet enligt 14 § vid denna lags ikraftträdande skall ansöka om godkännande till landskapsregeringen inom 24 månader efter denna lags ikraftträdande. Landskapsregeringen skall behandla dessa ansökningar inom fyra månader efter den sista inlämningsdagen för ansökningarna.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 15 maj 2007

 

 

V i c e l a n t r å d

 

 

Jörgen Strand

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Lasse Wiklöf

 


Bilaga

 

 

Lag om gödselfabrikat 29.6.2006/539

 

     I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

 

1 kap.

Allmänna bestämmelser

 

1 §

Syfte

     Syftet med denna lag är att trygga växtproduktionen samt kvaliteten på livsmedlen och miljön genom att främja tillgången på säkra gödselfabrikat av hög kvalitet som är lämpliga för växtproduktion och användningen av biprodukter som lämpar sig som gödselfabrikat samt att se till att tillräckliga uppgifter om gödselfabrikat lämnas dem som köper och använder produkterna.

 

2 §

Tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas på gödselfabrikat och i tillämpliga delar på råvaror till gödselfabrikat i fråga om tillverkning för utsläppande på marknaden, utsläppande på marknaden, användning, transport, import samt export. Denna lag gäller i tillämpliga delar också tillverkning av gödselfabrikat för eget bruk.

     Denna lag tillämpas också på tillsynen över Europaparlamentets och rådets förordning nr 2003/2003 om gödselmedel (gödselmedelsförordningen) och på annan verkställighet som den förutsätter.

     Denna lag tillämpas också på tillsynen över Europaparlamentets och rådets förordning nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (biproduktförordningen) och på annan verkställighet som den förutsätter till den del verkställigheten gäller gödselfabrikat.

     Denna lag tillämpas inte på

     1) försök som utförs vid forskningsinstitut i vetenskapligt syfte eller produktutvecklingssyfte,

     2) gödselfabrikat som transporteras via Finland utan att förtullas,

     3) sådana biogas- och komposteringsanläggningar eller andra motsvarande anläggningar som bearbetar organiskt material och vilkas slutprodukter inte lämpar sig som gödselfabrikat eller som råvaror till sådana utan deponeras på en med stöd av miljölagstiftningen godkänd avstjälpningsplats eller bränns i en godkänd förbränningsanläggning, och inte heller på

     4) transporter som avses i lagen om transport av farliga ämnen (719/1994).

 

3 §

Förhållande till vissa författningar

     Angående krav på gödselfabrikat, råvaror till gödselfabrikat samt kemikalier som används som gödselfabrikat som sådana och tillverkning, lagring, förpackning och import av dem gäller utöver denna lag vad som bestäms i kemikalielagen (744/1989) och i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005).

     Angående krav på råvaror till gödselfabrikat samt på biprodukter som används som gödselfabrikat som sådana samt bearbetning, användning och bortskaffande av dem föreskrivs dessutom i hälsoskyddslagen (763/1994), miljöskyddslagen (86/2000), avfallslagen (1072/1993) och marktäktslagen (555/1981) samt i rådets förordning (EEG) nr 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen. Angående krav på gödselfabrikat av vegetabiliskt ursprung och råvaror till sådana föreskrivs dessutom i lagen om skydd för växters sundhet (702/2003). Angående krav på gödselfabrikat av animaliskt ursprung och råvaror till sådana föreskrivs dessutom i lagen om djursjukdomar (55/1980) och om krav i fråga om import i lagen om veterinär gränskontroll (1192/1996).

 

4 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) gödselfabrikat gödselmedel, kalkningsämnen, jordförbättringsmedel, växtunderlag, mikrobpreparat samt biprodukter som används som gödselfabrikat som sådana,

     2) gödselmedel ämnen och preparat som är avsedda att främja växters tillväxt eller att förbättra skördens kvalitet och vilkas verkan grundar sig på växtnäringsämnen eller på andra ämnen som är nyttiga för växter, människor eller djur,

     3) EG-gödselmedel sådana gödselmedel som uppräknats i bilagorna till gödselmedelsförordningen och uppfyller kraven i nämnda förordning samt överensstämmer med märknings- och förpackningsbestämmelserna och som är märkta "EG-GÖDSELMEDEL",

     4) kalkningsämnen oorganiska och organiska ämnen eller preparat som i huvudsak innehåller kalcium eller magnesium eller bägge grundämnena och som vanligen förekommer i oxid-, hydroxid-, karbonat- eller silikatform och som i huvudsak är avsedda att eliminera jordens surhet,

     5) jordförbättringsmedel ämnen som tillsätts jorden för att upprätthålla och förbättra dess fysikaliska egenskaper eller för att öka den biologiska aktiviteten i jorden,

     6) växtunderlag tekniskt bearbetade fasta eller flytande ämnen som är avsedda för odling av växter och till vilka andra gödselfabrikat är eller kan vara tillsatta,

     7) mikrobpreparat produkter som innehåller en eller flera kända mikrobstammar som har konstaterats ha en förbättrande inverkan på växters tillväxt eller näringsupptagning i fråga om en viss växtart eller växtkategori,

