Framställning 5/2005-2006
|
|
| ||
|
| FRAMSTÄLLNING nr 5/2005-2006 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2005-11-29 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Nya arbetslöshetsförmåner för arbetssökande
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att arbetssökande på Åland även ges rätt till grunddagpenningens förhöjningsdel och grunddagpenningens tillägg för sysselsättningsplan. Samtidigt föreslås en ändring av den av lagtinget nyligen antagna landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet (se FR 7/2004-2005), så att lagstiftningen kompletteras med bestämmelser om sysselsättningsplan för arbetssökande.
Syftet med förslaget är att skapa bättre förutsättningar för en arbetstagare, som varit verksam i arbetslivet länge och vars anställningsförhållande har upphört av orsaker som inte har att göra med arbetstagarens eget förfarande, att sysselsättas på nytt så snabbt som möjligt. Sysselsättningsfrämjande åtgärder skall enligt förslaget kunna erbjudas den arbetssökande redan under arbetstagarens uppsägningstid.
Avsikten är att de föreslagna lagarna skall kunna träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.1 Omställningsskyddet som en del av det inkomstpolitiska avtalet
2.1 Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
2.2. Landskapslag om arbetsmarknadspolitiska verksamheten
2.3 Riksbestämmelserna tillämplighet på Åland
3. Landskapsregeringens förslag
2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Omställningsskyddet som en del av det inkomstpolitiska avtalet
Den 16 december 2004 undertecknades ett inkomstpolitiskt avtal (inpo) på två och ett halvt år. Det nya avtalets avtalsperiod är 16 februari 2005 - 30 september 2007.
I det inkomstpolitiska avtalet ingår en ny modell för hur arbetsgivare, arbetstagare och arbetskraftsmyndigheter skall förfara i samband med uppsägningar på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker. Modellen kallas för en modell för sysselsättnings- och omställningsskyddsåtgärder. Avsikten med modellen är att skapa ett system som möjliggör att de uppsagda kan hitta en ny anställning så snabbt som möjligt. Modellen består av tre centrala punkter:
1) den uppsagda arbetstagarens rätt till en individuell sysselsättningsplan,
2) möjlighet att söka jobb under arbetstid utan att förlora löneinkomster samt
3) rätt till ett förhöjt arbetslöshetsskydd som aktiverar sysselsättningen.
Enligt inpo-avtalet skall den individuella sysselsättningsplanen vara frivillig och göras upp av arbetskraftsmyndigheterna. En av de mest betydande förändringarna i det nya inpo-avtalet är att den uppsagda får rätt till betald ledighet för att söka jobb, delta i anställningsintervjuer eller i arbetskraftspolitisk utbildning under uppsägningstiden. Rätten till betald ledighet uppgår till 5-20 dagar beroende på uppsägningstiden. Förändringarna gäller arbetstagare som har en sammanlagd arbetshistoria på minst tre år och som blir uppsagda av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker. Nytt i avtalet är också att till de personer som deltar i åtgärder som innefattas i sysselsättningsplanen betalas ett förhöjt arbetslöshetsskydd under högst 185 dagar. För att få det förhöjda stödet krävs förutom en arbetshistoria på minst tre år också minst tio månaders medlemskap i arbetslöshetskassa (inkomstrelaterade dagpenningens tillägg för sysselsättningsplan) och uppfyllande av arbetsvillkoret på 43 veckor i arbete.
1.2 Ny rikslagstiftning
Allmänt
För att kunna förverkliga inpo-avtalets modell för sysselsättnings- och omställningsskyddsåtgärder, nedan kallad omställningsskydd, gjordes även vissa lagändringar. De lagar som berördes var arbetsavtalslagen (FFS 55/2001), lagen om samarbete inom företag (FFS 725/1978), lagen om offentlig arbetskraftsservice (FFS 1295/2002), lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002), lagen om finansiering av arbetslöshetsförmånerna (FFS 555/1998) och sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004). Lagändringarna (FFS 456-461/2005) trädde i kraft den 1 juli 2005 och baseras på regeringens proposition nr 48/2005,
Syftet med den nya lagstiftningen är att en arbetstagare som varit verksam i arbetslivet länge och vars anställningsförhållande har upphört av orsaker som inte har att göra med arbetstagarens eget förfarande skall sysselsättas på nytt så snabbt som möjligt. Avsikten är också att skapa bättre möjligheter att redan under arbetstagarens uppsägningstid kunna erbjuda arbetstagare sysselsättningsfrämjande åtgärder. Genom reformen effektiveras även samarbetet mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetskraftsmyndigheterna, samtidigt som en klar åtgärdsmodell för samarbetsförhandlingarna skapas i fråga om uppsägningar som beror på ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker. Åtgärderna kombineras även med nya förhöjda förmåner.
Arbetsavtalslagen
Genom ändringen av arbetsavtalslagen i FFS 456/2005 utökades arbetsgivarens informations- och upplysningsplikt gentemot såväl personal som de statliga arbetskraftsbyråerna. Till lagen fogades även en bestämmelse som gav en uppsagd arbetstagare rätt till ledighet med full lön för att under uppsägningstiden söka nytt arbete eller delta i andra åtgärder som främjar möjligheterna till ny sysselsättning. Ledigheten, som fastställs på basen av arbetstagarens uppsägningstid, kan vara allt från 5 till 20 arbetsdagar.
Syftet med arbetsgivarens utökade upplysningsplikt i form av ett meddelande till arbetskraftsbyrån, är att garantera arbetskraftsbyrån mer omfattande och bättre uppgifter om arbetskraftsminskningar och de uppsagdas yrkesfärdigheter. På basen av meddelandet kan sedan arbetskraftsbyrån reservera tillräckliga resurser och även i övrigt förbereda sig på att tillhandahålla tjänster.
Lagen om samarbete i företag
Ändringen av lagen om samarbete inom företag i FFS 457/2005 gäller framför allt införandet av en sysselsättningsfrämjande handlingsplan, som skall göras upp i samarbete med personalen när samarbetsförfarandet inleds. Av handlingsplanen skall framgå den planerade tidtabellen för samarbetsförhandlingarna, förfarandena vid förhandlingarna samt de planerade handlingsprinciper som under uppsägningstiden kommer att iakttas vid användningen av arbetskraftstjänster och vid främjandet av arbetssökande och utbildning. Syftet med planen är att samarbetet på arbetsplatserna skall utvecklas till en logisk serie uppbyggd av utredningar, information, gemensam planering av verksamhetsprinciper och förhandlingar, vilken stöder och främjar arbetstagarnas möjligheter till ny sysselsättning, och i vilken deltar arbetsgivaren och arbetstagarna eller tjänstemännen eller deras företrädare och dessutom de statliga arbetskraftsmyndigheterna.
