Framställning 5/2010-2011
|
|
| ||
|
| FRAMSTÄLLNING nr 5/2010-2011 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2010-11-11 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Förändring av rätten till avbytare
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att rätten till årsledighetsdagar begränsas till 10, 15 eller 30 dagar beroende på det antal djurenheter en lantbrukare har. Förslaget beaktar dagens trängda ekonomiska läge. Dessutom föreslås att bestämmelserna om vad som ska anses utgöra en husdjursenhet ändras för att bättre återge det arbete som krävs för att sköta olika djur.
Framställningen sammanhänger med landskapsregeringens budgetframställning för år 2011 och avses i samband med den bli behandlad som budgetlag, i enlighet med 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
INNEHÅLL
3. EU:s regelverk om statligt stöd
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om avbytarverksamhet för lantbrukare
Allmän motivering
1. Bakgrund
Det första regelverket om avbytarverksamhet trädde i kraft den 1 april 1974; landskapslagen (1974:58) om semester för lantbrukare. I följande regelverket (ÅFS 1976:41) tillkom vikariehjälpen som en grund för avbytare. En översyn av regelverket gjordes dessutom i mitten av åttiotalet (ÅFS 1986:14). Bestämmelser om avbytarverksamhet finns nu i landskapslagen (1998:57) om avbytarverksamhet för lantbrukare samt i landskapsförordningen (2006:3) om avbytarverksamhet för lantbrukare. Med gällande regelverk har berörda lantbrukare rätt till 24 eller 33 dagar årsledighet (beroende på antal husdjursenheter), upp till 12 dagar veckoledighet samt möjligheter till vikariehjälp för viktiga familjeangelägenheter och akuta behov såsom vid sjukdom. Om det finns en avbytare tillgänglig kan dessutom avbytarhjälp beviljas mot full kostnadstäckning. Sedan den 1 januari 2010 kan landskapsregeringen dessutom besluta om en avgift för avbytarhjälp vid årsledighet (landskapslag 2009/68). Den årliga totalkostnaden för avbytarverksamheten har minskat från 933 037 euro år 2008 till 843 738 euro år 2009. Kostnaden år 2010 bedöms bli omkring 800 000 euro.
Rätten till avbytare är beroende av det antal husdjursenheter en lantbrukare har. Begreppet djurenhet är en beräkningsgrund där ett eller flera djur anses kräva en likvärdig daglig arbetsinsats – en djurenhet. Exempelvis kan en djurenhet vara 1 mjölkko, 3 dikor, 3 hästar, 10 får eller 200 höns.
Behovet av landskapsanställda avbytare motsvarar nu cirka 2 600 årsledighetsdagar. Många stora mjölkgårdar kräver samtidig arbetsinsats av minst två avbytare. Av landskapets omkring 600 aktiva lantbruk är knappt 25 procent inriktade på djurhållning. Av de gårdar som år 2009 ingick i avbytarsystemet hade omkring 95 procent (130 lantbruk) inriktning på idisslare, med vilket i praktiken avses kor och får. Enstaka gårdar har inriktning på djurhållning med smågrisar (1), hästar (3) eller fjäderfä (2). Av gårdar med inriktning på idisslare år 2009 hade
- 41 % inriktning på mjölkkor och
- 59 % inriktning på nöt- och fårköttsproduktion.
För att vara berättigad till avbytare ska en lantbrukare ha fyllt arton år och inte få ålderspension, själv bedriva kreatursskötsel samt omfattas av ett pensionsprogram av visst slag. Med bedrivande av kreatursskötsel avses husdjursproduktion som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (FFS 543/1967). Den ledande avbytaren beslutar om avbytarhjälp för årsledighet och veckoledighet. Rätten till veckoledighet förutsätter att en avbytare finns att anvisa. Vid veckoledighet betalar lantbrukaren en viss del av landskapsregeringens kostnader för avbytaren.
Sammantaget finns omkring 30 årsarbetstjänster som vid sidan av företagarna själva är sysselsatta inom lantbruk med djurhållning.
