Framställning 5/2007-2008

Lagtingsår: 2007-2008

Ladda ner Word-dokument

 

 

FRAMSTÄLLNING nr 5/2007-2008

 

Datum

 

 

2007-11-06

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändring av landskapslagen om studiestöd och landskapslagen om läroavtalsutbildning

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår en höjning av studiepenningens belopp för studerande på gymnasialstadienivå samt för högskolestuderande. Som en konsekvens av detta föreslår landskapsregeringen att minimibeloppet för vuxenstudiepenningen höjs. De nya beloppen föreslås gälla med början den 1 augusti 2008. Ett index föreslås införas i studiestödssystemet så att de första indexjusterade beloppen börjar gälla den 1 augusti 2009.

     Landskapsregeringen föreslår att de studiesociala förmånerna för läroavtalsutbildningen revideras. Lärlingarna lyfts bort från studiestödssystemet och ett dagpenningssystem införs. Beloppen för dagpenning för teoristudier och familjetillägg höjs avsevärt jämfört med tidigare reglering. Bestämmelserna om läroavtal föreslås gälla från och med den 1 januari 2009. Ett index föreslås införas i dagpenningssystemet för lärlingar så att de första indexjusterade beloppen börjar gälla den 1 augusti 2009.

__________________


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Regler om ekonomiskt stöd till studerande. 3

2. Behov av lagändringar 3

3. Det åländska studiestödet 4

3.1 Studiestödet för studier på gymnasialstadienivå. 4

3.2 Studiestödet för studier på högskolenivå. 5

3.3 Vuxenstudiestödet 5

3.4 Försörjartillägg. 5

3.5 Särskilt studietillägg. 6

3.6 Landskapsborgen för studielån. 6

4. Läroavtalsutbildning. 6

4.1 Åland. 6

4.2 Riket 7

5. Landskapsregeringens förslag. 7

6. Förslagets verkningar 8

6.1 Konsekvenser på den offentliga ekonomin. 8

6.2 Administrativa konsekvenser samt konsekvenser på miljön. 8

6.3 Konsekvenser för jämställdheten. 9

7. Ärendets beredning. 9

Detaljmotivering. 9

1. Landskapslag ändring av landskapslagen om studiestöd. 9

2. Landskapslag ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning. 11

Lagtext 13

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om studiestöd. 13

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning  15

Parallelltexter 17

Bilaga 1. 18

Bilaga 2. 19

Bilaga 3. 20

 


 

Allmän motivering

 

1. Regler om ekonomiskt stöd till studerande

 

Enligt 16 § 2 mom. Finlands grundlag ska det allmänna, enligt vad som bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning. För att alla ska ha samma möjligheter att studera måste samhället ge ekonomiskt stöd åt studerande.

     Studiestöd beviljas, enligt landskapslagen (2006:71) om studiestöd, i form av studiepenning eller vuxenstudiepenning, särskilt studietillägg, bostadstillägg, försörjartillägg samt landskapsborgen för studielån. Enligt 1 § kan Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, AMS, bevilja stöd för studerande efter avslutad läroplikt. I 3 § anges vidare att allmänna villkor för rätt till studiestöd är att den studerande har antagits till en läroanstalt, bedriver studier som huvudsyssla, har framgång i studierna samt behöver ekonomiskt stöd. För studerande på Åland finns bestämmelser om studiesociala förmåner i landskapsförordningen (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland och i 6 kap. landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland.

     Enligt landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning 20 § 2 mom. har en lärling under den tid han eller hon deltar i den teoretiska undervisningen rätt till motsvarande studiesociala förmåner som de studerande har vid landskapets skolor. Om den teoretiska undervisningen fås hos någon annan utbildningsanordnare finansieras undervisning och sammanhängande förmåner av landskapet i enlighet med en individuell studieplan. I 20 § 3 mom. anges att lärlingen under tiden för den teoretiska undervisningen har rätt till studiestöd i enlighet med vad som är föreskrivet för en studerande vid en skola på motsvarande nivå.

 

2. Behov av lagändringar

 

Landskapsregeringen anser att det är nödvändigt att höja studiepenningsbeloppen för studerande på gymnasialstadienivå och på högskolenivå så att studerande från Åland även fortsättningsvis ska ha liknande ekonomiska villkor som studerande i kringliggande regioner beträffande denna stödform. En höjning av studiepenningen för studerande på gymnasialstadienivå samt för högskolestuderande med 15 procent föreslås i riket fr.o.m. den 1 augusti 2008. En höjning av de åländska studiepenningsbeloppen till en motsvarande nivå skulle innebära en höjning med 12 procent av studiepenningsbeloppen för studerande på gymnasialstadienivå och högskolestuderande. Landskapsregeringen föreslår att minimibeloppet för vuxenstudiepenningen likaså höjs med 12 procent.

     En hemställningsmotion, vilken antagits av lagtinget, finns i kulturutskottets betänkande 2/2005-2006 till framställning 11/2005-2006 om studiestöd. Utskottet föreslår ”att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om en översyn av studiestödslagen varvid en indexjustering av stödbeloppen skall övervägas.” Därefter har finansmotion 61/2006-2007 antagits i budget 2007. Genom denna motion kompletterades motiveringen till moment 46.03.50. med stycket ”[u]nder året utreds möjligheterna och konsekvenserna att indexjustera hela eller delar av studiestödet.”