     8) biprodukt som används som gödselfabrikat som sådan produkter som uppstår i samband med verksamheten vid industri-, förbrännings- eller produktionsanläggningar, biogas- eller komposteringsanläggningar eller andra anläggningar samt avloppsreningsverk eller annan motsvarande verksamhet och som används som gödselfabrikat,

     9) skadliga ämnen, produkter och organismer sådana ämnen, produkter eller organismer som förekommer i gödselfabrikat eller råvaror till sådana och som kan medföra hälsorisker eller andra skador eller faror för människor, djur, växter, marken eller miljön i övrigt,

     10) teknisk bearbetning kompostering, rötning, sållning, malning, fräsning, upphettning, torkning, granulering, förpackning eller blandning med andra ämnen och annan motsvarande bearbetning för att produktifiera ett preparat,

     11) utsläppande på marknaden innehav av gödselfabrikat för försäljning, inklusive lagring och tillhandahållande, eller för annan överföring till tredje parter, antingen avgiftsfritt eller mot ersättning, samt försäljning och andra former av överföring,

     12) import införsel från andra länder än Europeiska unionens medlemsstater, med undantag för 40 §, där med import även avses införsel från Europeiska unionens övriga medlemsstater,

     13) export utförsel till andra länder än Europeiska unionens medlemsstater,

     14) verksamhetsutövare fysiska och juridiska personer som i anslutning till sin yrkesverksamhet tillverkar, tekniskt bearbetar, släpper ut på marknaden, transporterar, använder, importerar eller exporterar gödselfabrikat eller råvaror till sådana,

     15) egenkontroll verksamhetsutövarens eget tillsynssystem vars syfte är att säkerställa att gödselfabrikatet och bearbetningen av det uppfyller kraven.

     Vad som i denna lag bestäms om Europeiska gemenskapen eller Europeiska unionens medlemsstater gäller också Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och dess medlemsstater i den omfattning som förutsätts i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

 

2 kap.

Bestämmelser om gödselfabrikat

 

5 §

Allmänna krav

     Gödselfabrikat skall vara homogena, säkra och lämpliga för sitt ändamål och de skall uppfylla kraven i gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen samt denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Gödselfabrikat får inte innehålla sådana mängder skadliga ämnen, produkter eller organismer att användning i enlighet med bruksanvisningen kan orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller säkerhet, växters sundhet eller miljön. Råvaror till gödselfabrikat skall vara säkra och sådana att de gödselfabrikat som tillverkas av dem uppfyller kvalitetskraven.

     Verksamhetsutövaren skall ha ändamålsenliga lokaler, anordningar och utrustning för tillverkning, förvaring och transport av gödselfabrikat och råvaror till sådana. För att förhindra olägenheter för hälsan, säkerheten och miljön skall verksamhetsutövaren iaktta tillräcklig omsorgsfullhet och försiktighet vid bearbetning, användning, transport och lagring av gödselfabrikat och råvaror till sådana.

     Gödselfabrikat som innehåller mer än 28 viktprocent kväve i form av ammoniumnitrat skall uppfylla kraven enligt kapitel IV i gödselmedelsförordningen.

     Närmare bestämmelser om krav på kvalitet, bearbetning, användning, transport och lagring i fråga om gödselfabrikat och råvaror till sådana samt om särskilda krav på explosions- och brandfarliga gödselfabrikat utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

 

6 §

Gödselfabrikats typbeteckningar

     Endast sådana gödselfabrikat får importeras, släppas ut på marknaden eller tillverkas för utsläppande på marknaden vilkas typbeteckning ingår antingen i den nationella förteckningen över gödselfabrikats typbeteckningar eller i fråga om EG-gödselmedel i Europeiska gemenskapens (EG) förteckning över gödselmedelstyper som publiceras som bilaga till gödselmedelsförordningen.

     Till den nationella förteckningen över gödselfabrikats typbeteckningar kan fogas en ny typbeteckning, om

     1) de gödselfabrikat som ingår i den innehåller en sådan mängd näringsämnen att de är till nytta för växter eller om andra egenskaper hos de gödselfabrikat som ingår i den avsevärt förbättrar växternas tillväxt eller växtförhållandena,

     2) de gödselfabrikat som ingår i den kan analyseras och av dem kan tas prov med hjälp av en metod enligt EG:s lagstiftning eller, om någon EG-lagstiftning inte finns, med hjälp av internationellt godkända standardmetoder eller, om även sådana saknas, lika beprövade validerade metoder som är avsedda för analys och provtagning av gödselfabrikat,

     3) typbeteckningen är saklig och inte strider mot god sed eller är vilseledande.

 

7 §

Ansökan om typbeteckning för gödselfabrikat

     Ansökan om att en ny typbeteckning för ett gödselfabrikat skall tas in i den nationella förteckningen över gödselfabrikats typbeteckningar eller i EG:s förteckning över gödselmedelstyper görs hos Livsmedelssäkerhetsverket. Till en ansökan som gäller fogande av en ny typbeteckning till den nationella förteckningen över gödselfabrikats typbeteckningar skall fogas följande uppgifter:

     1) förslaget till ny typbeteckning och motiveringen till förslaget,

     2) en beskrivning av tillverkningsprocessen,

     3) en utredning om de råvaror som huvudsakligen används och deras ursprung,

     4) en utredning om den centrala kemiska och biologiska sammansättningen samt om de fysikaliska egenskaperna,

     5) provtagnings- och analysmetoder för att mäta väsentliga egenskaper,

     6) rekommenderad användningsmängd, bruksanvisningar och faktorer som begränsar användningen samt lagringsegenskaper, med beaktande av förebyggandet av olägenheter för hälsan, säkerheten och miljön, och

     7) sökandens kontaktuppgifter.