Arbetskraftsmyndigheternas uppgift är att genast när uppsägningsförfarandet har inletts informera om de möjligheter som den offentliga arbetskraftsservicen erbjuder samt att i samarbete med arbetsgivaren och personalens företrädare kartlägga nödvändiga tjänster. På arbetsplatser där det förutsätts att en sysselsättningsfrämjande handlingsplan utarbetas skall det vara arbetskraftsmyndighetens uppgift att bistå vid utarbetandet och fullföljandet av planen.
Lagen om utkomstskydd för arbetslösa
Lagen om utkomstskydd för arbetslösa kompletteras genom FFS 459/2005 med två nya förmåner i form av grunddagpenningens förhöjningsdel och tillägg för sysselsättningsplan.
Grunddagpenningen är enligt 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa 22,22 euro per dag. Grunddagpenningens förhöjningsdel och tillägg för sysselsättningsplan är 3,82 euro per dag. Beloppen är fastställda enligt 2001 års index. Fastställt enligt indexnivån för år 2005 skulle grunddagpenningen vara 23,24 euro per dag, medan grunddagpenningens förhöjningsdel och tillägg för sysselsättningsplan skulle vara 4 euro per dag. Justering av förmånerna i förhållande till index sker med stöd av 14 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Grunddagpenningens förhöjningsdel motsvarar avgångsbidraget som fanns till år 2003 och motsvarar den inkomstrelaterade dagpenningens nuvarande förhöjda förtjänstdel. Berättigad till förhöjningsdelen är de personer som har en arbetshistoria på minst 20 år. Förhöjningsdelen betalas till en arbetssökande som sagts upp av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker. Till arbetssökande som blivit utan sitt arbete på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker räknas också personer som själv sagt upp sig från sitt anställningsförhållande sedan en permittering utan avbrott har varat minst 200 dagar. För sistnämnda grupp förutsätts dock att personen har en arbetshistoria på minst 20 år, att arbetsgivaren har betalat socialskyddsavgifter och förskottsinnehållning och dessutom uppfyller arbetsvillkoret för löntagare.
Grunddagpenningens förhöjningsdel betalas inte för den tid som den arbetssökande får tillägg för sysselsättningsplan, eftersom endast en arbetslöshetsförmån kan betalas för en och samma tid. Grunddagpenningens förhöjningsdel betalas för sammanlagt högst 150 dagar. När dagpenningsperiodens maximitid om 500 dagar har uppfyllts betalas inte längre förhöjd grunddagpenning. I nämnda 150 dagar ingår både förhöjd förtjänstdel som arbetslöshetskassorna betalar och grunddagpenningens förhöjningsdel som landskapet föreslås betala.
För att komma i åtnjutande av tillägget för sysselsättningsplan måste en sysselsättningsplan ha utarbetats i enlighet med den ändring av lagen om offentlig arbetskraftsservice som genomfördes i FFS 458/2005. Rätt till en sysselsättningsplan har en arbetstagare som sagts upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker och som varit i arbete minst tre år. Rätt till en sysselsättningsplan har också den som i minst tre år stått i anställningsförhållande för viss tid till samma arbetsgivare och vars anställningsförhållande inte förlängs samt den som sagt upp sig efter en långvarig permittering. Sysselsättningsplanen utarbetas på arbetstagares begäran. I sysselsättningsplanen utreds arbetstagarens möjligheter till sysselsättning och utbildning samt hans eller hennes förutsättningar och ambitioner. På grundval av en utredning kommer man i sysselsättningsplanen överens om arbetssökande på eget initiativ och stöd för detta, om de tjänster som den offentliga arbetskraftsservicen tillhandahåller och om även andra tjänster som på bästa sätt leder till att den arbetssökande snabbt får ett nytt arbete.
Tillägget för sysselsättningsplan är kopplat till såväl grunddagpenningen som den inkomstrelaterade dagpenningen. Grunddagpenningens tillägg för sysselsättningsplan och den inkomstrelaterade dagpenningens tillägg för sysselsättningsplan betalas för tiden för i sysselsättningsplanen antecknad träning i anslutning till arbetssökande, arbetsprövning enligt 8 kap. i lagen om offentlig arbetskraftsservice samt arbetssökande på eget initiativ sedan anställningsförhållandet upphört. Grunddagpenningens och den inkomstrelaterade dagpenningens tillägg för sysselsättningsplan betalas för samma perioder för vilka grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning betalas enligt den gällande lagen.
Den inkomstrelaterade dagpenningens tillägg för sysselsättningsplan utgör 65 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. Grunddelen är lika står som grunddagpenningen. Om lönen per månad är större än 90 gånger grunddelen, vore tillägget för sysselsättningsplan i fråga om den del av dagslönen som överskrider denna gräns 37,5 procent. Vid en bruttomånadslön på till exempel 2 000 euro vore den inkomstrelaterade dagpenningen 70 procent av bruttolönen.
Grunddagpenningens och den inkomstrelaterade dagpenningens tillägg för sysselsättningsplan kan betalas för sammanlagt 185 dagar. Under tiden för arbetssökande på eget initiativ kan grunddagpenningens och den inkomstrelaterade dagpenningens tillägg för sysselsättningsplan betalas för sammanlagt 20 dagar. Tillägget för sysselsättningsplan betalas dock utan hinder av maximitiden om 20 dagar för en tid som omfattar högst sju kalenderdagar mellan tiden för åtgärder som antecknats i sysselsättningsplanen. Den arbetssökande skall också uppfylla de allmänna och särskilda villkoren för erhållande av grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning.
Bestämmelserna om sysselsättningsplan och tillägg för sysselsättningsplan har inte ändrat bestämmelserna om periodisering, självrisk eller tid utan ersättning i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Den inkomstrelaterade dagpenningens och grunddagpenningens tillägg för sysselsättningsplan betalas således efter eventuell periodiseringstid, tid utan ersättning och självrisktid för tiden för åtgärder eller arbetssökande på eget initiativ som antecknats i sysselsättningsplanen. Betalningen för de 20 dagarna av arbetssökande på eget initiativ börjar av samma orsak först efter en eventuell periodiseringstid, tid utan ersättning och självrisktid. Tillägg för sysselsättningsplan kan därmed börja betalas först efter att arbetslösheten börjat, om det inte finns någon periodiseringstid, tid utan ersättning, självrisktid eller något annat betalningshinder.
2. Gällande bestämmelser
2.1 Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
Landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa utgör en blankettlag enligt vilken lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002) är tillämplig i landskapet. Enligt blankettlagen tryggas en i landskapet bosatt arbetslös arbetssökandes ekonomiska möjligheter att söka arbete och förbättra sina förutsättningar att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden genom att de ekonomiska förluster som arbetslösheten medför ersätts på det sätt som anges i blankettlagen. De arbetslöshetsförmåner som omfattas av blankettlagen och som betalas av landskapets medel är arbetslöshetsdagpenning som betalas i form av grunddagpenning jämte barnförhöjning samt arbetsmarknadsstöd. Grunddagpenningen jämte barnförhöjningen samt arbetsmarknadsstödet beviljas och utbetalas av arbetskraftskommissionen som är ansluten till arbetsförmedlingsbyrån.
