Framställning 6/2002-2003
|
|
| ||
| Ålands landskapsstyrelse | FRAMSTÄLLNING nr 6/2002-2003 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2002-12-05 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändring av vallagstiftningen
Huvudsakligt innehåll
Landskapsstyrelsen föreslår att ansvaret för att ordna förtidsröstning vid lagtings- och kommunalval överförs från landskapsstyrelsen och Posten på Åland till kommunerna. Enligt förslaget skall det finnas minst ett allmänt förtidsröstningsställe i varje kommun och kommunstyrelsen fattar beslut om var det inrättas. Den kommunala centralnämnden skall ansvara för utrymmen och utrustning för förtidsröstningen och dessutom förordna de valförrättare som skall finnas vid varje allmänt förtidsröstningsställe. Antalet valförrättare utökas från minst en till minst två vid varje förtidsröstningsställe.
Landskapsstyrelsen föreslår också att rösterna från röstningsområden med 100 eller färre röstberättigade skall räknas tillsammans med rösterna från ett annat röstningsområde. För närvarande gäller detta röstningsområden med 50 eller färre röstberättigade vilket inte tryggar valhemligheten tillräckligt effektivt.
Framställningen innehåller dessutom förslag om att en förtidsröst inte längre skall förkastas på den grunden att valkuvertet är öppet. I stället föreslås att de valkuvert som är öppna skall tillslutas av den kommunala centralnämnden vid granskningen av förtidsröstningshandlingarna. Slutligen föreslås att en tidsgräns införs när det gäller meddelande av beslut om indelning i röstningsområden till landskapsstyrelsen och länsstyrelsen samt att de uppgifter som finns tillgängliga för granskning i rösträttsregistret begränsas när det gäller personer som beviljats ett så kallat skyddsförbud.
Avsikten är att de föreslagna ändringarna skall träda i kraft så snart som möjligt så att de kan tillämpas vid lagtings- och kommunalvalet som hålls i oktober 2003.
INNEHÅLL
3.1. Ansvaret för förtidsröstningen
3.2. Tryggande av valhemligheten i små röstningsområden
3.4. Kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om lagtingsval och kommunalval
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1. Landskapslagstiftningen
Val som förrättas i landskapet regleras genom både landskapslagstiftning och rikslagstiftning. Vid lagtings- och kommunalval i landskapet tillämpas landskapslagen om lagtingsval och kommunalval (39/1970), nedan kallad landskapets vallag. Lagen är drygt trettio år gammal och trots att den har reviderats vid ett flertal tillfällen har valsystemets grundprinciper bibehållits genom åren. I lagen finns detaljerade bestämmelser om bland annat valmyndigheter, rösträttsregister och vallängder, valmansföreningar och valförbund, valförrättning, förtidsröstning, rösträkning, fastställande av valets utgång samt besvär över lagtings- och kommunalval. Den senaste ändringen av lagen trädde i kraft 1999 och innebar huvudsakligen en modernisering av sättet att uppgöra förteckningen över de röstberättigade och en förenkling av kandidatnomineringen. Dessutom innebar ändringen bland annat att förtidsröstningstiden förkortades och att besvärsbestämmelserna ändrades.
1.2. Rikslagstiftningen
Rikets vallagstiftning tillämpas i landskapet vid riksdags- och presidentval samt vid val till EU-parlamentet (riksomfattande val). Tidigare reglerades de olika valen i skilda lagar men sedan 1998 finns en vallag (FFS 714/1998) som tillämpas vid samtliga val, nedan kallad rikets vallag. Trots att lagen är relativt ny har den redan reviderats. Ändringen som trädde i kraft den 1 maj i år omfattade reformer på ett flertal punkter. Beslutsfattandet i fråga om allmänna förhandsröstningsställen överfördes från statsrådet till kommunerna. Antalet valförrättare som skall finnas på varje allmänt förhandsröstningsställe ökades från en till två. I stället för att som tidigare räknas kommunvis skall förhandsrösterna räknas röstningsområdesvis samtidigt som reglerna ändrades för att mer effektivt trygga valhemligheten i små röstningsområden. För personer som beviljats ett så kallat skyddsförbud enligt befolkningsdatalagen (FFS 507/1993) skall adressuppgifterna inte längre finnas tillgängliga för kontroll i rösträttsregistret. När det gäller presidentval förkortades tiden mellan det första och det andra valet från tre till två veckor. Slutligen ändrades också kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, valkretsindelningen och ett antal regler av mer teknisk karaktär.
