Framställning 27/2006-2007

Tillhör ärendet: Ändring av grundskolelagen
Lagtingsår: 2006-2007

Ladda ner Word-dokument

 

FRAMSTÄLLNING nr 27/2006-2007

 

Datum

 

 

2007-05-24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändring av grundskolelagen

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ändring av grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland. Genom lagändringen föreslås landskapsregeringen fastställa dag för skolarbetets början och slut liksom elevernas lovdagar.

     Samtidigt anpassas grundskolelagen till den nya religionsfrihetslagen (FFS 453/2003). Vidare föreslås att grundskolelagen ändras så att skolan kan göra ändringar även i elevernas val av frivilliga språk om en ändamålsenlig undervisning inte kan ordnas på annat sätt. Dessutom föreslås en teknisk justering av 33 § grundskolelagen, så att omnämnandet av tjänst som föreståndare stryks i paragrafen.

     Avsikten är att den föreslagna lagändringen skall träda i kraft så snart som möjligt. Ändringen av bestämmelserna om elevernas skolarbete föreslås däremot träda i kraft först från och med det läsår som börjar efter det att lagen har trätt i kraft.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund och förslag till ändringar 3

1.1 Allmänt 3

1.2 Elevernas skolarbete. 3

1.3 Religions- och livsåskådningskunskap. 3

1.4 Valfria läroämnen. 5

1.5 Tjänster vid grundskolan. 5

2. Lagstiftningsbehörigheten. 6

3. Förslagets verkningar 6

4. Beredningsarbetet 6

Detaljmotivering. 6

Landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland. 6

Lagtext 9

L A N D S K A P S L A G om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland  9

Parallelltexter 11

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund och förslag till ändringar

 

1.1 Allmänt

 

Undervisningen i grundskolan regleras genom grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland och grundskoleförordningen (1995:95) för landskapet Åland. Grundskoleundervisningen är en kommunal angelägenhet och drivs således i kommunal regi.

 

1.2 Elevernas skolarbete

 

Enligt 14 § grundskolelagen börjar grundskolans läsår den 1 augusti och slutar den 31 juli. Elevernas skolarbete skall enligt 15 § grundskolelagen omfatta minst 188 arbetsdagar per läsår. Av särskilda skäl kan landskapsregeringen besluta att antalet arbetsdagar skall vara färre än 188. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på annan vardag än lördag skall dessa dagar frånräknas arbetsdagarna.

     Av 15 § grundskolelagen följer vidare att arbetsåret börjar i augusti och slutar senast den 8 juni. Enligt 6 § grundskoleförordningen skall skolnämnden varje läsår fastställa antalet arbetsdagar för eleverna samt tidpunkten för när elevernas arbetsår börjar och slutar och när elevernas lovdagar infaller. Elevernas vårdnadshavare skall i god tid underrättas om sistnämnda tidpunkter.

     Bestämmelsen om att arbetsåret skulle sluta senast den 8 juni infördes från och med det läsår som började den 1 augusti 1998. Enligt den grundskolelag som trädde i kraft den 1 augusti 1995 skulle arbetsåret sluta senast den vecka som inföll den 31 maj. Orsaken till att en ändring av arbetsårets slutdatum genomfördes år 1998 var att öka flexibiliteten för kommunerna att planera elevernas skolarbete på så vis att arbetsåret kunde pågå en vecka in i juni samtidigt som sommarlovet kunde fortgå till senare delen av augusti. Genom lagändringen fick kommunerna större beslutanderätt. Kulturutskottet (KU 2/1997-98) konstaterade dock vid behandlingen i lagtinget att lagändringen skulle medföra att skolornas arbetsår kunde variera i högre grad än tidigare från kommun till kommun. Detta kunde enligt utskottet leda till problem då det i vissa hänseenden kunde vara mer praktiskt att flera kommuner börjar och slutar skolåret samtidigt, särkilt med tanke på att vissa lärare undervisar i flera kommuner. Utskottet uttryckte vidare en förhoppning om att kommunerna skulle sträva efter en samordning av skolans arbetsår.

     Den frihet som grundskolelagen har givit kommunerna i fråga om bestämmandet av elevernas skolarbete har inte medfört den samordning av skolstart, lovdagar och avslutning som landskapsregeringen kunde önska. Landskapsregeringen föreslår därför att ett mer samordnat system för bestämmande av skolornas skolstart, lovdagar och avslutning införs. Förslaget medför att det förfarande som iakttogs enligt 1988 års grundskollag (1998:18) för landskapet Åland återinförs, det vill säga att landskapsregeringen fastställer dag för skolarbetets början och slut liksom elevernas lovdagar. Tidsramen för elevernas skolarbete bibehålls, vilket innebär att skolarbetet börjar i augusti och slutar senast den 8 juni.