     Konsekvenserna av en indexjustering har utretts och därför finns i framställningen en genomgång av samtliga studiestöd som kan beröras av en indexjustering. Därtill finns i framställningen en bilaga med kostnadsposter från bokslut, budget samt budgetförslag som berör studiestöd. Kostnaderna för studiepenning, bostadstillägg och försörjartillägg var 5.119.423 euro år 2003, 5.449.021 euro år 2004, 5.293.085 euro år 2005 och 5.395.874 euro år 2006. I landskapets budget för år 2007 ingår ett anslag om 5.700.000 euro för studiepenning, bostadstillägg och försörjartillägg (moment 46.03.50.). Ökningen av anslaget föranleds av kostnader och besparingar från framställningen 11/2005-2006. Hela anslaget för 2007 kommer inte att användas. I ett beräknat utfall för 2007 från AMS uppskattas 5.400.000 euro av anslaget användas. I landskapets förslag till budget för år 2008 ingår ett anslag om 5.573.000 euro för studiepenning, bostadstillägg och försörjartillägg (moment 46.03.50.).

     I kulturutskottets betänkande 7/1996-1997 till framställning 22/1996-1997 om ny landskapslagstiftning om läroavtalsutbildning anges att regleringen av studiestöd bör ses över så att bestämmelserna anpassas till den speciella form av studier som läroavtalsutbildningen innebär. Läroavtalsutbildningen riktar sig i många fall till vuxna, ofta familjeförsörjare, och tillgången till studiesociala förmåner kan vara en nödvändig förutsättning för att genomföra utbildningen. En kommitté med uppgift att utreda behovet av en ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning tillsattes i mars 2003. En del av kommitténs slutrapport från februari 2005 rör studiesociala förmåner.

     Olika ekonomiska stödsystem har resulterat i att lärlingar på Åland har fått ett lägre stöd i jämförelse med läroavtalsstuderande i riket. Undervisningsministeriet har genom en förordning som trädde ikraft den 1 september 2007 därtill höjt beloppen för dagpenning, familjebidrag och inkvarteringsersättning.

     Kommittén anser att ett nytt system måste utarbetas för lärlingarna och att det bästa vore att skapa ett dagpenningssystem för lärlingarna liknande det system som finns i riket. För att bättre tillgodose de lärlingarnas behov anser landskapsregeringen liksom kommittén att ett dagpenningssystem ska införas.

     För att åländska lärlingar ska ha liknande ekonomiska villkor som studerande i kringliggande regioner beträffande denna stödform är det nödvändigt att höja stödbeloppen.

     Det är angeläget att det ska vara lika lätt som tidigare för ålänningarna att skaffa sig utbildning. Det ekonomiska stödet för studerande är utformat så att ingen av ekonomiska skäl ska tvingas avstå från studier och så att hänsyn tas till familjer med låg inkomst.

     Landskapsregeringen eftersträvar även att det ekonomiska stödet till studerande fortsättningsvis ska vara på samma nivå som i kringliggande regioner. Av detta skäl finner landskapsregeringen att det är angeläget med en indexjustering både beträffande studiestöd och beträffande studiesociala förmåner till lärlingar.

 

3. Det åländska studiestödet

 

3.1 Studiestödet för studier på gymnasialstadienivå

 

I 7 § landskapslagen om studiestöd anges att rätt till studiepenning har studerande som enligt lagens 1 kap. kan beviljas studiestöd och som inte är berättigade till barnbidrag enligt landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen. Barnbidrag kan betalas ut till den månad en person fyller 17 år.

     I enlighet med 8 § landskapslagen om studiestöd får myndiga heltidsstuderande som inte bedriver högskolestudier en studiepenning som uppgår till 220 euro per månad om de bor självständigt och 170 euro per månad om de bor med sina föräldrar.

     I 8 § och 20 § landskapslagen om studiestöd föreskrivs om studiepenningen för studerande som är 17 år men inte 18 år. När behovet av ekonomiskt stöd prövas för studiestödssökande under 18 år beaktas den studerandes föräldrars senast fastställda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster för den del av studiepenningen som överstiger 105 euro. Om föräldrarnas sammanlagda inkomst är mindre än 29.000 euro per år erhåller den heltidsstuderande ett extra tillägg om 65 euro. Om den sammanlagda inkomsten är mindre än 35.000 euro per år är tillägget istället 43 euro. Föräldrarnas inkomstgränser höjs med 3.370 euro per barn om det utöver den studerande finns hemmavarande barn under 18 år.

     Studiepenningen för studerande som inte studerar på högskola kan höjas till samma belopp som för studerande vid högskola, om vid skolan saknas väsentliga studiesociala förmåner.

     Studiepenningen för studerande som fyllt 17 år men inte 18 år och som inte studerar vid högskola kan höjas med 50 euro för studerande som under normala omständigheter har en resväg som sammantaget tur och retur är längre än två timmar från föräldrahemmet till skolan, om den studerande har kostnader för en bostad på studieorten.

     Enligt 14 § landskapslagen om studiestöd utbetalas bostadstillägg med 80 procent av en studerandes hyreskostnad, dock högst med 201 euro per månad.