Landskapet har 17 avbytartjänster, varav 14 tjänster är tillsatta, organiserade under en ledande avbytare. Eftersom flera arbetar deltid finns knappt cirka 12 årsarbetstjänster i organisationen, vilkas semestrar och sjukledigheter täcks upp med en knapp halv årsarbetstjänst. Utöver att avbytare fördelas att klara arbetstoppar som kan uppstå vid skolbarns ledigheter och vid vikariehjälpssituationer kan timanställda avbytare anlitas.
Flertalet privata avbytare är direkt anlitade av lantbrukarna. De är oftast familjemedlemmar och i några fall grannar eller kollegor som är välbekanta med gårdens särförhållanden. Antalet privata avbytare motsvarar idag cirka 10 årsarbetstjänster. Bland dem finns enstaka privata företagare, vilka utför avbytartjänster som bisyssla.
På några större mjölkproduktionsgårdar kompletteras företagarnas egna arbetsinsatser med behövlig anställd personal. År 2010 fanns 10 heltids- och 5 deltidsanställd personal vilka tillsammans motsvarar cirka 11,75 årsarbetstjänster. Dessutom har en enstaka större gård för närvarande minst 4 personal anställd.
Lagstiftningen om avbytarverksamhet rör i huvudsak jord- och skogsbruk, vilket i enlighet med 18 § 15 punkten självstyrelselagen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet.
2. Om rikslagstiftningen
Den 1 april 1974 trädde Finlands första lag om avbytarverksamhet i kraft, genom lagen om anordnande av semester för lantbruksföretagare (FFS 127/1974). Den 1 september 1975 trädde lagen om anordnande av vikariehjälp för lantbruksföretagare (FFS 642/1975) i kraft. Dessa lagar ersattes den 1 april 1978 av lagen om anordnande av semester och vikariehjälp för lantbruksföretagare (FFS 102/1978). Den allmänna ledningen, styrningen och tillsynen över avbytarverksamheten ankom på social- och hälsoministeriet. Den praktiska verksamheten sköttes av kommunerna i enlighet med lagen samt med stöd av statsanslag.
Ett nytt regelverk om avbytarverksamheten trädde ikraft den 1 januari 1997 med lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (FFS 1231/1996) samt förordningen om avbytarservice för lantbruksföretagare (FFS 1333/1996). I enlighet med regelverket överfördes allmän ledning, styrning och tillsyn över avbytarverksamheten från social- och hälsoministeriet till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA). LPA:s handläggning av avbytarservicen sker vid sidan av myndighetens uppgifter med arbetspensionsförsäkringssystemet.
3. EU:s regelverk om statligt stöd
En grundläggande EU-princip är fri konkurrens utan snedvridning. I EU-fördraget stadgas om förbud för statligt stöd till företag. Regeln har dock undantag. Förenligt med den gemensamma marknaden är vissa stöd av social karaktär och stöd vid naturkatastrofer, samt stöd som främjar utveckling i svaga regioner, kultur och bevarande av kulturarv, genomförande av viktiga EU-gemensamma projekt eller åtgärder som avhjälper en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi. EU har dessutom i förordningar stadgat om stöd som är undantagna från notifieringsplikt (s.k. gruppundantag). För dem gäller istället en anmälningsplikt och årlig rapporteringsplikt för att vara godkända.
Ett sådant gruppundantag finns för avbytarsystem i kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001. Enligt denna EU-förordning kan stöd ges för tillhandahållande av tekniskt stöd inom jordbrukssektorn. Stöd får bl.a. beviljas för den faktiska kostnaden för avbytare som ersätter en jordbrukare, dennes partner eller en anställd vid sjukdom och ledighet. Stödet ska beviljas som naturaförmån i form av subventionerade tjänster och får inte medföra direkta penningbetalningar till producenter. Stödet ska också vara tillgängligt för alla berättigade lantbrukare enligt objektivt utformade villkor. Innan ett regelverk om stöd träder i kraft ska det i elektronisk form ha meddelats kommissionen och offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Medlemsstaterna ska årligen rapportera om stödordningens tillämpning. Närmare bestämmelser om anmälan och rapportering finns i EU-förordningens artikel 20 och bilaga I.