 

1.3 Religions- och livsåskådningskunskap

 

I grundskolan ges enligt 18 § grundskolelagen undervisning i läroämnen och ämneshelheter som dels är gemensamma för alla elever, dels valfria för den enskilda eleven. De gemensamma läroämnena och ämneshelheterna är svenska, engelska, matematik, naturkunskap, samhällskunskap samt konst- och färdighetsämnen. Ämneshelheten naturkunskap omfattar undervisning i naturvetenskapliga, områdesgeografiska samt samhälleliga element, det vill säga undervisning i biologi, geografi, fysik och kemi. Ämneshelheten samhällskunskap omfattar förutom samhällslära även ekonomi, historia och religionskunskap. De valfria läroämnena skall omfatta åtminstone ett av ämnena finska, tyska eller franska.

     Enligt 18 § 4 mom. grundskolelagen skall undervisning i livsåskådningskunskap ordnas då en elev med stöd av religionsfrihetslagen (FFS 267/1922) befriats från undervisningen i religionskunskap och vårdnadshavaren inte ordnar annan undervisning för eleven. Den 1 augusti 2003 trädde en ny religionsfrihetslag (FFS 453/2003) i kraft. Det gör att den hänvisning till den gamla religionsfrihetslagen som finns i 18 § 4 mom. grundskolelagen måste ändras. Enligt 8 § i den gamla religionsfrihetslagen skulle en elev på ansökan av vårdnadshavaren befrias från undervisningen i religionskunskap om eleven inte tillhör det religionssamfund som majoriteten av eleverna tillhörde. Befrielsen beviljas av skolans rektor och innebär att eleven är helt befriad från skolans verksamhet under den tid de övriga eleverna får undervisning i religionskunskap.

     Den nya religionsfrihetslagen inkluderar inte en bestämmelse om befrielse från religionsundervisningen. En bestämmelse om befrielse från religionsundervisningen ansågs enligt motiven till den nya religionsfrihetslagen (RP 170/2002) passa dåligt med 11 § grundlagens bestämmelser om religionsfrihet. Bestämmelserna om befrielse ansågs dessutom ge ett intryck av att eleven hade en skyldighet att delta i den religionsundervisning som läroinrättningen erbjöd, oberoende av elevens egen religiösa åskådning, om han eller hon inte hade befriats från denna skyldighet. För att en bestämmelse om religionsundervisning skall anses vara förenlig med grundlagens krav på religionsfrihet får ingen ens som utgångspunkt antas delta i en sådan religionsundervisning som inte motsvarar personens egen religiösa åskådning. Den som tillhandahåller religionsundervisning skall således inte ha någon prövningsrätt i denna fråga. Fastän den gamla religionsfrihetslagen inte ansågs kränka elevernas rättsställning genomfördes en ändring av lagstiftningen till ett mer modernare skrivsätt, så att lagtexten bättre än förut motsvarar grundlagens bestämmelser om religions- och samvetsfrihet. I 6 § i den nya religionsfrihetslagen finns endast en skrivning om att rätten att få religionsundervisning bestäms särskilt.

     För att anpassa 18 § 4 mom. grundskolelagen till den nya religionsfrihetslagen föreslås att momentet ändras. Som nämnts ovan finns inte längre några bestämmelser om befrielse från religionsundervisning i den nya religionsfrihetslagen, varför hänvisningen till religionsfrihetslagen kan slopas. För det första föreslås att den huvudregel som i praktiken iakttas enligt gällande bestämmelser lyfts fram i lagtexten, det vill säga att religionsundervisningen skall ges enligt den religion i det religionssamfund till vilken majoriteten av eleverna i landskapet hör. De elever som hör till nämnda religionssamfund deltar i undervisningen i sin egen religion. Vidare föreslås att en uttrycklig bestämmelse intas i momentet som anger att en elev inte skall behöva delta i religionsundervisning enligt den religion som majoriteten av eleverna i landskapet omfattar om han eller hon inte tillhör det religionssamfund som utövar denna religion. Om vårdnadshavaren i denna situation inte ordnar annan undervisning för eleven eller om eleven överhuvudtaget inte hör till något religionssamfund skall skolan ordna undervisning i livsåskådningskunskap för eleven.