2. Överväganden
Landskapets vallag motsvarar i stora drag rikslagstiftningen till den del det gäller valsystemet. Motivet bakom det är främst att förfarandet förenklas för valmyndigheter, valfunktionärer och inte minst väljare om likartade procedurer gäller vid de olika val som förrättas i landskapet. För valmyndigheterna rationaliseras valen eftersom vissa kommunala beslut gäller även vid de riksomfattande valen och därför bör överensstämma med rikslagstiftningen. För valfunktionärerna minskar felrisken. För väljarna är det lättare om man inte behöver hålla reda på hur valen går till från fall till fall. Sammantaget har likartade valprocedurer ökat valsäkerheten och gjort valförfarandet begripligt för både röstare och myndigheter.
Den ovan nämnda ändringen av rikets vallag medför att olika regler gäller vid riksomfattande val å ena sidan och lagtings- och kommunalval å den andra. Olikheterna uppstår i första hand på kommunal nivå vilket i förlängningen även leder till olikheter för de röstande. Till exempel kommer en kommun om den anser det ändamålsenligt att kunna bestämma att förhandsröstningen vid nästa riksdagsval skall förrättas vid kommunkansliet. När sedan lagtings- och kommunalval förrättas ett halvår senare är landskapsstyrelsen bunden till att utse ett postkontor till förtidsröstningsställe i samma kommun. Detta kan inte anses vara förnuftigt allra minst ur de röstandes synvinkel. Det kan heller inte anses rimligt att ha olika reglering beträffande personer för vilka utlämnandet av adressuppgifter har begränsats genom ett så kallat skyddsförbud. För dessa personer begränsas de uppgifter i rösträttsregistret som finns tillgängliga för kontroll inför ett riksomfattande val till namn, modersmål samt datum för anteckning i registret. Denna begränsning finns inte när det gäller kontroll av uppgifter i rösträttsregistret inför lagtings- och kommunalval varför bland annat information om postadress och hemkommun är offentliga även när det gäller dessa personer.
För att undvika att valproceduren upplevs som komplicerad och osäker till följd av att olika förfaranden tillämpas vid olika val föreslår landskapsstyrelsen att vissa av de ändringar som gjorts i rikets vallagstiftning även genomförs i landskapets vallag.
Samtidigt är det inte förnuftigt att tillämpa rikets vallagstiftning till alla delar i landskapet. Till exempel när det gäller röstningsområdenas storlek är förhållandena väldigt olika i landskapet och i riket. Därför är också reglerna för tryggande av valhemligheten i små röstningsområden olika. Vid lagtings- och kommunalval skall för närvarande rösterna från ett röstningsområde med 50 eller färre röstberättigade räknas tillsammans med rösterna från ett annat. Då det har visat sig att allt fler förtidsröstar och allt färre röstar på valdagen samtidigt som antalet kandidater i valen har ökat, kan man inte längre göra gällande att valhemligheten är tryggad i ett röstningsområde med bara 50 röstberättigade. Landskapsstyrelsen föreslår därför att gränsen höjs med avsikt att röstningområden med färre än 50 röstande inte bör särredovisas i valresultaten.
3. Förslagets huvudpunkter
3.1. Ansvaret för förtidsröstningen
Förtidsröstning sker under förtidsröstningstiden som vid lagtings- och kommunalval börjar den 15 dagen före valen och slutar den femte dagen före valen. Förtidsröstning ordnas vid postkontor och tillfälliga förtidsröstningsställen samt vid inrättningar. Med inrättningar avses i det här sammanhanget sjukhus, ålderdomshem, sjukhem och straffanstalter. Dessutom kan den som vistas utanför landskapet eller som till följd av sjukdom eller handikapp inte kan rösta i vallokal eller på förtidsröstningsställe anhålla om att få förtidsröstningsmateriel hemsänt för att sedan rösta per post.