     Livsmedelssäkerhetsverket fattar beslut om att en typbeteckning skall godkännas för den nationella företeckningen över gödselfabrikats typbeteckningar. I den nationella förteckningen över gödselfabrikats typbeteckningar, som ges genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet, ges för varje typbeteckning uppgifter om erforderliga tillverkningsmetoder, väsentliga råvaror, näringsämnen och sättet att redovisa dem, näringsämnenas form och löslighet samt egenskaper som förbättrar växternas tillväxt och struktur eller som främjar växtförhållandena.

     Livsmedelssäkerhetsverket utarbetar ett utlåtande om tillfogandet av en typbeteckning till EG:s förteckning över gödselmedelstyper och sänder det till jord- och skogsbruksministeriet för vidarebefordran till Europeiska gemenskapernas kommission.

     Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

 

8 §

Märknings- och förpackningskrav

     Ett gödselfabrikat som släpps ut på marknaden skall ha en varudeklaration. I varudeklarationen skall skriftligen lämnas uppgifter om gödselfabrikatets typbeteckning, handelsnamn, egenskaper, användning och sammansättning samt om tillverkare och importör. Även andra uppgifter kan lämnas i varudeklarationen, om de är entydiga och mätbara och kan motiveras och inte kan vilseleda den slutliga användaren av gödselfabrikatet. Varudeklarationen skall tryckas eller fästas på gödselfabrikatets förpackning. När varorna är i lösvikt kan varudeklarationen dock fogas till de dokument som åtföljer produkten och deklarationen skall vara lättillgänglig för tillsynen. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om det närmare innehållet i de uppgifter som skall lämnas i varudeklarationen samt om tillåtna avvikelser från egenskaperna.

     Gödselfabrikat som släpps ut på marknaden, importeras och exporteras skall vara ändamålsenligt och säkert förpackade på ett sätt som beaktar produktens egenskaper. Oförpackade gödselfabrikat som levereras i lösvikt skall transporteras och under transporten förvaras på ett ändamålsenligt och säkert sätt som lämpar sig för ändamålet. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om förpackning av gödselfabrikat, förslutning av förpackningen samt leverans av oförpackade gödselfabrikat till den slutliga användaren.

     Kraven på märkning och förpackning av gödselfabrikat skall dessutom överensstämma med kraven i gödselmedelsförordningen och biproduktförordningen. Fosfor-, kalium-, kalcium-, natrium-, magnesium- och svavelhalterna i EG-gödselmedel som släpps ut på marknaden skall i varudeklarationen redovisas i grundämnesform, men de kan dessutom redovisas i oxidform på det sätt som avses i artikel 6 i gödselmedelsförordningen.

 

9 §

Tillfälliga begränsningar

     Om det finns grundad anledning att anta att ett gödselfabrikat eller råvaran till det kan orsaka betydande fara för människors eller djurs hälsa eller säkerhet, växters sundhet eller miljön, kan genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet tillverkningen, utsläppandet på marknaden, användningen och importen av dem tillfälligt förbjudas eller begränsas samt bestämmelser utfärdas om att de förbjudna gödselfabrikaten skall dras bort från marknaden och gårdarnas lager.

 

3 kap.

Bedrivande av verksamhet

 

10 §

Bedrivande av verksamhet

     En verksamhetsutövare skall ordna sin verksamhet så att de krav som i 5 § 2 mom. ställs på verksamheten uppfylls och så att verksamheten inte orsakar fara för människors eller djurs hälsa eller säkerhet, växters sundhet eller miljön.

 

11 §

Anmälningsskyldighet

     En verksamhetsutövare skall göra en skriftlig anmälan till Livsmedelssäkerhetsverket om sin verksamhet, väsentliga förändringar i verksamheten och nedläggning av verksamheten. Anmälan skall göras innan verksamheten inleds och till den skall fogas en beskrivning av hur verksamheten är organiserad. Anmälningsskyldigheten gäller emellertid inte verksamhetsutövare som bedriver enbart parti- eller detaljhandelsverksamhet eller enbart lagrar, transporterar eller använder gödselfabrikat eller råvaror till sådana, om inte gödselmedelsförordningens eller biproduktförordningens bestämmelser förutsätter anmälan. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan och hur den skall göras utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

     En verksamhetsutövare som tillverkar eller tekniskt bearbetar gödselfabrikat skall ge tillsynsmyndigheten möjlighet att utföra inspektion innan verksamheten inleds.

     En verksamhetsutövare enligt 1 mom. skall en gång om året i enlighet med anvisningar som ges av Livsmedelssäkerhetsverket meddela verket uppgifter om mängderna gödselfabrikat som tillverkats och om typbeteckningar och handelsnamn, de råvaror som använts för tillverkningen av gödselfabrikat och deras ursprung samt om gödselfabrikat som släppts ut på marknaden, importerats och exporterats samt om mängderna samt vid behov om användningsändamålen.