     Bostadstillägget är begränsat för studerande under 18 år. Bostadstillägg för 17-åringars bostadskostnader utbetalas om den studerande inte kan bo hemma på grund av en restid som är längre än sammantaget två timmar tur och retur från föräldrahemmet till skolan om personen har kostnader för bostad och denna bostad inte är personens föräldrahem.

 

3.2 Studiestödet för studier på högskolenivå

 

I enlighet med 7 och 8 §§ landskapslagen om studiestöd erhåller studerande som bedriver högskolestudier på heltid en studiepenning som uppgår till 266 euro per månad om de bor självständigt och 214 euro per månad om de bor med sina föräldrar.

     Bostadstillägg enligt 13 och 14 §§ landskapslagen om studiestöd kan sökas. Allmänt bostadsbidrag för barnfamiljer kan istället sökas från folkpensionsanstalten enligt lagen om bostadsbidrag (FFS 408/1975).

 

3.3 Vuxenstudiestödet

 

Den genomsnittliga tiden för de vuxenstuderandes studier är 21 månader. Vuxenstudiestöd kan enligt 9 § landskapslagen om studiestöd fås för personer i åldern 30-59 år som saknar grundläggande yrkesutbildning eller som inte har studerat med studiestöd under mer än fyra månader under de senaste fem åren. Personer som redan har en högskoleexamen eller motsvarande examen kan inte få vuxenstudiepenning för att avlägga ytterligare en sådan. Vuxenstudiepenningen utgår enligt 10 § landskapslagen om studiestöd i regel med 25 procent av den genomsnittliga bruttoinkomst som personen haft de sex senaste månaderna innan studierna inleds, så att vuxenstudiepenningen vid heltidsstudier är minst 266 euro och högst 591 euro per månad och vid deltidsstudier är minst 133 euro och högst 295,50 euro per månad. Vuxenstudiepenning kan enligt 5 § landskapslagen om studiestöd sökas för vetenskaplig påbyggnadsexamen högst tolv månader och vuxenstudiepenning kan beviljas för högst 18 månader; vanligt studiestöd kan sökas för vidare studier.

     Bostadstillägg enligt 13 och 14 §§ landskapslagen om studiestöd kan sökas. Bostadsbidrag för barnfamiljer kan sökas från folkpensionsanstalten.

 

3.4 Försörjartillägg

 

Försörjartillägg enligt 15 och 16 §§ landskapslagen om studiestöd. Tillägget betalas ut med 64 euro per månad till studerande vårdnadshavare som har ett minderårigt barn. Stödet utgår till en studerande vårdnadshavare med ett belopp per barn. På Åland kan försörjartillägg betalats ut till studerande med studiepenning eller med vuxenstudiepenning.

 

3.5 Särskilt studietillägg

 

Särskilt studietillägg kan sökas enligt 11 och 12 §§. Särskilt studietillägg kan beviljas en studerande som uppfyller kraven för att få vuxenstudiepenning, är i behov av ett förstärkt studiestöd för att genomgå utbildning, har varit långvarit arbetslös och som inte är berättigad till en annan ekonomisk förmån som anses vara likvärdig med det särskilda studietillägget. Med långvarig arbetslöshet avses att en person varit arbetslös ett år under de senaste två åren. Särskilt studietillägg kan beviljas under längst två år med högst 312 euro per månad.

 

3.6 Landskapsborgen för studielån

 

Studielån med landskapsborgen utgår enligt 17 och 18 §§ landskapslagen om studiestöd. Landskapsborgen för studielån till studerande som fyllt 18 år är 360 euro per månad. Landskapsborgen för studerande som inte fyllt 18 år är 170 euro per månad. Studerande som studerar vid en skola med terminsavgifter kan få borgensbeloppet höjt med terminsavgiftens belopp, dock sammanlagt högst till 850 euro per månad.

 

4. Läroavtalsutbildning

 

4.1 Åland

 

Enligt 3 § landskapslagen om läroavtalsutbildning är utbildningen öppen för personer som fyllt 15 år och genomgått grundskolan eller motsvarande utbildning. Läroavtalet och den individuella studieplanen görs upp mellan lärlingen, arbetsgivaren och Ålands läroavtalscenter. Läroavtalsutbildning kan ordnas som grundutbildning, kompletteringsutbildning, vidareutbildning eller fortbildning. Grundutbildning är grundläggande yrkesutbildning. Med kompletteringsutbildning avses utbildning som krävs för att den yrkesverksamme ska uppnå eller bibehålla kompetens. Med fortbildning avses utbildning som krävs för att den yrkesverksamme ska bibehålla och utveckla sin yrkesskicklighet. Vidareutbildning innebär att kompetensen höjs, t.ex. så att en tidigare examen byggs på med en högre examen.

     Ett läroavtal är ofta treårigt, men tiden för läroavtalet kan variera. Medelåldern på lärlingar på Åland är omkring 30 år. Av den totala tiden i läroavtalsutbildningen är ofta 20-30 % teoristudier och övrig tid arbete.

     År 2006 fanns 113 lärlingar på Åland.

     Studiestöd från AMS beviljas i nuläget till lärlingar för teoristudiedagar. Studiepenningen per teoristudiedag för lärlingar är mellan 7,33 euro och 18,80 euro. Höjningen med 12 % av studiepenningen samt av vuxenstudiepenningens minimibelopp som föreslås medför att studiepenningen per teoristudiedag för lärlingar blir mellan 8,21 euro och 18,80 euro. Landskapsborgen för studielån har i nuläget beviljats lärlingar. Kostnaden på AMS för lärlingars teoristudiedagar var 5.721 euro år 2006.