4. Förslag
Landskapsregeringen tillsatte våren 2010 en arbetsgrupp med uppdrag att utreda och föreslå ett system med privatisering av verksamheten, inom en budgetram om 500 000 euro per år. Arbetsgruppen lämnade sin rapport i augusti 2010 (dnr N28/10/1/1). Denna framställning ansluter till rapporten så att i ett första steg antalet årsledighetsdagar en lantbrukare har rätt till begränsas från och med år 2011, inför en privatisering år 2012. Det högsta antalet årsledighetsdagar föreslås bli 30 dagar för dem som har mer än 18 djurenheter, 15 dagar för dem som har över 6 och högst 18 djurenheter och 10 dagar för dem som har minst 2 och högst 6 djurenheter. Samtidigt begränsas den tid landskapet ger en ersättning för privat avbytarhjälp något, med cirka en timme per dag och gård. Det lägsta antalet djurenheter som berättigar till årsledighet och veckoledighet sänks från 4 till 2 djurenheter, vilket närmast är en följd av föreslagna ändringar av vad som utgör en djurenhet. Ändringen syftar till att mer rättvisande och tydligt ange de arbetsinsatser som krävs för skötsel av olika djur. Ärendet har varit på remiss till Ålands Producentförbund r.f., Ålands Centralandelslag samt WJ Dahlmans Ab. Det har dessutom sänts för kännedom till de landskapsanställda avbytarna.
Landskapsregeringens huvudmål nu och framdeles är att stimulera djurproduktionen så att livsmedelsindustrin har god tillgång på lokalproducerade råvaror inom mjölk- och köttproduktionen. Djurhållning medför en stor bundenhet för lantbrukarna med minimala möjligheter att kunna ta ut lediga dagar eller semester. En väl fungerande avbytarverksamhet ger lantbrukarna möjlighet till ledighet. Möjligheten till en organiserad ledighet skapar förutsättningar för den befintliga djurhållningens fortbestånd och för nysatsningar av unga lantbrukare. Tillgången till avbytare har också en viktig djurskyddsfunktion genom vikariehjälpen som ger möjlighet att erbjuda sjukvikarier till lantbrukare vid sjukdom.
Framställningen är också en del av de åtgärder som landskapsregeringen föreslår för att möta landskapets försvagade ekonomiska utsikter med minskade inkomster. Lagförslaget är avsett att behandlas som en s.k. budgetlag. Landskapsregeringen anser att det är viktigt att de föreslagna åtgärderna kan bli gällande från årets början 2011, redan innan den lagstiftningskontroll som avses i 19 § självstyrelselagen är slutförd. Det är landskapsregeringens avsikt att följa upp denna framställning med förslag som rör privatisering av avbytarsystemet från ingången av år 2012.
5. Förslagets verkningar
Med förslaget kommer avbytarorganisationen år 2011 att kräva en mindre budgetram än hittills, främst till följd av färre antal landskapsersatta årsledighetsdagar och därav följande minskat behov av avbytare. Den avgift som under år 2010 har uppburits med 15 euro per årsledighets- och veckoledighetsdag beräknas tillföra landskapet cirka 70 000 euro. Med färre årsledighetsdagar bedöms avgifternas totalbelopp minska till omkring 45 000 euro under år 2011. I budgeten för 2011 föreslås ett anslag om 650 000 euro.