 

12 §

Skyldighet att föra register

     En verksamhetsutövare som tillverkar eller tekniskt bearbetar för utsläppande på marknaden, släpper ut på marknaden, importerar eller exporterar gödselfabrikat eller råvaror till sådana skall föra ett uppdaterat register över sin verksamhet, ur vilket de uppgifter som behövs för tillsynen kan fås fram utan svårighet. I registret skall föras in inköp av gödselfabrikat och råvaror till sådana, deras ursprung, hur mycket gödselfabrikat och råvaror som har bearbetats tekniskt och tillverkats, försäljningar och andra överlåtelser av gödselfabrikat och råvaror till sådana samt lagringsplatser. I registret skall dessutom antecknas mängderna importerade och exporterade gödselfabrikat och råvaror till sådana. Närmare bestämmelser om registrets innehåll och hur det skall organiseras utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

     För att säkerställa gödselfabrikatens spårbarhet skall en verksamhetsutövare enligt 1 mom. förvara de uppgifter om gödselfabrikatens ursprung och överlåtelse som behövs för tillsynen. Uppgifterna skall kunna kontrolleras av den behöriga myndigheten så länge som gödselfabrikatet levereras till marknaden och därefter under fem år efter det att verksamhetsutövaren har upphört att leverera gödselfabrikatet.

     Skyldigheten att föra register gäller inte verksamhetsutövare som enbart bedriver parti- eller detaljhandelsverksamhet eller enbart lagrar, transporterar eller använder gödselfabrikat, om det inte i gödselmedelsförordningens eller biproduktförordningens bestämmelser förutsätts att ett register förs.

 

13 §

Skyldighet att ha egenkontroll

     En verksamhetsutövare skall känna till de skeden i tillverkningen och bearbetningen som är kritiska med tanke på gödselfabrikatens kvalitet, så att verksamheten inte orsakar fara för människors eller djurs hälsa eller säkerhet, växters sundhet eller miljön. Verksamhetsutövaren skall regelbundet övervaka de kritiska skedena i tillverkningen och bearbetningen (egenkontroll).

     Skyldigheten att ha egenkontroll gäller inte en verksamhetsutövare som enbart transporterar eller använder gödselfabrikat eller råvaror till sådana, om detta inte förutsätts i gödselmedelsförordningen eller biproduktförordningen. En skriftlig plan för egenkontrollen skall utarbetas och tillställas Livsmedelssäkerhetsverket. Verksamhetsutövaren skall se till att de arbetstagare som deltar i tillverkningen och bearbetningen är medvetna om egenkontrollen.

     Livsmedelssäkerhetsverket skall ge råd om utarbetandet och genomförandet av planen för egenkontroll. Närmare bestämmelser om hur egenkontrollen skall ordnas och uppdateras kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

 

14 §

Godkända anläggningar

     En verksamhetsutövare som tillverkar, tekniskt bearbetar eller lagrar organiska gödselfabrikat eller råvaror till sådana skall vara godkänd av Livsmedelssäkerhetsverket när verksamheten inleds (godkänd anläggning). Till en ansökan om godkännande, som gäller en annan anläggning än en sådan som skall godkännas med stöd av biproduktförordningen, skall fogas följande uppgifter:

     1) en utredning om den nya anläggningen och dess verksamhet,

     2) en utredning om de råvaror som används och om slutprodukterna samt om var de används,

     3) anläggningens skriftliga plan för egenkontroll,

     4) den tidpunkt då anläggningen eller ändringen av den skall tas i bruk,

     5) miljötillståndet eller ansökan om det, och

     6) sökandens kontaktuppgifter.

     En godkänd anläggning skall ansöka om ett nytt godkännande, om den ändrar sin verksamhet avsevärt.

     Anläggningen skall godkännas, om verksamheten, konstruktionerna och utrustningen uppfyller kraven i biproduktförordningen samt denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Godkännande kan beviljas för viss tid. För en godkänd anläggning kan uppställas krav, begränsningar och andra villkor som gäller dess verksamhet, om verksamheten kan orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller säkerhet, växters sundhet eller miljön. Godkända anläggningar skall tilldelas registernummer.

     Bestämmelser om godkännande av anläggningar som tillverkar och bearbetar gödselfabrikat av animaliskt ursprung ingår i biproduktförordningen.

     Bestämmelser om det närmare innehållet i de uppgifter som skall lämnas i ansökan om godkännande av en anläggning och om ansökningsförfarandet kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

 

15 §

Godkända anläggningars egenkontrollrapport

     En godkänd anläggning skall varje år utarbeta en egenkontrollrapport, av vilken framgår resultaten av övervakningen av de kritiska skedena i tillverkningen och bearbetningen samt problem och brister som upptäckts vid egenkontrollen samt hur de har lösts. Egenkontrollrapporten skall tillställas Livsmedelssäkerhetsverket senast före utgången av mars kalenderåret efter tillsynsåret. En godkänd anläggning skall dessutom omedelbart underrätta Livsmedelssäkerhetsverket om alla de avvikelser i verksamheten som har en avsevärd inverkan på slutproduktens kvalitet.

     Bestämmelser om det närmare innehållet i de uppgifter som skall lämnas i anläggningarnas årliga egenkontrollrapporter kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

 

4 kap.