     Ålands läroavtalscenter betalar därtill under teoriperioden reseersättning enligt det billigaste färdsättet, maximalt 35 euro per teoristudiedag, alternativt maximalt 300 euro per månad, i inkvarteringsersättning mot kvitto samt 6,50 euro i kostersättning per teoristudiedag. Sammanlagt var kostnaden för utbetalningar till lärlingar från Ålands läroavtalscenter 209.540 euro år 2006. Specificerad utgörs kostnaden av teorikostnader 163.507 euro, resekostnader 34.346 euro, logikostnader 8.144 euro och kostersättning 3.543 euro.

 

4.2 Riket

 

Bestämmelser om läroavtalsutbildningen i sig finns i riket i lagstiftningen om yrkesutbildning samt om yrkesinriktad vuxenutbildning. [1]

     Enligt 1 § i undervisningsministeriets förordning om studiesociala förmåner för studerande under läroavtalsutbildning (FFS 799/2007) har den studerande för den tid han eller hon deltar i teoretisk undervisning rätt att få 15 euro i dagpenning, 17 euro i familjebidrag och 8 euro i inkvarteringsersättning om undervisningen ordnas utanför hemorten eller läroavtalsorten. Reseersättning utgår med det billigaste färdsättet om resan till undervisningsplatsen i ena riktningen är över 10 km. Med hemort avses den studerandes hemort enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994) och med läroavtalsort avses orten för arbetsplatsen för läroavtalet. Studielån beviljas inte läroavtalsstuderande i riket.

 

5. Landskapsregeringens förslag

 

Studiestödet har utvecklats för att trygga utkomsten vid studier på heltid. Andra mål är att främja effektiviteten i studierna och avläggandet av en examen inom utsatt tid.

     Landskapsregeringen föreslår en höjning av studiepenningens belopp för studerande på gymnasialstadienivå samt för högskolestuderande. Landskapsregeringen föreslår därtill att minimibeloppet för vuxenstudiepenningen höjs. Inflationen har varit liten, men hyres- och prisnivåerna har under de senaste tio åren stigit i de flesta orter där ålänningar studerar. Höjningarna i studiepenningen riktas till studerande i olika åldrar, olika boendeformer och olika utbildningsnivåer. Maximibeloppet av stödet på andra stadiet och på högre nivå närmar sig varandra. Det är motiverat att stödets maximibelopp på olika utbildningsnivåer avviker från varandra ungefär så mycket som måltidsförmånen är värd. De ändrade beloppen föreslås gälla med början den 1 augusti 2008.

     Landskapsregeringen föreslår att lärlingar lyfts bort från studiestödssystemet och att ett dagpenningssystem införs istället. Administrationen av läroavtalen som tidigare skötts både av Ålands läroavtalscenter och AMS förs helt över till läroavtalscentret.

     Läroavtalsutbildningen riktar sig i många fall till vuxna, ofta familjeförsörjare, och tillgången till studiesociala förmåner kan vara en nödvändig förutsättning för att genomföra utbildningen. Dagpenningssystemet är mer flexibelt och kan anpassas efter lärlingars olika teoristudieperioder. Lärlingens inkomstbortfall kompenseras direkt i dagpenningssystemet. Bestämmelserna om läroavtal föreslås gälla med början den 1 januari 2009.

     Landskapsregeringen föreslår att ett index förs in i studiestödssystemet och i stödet för teoristudiedagar för lärlingar, så att de första indexjusterade beloppen börjar gälla den 1 augusti 2009.

     Eftersom ett dagpenningssystem som ersätter bestämmelserna om lärlingar i studiestödslagen införs och eftersom beloppen för lärlingar avsevärt höjs, är studielån till lärlingar inte längre motiverade.

     Landskapsregeringen har för avsikt att följa upp indexjusteringen efter tre år. En översyn ska då göras i avsikt att följa upp kostnadsutvecklingen.

 

6. Förslagets verkningar

 

6.1 Konsekvenser på den offentliga ekonomin

 

Ändringen av landskapslagen om studiestöd

Kostnaderna i 8, 10 och 20 §§ för höjningen av de åländska studiepenningsbeloppen för studerande på gymnasialstadienivå och högskolestuderande med 12 procent beräknas under 2008 (fr.o.m. 1 augusti 2008) vara ca. 178.000 euro och för ett helt budgetår ca. 396.000 euro.

     I 8 § 6 mom. föreslås en höjning av studiepenningen med 56 eller 28 euro för studerande 17-åringar med en bostad som inte är mer än två timmars resa tur och retur från föräldrahemmet. AMS beräknar att ca. 5 personer kan komma att beröras av denna förändring. Det skulle innebära en årlig kostnad på ca. 2.520 euro.

     Minimibeloppet för vuxenstudiepenningen i 10 § föreslås höjas. AMS beräknar att ca. 5 personer kan komma att beröras av denna förändring. Det skulle innebära en årlig kostnad på ca. 2.270 euro.

     Kostnaden i 6a § för en indexjustering fr.o.m. 1 augusti 2009 beräknas bli ca. 40.000 euro. För ett helt budgetår beräknas indexkostnaden bli 89.000 euro. Kostnaden för en indexjustering ökar årligen eftersom index läggs till tidigare indexjusterat belopp.