Som följd av ändringar i vad som utgör en djurenhet sänks det lägsta antalet avbytarberättigande djurenheter från 4 till 2 djurenheter. I tabellen nedan kan förslaget jämföras med gällande bestämmelser:
| Föreslagna djurenheter |
| Gällande djurenheter | |||||
|
Nötkreatur |
En djurenhet består av: | ||||||
| 1) | mjölkko | 1 djur | = 1 de |
| 1 mjölkko 3 dikor 4 andra nötkreatur | ||
| 2) | mjölkkos kalv som är högst 2 månader | oavsett antal | = 0 de | ||||
| 3) | ungdjur | 15 djur | = 1 de | ||||
| 4) | kvigor och tjurar i lösdrift | 15 djur | = 1 de | ||||
| 5) | diko eller diko med dikalv som är högst sex månader gammal | 5 djur | = 1 de | ||||
|
Hästar |
|
| |||||
| 6) | häst som aktivt ingår i lantbruks eller ridskolas näringsverksamhet | 4 djur | = 1 de |
| 3 hästar | ||
| 7) | föl och unghäst som ingår i lantbruks eller ridskolas näringsverksamhet | 10 djur | = 1 de | ||||
|
Svin |
|
| |||||
| 8) | avelsgalt, sugga eller sugga med smågrisar | 2 djur | = 1 de |
| 3 suggor inklusive smågrisar el. 35 andra svin | ||
| 9) | andra svin | 40 djur | = 1 de | ||||
|
Getter |
|
| |||||
| 10) | get som är över sex månader gammal | 8 djur | = 1 de |
| 4 getter över sex månader | ||
| 11) | killingar | 40 djur | = 1 de | ||||
|
Får |
|
| |||||
| 12) | avelsbagge, dräktig tacka eller tacka med dilamm | 20 djur | = 1 de |
| 10 får över sex månader | ||
| 13) | mjölkfår med dilamm | 10 djur | = 1 de | ||||
| 14) | lamm | 40 djur | = 1 de | ||||
|
Fjäderfä |
|
| |||||
| 15) | strutsar | 15 djur | = 1 de |
| 15 strutsar 200 höns eller 2 000 slaktkycklingar | ||
| 16) | höns | 200 djur | = 1 de | ||||
| 17) | slaktkycklingar | 2 000 djur | = 1 de | ||||
| 18) | annat fjäderfä | det antal djur utgör en husdjursenhet som den ledande avbytaren bedömer kräva en med andra husdjursenheter likvärdig daglig arbetsinsats. | |||||
Med förslaget fördelas befintliga resurser i högre grad till medelstora och större lantbruk med arbetsintensiv djurhållning. För djurhållning i medelstor och mindre skala, där lönsamheten inte ger utrymme för att anställa personal, minskar dock möjligheterna väsentligt för att få sammanhängande ledighet eller samtidig ledighet för makar. Detta kan påskynda en nedläggning av mjölkproduktion på dessa gårdar. Landskapsregeringens målsättning är emellertid att mjölkproduktionen på sikt ska öka så att livsmedelsindustrins produktionspotential utnyttjas optimalt. Risken att antalet djur i mjölkproduktion kortsiktigt minskar på grund av att antalet små mjölkgårdar kan bli färre uppvägs dock på sikt av den pågående strukturförändringens effekter, vilka långsiktigt främjar en hållbar produktion och ökar lantbrukets konkurrenskraft generellt och på gårdsnivå.
Behovet av avbytare för att dela på ansvaret att tillgodose återstående lantbrukares behov av årsledighetsdagar och vikariehjälp bedöms bli väsentligt mindre än hittills. Räknat på årsarbetstjänster minskar behovet av avbytare totalt med cirka en tredjedel, varvid en minskning sker med cirka en fjärdedel av årsarbetstjänsterna bland landskapsanställd personal. Med ett mindre antal yrkesverksamma avbytare finns färre som kan rycka in vid oplanerat eller akut vikariehjälpsbehov, då det bl.a. av djurskyddsskäl är nödvändigt att någon omedelbart kan ta sig an djuren.
Då djurhållning i större skala kräver effektivare förfaranden kan antalet betesdjur minska något, vilket med minskat betestryck på naturbeten kan få betydelse för landskapsbilden.