Myndigheter

 

16 §

Allmän styrning och tillsyn

     Den allmänna styrningen och övervakningen av verkställigheten av gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen och denna lag ankommer på jord- och skogsbruksministeriet.

 

17 §

Tillsynsmyndigheter

     Livsmedelssäkerhetsverket svarar för verkställigheten av gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen och denna lag samt för tillsynen över att gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen samt denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den iakttas samt för organiseringen av tillsynen. Livsmedelssäkerhetsverket anlitar arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar vid tillsynen. Förutom Livsmedelssäkerhetsverket övervakar tullverket importen och exporten av gödselfabrikat.

     Närmare bestämmelser om tullverkets tillsyn utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

 

18 §

Auktoriserade inspektörer

     Utöver vad som bestäms i 17 § kan Livsmedelssäkerhetsverket vid kontrollen och tillsynen anlita de inspektörer som den skriftligen bemyndigat för uppdraget och som den själv övervakar. På de auktoriserade inspektörerna tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppdrag enligt denna lag. Auktoriserade inspektörer skall ha den yrkeskompetens i fråga om gödselfabrikat som krävs för uppdraget i bemyndigandet eller annan yrkeskompetens som behövs för tillsynen över att lagen iakttas.

     Om en auktoriserad inspektör i enlighet med förvaltningslagen (434/2003) är jävig att utföra sitt uppdrag, kan den behöriga myndigheten förordna någon annan att tillfälligt sköta inspektörens uppgifter. På en tillfälligt förordnad person tillämpas vad som föreskrivs om auktoriserade inspektörer.

     En auktoriserad inspektör skall vid utförandet av sitt uppdrag fästa uppmärksamhet vid att verksamhetsutövaren kan framföra sina synpunkter för inspektören på sitt modersmål finska, svenska eller samiska. Om verksamhetsutövaren inte behärskar det språk som enligt språklagen (423/2003) skall användas, skall inspektören se till att nödvändig tolkning eller översättning enligt 26 § i förvaltningslagen finns tillgänglig.

     En auktoriserad inspektör skall förete ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande, om verksamhetsutövaren kräver det.

 

19 §

Godkända laboratorier

     Laboratoriet vid Livsmedelssäkerhetsverket fungerar som officiellt laboratorium enligt gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen och denna lag för analyser som hänför sig till tillsynen över gödselfabrikat och som officiellt laboratorium enligt biproduktförordningen för analyser som hänför sig till egenkontrollen. Analyser som hänför sig till tillsynen över gödselfabrikat och i biproduktförordningen förutsatta analyser som hänför sig till anläggningarnas egenkontroll kan också utföras i något annat laboratorium som Livsmedelssäkerhetsverket har godkänt. Andra laboratorier skall godkännas, om de är kompetenta att utföra ovan nämnda analyser enligt EG:s lagstiftning eller, om någon EG-lagstiftning inte finns, med internationellt godkända standardmetoder eller, om även sådana saknas, med lika beprövade validerade metoder som är avsedda för analys och provtagning av gödselfabrikat. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet bestäms närmare om de handlingar som skall fogas till ansökan och som visar att förutsättningarna föreligger.

     Godkännande kan beviljas för viss tid. För ett godkänt laboratorium kan uppställas krav, begränsningar och andra villkor som gäller verksamheten, om de gödselfabrikat som är föremål för analys kan orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller säkerhet, växters sundhet eller miljön. Ett godkänt laboratorium skall omedelbart underrätta Livsmedelssäkerhetsverket om sådana förändringar i verksamheten som inverkar på förutsättningarna för godkännande av laboratoriet.

     Livsmedelssäkerhetsverket skall för allmänt bruk föra en förteckning över godkända laboratorier. I förteckningen antecknas laboratoriets kontaktuppgifter och kompetensområde.

     En testanläggning som utför detonationssäkerhetsprov med gödselfabrikat skall vara ackrediterad för behörighetsområdet i fråga av Mätteknikcentralen (MIKES) eller av ett ackrediteringsorgan i någon annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller skall på något annat tillförlitligt sätt kunna påvisa sin behörighet.

 

5 kap.

Tillsyn

 

20 §

Allmänna principer för tillsynen

     Gödselfabrikat och råvaror till sådana skall övervakas objektivt och regelbundet. Övervakningen skall effektiviseras, om det kan misstänkas att ett gödselfabrikat eller råvaran till det eller verksamhetsutövarens verksamhet inte uppfyller de krav som föreskrivs i gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen eller denna lag eller med stöd av den. Tillsynsåtgärderna skall vara ändamålsenliga och på ett lämpligt sätt omfatta alla faser av tillverkningen, utsläppandet på marknaden, marknadsföringen, transporten, lagringen, användningen och bearbetningen av gödselfabrikat och råvarorna till sådana.