     Ändringen i 22 § 2 mom. innebär en kostnadsminskning.

     De föreslagna förändringarna i studiestödet finns beaktade i budgetförslaget för 2008. I budget moment 46.03.50. föreslås 5.573.000 euro för kostnader för studiepenning, bostadstillägg och försörjartillägg.

     Den studiepenning som rör läroavtal föreslås i budgeten för 2008 föras över från moment 46.03.50. till moment 46.19.04. Den studiepenning som betalats till lärlingar beräknas vara 5.000 euro och har flyttas över mellan momenten.

 

Ändringen av landskapslagen om läroavtalsutbildning

Kostnaden för studiesociala förmåner enligt kommitténs förslag skulle innebära en årlig kostnad på ca. 33.130 euro jämfört med ca. 10.920 euro enligt nuvarande lagstiftning. Kostnadsökningen följer av att betydligt högre belopp betalas till lärlingarna. De föreslagna förändringarna beträffande läroavtal ska beaktas i budgeten för 2009.

     Kostnaden i 20a § för en indexjustering fr.o.m. 1 augusti 2009 beräknas bli ca. 270 euro till den del den gäller dagpenning och barnförhöjning. För ett helt budgetår beräknas indexkostnaden bli ca. 530 euro. Kostnaden för en indexjustering ökar årligen eftersom index läggs till tidigare indexjusterat belopp.

     Även om kostnaderna beträffande dagpenning och barnförhöjning kommer att öka, finns kostnadsbesparingar att vänta beträffande rese- och inkvarteringsersättningar.

     Landskapsregeringens målsättning är att så mycket som möjligt av teoristudierna ska samlas på Åland. Alla utbildningar kan dock inte erbjudas på Åland. I nuläget sker 90 % av teoristudierna utanför Åland. I och med att mer undervisning sker här minskas kostnaderna för resor och logi. Av lärlingarna studerar t.ex. omkring 35 % vård. Ålands läroavtalscenter diskuterar upphandling av undervisningstjänster med Ålands vårdinstitut och yrkesutbildningsbyrån. Att teoristudierna knyts till Åland förbättrar även möjligheterna till studier för lärlingar med familj.

 

6.2 Administrativa konsekvenser samt konsekvenser på miljön

 

På AMS pågår arbete med att ta fram ett nytt datasystem för studiestödet som beräknas tas i bruk i januari 2008. Beträffande administrativa verkningar, så innebär förslaget att kompletteringar ska göras i datasystemet hos AMS. Vidare ska information om den nya lagstiftningen sammanställas för de studerande. För AMS är det lämpligt att lagändringarna träder ikraft vid ett nytt läsår, då all handläggning av studiestöd inför den nya terminen ska ske enligt den nya lagstiftningen om landskapslagen antas.

     Förslaget innebär att de uppgifter som rör utbetalningar till lärlingar i AMS system överförs till landskapsregeringens lönesystem. I landskapsregeringens system finns redan utbetalningarna till lärlingar som rör reseersättning, inkvarteringsersättning och kostersättning.

     Förslaget har inte någon inverkan på miljön.

 

6.3 Konsekvenser för jämställdheten

 

År 2006 studerande på Åland 52,1 % kvinnor och 47,9 % män på gymnasialstadienivå och i andra skolor efter grundskolan. De åländska studerande vid högskolor och yrkeshögskolor var 55,1 % kvinnor och 44,9 % män. I läroavtalsutbildning studerande 49,5 % kvinnor och 50,5 % män. Eftersom den kvinnliga andelen studerande är högre än motsvarande andel män kommer samtliga förändringar i de föreslagna lagarna att påverka något fler kvinnor än män.

 

7. Ärendets beredning

 

Lagförslaget har tagits fram av lagberedningen i samarbete med AMS, Ålands läroavtalscenter, landskapsregeringens finansavdelning och ÅSUB. Till den del framställningen berör läroavtal har även rapporten från en kommitté med uppgift att utreda behovet av en ändring i landskapslagen om läroavtalsutbildning beaktats i beredningen.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag ändring av landskapslagen om studiestöd

 

Bestämmelser om studiesociala förmåner gällande läroavtal finns i 20 § landskapslagen om läroavtalsutbildning. Bestämmelserna om stöd för teoristudiedagar föreslås flyttas från landskapslagen om studiestöd till landskapslagen om läroavtalsutbildning.

 

6a §. Indexjustering av studiestöd. Det åländska konsumentprisindexet föreslås användas, då detta index bäst speglar en studerandes kostnader. Den genomsnittliga förhöjningen av det åländska konsumentprisindexet är cirka 1,6 procent per år. Förhöjningen av konsumentprisindex har varit stabil under de senaste åren; det finns dock inte någon garanti för att så alltid är fallet.

     Med den konsumentprisindexförändring som ägde rum under det omedelbart föregående året avses förändringen i indexet från januari månad till januari månad. Ett helt års index används för att inte tillfälliga variationer i enskilda månaders index ska påverka studiestödet.

     Det föreslås att 7-16 §§ indexjusteras. Studiestödens belopp indexjusteras, med undantag för landskapsborgens belopp som inte föreslås indexjusteras.