Enligt rikslagen om utkomstskydd för arbetslösa beviljas arbetslöshetsdagpenning antingen som grunddagpenning eller som inkomstrelaterad dagpenning. Blankettlagen omfattar endast grunddagpenningen. Rikslagens alla bestämmelser om den inkomstrelaterade dagpenningen är däremot direkt tillämpliga i landskapet, eftersom rättsområdet hänför sig till rikets behörighet. Den inkomstrelaterade dagpenningen administreras av de riksomfattande arbetslöshetskassorna.
2.2. Landskapslag om arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Lagtinget antog den 14 september 2005 en ny arbetsmarknadspolitisk lagstiftning (FR 7/2004-2005), som nu är föremål för presidentens lagstiftningskontroll. Genom lagstiftningen revideras regelverket om den så kallade arbetsmarknadsservicen, det vill säga den service som landskapsmyndigheterna ger i form av arbetsförmedling, vägledning, information, särskild service för personer med nedsatt arbetsförmåga, stödinriktade åtgärder och andra sysselsättningsfrämjande åtgärder. Målsättningen med den nya lagstiftningen är att ge landskapet en mer modern och ändamålsenlig reglering av arbetsmarknadspolitiken. I den nya lagstiftningen samlas bestämmelser om rättigheter och skyldigheter för enskilda på ett bättre sätt än tidigare, samtidigt som lagstiftningen mer fokuserar på den enskildes behov av service samt den öppna arbetsmarknadens primära ställning vid servicens tillhandahållande framom stödinriktade åtgärder. Förvaltningen av arbetsmarknadsservicen kommer huvudsakligen att skötas av en ny fristående myndighet underställd landskapsregeringen som skulle heta Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Enligt lagreformen kommer den nya myndigheten även att sköta ärenden som gäller beviljandet av studiestöd.
I landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet ingår bestämmelser om en handlingsplan för arbetssökande som skall upprättas av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten tillsammans med den som har registrerat sig som arbetslös arbetssökande. Om den arbetssökande varit arbetslös utan avbrott i minst fem månader skall planen vara specificerad. Handlingsplanen för arbetssökande skall innehålla en bedömning av den arbetslösa arbetssökandes kunnande och servicebehov. I planen skall dessutom överenskommas om sysselsättningsfrämjande åtgärder och vid behov övriga åtgärder som förbättrar arbetsmarknadsfärdigheterna och funktionsförmågan. Den specificerade handlingsplanen för arbetssökande skall innehålla arbets- eller utbildningsplatser som den arbetslösa arbetssökande kan söka, andra sysselsättningsfrämjande åtgärder eller åtgärder som hänför sig till utredande av arbetsförmågan eller hälsotillståndet.
2.3 Riksbestämmelserna tillämplighet på Åland
De nya bestämmelserna i arbetsavtalslagen och lagen om samarbete mellan företag samt delar av lagen om utkomstskydd för arbetslösa är att hänföra till rikets behörighet och är därmed gällande i landskapet från och med den 1 juli 2005. Rikslagstiftningen är dock i fråga om de regleringar som gäller den offentliga förvaltningen utformad utgående från hur den statliga förvaltningen är organiserad. Detta medför att det så kallade omställningsskyddet i formellt hänseende till vissa delar blir haltande då lagstiftningen inte har beaktat den särställning Åland intar genom sin självstyrelse och det faktum att de statliga arbetskraftsbyråerna inte har samma befogenheter och uppgifter i landskapet som i riket. Bland annat är arbetsgivarna enligt rikslagstiftningen skyldiga att utan dröjsmål meddela arbetskraftsbyråerna om uppsägningar som beror på ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker. Arbetsgivarna skall även meddela arbetskraftsbyrån om att samarbetsförhandlingar har inletts på grund av minskning av arbetskraften. Vissa av de skyldigheter som arbetsgivarna är ålagda att utföra är dessutom straffsanktionerade.
Landskapsregeringens utgångspunkt är dock att arbetsgivarna även kommer att lämna motsvarande typ av meddelanden till Ålands arbetsförmedlingsbyrå eller den nya myndigheten Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Om ett sådant förfarande inte visar sig kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt måste landskapsregeringen vidta andra lämpliga åtgärder.
En sak som även bör nämnas är att utbetalningen av den inkomstrelaterade dagpenningens tillägg för sysselsättningsplan, som är att hänföra till rikets lagstiftningsområde, förutsätter att en sysselsättningsplan uppgörs av en arbetskraftsbyrå tillsammans med en arbetssökande. På Åland finns ingen arbetskraftsbyrå, utan de närmaste arbetskraftsbyråerna finns i Pargas, Kimito eller Åbo. Detta medför ett praktiskt och juridiskt problem för arbetssökande på Åland som är arbetslöshetskassamedlemmar och som vill komma i åtnjutande av de inkomstrelaterade stöd som har införts från och med den 1 juli 2005. Utgångspunkten är dock att riksbestämmelserna håller sig inom ramen för rättsskyddsprinciperna enligt 21 § grundlagen.
3. Landskapsregeringens förslag
3.1 Allmänt
Det omställningsskydd som från och med den 1 juli 2005 har införts i rikslagstiftningen får, som ovan har redogjorts för, inte full genomslagskraft i landskapet på grund av den delade lagstiftningsbehörigheten och den särskilda landskapslagstiftningen. Landskapsregeringen finner de nya riksbestämmelserna om omställningsskydd som ändamålsenliga och anser att kompletterande bestämmelser med det snaraste bör införas även i landskapslagstiftningen, trots att behoven för en reglerad planering och stöd i dagsläget inte är desamma i landskapet som i riket. Men efterfrågan på de föreslagna tjänsterna kan dock framöver snabbt komma att förändras, framför allt om arbetslösheten skulle öka i landskapet. Landskapsregeringen anser det dessutom angeläget att den arbetssökande skall kunna erbjudas likvärdiga förmåner och rättigheter knutna till grunddagpenningen även i landskapet.