     Tillsynsmyndigheten skall vid behov ge verksamhetsutövarna nödvändiga anvisningar och uppmaningar angående iakttagandet av de krav som ställts med stöd av gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen eller denna lag. Närmare bestämmelser om tillsynen kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

 

21 §

Förhandsanmälningar

     En förhandsanmälan skall lämnas till tillsynsmyndigheten i fråga om gödselfabrikat eller råvaror till sådana som importeras från en annan medlemsstat inom Europeiska unionen eller från en stat utanför unionen. Skyldigheten att göra förhandsanmälan gäller inte EG-gödselmedel. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om vilka uppgifter som skall lämnas till tillsynsmyndigheten om ett parti gödselfabrikat eller råvaror till sådana samt när och hur verksamhetsutövaren skall göra förhandsanmälan.

     Ett parti gödselfabrikat eller råvaror till sådana som skall föras in till Finland kan, om tillsynsmyndigheten så bestämmer, förvaras under tullens uppsikt på ett ställe som godkänts av tillsynsmyndigheten tills tillsynsmyndigheten har fått tillräcklig utredning om att de krav som föreskrivs i gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen samt denna lag och med stöd av den uppfylls.

 

22 §

Godkända tullanstalter och gränsövergångsställen

     Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan föreskrivas närmare om de tullanstalter och gränsövergångsställen via vilka det är tillåtet att föra in gödselfabrikat och råvaror till sådana.

 

23 §

Tillsynsplan

     Livsmedelssäkerhetsverket skall årligen utarbeta en tillsynsplan för tillsynen.

I tillsynsplanen skall åtminstone anges de inspektioner som skall utföras, typerna av tillsynsobjekt och hur ofta de skall inspekteras. I planen skall dessutom anges grunderna för riskbedömningen av de olika typerna av tillsynsobjekt och grunderna för bedömningen av genomförandet av planen.

     Närmare bestämmelser om tillsynsplanen och dess innehåll kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

 

24 §

Rätt att utföra inspektioner

     Tillsynsmyndigheten och auktoriserade inspektörer har rätt att få tillträde till platser där gödselfabrikat eller råvaror till sådana samt handlingar som gäller dem hanteras, används eller förvaras, inspektera transportmedel, verksamhetsutövarens bokföring och det register som avses i 12 § samt avgiftsfritt ta nödvändiga prov av marken, råvaror till gödselfabrikat och av gödselfabrikat. På områden som omfattas av hemfriden får inspektion utföras endast av en myndighet och endast om det finns grundad anledning att misstänka att någon gjort sig skyldig till ett förfarande som är straffbart enligt denna lag och en inspektion är nödvändig för utredningen av brottet.

     Närmare bestämmelser om kontroll- och tillsynsförfarandet samt om provtagning och undersökning av prover utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

 

25 §

Rätt att få upplysningar

     Tillsynsmyndigheten samt de auktoriserade inspektörerna har rätt att av verksamhetsutövaren få de uppgifter och handlingar som behövs för inspektioner eller tillsyn enligt gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen eller denna lag.

 

26 §

Europeiska gemenskapens inspektörer

     Vad som i 24 och 25 § bestäms om finska myndigheters rätt att utföra inspektion och få upplysningar gäller också EG:s inspektörer. Vid dessa inspektioner skall Livsmedelssäkerhetsverket samarbeta med EG:s inspektörer.

 

27 §

Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter

     Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller sammanslutnings affärs- eller yrkeshemlighet eller ekonomiska ställning får utan hinder av bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna till

     1) åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott som avses i 5 kap. 1 § i tvångsmedelslagen (450/1987),

     2) de myndigheter som avses i 17 § och de inspektörer som avses i 18 § 1 mom. i denna lag för utförandet av uppgifter enligt denna lag, samt till

     3) utländska organ och inspektörer som avses i EG:s lagstiftning eller i något annat internationellt avtal som är bindande för Finland när det i EG:s lagstiftning eller i avtalet i fråga förutsätts att uppgifterna lämnas ut.

 

28 §

Handräckning

     Tillsynsmyndigheten har rätt att av gränsbevakningsväsendet samt polismyndigheterna och räddningsmyndigheterna få handräckning vid utförandet av uppgifter enligt gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen eller denna lag och bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

 

29 §

Tillsynsregister

     För tillsynen upprätthåller Livsmedelssäkerhetsverket ett riksomfattande register över anmälningsskyldiga verksamhetsutövare enligt 11 § 1 mom. I registret antecknas

     1) verksamhetsutövarens namn och adress samt andra nödvändiga kontaktuppgifter,

     2) verksamhetsställenas adresser och kontaktuppgifter,

     3) verksamhetsutövarens bransch,

     4) registernummer, när det är fråga om en godkänd anläggning enligt 14 §, samt

     5) uppgifter om förbud, straff och andra tvångsmedel eller påföljder som bestämts för verksamhetsutövaren med stöd av 32–37 §.

     Uppgifterna utplånas ur registret tre år efter det att verksamhetsutövaren har upphört med sin verksamhet.

     På insamling, behandling och registrering av personuppgifter samt på användning och utlämnande av uppgifter som finns införda i registret tillämpas i övrigt personuppgiftslagen (532/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

 

30 §

Skyldighet att lämna uppgifter

     Om tillsynsmyndigheten vet eller har skäl att misstänka att ett gödselfabrikat, råvaran till det eller användningen av dem kan orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller växters sundhet eller miljön, skall tillsynsmyndigheten utan hinder av sekretessbestämmelserna, beroende på farans natur, omedelbart underrätta de behöriga miljö-, livsmedels-, veterinär‑, hälsoskydds-, räddnings- eller polismyndigheterna om detta.