     Genom förslaget vill landskapsregeringen poängtera att religionsundervisningen i första hand handlar om att trygga elevernas rättigheter, inte om att tillvarata religionssamfundens intressen. Förslaget medför även en ändring av förvaltningsförfarandet eftersom vårdnadshavaren inte längre behöver ta initiativ till befrielse från religionsundervisningen, utan skolan får nu formellt sett ett större ansvar att utreda vilka elever som skall omfattas av den undervisning i religionskunskap alternativt livsåskådningskunskap som skolan ordnar. Någon förändring i vårdnadshavarens ansvar att ge undervisning i elevens egen religion föreslås inte.

     I momentets sista mening införs en ny bestämmelse som föranleds av att den nya religionsfrihetslagen inte längre förbjuder medlemskap i flera religionssamfund samtidigt. För att föregripa den situation att en elev kan komma att tillhöra flera religionssamfund, däribland exempelvis den religion som skolan ordnar religionsundervisning i, föreslås att en bestämmelse intas i lagen som anger att elevens vårdnadshavare i en sådan situation skall besluta om eleven skall undervisas enligt den religionskunskap eller livsåskådningskunskap som skolan ordnar eller enligt den undervisning som vårdnadshavaren har rätt att ordna.

 

1.4 Valfria läroämnen

 

Enligt 18 § 3 mom. grundskolelagen skall de valfria läroämnena vid grundskolan omfatta åtminstone ett av ämnena finska, tyska eller franska. Eleven beslutar enligt 18 § 6 mom. grundskolelagen tillsammans med vårdnadshavaren om vilka valfria läroämnen eleven skall delta i. Efter att ha hört vårdnadshavaren och eleven kan skolan göra de ändringar i valen som ett ändamålsenligt ordnande av undervisningen kräver, dock så att ändringar i valet av främmande språk inte kan göras.

     Bestämmelsen i 18 § innebär att elever skall ha rätt till undervisning i åtminstone ett av tre främmande språk, enligt elevens frivilliga val, oberoende av undervisningsgruppens storlek. Bestämmelsen kan medföra problem inte minst för små lands- och skärgårdsgårdskommuners grundskolor, om endast en elev väljer ett av de främmande språken. Kommunen är i dessa situationer skyldig att ordna undervisning i språket. Landskapsregeringen anser inte en sådan situation som ändamålsenlig ur bland annat en pedagogisk och ekonomisk synvinkel och föreslår att det införs en möjlighet för skolan att göra ändringar även i elevernas val av frivilliga språk.

 

1.5 Tjänster vid grundskolan

 

Varje grundskola skall enligt 11 § grundskolelagen ledas av en rektor eller föreståndare. Enligt 33 § grundskolelagen kan det i grundskolan finnas tjänst som rektor eller föreståndare och tjänster som lärare, skolkurator, skolpsykolog och elevassistent. Lärartjänster är tjänster som lektor, klasslärare, specialklasslärare och speciallärare. Enligt 24 § grundskoleförordningen skall en föreståndare utses i skolor där en rektorstjänst inte inrättas. Föreståndaren skall utses bland skolans lärare. Då en föreståndare utses skall en lärare som är behörig för sin tjänst utses framom en lärare som inte är behörig.

     Som framkommer av motiven till grundskolelagen (Stu 10/1993-1994) var avsikten med grundskolelagens 11 § att om en föreståndare utsågs, så skulle en lärare utses till föreståndare vid sidan av sin egen tjänst. Trots detta fick 33 § grundskolelagen en lydelse som möjliggör att även en tjänst som föreståndare kan finnas vid grundskolan.

     Landskapsregeringen föreslår att denna felskrivning rättas till så att det inte längre enligt 33 § grundskolelagen skall kunna finnas en tjänst som föreståndare. Genom förslaget anpassas lagtexten även till hur tjänstekollektivavtalet är utformat. Någon förändring föreslås inte i fråga om ledarskapet av en grundskola. Även i fortsättningen skall varje grundskola ledas av en rektor eller föreståndare.

 

2. Lagstiftningsbehörigheten

 

Landskapet har enligt 18 § 1, 4 och 14 punkterna i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen, kommunernas förvaltning, kommunernas tjänsteinnehavare, tjänstekollektivavtal för kommunernas anställda och undervisning.

 

3. Förslagets verkningar

 

Förslaget medför ett administrativt merarbete för landskapsregeringen i och med att landskapsregeringen föreslås fastställa dag för skolarbetets början och slut liksom elevernas lovdagar.