Inom landskapsförvaltningen har åtgärder redan vidtagits som har berörningspunkter med omställningsskyddet. I det principdokument för handläggning och omställningsåtgärder vid personalminskning inom allmänna förvaltningen, som landskapsregeringen antog den 17 maj 2005, betonas bland annat att verksamhetsförändring i första hand skall planeras så att personalminskning kan ske genom naturlig avgång och förflyttning/omplacering till annan tjänst/arbete inom förvaltningen. Principdokumentet har kompletterats med ett beslut från den 18 maj 2005 om den information som skall lämnas vid verksamhetsförändringar. Enligt beslutet skall information vid verksamhetsförändringar, förflyttningar, indragningar eller andra åtgärder som berör personalens arbete ges till de anställda och de fackliga representanterna i god tid och en öppen dialog skall finnas redan när nedskärningarna aktualiseras. De fackliga representanterna och de anställda skall vara informerade och ges möjlighet att delta i förändringsarbetet. I samband med att neddragningar föreslås skall verksamhetsförändringarna och vilka konsekvenser det innebär tas fram. Dokumentation vid möten och över åtgärderna under processens gång är av största vikt.
3.2 Förslag till åtgärder
Enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalas arbetslöshetsförmåner i form av grunddagpenning jämte barnförhöjning samt arbetsmarknadsstöd av landskapets medel. Genom ändringen i FFS 459/2005 av lagen om utkomstskydd för arbetslösa har arbetslöshetsförmåner knutna till grunddagpenningen utökats med grunddagpenningens förhöjningsdel och grunddagpenningens tillägg för sysselsättningsplan. Dessa två stöd omfattas inte av blankettlagen. Eftersom utkomstskyddet för arbetslösa är en i 19 § grundlagen fastställd grundläggande rättighet, krävs att grunderna på vilka stöden bestäms antas i lag. Detta förutsätter en aktiv lagstiftningsåtgärd av landskapet för att stöden knutna till grunddagpenningen skall blir tillämpliga i landskapet. Landskapsregeringen föreslår att blankettlagen ändras så att arbetssökande på Åland även ges rätt till grunddagpenningens förhöjningsdel och grunddagpenningens tillägg för sysselsättningsplan.
Införandet av grunddagpenningens tillägg för sysselsättningsplan i det åländska stödsystemet förutsätter dessutom att bestämmelser om en sysselsättningsplan införs i landskapslagstiftningen. Bestämmelser om handlingsplaner för arbetssökande finns i dag i landskapslagen (1972:24) om sysselsättning, vilken således måste kompletteras med ytterligare en plan. Eftersom landskapslagen om sysselsättning kommer att upphävas genom den av lagtinget nyligen antagna landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, bör de nya bestämmelserna om sysselsättningsplan för arbetssökande intas i landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.
Genom att komplettera landskapslagstiftningen med bestämmelser om sysselsättningsplan för arbetssökande tas omställningsskyddets positiva effekter till vara även på ett formellt sätt inom landskapets arbetsmarknadsservice. Flertalet av de tjänster som nu formaliseras har på ett eller annat sätt redan kunnat erbjudas i syfte att främja en så effektiv och ändamålsenlig placering av arbetskraften som möjligt. Förslaget medför att arbetssökande som hotas av arbetslöshet redan vid varsel om uppsägning kan stödas i sökande efter arbete på eget initiativ eller tillsammans med arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, så att den arbetssökande kan sysselsättas på nytt så snabbt som möjligt.
4. Lagstiftningsbehörigheten
Landskapet har enligt 18 § 1 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar. Till landskapets lagstiftningsbehörighet hör dessutom enligt 18 § 13, 14, 22 och 23 punkterna i självstyrelselagen med vissa undantag rättsområdena socialvård, undervisning, näringsverksamhet samt främjande av sysselsättning.
Riket har enligt 27 § 21 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om arbetsrätt med undantag av tjänstekollektivavtal för landskapets och kommunens anställda. Enligt 29 § 1 mom. 6 punkten i självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om arbetsavtal och samarbete inom företag dock så att i 18 § 14 punkten stadgas om lagstiftningsbehörighet för landskapet i fråga om läroavtal. Riket har också med stöd av 27 § 11 punkten i självstyrelselagen behörighet att lagstifta om försäkringsavtal och med stöd av 29 § 1 mom. 3 punkten i fråga om arbetspensionsskydd för kommunernas anställda och förtroendevalda inom kommunalförvaltningen samt arbetspensionsskydd för andra, med de undantag som följer av 18 § 2a punkten, och annan socialförsäkring.
5. Förslagets verkningar
Syftet med förslaget är att arbetstagare som har sagts upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker skall sysselsättas på nytt så snabbt som möjligt. Genom att insatser kommer att kunna sättas in i ett tidigare skede än i dag, i syfte att förhindra en framtida arbetslöshet bör sådana utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa som beror på arbetslöshet kunna sänkas. Undersökningar visar att det är desto lättare att hitta sysselsättning ju kortare tid arbetslösheten varar.
För åtminstone arbetsgivare med privaträttligt anställda medför förslaget inga märkbara förändringar, eftersom de uppsagdas möjligheter att delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder under uppsägningstiden med full lön redan är en realitet. Ändringen av bland annat arbetsavtalslagen trädde i kraft den 1 juli 2005. Om landskapsregeringens förslag genomförs torde arbetsgivarnas situation kunna underlättas genom att arbetsgivarna kan vända sig till den åländska arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten inom de rättsområden som den föreslagna landskapslagstiftningen omfattar.
Grunddagpenningens förhöjningsdel och grunddagpenningens tillägg för sysselsättningsplan torde få en ytterst begränsad inverkan på landskapets ekonomi, i synnerhet med beaktande av landskapets låga arbetslöshet. Snarare kan förslaget medföra att en omdisponering av befintliga resurser inom arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten måste göras, eftersom förslaget kan tidigarelägga myndighetens uppgifter i samband med uppsägningar.
Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt, vilket tidigast blir efter årsskiftet 2006-2007. De ekonomiska konsekvenserna av förslaget finns således beaktade i landskapsbudgeten för år 2006.
6. Beredningsarbetet
Landskapsregeringen finner det angeläget att få de föreslagna bestämmelserna i kraft så snabbt som möjligt för att få ett så heltäckande system som möjligt i fråga om omställningsskyddet. Eftersom ärendet av den orsaken är brådskande och förslagen inte innebär några mer omfattande förändringar i de arbetssökandenas ställning eller i de berörda myndigheternas verksamhet har utlåtanden över betänkandet endast begärts av Ålands arbetsförmedlingsbyrå.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om ändring av 1 och 7 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
1 § Lagens syfte och tillämpningsområde Enligt landskapslagen om tillämpning av lagen om utkomstskydd för arbetslösa skall rikslagen om utkomstskydd för arbetslösa tillämpas även i landskapet till den del lagen innehåller bestämmelser om arbetslöshetsdagpenning som betalas i form av grunddagpenning jämte barnförhöjning samt bestämmelser om arbetsmarknadsstöd. Enligt paragrafens 2 mom. skall ändringar av lagen om utkomstskydd för arbetslösa i fråga om sistnämnda förmåner gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket om inte annat följer av landskapslagen.