 

31 §

Offentliggörande av tillsynsresultat

     Livsmedelssäkerhetsverket offentliggör tillsynsresultaten. Sekretessbelagda uppgifter som avses i 27 § får dock inte offentliggöras.

     Närmare bestämmelser om offentliggörande av tillsynsresultaten kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

 

6 kap.

Administrativa tvångsmedel och påföljder

 

32 §

Förordnande

     Om en verksamhetsutövare inte iakttar gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen eller denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den och bristerna inte uppfyller kraven för utfärdande av förbud enligt 33 §, kan tillsynsmyndigheten bestämma att verksamhetsutövaren skall fullgöra sin skyldighet inom en med hänsyn till sakens natur tillräcklig tid.

 

33 §

Förbud

     Livsmedelssäkerhetsverket kan förbjuda att ett gödselfabrikat eller råvaran till det

     1) tillverkas, om den tillverknings- eller förvaringslokal som används vid tillverkningen, tillverkningsmetoden eller tillverkningsutrustningen eller tillverkarens metod för egenkontroll eller produkten inte uppfyller de krav som ställs på den i denna lag eller med stöd av den eller i gödselmedelsförordningen eller biproduktförordningen,

     2) bearbetas, om den bearbetnings- eller förvaringslokal, den bearbetningsmetod eller den bearbetningsutrustning som används eller verksamhetsutövarens metod för egenkontroll eller produkten inte uppfyller de krav som ställs på den i denna lag eller med stöd av den eller i gödselmedelsförordningen eller biproduktförordningen,

     3) släpps ut på marknaden eller används, om gödselfabrikatet, förpackandet av det eller uppgifterna om det inte uppfyller de krav som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den eller i gödselmedelsförordningen eller biproduktförordningen eller om gödselfabrikatet används i strid med bruksanvisningarna,

     4) transporteras eller lagras, om transportmaterielen eller lagerlokalerna inte uppfyller de krav som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den eller i gödselmedelsförordningen eller biproduktförordningen,

     5) importeras eller exporteras, om verket vid en inspektion upptäcker att gödselfabrikatet inte uppfyller de kvalitetskrav som föreskrivs i denna lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller i gödselmedelsförordningen eller biproduktförordningen,

     6) släpps ut på marknaden, om explosions- eller brandfarliga gödselfabrikat inte har genomgått detonationssäkerhetsprov i enligt med de krav som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den eller i gödselmedelsförordningen.

     Förbudet skall omedelbart återkallas, om bristen har avhjälpts eller olägenheten har rättats till så att förbjudet inte längre är nödvändigt.

     Om saken inte tillåter dröjsmål, kan förutom Livsmedelssäkerhetsverket även någon annan i 17 § avsedd tillsynsmyndighet utfärda ett tillfälligt förbud som gäller ett parti gödselfabrikat. Ett tillfälligt förbud skall utan dröjsmål föras till Livsmedelssäkerhetsverket för avgörande. Förbudet förfaller, om Livsmedelssäkerhetsverket inte har fattat ett beslut enligt 1 mom. inom en vecka efter att förbudet utfärdades.

     Livsmedelssäkerhetsverket skall omedelbart underrätta jord- och skogsbruksministeriet om ett förbud som gäller EG-gödselmedel.

 

34 §

Återkallande av godkännande

     Livsmedelssäkerhetsverket skall återkalla godkännandet av en anläggning enligt 14 § eller ett laboratorium enligt 19 §, om anläggningen eller laboratoriet lägger ned den verksamhet som utgör grund för godkännandet. Dessutom kan verket återkalla ett godkännande, om ett laboratorium eller en anläggning på något väsentligt sätt bryter mot krav som ställs i denna lag eller med stöd av den eller om verksamheten inte längre uppfyller kraven för beviljande av godkännande och om dessa brister inte kan avhjälpas inom en rimlig tid som utsatts av verket. Ett godkännande kan dock återkallas omedelbart, om det är nödvändigt på grund av en oskälig fara som verksamheten medför för människors eller djurs hälsa eller säkerhet, växters sundhet eller miljön.

 

35 §

Förordnande om förstörande och utförsel

     Om det med stöd av 33 § är förbjudet att tillverka, bearbeta, släppa ut på marknaden, använda, importera eller exportera ett gödselfabrikat eller råvaran till det, kan Livsmedelssäkerhetsverket bestämma att gödselfabrikatet eller råvaran på det sätt som verket godkänner skall bearbetas på nytt, förstöras eller återsändas till avgångslandet på verksamhetsutövarens bekostnad. Till beslutet kan fogas bestämmelser om det förfarande som skall iakttas vid verkställigheten.

 

36 §

Vite och tvångsutförande

     Livsmedelssäkerhetsverket kan förena ett förordnande enligt 32 §, ett förbud enligt 33 § 1 mom. eller ett förordnande om förstörande eller utförsel enligt 35 § med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad. Även arbetskrafts- och näringscentralen kan fatta ett beslut om hot om tvångsutförande eller tvångsutförande.

     I ärenden som gäller vite, hot om tvångsutförande och tvångsutförande iakttas viteslagen (1113/1990).