     De föreslagna ändringarna av undervisningen i religions- och livsåskådningskunskap medför ändringar av förvaltningspraxis eftersom vårdnadshavaren inte längre behöver ta initiativ till befrielse från religionsundervisningen. I stället är det grundskolan som å tjänstens vägnar utreder vilka elever som skall omfattas av den undervisning i religionskunskap alternativt livsåskådningskunskap som skolan ordnar. I praktiken är inte ändringen stor i förhållande med nuvarande regler. Någon förändring i vårdnadshavarens ansvar att ge undervisning i elevens egen religion föreslås inte.

     Ändringen av valfriheten i fråga om främmande språk kan innebära administrativa fördelar för kommunerna, eftersom ändringen gör det enklare att ordna ändamålsenliga undervisningsgrupper och kan även i vissa fall ha positiva ekonomiska verkningar.

     Förslaget har inga kända konsekvenser för miljön eller jämställdheten.

     De föreslagna ändringarna av elevernas skolarbete i grundskolelagen medför att 6 § grundskoleförordningen måste ändras samtidigt med att de föreslagna ändringarna av grundskolelagen träder i kraft.

 

4. Beredningsarbetet

 

Under flera års tid har frågan om grundskolornas skolstart, lovdagar och avslutning varit föremål för utredning och diskussion. I samband med beredningen av landskapsbudgeten för år 2007 riktade skolbyrån vid landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning en förfrågan om läsårets skolstart och avslutning till kommunernas skoldirektörer, skolornas rektorer, Ålands lärarförening, Ålands handelskammare, Ålands köpmannaförening och turistförbundet på Åland. Ett förslag till framställning har sedan varit på remiss till berörda kommunala organ samt lärarföreningen. Vid beredningen av denna framställning har de svar som inkommit vid ovannämnda remisser tagits i beaktande.

     Som en följd av den nya religionsfrihetslagen gjordes under år 2004 en utredning om undervisningen i religions- och livsåskådningskunskap (27 U30/2007). Även landskapet Ålands läroplan för grundskolan har inventerats och ändrats till den del det gäller undervisning i religions- och livsåskådningskunskap (81 U30/2005 och 74 U30/2006). Ändringarna i läroplanen skall tillämpas från och med läsåret 2007-2008. Utredningen om undervisningen i religions- och livsåskådningskunskap och ändringen i grundskolans läroplan har beaktats vid beredningen av denna framställning.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

 

15 § Elevernas skolarbete. Enligt paragrafen föreslås eleverna fortsättningsvis ha rätt till minst 188 skolarbetsdagar. Bestämmelserna om vilka dagar som skall räknas från arbetsdagarna förslås flyttade från paragrafens 2 mom. till 1 mom., eftersom 1 mom. reglerar arbetsdagarna.

     Enligt 2 mom. föreslås att landskapsregeringen framöver skulle fastställa dag för skolarbetets början och slut liksom elevernas lovdagar. Benämningen arbetsår föreslås ersatt med benämningen elevernas skolarbete. Benämningen elevernas skolarbete i stället för arbetsår betonar att lärarna kan förutsättas arbeta även utanför den tidsperiod som omfattas av elevernas skolarbete. Någon förändring i tidsramen för elevernas skolarbete föreslås inte.

     Elevernas vårdnadshavare skall enligt 3 mom. i god tid underrättas om tidpunkterna för skolarbetets början och slut samt elevernas lovdagar. En motsvarande bestämmelse finns i 6 § grundskoleförordningen för landskapet Åland, som kommer att upphävas samtidigt med att den föreslagna lagen träder i kraft.

 

18 § Läroämnen. För att anpassa 18 § grundskolelagen till den nya religionsfrihetslagen måste 4 mom. ändras. Eftersom den nya religionsfrihetslagen inte längre innehåller några bestämmelser om befrielse från religionsundervisning kan hänvisningen till religionsfrihetslagen strykas.

     Enligt förslaget lagfästs den huvudregel som i praktiken redan iakttas enligt gällande bestämmelser, då religionsundervisningen skall ges enligt den religion i det religionssamfund till vilken majoriteten av eleverna i landskapet hör. De elever som hör till nämnda religionssamfund deltar i undervisningen i sin egen religion. Landskapsregeringen föreslår dessutom att en uttrycklig bestämmelse intas i momentet som anger att en elev inte skall behöva delta i religionsundervisning enligt den religion som majoriteten av eleverna i landskapet omfattar, om han eller hon inte tillhör det religionssamfund som utövar denna religion. Om vårdnadshavaren i sådan situation inte ordnar annan undervisning för eleven eller om eleven överhuvudtaget inte hör till något religionssamfund skall skolan ordna undervisning i livsåskådningskunskap för eleven. Någon förändring i vårdnadshavarens ansvar att ge undervisning i elevens egen religion föreslås således inte.