     Studiestödet bygger delvis på studielån. Genom att höja bidragsdelarna i förslaget ändras denna balans något. Genom en indexjustering av bidragsdelarna ändras denna balans därtill gradvis. Andelen lån jämfört med andelen bidrag är inte ovanligt stor på Åland. Landskapsregeringen vill dock inte öka skuldsättningen hos studerande. Landskapsregeringen anser att det är bättre att en höjning av landskapsborgens belopp sker genom lagtingsbeslut när ett behov finns bland de studerande.

     Åländsk studiestödslagstiftning lämnar därtill goda möjligheter till arbete under ledigheter och vid sidan av studierna. Inkomstgränserna för studerande föreslås höjas i riket med 30 procent från ingången av 2008 (RP 64/2007). Inkomstgränsen för en månad med stöd är enligt rikets förslag 660 euro och för en månad utan stöd 1.970 euro. Åland har redan generösare bestämmelser; inkomstgränsen för en månad med stöd är 760 euro och för en månad utan stöd finns inte någon inkomstbegränsning.

     Inkomstgränser för egna inkomster och för föräldrars inkomsters som inverkar på studiestödet föreslås inte indexjusteras. Genom lagtingsbeslut kan gränserna för egna inkomster och för föräldrars inkomster höjas.

     Studerande kan söka studiestöd för en termin eller för ett läsår i sänder. Det föreslås att indexjusteringen görs vid läsårets start, så att studiestöd genom ett beslut kan beviljas för hela läsåret. Indexjusteringen föreslås fastställas i april månad så att tidigt inlämnade studiestödsansökningar inför höstterminen ska kunna börja behandlas hos AMS i maj månad. Betalningstidpunkt följer lagens 25 §.

 

8 §. Studiepenningens fastställande och belopp. Beloppen i 4 och 6 mom. i paragrafen föreslås höjas med 12 %. Även beloppen för tillägg till studiepenningen för studerande under 18 år som finns i 20 § 1 och 2 mom. föreslås höjas på samma sätt. Beloppen har avrundats till närmaste euro.

     I 6 mom. finns i nu gällande lag en begränsning rörande studiepenningen till 17-åringar gällande självständigt boende. Fullt belopp av studiepenning betalas bara när den studerande bor självständigt om övriga förutsättningar i momentet är uppfyllda. Landskapsregeringen gör den bedömningen att om en 17-åring väljer att skaffa en bostad, utan att kunna få bostadsbidrag enligt 13 § 1 mom., ska inte studiepenningen för den studerande vara minskad. Omkring fem personer uppskattas av AMS beröras av denna lagändring.

 

10 §. Vuxenstudiepenningens fastställande. Minimibeloppet i paragrafens 1 mom. föreslås höjas med 12 %. Beloppet har avrundats till närmaste euro.

     Minimibeloppet för vuxenstudiepenning är samma som beloppet för studerande i 8 § kategori 1 A, och föreslås höjas på samma sätt. Vuxenstudiepenningens maximibelopp har nyligen höjts. Omkring fem personer uppskattas av AMS beröras av denna lagändring.

 

17 §. Landskapsborgen för studielån. Ändringen är redaktionell. Ingen ändring av tillämpningen av paragrafen föreslås.

 

20 §. Extra tillägg för studerande under 18 år. Beloppen i 1 och 2 mom. föreslås höjas med 12 %. Beloppen har avrundats till närmaste euro.

 

21 §. Studerandens egna inkomsters inverkan på studiestödet. Paragrafens 3 mom. föreslås upphävas eftersom lärlingar enligt förslaget inte kan söka studiestöd.

 

22 §. Beaktande av vissa förmåner. I paragrafens 2 mom. ersätts ordet studiepenning med ordet studiestöd. Ändringen medför en striktare tillämpning av momentet. Beloppsgränsen kan jämföras med beloppsgränserna i 21 §.

     Paragrafens nuvarande 3 mom. tas bort, då lärlingar inte längre kan söka studiestöd. Ändringen i sista momentet är terminologisk.

 

25 §. Utbetalning. Paragrafens 3 mom. föreslås upphävas. Bestämmelser om stöd för teoristudiedagar flyttas till 20 § landskapslagen om läroavtalsutbildning.

 

39a §. Rätt att få och lämna ut uppgifter. Lagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet tillämpas. Andra momentet är en bestämmelse som avses i 8 § lagen om allmänna handlingars offentlighet enligt vilken en avvikelse från en handlings hemlighållande kan göras genom speciallag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Det är lämpligt att de nya reglerna träder i kraft i början av ett nytt läsår. Landskapsregeringen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2008. I 6a § finns en bestämmelse om indexjustering av studiestödsförmåner. Den första indexjusteringens belopp föreslås börja gälla den 1 augusti 2009.

 

2. Landskapslag ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning

 

20 §. Studiesociala förmåner. Den teoretiska undervisningen ska primärt tillhandahållas av landskapets skolor. En stor del av den teoretiska undervisning som ingår i läroavtalsutbildningen överensstämmer med den skolbundna undervisningen. Lärlingarna har rätt till motsvarande förmåner som de studerande får vid den skolbundna undervisningen. Den teoretiska undervisningen är avgiftsfri för lärlingen. Med övriga studiesociala förmåner avses främst skolmåltid samt ersättningar för skolskjuts och boende. Om den teoretiska undervisningen måste arrangeras av annan utbildningsanordnare än landskapet finansierar landskapet undervisningen och med den sammanhängande förmåner i enlighet med vad som överenskommes med utbildningsanordnaren.