Genom en ändring (FFS 459/2005) av lagen om utkomstskydd för arbetslösa kompletterades grunddagpenningen med två nya förmåner i form av grunddagpenningens förhöjningsdel samt grunddagpeningens tillägg för sysselsättningsplan. Dessa förmåner omfattas inte i dagsläget av landskapslagen, eftersom de inte omnämns bland förmånerna i 1 § 1 mom. Landskapsregeringen föreslår att motsvarande förmåner även skall kunna tillhandahållas åländska arbetssökande. Förslaget medför att paragrafens 1 mom. 1 punkt måste kompletteras med ett omnämnande av grunddagpenningens förhöjningsdel och grunddagpenningens tillägg för sysselsättningsplan. Genom förslaget kommer således även dessa förmåner att betalas av landskapets medel. De ändringar som samtidigt gjordes av rikslagen genom FFS 459/2005 och som gällde den inkomstrelaterade dagpenningen faller inom rikets lagstiftningsbehörighet och är redan gällande i landskapet. Sistnämnda förmåner administreras av arbetslöshetskassorna och finansieras på det sätt som anges i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (FFS 555/1998) och lagen om arbetslöshetskassorna (FFS 603/1984).
7 § Handlingsplan och sysselsättningsplan Den föreslagna ändringen är av teknisk art. Enligt 1 kap. 3 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa har en arbetssökande rätt till en jobbsökarplan eller en sysselsättningsplan på det sätt som bestäms i lagen om offentlig arbetskraftsservice. I landskapslagstiftningen motsvaras jobbsökarplanen av en handlingsplan för arbetssökande. Genom denna framställning utökas förmånssystemet för arbetssökande med grunddagpenningens förhöjningsdel och grunddagpeningens tillägg för sysselsättningsplan. Eftersom sistnämnda förmåner förutsätter att en sysselsättningsplan skall utarbetas föreslås en komplettering av landskapslagstiftningen. I paragrafen intas därför en hänvisning till de bestämmelser om sysselsättningsplanen som föreslås intagen i den av lagtinget nyligen antagna landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet (se FR 7/2004-2005).
I lagen om utkomstskydd för arbetslösa finns hänvisningar till sysselsättningsplanen i bland annat i 1 kap. 3 §, 1 kap. 5 §
Ikraftträdelsebestämmelsen Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.
2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet
28 § Olika typer av handlingsplaner Ett centralt mål vid reformen av det arbetsmarknadspolitiska systemet på Åland var att stärka de arbetssökandes möjligheter att söka arbete. I syfte att nå detta mål utarbetas en handlingsplan för arbetssökande för en arbetslös arbetssökande. Om arbetslösheten pågått utan avbrott i minst fem månader skall planen vara specificerad.
Genom denna framställning införs ytterligare en plan som hjälpmedel i arbetsmarknadsservicen. I informativt syfte förslås att en hänvisning till bestämmelserna i 6a kap. om sysselsättningsplan för arbetssökande intas i paragrafen.
30 § Den arbetslösa arbetssökandens skyldigheter I paragrafen föreslås en teknisk ändring så att även sysselsättningsplanen för arbetssökande omnämns i paragrafen.
6a kap. Sysselsättningsplan för arbetssökande
Till lagen fogas ett nytt 6a kapitel om sysselsättningsplan för arbetssökande. Sysselsättningsplanen tillför arbetsmarknadsservicen ett nytt instrument som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten enligt den nya arbetsmarknadslagstiftningen kommer att kunna användas för att på ett så effektivt och snabbt sätt som möjligt få arbetstagare som sagts upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker i arbete igen. Förslaget kompletterar de ändringar som samtidigt föreslås i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Sysselsättningsplanen för arbetssökande är till sin juridiska uppbyggnad och till de förfaringssätt som hänger samman med sysselsättningsplanen mycket lik den handlingsplan för arbetssökande som arbetsmarknads och studieservicemyndigheten enligt den förslagna arbetsmarknadslagsstiftningen kommer att hantera. En reglering om handlingsplan för arbetssökande finns i dag i 8a-8d §§ i landskapslagen (1972:24) om sysselsättning, bestämmelser som även finns i den nyligen av lagtinget antagna landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och dess 6 kapitel.
31a § Sysselsättningsplanen som en del av ett omställningsskydd I paragrafens 1 mom. anges att sysselsättningsplanen för arbetssökande är en del av ett omställningsskydd, vars syfte är att så snabbt som möjligt finna en ny sysselsättning för en arbetstagare som är uppsagd eller hotas av arbetslöshet. Omställningsskyddet tas upp i det inkomstpolitiska avtalet (16.2.2005-30.9.2007) och har bland föranlett ändringar av arbetsavtalslagen, lagen om samarbete mellan företag samt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Nämnas kan att för landskapsförvaltningens del finns sedan den 17 maj 2005 ett principdokument om hur omställningsåtgärder vid personalminskning inom allmänna förvaltningen skall skötas.
Syftet med den föreslagna lagstiftningen är att tidigarelägga det effektiva arbetssökandet på eget initiativ och tillgången till landskapets arbetsmarknadsservice så att den som hotas av arbetslöshet så ofta som möjligt lyckas finna sysselsättning utan att bli arbetslös. Åtgärder skall således sättas in redan innan arbetstagaren blivit arbetslös.
Förutom sysselsättningsplanen för arbetssökande och de tjänster och åtgärder som överenskommits i planen kan den åtgärdsmodell som förslaget utgör enligt 2 mom. bestå av andra tjänster och åtgärder som utvecklar yrkesfärdigheterna. Någon begränsning av vilka dessa tjänster och åtgärder kan vara intas inte i paragrafen, utan all arbetsmarknadsservice som landskapet kan erbjuda och som den arbetssökande uppfyller kriterierna för skall kunna ingå i det så kallade omställningsskyddet.
Om möjligheten att kombinera tjänsterna och åtgärderna med olika ekonomiska förmåner gäller dessutom vad som regleras i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, till vilken en hänvisning intas i paragrafens 3 mom.
31b § Rätten till en sysselsättningsplan I paragrafen anges de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att en person skall ha rätt till en sysselsättningsplan för arbetssökande. Berättigad till en sysselsättningsplan för arbetssökande är en arbetssökande som har sagts upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker och som före uppsägningstidens utgång skulle ha en arbetshistoria på sammanlagt minst tre år hos samma arbetsgivare eller olika arbetsgivare. Den arbetssökande skall dessutom ha registrerat sig som arbetssökande vid arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten. Bestämmelser om registrering som arbetssökande finns i 17 §. När arbetshistorian beräknas beaktas hela det uppsagda anställningsförhållandets längd, så att till exempel familje- eller studieledigheter räknas in i arbetshistorian. I arbetshistorian inräknas också arbetstagarens tidigare anställningsförhållanden hos en annan eller flera andra arbetsgivare.