     I momentets sista mening införs en ny bestämmelse som föranleds av att den nya religionsfrihetslagen inte längre förbjuder medlemskap i flera religionssamfund samtidigt. För att föregripa en situation att en elev kan komma att tillhöra flera religionssamfund, däribland exempelvis den religion som skolan ordnar religionsundervisning i, föreslås att en bestämmelse intas i paragrafen som anger att elevens vårdnadshavare i en sådan situation skall besluta om eleven skall undervisas enligt den religionskunskap eller livsåskådningskunskap som skolan ordnar eller enligt den undervisning som vårdnadshavaren har rätt att ordna.

     Samtidigt föreslås 6 mom. ändrad så att skolan kan göra ändringar även i elevernas val av frivilliga språk om en ändamålsenlig undervisning inte kan ordnas på annat sätt.

 

33 § Tjänster. I paragrafens 1 mom. föreslås att omnämnandet av tjänst som föreståndare utgår, eftersom föreståndare skall utses bland skolans lärare vid sidan av sin egen tjänst.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

     Bestämmelserna om elevernas skolarbete i 15 § föreslås däremot träda i kraft först från och med det läsår som börjar efter det att den föreslagna lagen har trätt i kraft. Med tanke på sedvanlig lagtingsbehandling och lagstiftningskontroll samt nödvändigt förberedelsearbete inför ett beslut om skolarbetets början och slut samt elevernas lovdagar kan bestämmelserna elevernas skolarbete träda i kraft tidigast i samband med det läsår som börjar den 1 augusti 2008. Även bestämmelsen om valet av valfria ämnen i 18 § 6 mom. föreslås träda i kraft först från och med det läsår som börjar efter det att den föreslagna lagen har trätt i kraft. Landskapsregeringen anser det mer ändamålsenligt att den förändring i elevernas språkundervisning som förslaget i 18 § 6 mom. kan ge upphov skall genomföras först från och med ett nytt läsår.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 15 §, 18 § 4 och 6 mom. samt 33 § 1 mom. grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland, av dessa lagrum 15 § sådan den lyder i landskapslagen 1998/18, som följer:

 

15 §

Elevernas skolarbete

     Elevernas skolarbete skall omfatta minst 188 arbetsdagar per läsår. Av särskilda skäl kan landskapsregeringen besluta att antalet arbetsdagar skall vara färre än 188. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på annan vardag än lördag skall dessa dagar frånräknas arbetsdagarna.

     Elevernas skolarbete börjar i augusti och slutar senast den 8 juni. Dag för skolarbetets början och slut liksom elevernas lovdagar fastställs av landskapsregeringen.

     Elevernas vårdnadshavare skall i god tid underrättas om de tidpunkter som avses i 2 mom.

 

18 §

Läroämnen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Undervisning i religionskunskap skall ges enligt den religion i det religionssamfund till vilken majoriteten av eleverna i landskapet hör. De elever som hör till nämnda religionssamfund deltar i undervisningen i sin egen religion. Om en elev tillhör ett annat religionssamfund än det som majoriteten av eleverna tillhör och vårdnadshavaren inte ordnar annan undervisning för eleven eller om eleven inte tillhör något religionssamfund skall eleven ges undervisning i livsåskådningskunskap. Om en elev tillhör flera än ett religionssamfund beslutar elevens vårdnadshavare om eleven skall undervisas enligt den religionskunskap eller livsåskådningskunskap som skolan ordnar eller enligt den undervisning som vårdnadshavaren enligt föregående mening har rätt att ordna.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Eleven beslutar tillsammans med vårdnadshavaren om vilka valfria ämnen eleven skall delta i. Efter att ha hört vårdnadshavaren och eleven kan skolan göra de ändringar i valen som ett ändamålsenligt ordnande av undervisningen kräver.

 

33 §

Tjänster

     I grundskolan kan finnas tjänst som rektor och tjänster som lärare, skolkurator, skolpsykolog och elevassistent. Lärartjänster är tjänster som lektor, klasslärare, specialklasslärare och speciallärare.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

     Bestämmelserna om elevernas skolarbete i 15 § och valfria ämnen i 18 § 6 mom. skall träda i kraft från och med det läsår som börjar efter det att lagen har trätt i kraft.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 24 maj 2007

 

 

Landskapsregeringsledamot

 

 

Lasse Wiklöf

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Britt Lundberg

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 27/2006-2007