 

37 §

Straffbestämmelse

     Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

     1) tillverkar, tekniskt bearbetar, släpper ut på marknaden, använder, importerar eller exporterar gödselfabrikat eller råvaror som inte uppfyller de krav eller särskilda krav som i 5–8 § eller med stöd av dem utfärdade bestämmelser och föreskrifter ställs på gödselfabrikat, råvaror till dem eller förpackandet eller märkningen av dem,

     2) bryter mot en tillfällig begränsning som utfärdats med stöd av 9 §,

     3) försummar den anmälningsskyldighet som föreskrivs i 11 § eller skyldigheten enligt 12 § att föra register,

     4) försummar att ansöka om godkännande av en anläggning enligt 14 §,

     5) bryter mot ett förordnande som utfärdats med stöd av 32 § eller ett förbud som utfärdats med stöd av 33 §, eller

     6) bryter mot ett förordnande om förstörande och utförsel som utfärdats med stöd av 35 §,

skall för förseelse mot lagen om gödselfabrikat dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.

     Livsmedelssäkerhetsverket anmäler för de tillsynsmyndigheters räkning som avses i 4 kap. förseelser enligt 1 mom. till åtalsprövning. Anmälan behöver inte göras, om förseelsen som helhet betraktad kan anses vara uppenbart ringa. I sådana fall kan verket tilldela den verksamhetsutövare som gjort sig skyldig till förseelsen en skriftlig anmärkning med uppmaning att korrigera felen.

 

7 kap.

Särskilda bestämmelser

 

38 §

Avgifter

     För myndighetsprestationer enligt gödselmedelsförordningen, biproduktförordningen eller denna lag tas avgifter ut till staten enligt vad som föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

 

39 §

Arvoden och kostnadsersättningar

     Livsmedelssäkerhetsverket betalar arvoden och kostnadsersättningar för inspektioner och provtagningar enligt denna lag till de inspektörer som auktoriserats av verket.

 

40 §

Skadeståndsskyldighet

     Den som tillverkat, låtit tillverka eller importerat gödselfabrikat skall ersätta skador som åsamkas köparen av att ett gödselfabrikat i yrkesmässig användning inte uppfyller kraven i biproduktförordningen, gödselmedelsförordningen och i denna lag samt i författningar som utfärdats med stöd av den eller genom att gödselfabrikatet avviker från uppgifterna i varudeklarationen mer än vad som är tillåtet enligt de nämnda författningarna. Ersättning skall betalas även om skadan inte orsakats uppsåtligen eller av vårdslöshet.

     Någon skadeståndsskyldighet enligt 1 mom. föreligger dock inte, om den mot vilken skadeståndsanspråket framställs visar att det är sannolikt att gödselfabrikatet inte varit behäftat med det fel som orsakat skadan vid den tidpunkt då han släppte ut gödselfabrikatet på marknaden.

     Angående skyldigheten för den som tillverkat, låtit tillverka eller importerat gödselfabrikatet att ersätta skador som gödselfabrikatet har orsakat på person eller på sådan egendom som är avsedd för enskild användning eller konsumtion och som den skadelidande huvudsakligen har använt på ett sådant sätt föreskrivs i produktansvarslagen (694/1990).

 

41 §

Ändringssökande

     Ändring i beslut som tillsynsmyndigheten har meddelat med stöd av denna lag söks genom besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd med iakttagande av vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Besvärsskriften kan också tillställas tillsynsmyndigheten, som utan dröjsmål skall sända besvärsskriften samt handlingarna i ärendet och sitt utlåtande om besvären till besvärsnämnden.

     Ändring i beslut om ett tillfälligt förbud enligt 33 § 3 mom. får inte sökas särskilt genom besvär.

 

42 §

Verkställighet

     I ett beslut som fattas med stöd av denna lag kan det bestämmas att beslutet skall iakttas innan det har vunnit laga kraft, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat.

 

43 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

     Genom denna lag upphävs gödselmedelslagen av den 26 februari 1993 (232/1993) jämte ändringar. De beslut och förordningar som jord- och skogsbruksministeriet har utfärdat med stöd av den upphävda lagen förblir likväl, till den del de inte står i strid med denna lag, i kraft tills något annat föreskrivs.

     Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

 

44 §

Övergångsbestämmelser

     En verksamhetsutövare som är anmälningsskyldig med stöd av 11 § 1 mom. i denna lag och som bedriver verksamhet som avses i denna lag redan när lagen träder i kraft, skall göra anmälan enligt 11 § 1 mom. inom sex månader efter lagens ikraftträdande.

     Ett godkännande som motsvarar ett godkännande enligt 14 § och som med stöd av biproduktförordningen har beviljats en anläggning före lagens ikraftträdande förblir i kraft. Andra anläggningar som avses i 14 § och som bedriver verksamhet enligt 14 § vid lagens ikraftträdande skall ansöka om godkännande inom 24 månader efter lagens ikraftträdande. Livsmedelssäkerhetsverket skall behandla dessa ansökningar inom fyra månader efter den sista inlämningsdagen för ansökningarna.

 

RP 71/2005, JsUB 3/2006, RSv 51/2006, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 (32003R2003); EGT nr L 304, s. 1, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 (32002R1774); EGT nr L 273, s. 1