Rätt till en sysselsättningsplan för arbetssökande har dessutom en arbetssökande som när anställningsförhållandet upphör har haft ett anställningsförhållande för viss tid till samma arbetsgivare utan avbrott i minst tre år eller har haft anställningsförhållanden för viss tid till samma arbetsgivare i sammanlagt minst 36 månader under de senaste 42 månaderna. När längden av två eller flera arbetsförhållanden för viss tid beräknas beaktas endast de arbetsavtal för viss tid som har ingåtts med den arbetsgivare hos vilken viss tids arbete är på väg att ta slut. Enligt förslaget i fråga om viss tids arbete gäller att arbetsförhållandet skall upphöra. När det gäller ett arbetsförhållande för viss tid förutsätts det inte att den arbetssökande lägger fram en utredning om att uttryckligen ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker har förhindrat en förlängning av arbetsförhållandet. För att syftet med omställningsskyddet skall uppnås förutsätts dock att rätten till en sysselsättningsplan inte har uppstått på grund av att arbetsförhållandet har upphört för att arbetssökanden ensidigt inte har velat förlänga arbetsförhållandet. För arbetssökanden gäller därför en tidsfrist utan ersättning enligt 2 kap. 9 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Enligt 2 mom. jämställs en person som sagts upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker med en arbetssökande som har permitterats tillsvidare och som har sagt upp sitt arbetsavtal sedan permitteringen utan avbrott har varat minst 200 dagar. Med stöd av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och genom den tillämpliga 6 kap. 3 a § 2 mom. och 5 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa skall den som sagt upp sig efter att ha blivit permitterad ha rätt till grunddagpenningens tillägg för sysselsättningsplan.
Eftersom arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten inte har tillgång till uppgifter om anställningsförhållandes längd hos olika arbetsgivare måste myndigheten få in dessa uppgifter från arbetsgivaren eller arbetssökanden. Uppgiften om tid i arbete utgör en förutsättning för att kunna bestämma rätten till en sysselsättningsplan. Därför föreslås att en bestämmelse intas i 3 mom. som anger på basen av vilket material tiden skall fastställas. I flesta fall torde uppgifterna kunna erhållas direkt från arbetsgivaren ur det meddelande arbetsgivaren lämnar arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten. Enligt arbetsavtalslagen och lagen om samarbete inom företag skall meddelandet lämnas till arbetskraftsbyråerna. Utgångspunkten för detta moment är att motsvarande meddelande även kommer att lämnas till den åländska motsvarigheten till rikets arbetskraftsbyråer, det vill säga Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, trots att det inte finns någon tvingande rikslagstiftning om detta. Men det finns även fall då meddelande inte lämnas. Det kan gälla situationer då en arbetssökande exempelvis sagt upp sitt arbetsförhållande efter en långvarig permittering. Då kan hans eller hennes tid i arbete beräknas enligt vad han eller hon själv har utrett genom arbetsintyg eller på annat tillförlitligt sätt.
31c § Utarbetande av en sysselsättningsplan Ett centralt mål i reformen av det arbetsmarknadspolitiska systemet på Åland är att stärka de arbetssökandes möjligheter att söka arbete. I syfte att nå detta mål lades delar av serviceprocessen om bland annat genom att en handlingsplan för arbetssökande numera görs upp för en arbetslös arbetssökande. Syftet med de i denna framställning föreslagna bestämmelserna om sysselsättningsplan för arbetssökande och hela omställningsskyddet är att genom ett förbättrat samarbete mellan berörda parter påskynda insatserna för att få de som sagts upp eller hotas av arbetslöshet i sysselsättning innan de blir arbetslösa. I paragrafens 1 mom. intas därför en bestämmelse som åligger arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten att utan dröjsmål utarbeta en sysselsättningsplan för arbetssökande när den arbetssökande det begär, vilket i regel är i början av uppsägningstiden. För att insatserna för en sysselsättning skall ge det snabba resultat som önskas föreslås även tidsgräns inom vilken en begäran skall framställas. Enligt förslaget skall en arbetssökande kunna begära att få en sysselsättningsplan upprättad om denna begäran framställs under den första arbetslöshetsmånaden, då den arbetssökanden också borde ha fått information om innehållet i omställningsskyddet och den arbetsmarknadsservicen som kan erbjudas. En begäran om att få en sysselsättningsplan även efter denna tidsfrist föreslås dock undantagsvis kunna medges, dock under förutsättning att det är oskäligt att förvägra denna rättighet. Ett förvägrande måste anses oskäligt åtminstone i de fall då informationen till den arbetssökanden sannolikt har varit bristfällig på väsentliga punkter.
På samma sätt som med handlingsplanen för arbetssökande skall sysselsättningsplanen för arbetssökande utarbetas av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten tillsammans med den arbetssökande. Även arbetsgivaren kan delta i utarbetandet av sysselsättningsplanen, men det förutsätter arbetssökandens samtycke. En bestämmelse om detta intas i paragrafens 2 mom. Sysselsättningsplanen för arbetssökande skall upprättas skriftligt.
31d § Sysselsättningsplanens innehåll I sysselsättningsplanen skall arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens och den arbetssökandes gemensamma åsikt komma till uttryck. Till sin grundstruktur kommer sysselsättningsplanen att motsvara handlingsplanen för arbetssökande. En hänvisning till bestämmelserna i 29 § om innehållet i handlingsplanen intas därför i paragrafens 1 mom. Som redan har redogjorts för i motiven ovan kommer dock sysselsättningsplanen för arbetssökande att utarbetas betydligt tidigare än vad en handlingsplan för arbetssökande skulle göras. Dessutom skall de personer som har rätt till en sysselsättningsplan ha minst tre års arbetslivserfarenhet, vilket gör att deras möjligheter att placeras i en ny sysselsättning borde vara rätt goda.
Enligt förslaget skall sysselsättningsplanen innehålla en utredning över den arbetssökandes möjligheter till sysselsättning och utbildning samt hans eller hennes förutsättningar och ambitioner att sysselsättas på den öppna arbetsmarknaden. En central plats i sysselsättningsplanen är aktivera den arbetssökande att på eget initiativ söka efter nytt arbete. I paragrafens intas därför en bestämmelse om att en överenskommelse skall ingås om arbetssökandes sökande efter arbete på eget initiativ. Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten skall sedan på olika sätt stöda den arbetssökandes egna aktiva insats. Enligt 6 kap. 3a § 3 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa utgör dessutom en överenskommelse om sökande av arbete på eget initiativ en förutsättning för att komma i åtnjutande av grunddagpenningens tillägg för sysselsättningsplan. Stödet kan betalas ut under sammanlagt 20 dagar då den arbetssökande på eget initiativ söker efter arbete.