     Förslaget överensstämmer i sak med kommitténs förslag om studiesociala förmåner till lärlingar.

     Dagpenningen och barnförhöjningen föreslås uppgå till ett belopp som är lika stort som arbetsmarknadsstödet enligt 9 kap. 1 § 1 och 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002). I riket justeras beloppen i lagen enligt lagen om folkpensionsindex (FFS 456/2001). Kommittén valde att utgå från dessa belopp för dagpenning och barnförhöjning, för att det är belopp som betalas till personer i liknande situationer som en lärling och för att beloppen då är lika för alla.

     Beloppen i lagen om utkomstskydd utgör endast en utgångspunkt för de åländska stödbeloppen för teoristudiedagar. Beloppen tas in i lagtexten i landskapslagen om läroavtalsutbildning och är därefter frikopplade från ursprungen.

     Innanför pendlingsregionen anses en lärling vara om han eller hon inte har en restid som under normala förhållanden från hemorten eller lärlingsorten till den ort där undervisningen ordnas sammantaget tur och retur är längre än två timmar. Skrivningen kan jämföras med 13 § 1 mom. landskapslagen om studiestöd.

     Maximibeloppen för inkvartering och för kost är desamma som de belopp som betalas ut med stöd av nu gällande lagstiftning. Kostnader för inkvartering ersätts mot kvitto upp till maximibeloppet. Resor ersätts enligt det billigaste färdsättet.

 

20a §. Indexjustering av studiesociala förmåner. Beloppen föreslås i landskapet justeras enligt det åländska konsumentprisindexet. Landskapsregeringen föreslår liksom kommittén att teoristudiedagpenningen och barnförhöjningen indexjusteras.

 

22a §. Rätt att få och lämna ut uppgifter. Lagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet tillämpas. Andra momentet är en bestämmelse som avses i 8 § lagen om allmänna handlingars offentlighet enligt vilken en avvikelse från en handlings hemlighållande kan göras genom speciallag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Landskapsregeringen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2009. I 20a § finns en bestämmelse om indexjustering av studiestödsförmåner. Den första indexjusteringens belopp föreslås börja gälla den 1 augusti 2009.


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om studiestöd

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 21 § 3 mom., 22 § 3 mom. och 25 § 3 mom. landskapslagen (2006:71) om studiestöd,

     ändras 8 § 4 och 6 mom., 10 §, 17 § 1 mom., 20 § 1 och 2 mom. och 22 § 2 och 4 mom. samt

     fogas till lagen en ny 6a § som följer:

 

6a §

Indexjustering av studiestöd

     Beloppen för studiestöden i 7-16 §§ fastställs årligen på basen av föregående års belopp. Till föregående års belopp läggs den ändring i konsumentprisindex som ägde rum under det föregående kalenderåret, avrundat till närmaste euro. De indexjusterade beloppen tillämpas från och med augusti månad och fastställs av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten före utgången av april månad.

 

8 §

Studiepenningens fastställande och belopp

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Till de studerande som avses ovan utbetalas studiepenning per månad med de eurobelopp som anges i följande tabell:

 

kategori

A

B

 

Heltidsstudier

Deltidsstudier

1

298

149

2

246

123

3

242

121

4

190

95

5

118

59

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Studiepenningen för studerande som fyllt 17 men inte 18 år och som inte studerar vid högskola kan höjas med 56 euro för heltidsstuderande och 28 euro för deltidsstuderande, om den studerande har en bostad på studieorten och bor självständigt.

 

10 §

Vuxenstudiepenningens fastställande

     Vuxenstudiepenning utbetalas med 25 procent av den genomsnittliga bruttomånadsinkomsten omedelbart innan studierna inleds, dock lägst med 298 euro per månad och högst med 591 euro per månad. När vuxenstudiepenningens belopp fastställs ska dessutom beaktas den studietakt i vilken studierna avses bli bedrivna varvid beloppet utbetalas uppräknat till helt eurobelopp enligt följande:

     a) med fullt belopp om studierna sker på heltid eller om studierna är likvärdiga med minst 22,5 studiepoäng per termin vid högskolestudier eller med minst 15 studieveckor per termin för andra läroanstalter och

     b) med 50 procent av fullt belopp om studierna är likvärdiga med minst 15 och högst 21 studiepoäng per termin vid högskolestudier eller med minst 10 och högst 14 studieveckor per termin för andra läroanstalter.

 

17 §

Landskapsborgen för studielån

     Rätt till landskapsborgen för studielån har en studerande som har antagits till studier och studerar på det sätt som nämns i 1 kap.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

20 §

Extra tillägg för studerande under 18 år

     Om en studiestödssökande är under 18 år ska, när behovet av ekonomiskt stöd prövas, sökandens föräldrars senast fastställda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster beaktas. Sökandens föräldrars inkomster beaktas inte för den del av studiepenningen som understiger 118 euro för heltidsstuderande och 59 euro för deltidsstuderande.