Förslaget bedöms inte ha några följder för jämställdheten mellan könen. Av de lantbrukare som år 2010 ansökt om avbytare är cirka 40 procent kvinnor (81 personer) och 60 procent män (114 personer). Av de landskapsanställda avbytarna var knappt 45 procent män (8 personer) och drygt 55 procent kvinnor (10 personer). Då flera avbytare arbetar mindre än heltid fördelas årsarbetstjänsterna till 50 procent på respektive män och kvinnor. Medelåldern bland avbytarna är drygt 40 år, varvid 7 av 8 män och 2 av 10 kvinnor är födda på sextiotalet eller tidigare. Bland de 9 avbytare som är födda på sjuttio- och åttitalen finns 1 man och 8 kvinnor.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om avbytarverksamhet för lantbrukare
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 1 § 2 mom., 2 § 1 mom. 4 punkten, 3 § 3 mom. och 9 § 1 mom. landskapslagen (1998:57) om avbytarverksamhet för lantbrukare, sådana de lyder i landskapslagen 2005/83, samt
fogas till lagen en ny 9a § som följer:
1 §
Lagens syfte
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En lantbrukares avbytarhjälp ordnas genom landskapsanställda lantbruksavbytare eller genom att landskapsregeringen helt eller delvis betalar lönekostnaderna för en av lantbrukaren anställd avbytare.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2 §
Definitioner
I denna lag avses med
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) husdjursenhet de i följande tabell förtecknade antal djur som kräver en likvärdig daglig arbetsinsats av lantbrukaren, varvid i tabellen anges det antal djur av visst slag som i enlighet med denna lag utgör en husdjursenhet (de) som följer:
|
Nötkreatur | |||||
| 1) | mjölkko | 1 djur | = 1 de | ||
| 2) | mjölkkos kalv som är högst 2 månader | oavsett antal | = 0 de | ||
| 3) | ungdjur | 15 djur | = 1 de | ||
| 4) | kvigor och tjurar i lösdrift | 15 djur | = 1 de | ||
| 5) | diko eller diko med dikalv som är högst sex månader gammal | 5 djur | = 1 de | ||
|
Hästar | |||||
| 6) | häst som aktivt ingår i lantbruks eller ridskolas näringsverksamhet | 4 djur | = 1 de | ||
| 7) | föl och unghäst som ingår i lantbruks eller ridskolas näringsverksamhet | 10 djur | = 1 de | ||
|
Svin | |||||
| 8) | avelsgalt, sugga eller sugga med smågrisar | 2 djur | = 1 de | ||
| 9) | andra svin | 40 djur | = 1 de | ||
|
Getter | |||||
| 10) | get som är över sex månader gammal | 8 djur | = 1 de | ||
| 11) | killingar | 40 djur | = 1 de | ||
|
Får | |||||
| 12) | avelsbagge, dräktig tacka eller tacka med dilamm | 20 djur | = 1 de | ||
| 13) | mjölkfår med dilamm | 10 djur | = 1 de | ||
| 14) | lamm | 40 djur | = 1 de | ||
|
Fjäderfä | |||||
| 15) | strutsar | 15 djur | = 1 de | ||
| 16) | höns | 200 djur | = 1 de | ||
| 17) | slaktkycklingar | 2 000 djur | = 1 de | ||
| 18) | annat fjäderfä | det antal djur utgör en husdjursenhet som den ledande avbytaren bedömer kräva en med andra husdjursenheter likvärdig daglig arbetsinsats. | |||
3 §
Rätt till årsledighet, vikariehjälp och veckoledighet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rätt till årsledighet och veckoledighet har en lantbrukare som arbetar med kreatursskötsel som under den ansökta ledigheten omfattar minst 2 djurenheter.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
9 §
Gårdsvis årsledighet
En lantbrukare har rätt att för lantbrukarens årsledighet under ett kalenderår få lantbruksavbytare i enlighet med vad som följer av nedanstående tabell:
| antal husdjursenheter (de) | antal avbytardagar |
| minst 2 och högst 6 de | 10 |
| minst 6 och högst 18 de | 15 |
| mer än18 de | 30 |
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
9a §
Timnormer för ersättning vid årsledighet
Det högsta antal arbetstimmar för vilka ersättning enligt 9 § utbetalas anges i följande tabell:
| antal husdjursenheter (de) | högsta antal ersättningsberättigande arbetstimmar per avbytardag |
| minst 2 men färre än 3 de | 3 |
| minst 3 men färre än 5 de | 4 |
| minst 5 men färre än 10 de | 5 |
| minst 10 men färre än 20 de | 6 |
| minst 20 men färre än 40 de | 7 |
| minst 40 men färre än 60 de | 8 |
| minst 60 men färre än 90 de | 9 |
| minst 90 men färre än 130 de | 10 |
| minst 130 men färre än 180 de | 11 |
| minst 180 de | 12 |
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 11 november 2010 | |
|
L a n t r å d |
Viveka Eriksson |
|
Föredragande minister |
Torbjörn Eliasson |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 5/2010-2011