Enligt 2 mom. kan man i sysselsättningsplanen för arbetssökande komma överens om olika för arbetsgivaren avgiftsbelagda tjänster, under förutsättning att arbetsgivaren gett sitt samtycke till tjänsten.
Enligt 3 mom. skall sysselsättningsplanen för arbetssökande undertecknas av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, arbetssökanden och även arbetsgivaren om denne varit part i sysselsättningsplanen. Genom undertecknandet blir planen bindande för parterna. Datumet för undertecknandet bestämmer även dagen för när sysselsättningsplanen anses vara utarbetad.
31e § Sysselsättningsplanens giltighet I paragrafens 1 mom. intas bestämmelser om sysselsättningsplanens giltighet och ändring av planen under dess giltighetstid. Sysselsättningsplanen för arbetssökande förutsätter inte såsom fallet är med handlingsplanen för arbetssökande enligt 6 kap. att den arbetssökande skall vara arbetslös för att sysselsättningsplanen skall vara i kraft. Däremot kan sysselsättningsplanen behöva ändras under dess giltighetstid, i synnerhet om tiden för sökande efter arbete blir lång. Enligt paragrafen skulle det vara arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten som tillsammans med den arbetssökande reviderar och kompletterar sysselsättningsplanen.
På samma sätt som en sysselsättningsplan för arbetssökande utarbetas när en arbetssökande begär det, skall en sysselsättningsplans giltighet upphöra när han eller hon begär det. Även då den arbetssökande uppfyller förutsättningarna för en helt ny sysselsättningsplan och ny utarbetas upphör den äldre sysselsättningsplanen att gälla. En bestämmelse om detta intas i paragrafens 2 mom. Giltighetstiden för en sysselsättningsplan är också kopplad till tillägget för sysselsättningsplan som betalas ur landskapets medel till den som får arbetslöshetsdagpenning. Därför upphör sysselsättningsplanen att gälla om rätten till arbetslöshetsdagpenning upphör på grund av att arbetslöshetsdagpenningens maximitid har gått ut.
31f § Sysselsättningsplanens förhållande till olika handlingsplaner Om en sysselsättningsplan för arbetssökande utarbetats och trätt i kraft ersätter sysselsättningsplanen en handlingsplan för arbetssökande om en sådan plan redan är gällande. Om ingen handlingsplan har utarbetats behöver ingen separat handlingsplan utarbetas så länge en sysselsättningsplan är i kraft.
Om den arbetssökande varit arbetslös i fem månader utan avbrott skall sysselsättningsplanen för arbetssökande enligt paragrafens 2 mom. revideras med iakttagande av bestämmelserna om specificerad handlingsplan för arbetssökande i 6 kap., så att innehållet i sysselsättningsplanen kommer att motsvara den specificerade handlingsplanens innehåll.
31g § Arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens skyldigheter På samma sätt som i fråga om handlingsplanen för arbetssökande bör arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten även då det gäller sysselsättningsplanen för arbetssökande ge en så aktiv arbetsmarknadsservice som möjligt. I paragrafens 1 mom. intas en bestämmelse om att arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten så snart ett uppsägningsförfarande på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker har inletts skall medverka till en kartläggning av de tjänster som kan behövas, för att så snabbt som möjligt finna en ny sysselsättning för den arbetssökande. För att en kartläggning skall kunna erbjudas måste arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten få ett meddelande om uppsägningsförfarandet från arbetsgivaren. Enligt arbetsavtalslagen (9 kap. 3 a §) och lagen om samarbete inom företag (7 c §) skall ett meddelande om att ett uppsägningsförfarande har inletts lämnas till arbetskraftsbyråerna. Till meddelandet skall med arbetstagarens samtycke fogas tillgängliga uppgifter om arbetstagarens utbildning, arbetsuppgifter och arbetserfarenhet. Utgångspunkten med förslaget är att motsvarande meddelande även kommer att lämnas till den åländska motsvarigheten till rikets arbetskraftsbyråer, det vill säga till den nya föreslagna myndigheten Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet.
Förutom att arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten skall informera om vilka tjänster, åtgärder och förmåner som myndigheten kan tillhandahålla skall arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten enligt 2 mom. sträva efter att så snabbt som möjligt efter att en sysselsättningsplan för arbetssökande har upprättats erbjuda de tjänster och åtgärder som ingår i sysselsättningsplanen. Någon garanti för en subjektiv rätt till arbete och åtgärder finns således inte för den arbetssökande.
Ikraftträdelsebestämmelsen Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt, dock senast samtidigt med den i denna framställning föreslagna landskapslagen om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Enligt 2 mom. börjar den tidsfrist inom vilken en uppsagd arbetssökande skall lägga fram en begäran om sysselsättningsplan från och med den dag lagen träder i kraft. För dem som sagts upp efter lagens ikraftträdande börjar tidsfristen enligt 31c § 1 mom. från det att arbetsförhållandet upphör. Övergångsarrangemanget vid beräkning av tidsfristen för uppsagda tillämpas även om uppsägningen har verkställts den 16 februari 2005 eller därefter. Tidpunkten den 16 februari 2005 har valts med utgångspunkt från avtalsperioden för den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen för åren 2005-2007 och dagen för när omställningsskyddet började verksställas genom bestämmelser i arbets- och tjänstekollektivavtal.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 1 och 7 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 § 1 mom. 1 punkten och 7 § landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd arbetslösa, sådan 7 § lyder i landskapslagen / , som följer:
1 §
Lagens syfte och tillämpningsområde
I syfte att trygga en i landskapet Åland bosatt arbetslös arbetssökandes ekonomiska möjligheter att söka arbete och förbättra sina förutsättningar att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden ersätts de ekonomiska förluster som arbetslösheten förorsakar i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002), med i denna lag angivna avvikelser, till den del lagen om utkomstskydd för arbetslösa innehåller bestämmelser om
1) arbetslöshetsdagpenning som betalas som grunddagpenning och den därtill anslutna förhöjningsdelen, tillägget för sysselsättningsplan samt barnförhöjningen och
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7 §
Handlingsplan och sysselsättningsplan
Om det i lagen om utkomstskydd för arbetslösa hänvisas till en jobbsökarplan eller en sysselsättningsplan skall det i landskapet avse en handlingsplan för arbetssökande eller en sysselsättningsplan för arbetssökande enligt landskapslagen ( : ) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.
Denna lag träder i kraft den
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 30 § 2 mom. landskapslagen ( : ) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet samt
fogas till 28 § ett nytt 3 mom., till lagen ett nytt 6a kap. och nya 31a – 31g §§ som följer:
28 §
Olika typer av handlingsplaner
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Bestämmelser om sysselsättningsplan för arbetssökande för en arbetssökande som sagts upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker finns i 6a kap.