     Om den studerandes föräldrars sammanlagda inkomster är låga kan den studerande för heltidsstudier erhålla ett extra tillägg. Tillägget uppgår till 72 euro per månad om föräldrarnas sammanlagda inkomst är mindre än 29.000 euro per år och 48 euro per månad om den sammanlagda inkomsten är mindre än 35.000 euro per år. För deltidsstudier är beloppen i stället 36 euro respektive 24 euro.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

22 §

Beaktande av vissa förmåner

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Studiestöd beviljas inte om en studerande under en stödmånad får praktiklön som överstiger 760 euro.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Studiepenning beviljas inte om en studerande fullgör beväringstjänst eller civiltjänst, avtjänar frihetsstraff och studerar i anstalten eller får studiestöd från ett annat land.

 

39a §

Rätt att få och lämna ut uppgifter

     På utlämnande och hemlighållande av uppgifter tillämpas landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet, om inte annat följer av denna lag.

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har utan hinder av bestämmelserna om hemlighållande av handlingar och utan ersättning rätt att av andra myndigheter få de uppgifter som är nödvändiga för att verkställa och utveckla studiestödsuppgifter.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2008 och ska tillämpas på studiestöd för studier som sker efter den 31 juli 2008.

     På studielån för lärlingar som beviljats med stöd av tidigare bestämmelser om studielån för lärlingar, ska bestämmelserna alltjämt tillämpas sådana de lyder när denna lag träder ikraft.

     De första indexjusterade beloppen enligt lagen börjar gälla den 1 augusti 2009 då 6a § träder i kraft.

     Beslut om studiestöd enligt denna lag får fattas före lagens ikraftträdande.

     Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

__________________

 

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 20 § landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning samt

     fogas till lagen nya 20a § och 22a § som följer:

 

 

20 §

Studiesociala förmåner

     Den teoretiska undervisningen är avgiftsfri för lärlingen.                      Lärlingen har under den tid hon eller han deltar i den teoretiska undervisningen rätt till studiesociala förmåner enligt följande:

1)      23,91 euro i dagpenning per teoristudiedag som ersättning för inkomstbortfall,

2)      till en lärling som försörjer barn under 18 år betalas barnförhöjning till dagpenningen, vilken är för ett barn 4,53 euro, för två barn sammanlagt 6,65 euro och för tre eller flera barn sammanlagt 8,58 euro,

3)      reseersättning ges per teoristudiedag då resan mellan hemorten eller lärlingsorten och den ort där undervisningen ordnas om färdvägen i ena riktningen överstiger 10 km enligt billigaste färdsättet och om den lärlingen är inom pendlingsregionen; utanför pendlingsregionen ges reseersättning när teoriperioden börjar och slutar enligt billigaste färdsätt,

4)      maximalt 35 euro per teoristudiedag eller maximalt 300 euro per teoristudiemånad i inkvarteringsersättning mot kvitto, om undervisningen ordnas utanför pendlingsregionen samt

5)      6,50 euro i kostersättning per teoristudiedag under teoriperioden.

     I denna lag avses med hemort lärlingens hemkommun och med lärlingsort den kommun där den av arbetsgivaren anvisade lärlingsplatsen finns. En lärling anses vara innanför pendlingsregionen om han eller hon inte har en restid som under normala förhållanden från hemorten eller lärlingsorten till den ort där undervisningen ordnas sammantaget tur och retur är längre än två timmar. Av särskilda skäl kan reseersättning som avses i 3 punkten betalas också under teoriperioden.

     Om lärlingen lyfter lön för samma tid eller har rätt till andra lagstadgade förmåner än de som bestäms i denna lag, har han eller hon dock med avvikelse från det ovan nämnda endast rätt till ersättning för rese- och inkvarteringskostnader.

 

20a §

Indexjustering av studiesociala förmåner

     Beloppen för de studiesociala förmånerna i 20 § 2 mom. 1 och 2 punken fastställs årligen på basen av föregående års belopp. Till föregående års belopp läggs den ändring i konsumentprisindex som ägde rum under det föregående kalenderåret, avrundat till närmaste euro. De indexjusterade beloppen tillämpas från och med augusti månad och fastställs av landskapsregeringen före utgången av april månad.

 

 

 

22a §

Rätt att få och lämna ut uppgifter

     På utlämnande och hemlighållande av uppgifter tillämpas landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet, om inte annat följer av denna lag.

     Landskapsregeringen har utan hinder av bestämmelserna om hemlighållande av handlingar och utan ersättning rätt att av andra myndigheter få de uppgifter som är nödvändiga för att verkställa och utveckla läroavtalsutbildningsuppgifter.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas på stöd för teoristudiedagar som sker efter den 31 december 2008.

     De första indexjusterade beloppen enligt lagen börjar gälla den 1 augusti 2009 då 20a § träder i kraft.

     Beslut om stöd för teoristudiedagar enligt denna lag får fattas före lagens ikraftträdande.

     Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

__________________

 

 

Mariehamn den 6 november 2007

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Camilla Gunell

 


 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 5/2007-2008

 


Bilaga 1

 

·       Bilaga 1: Statistik och tabeller 1-3

 

 


 

Bilaga 2

 

·       Bilaga 2: Studiestödsbelopp

 

 




[1]. Bestämmelser finns i 17, 18 och 39 §§ lagen om yrkesutbildning (FFS 630/1989), 6, 7, och 14 §§ samt 13 § 4 mom. förordningen om yrkesutbildning (FFS 811/1998) och 9 § förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning (FFS 812/1998).