30 §
Den arbetslösa arbetssökandens skyldigheter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En arbetslös arbetssökande, för vilken det har utarbetats en specificerad handlingsplan för arbetssökande eller en sysselsättningsplan för arbetssökande och som har varit arbetslös minst fem månader utan avbrott, är skyldig att följa planen till den del man i den har kommit överens om det som avses i 29 § 2 mom. En arbetslös arbetssökande är dessutom skyldig att på det sätt som har avtalats i handlingsplanen eller sysselsättningsplanen på bestämda tider meddela arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten hur han eller hon har följt planen. Om arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten förutsätter någon annan redogörelse för hur planen har följts, skall detta skrivas in i handlingsplanen eller sysselsättningsplanen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6a kap.
Sysselsättningsplan för arbetssökande
31a §
Sysselsättningsplanen som en del av ett omställningsskydd
En sysselsättningsplan för arbetssökande kan erbjudas en arbetstagare under de förutsättningar som anges 31b §. Sysselsättningsplanen utgör en del av ett omställningsskydd, vars syfte är att så snabbt som möjligt finna en ny sysselsättning för en uppsagd eller av arbetslöshet hotad arbetstagare.
Den åtgärdsmodell som omställningsskyddet utgör kan, förutom sysselsättningsplanen och de tjänster och åtgärder som överenskommits i planen, bestå av andra tjänster och åtgärder som utvecklar yrkesfärdigheterna.
Om möjligheten för den enskilde att erhålla särskilda förmåner ur landskapets medel i samband med omställningsskyddet finns bestämmelser i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
31b §
Rätten till en sysselsättningsplan
Rätt till en sysselsättningsplan för arbetssökande har en arbetssökande som arbetsgivaren har sagt upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker, som före uppsägningstidens utgång skulle ha en arbetshistoria på sammanlagt minst tre år hos samma arbetsgivare eller olika arbetsgivare och som har registrerat sig som arbetssökande vid arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten. Rätt till en sysselsättningsplan för arbetssökande har dessutom en arbetssökande som när anställningsförhållandet upphör har haft ett anställningsförhållande för viss tid till samma arbetsgivare utan avbrott i minst tre år eller har haft anställningsförhållanden för viss tid till samma arbetsgivare i sammanlagt minst 36 månader under de senaste 42 månaderna.
Med en person som sagts upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker jämställs en arbetssökande som har sagt upp sitt arbetsavtal i enlighet med 5 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) sedan en permittering utan avbrott har varat minst 200 dagar.
Arbetssökandens tid i arbete beräknas enligt det meddelande om uppsägning som arbetsgivaren lämnat till arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten. Tiden kan även beräknas på basen av ett arbetsintyg eller annan tillförlitlig utredning från den arbetssökande.
31c §
Utarbetande av en sysselsättningsplan
En sysselsättningsplan för arbetssökande skall utarbetas utan dröjsmål när en arbetssökande som uppfyller förutsättningarna för en sysselsättningsplan enligt 31b § begär det. Arbetssökanden har inte rätt till en sysselsättningsplan om begäran framställs senare än 30 dagar efter det att anställningsförhållandet upphörde, om det inte är oskäligt att rätten förvägras.
Sysselsättningsplanen för arbetssökande utarbetas av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten tillsammans med den som är berättigad till en sysselsättningsplan. Med arbetssökandens samtycke kan även arbetsgivaren delta i utarbetandet av sysselsättningsplanen.
31d §
Sysselsättningsplanens innehåll
Sysselsättningsplanen för arbetssökande skall innehålla en utredning över den arbetssökandes möjligheter till sysselsättning och utbildning samt hans eller hennes förutsättningar och ambitioner att sysselsättas på den öppna arbetsmarknaden. I planen intas även en överenskommelse om arbetssökandes sökande efter arbete på eget initiativ och olika åtgärder för att stödja detta. Vid utarbetandet av sysselsättningsplanen skall dessutom i tillämpliga delar iakttas vad som i 29 § 1 mom. föreskrivs om innehållet i handlingsplanen för arbetssökande.
Om det i sysselsättningsplanen intas bestämmelser om olika för arbetsgivaren avgiftsbelagda tjänster, måste arbetsgivaren ge sitt samtycke till bestämmelsen.
En sysselsättningsplan för arbetssökande skall undertecknas av dem som deltagit i utarbetandet av planen. Den arbetslösa arbetssökande skall få ett exemplar av den undertecknade planen.
31e §
Sysselsättningsplanens giltighet
Sysselsättningsplanen för arbetssökande är i kraft så länge personen som omfattas av planen är arbetssökande. Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten och den arbetssökande reviderar och kompletterar sysselsättningsplanen vid behov.
Sysselsättningsplanen för arbetssökande upphör att gälla när personen som omfattas av planen begär det eller när han eller hon på nytt uppfyller förutsättningarna för en sysselsättningsplan enligt 31b § och en ny sysselsättningsplan utarbetas tillsammans med honom eller henne. Sysselsättningsplanen upphör att gälla också när den arbetssökandes rätt till arbetslöshetsdagpenning som betalas av landskapets medel upphör till följd av att maximitiden har gått ut.
31f §
Sysselsättningsplanens förhållande till olika handlingsplaner
En sysselsättningsplan för arbetssökande ersätter en handlingsplan för arbetssökande.
Om den arbetssökande varit arbetslös i fem månader utan avbrott skall sysselsättningsplanen revideras med iakttagande av bestämmelserna om specificerad handlingsplan för arbetssökande.
31g §
Arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens skyldigheter
Så snart som ett uppsägningsförfarande som beskrivs i 31b § har inletts och arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten fått kännedom om detta från arbetsgivaren genom ett meddelande skall myndigheten medverka till en kartläggning av de tjänster som kan behövas, för att så snabbt som möjligt finna en ny sysselsättning för den arbetssökande.
Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten skall dessutom informera om vilka tjänster, åtgärder och förmåner som myndigheten kan tillhandahålla och sträva efter att så snabbt som möjligt efter att en sysselsättningsplan för arbetssökande har upprättats i enlighet med denna lag erbjuda de tjänster och åtgärder som ingår i sysselsättningsplanen.
Denna lag träder i kraft den
Beräkning av den tidsfrist på 30 dagar som avses i 31c § 1 mom. börjar när denna lag träder i kraft, om den berörda personens anställningsförhållande har upphört innan lagen trädde i kraft men tidigast den 16 februari 2005. Om personen har sagts upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker förutsätts dessutom att uppsägningen har verkställts tidigast den 16 februari 2005.
| Mariehamn den 29 november 2005 | |
|
Vicelantråd |
Jörgen Strand |
|
Föredragande ledamot |
Lasse Wiklöf |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 5/2005-2006