Sedan 1987 har den allmänna förtidsröstningen ordnats i postens lokaler. Förtidsröstning ordnades vid postanstalterna fram till 1993 då lagstiftningsbehörigheten beträffande postväsendet överfördes från riket till landskapet i och med ikraftträdandet av den nya självstyrelselagen. Samma år inledde Posten på Åland (Posten), ett affärsverk som är underställt landskapsstyrelsen, sin verksamhet. I samband med detta ändrades vallagen så att förtidsröstningen numera ordnas vid postkontor och tillfälliga förtidsröstningsställen som Posten upprätthåller. Med tillfälliga förtidsröstningsställen avses lokaler som inte är egentliga postkontor utan där Postens service sköts av så kallade postombud.
Andelen förtidsröstande har vid de senaste valen varit tämligen konstant även om en viss ökning kan märkas. Jämfört med landet som helhet är dock andelen förtidsröstande låg i landskapet, motsvarande andel för hela Finland är över 40 % av de röstande. Nedanstående tabell visar hur stor andel av de röstande i landskapet som har förtidsröstat.
Förtidsröstning i landskapet, % av rösterna
| Presidentvalet 1994, 1:a omg. | 24,3 |
| Presidentvalet 1994, 2:a omg. | 30,7 |
| Riksdagsvalet 1995 | 29,8 |
| Lagtingsvalet 1995 | 23,4 |
| Kommunalvalet 1995 | 23,2 |
| Riksdagsvalet 1999 | 26,6 |
| EU-parlamentsvalet 1999 | 36,2 |
| Lagtingsvalet 1999 | 27,7 |
| Kommunalvalet 1999 | 27,1 |
| Presidentvalet 2000, 1:a omg. | 32,3 |
| Presidentvalet 2000. 2:a omg. | 37,3 |
Landskapsstyrelsen fattar beslut om vid vilka postkontor förtidsröstning ordnas och var de tillfälliga förtidsröstningsställena inrättas. Vid de senaste lagtings- och kommunalvalen har förtidsröstning ordnats vid 15 förtidsröstningsställen belägna i 13 kommuner. Samma förtidsröstningsställen har fungerat vid de riksomfattande valen. Vid dessa val har statsrådet fattat beslut om var förhandsröstning ordnas. För landskapets del har besluten fattats i form av överenskommelseförordningar.
Enligt rikets vallag har det sedan 1996 varit möjligt för andra instanser än posten att ordna förhandsröstning. Justitieministeriet har bedömt vilken instans som har haft de bästa förutsättningarna att ordna förhandsröstningen på ett tillförlitligt, smidigt och ekonomiskt bra sätt. Genom avtal har Posten Finland Abp och Posten på Åland skött förhandsröstningen. Vid riksdagsvalet 1999 ingicks även avtal med flera kommuner i riket om förhandsröstning vid deras ämbetsverk till följd av att postkontor saknades i kommunerna. Vid kommunalvalet i riket år 2000 gavs dessutom kommunerna möjlighet att inrätta ytterligare förhandsröstningsställen. Genom ändringen av rikets vallag blev detta förfarande permanent i och med att kommunerna gavs beslutanderätten vad gäller allmänna förhandsröstningsställen. Bakgrunden till denna utveckling är främst att antalet postkontor i stort sett har halverats under det senaste decenniet samt att postens ombud i allmänhet inte har ansetts uppfylla de krav som skall ställas på förhandsröstningsställen, såsom säkerhets- och utrymmeskrav och på grund av frågan om ansvar.
Efter ändringen av rikets vallag ankommer det således även i landskapet på de enskilda kommunerna att ordna förhandsröstningen vid riksomfattande val. Det innebär för de åländska kommunerna att olika förfaranden kommer att gälla vid dessa val å ena sidan och vid lagtings- och kommunalval å den andra. Formuleringen av rikets vallag är dock sådan att möjligheten finns kvar för kommunerna att anlita Posten som arrangör av förhandsröstningen vid riksomfattande val. I praktiken har också Posten ingått ett ramavtal med justitieministeriet där postkontor i 13 av de åländska kommunerna ställs till förfogande för förhandsröstningen vid riksdagsvalet 2003. Inom ramen för detta avtal kan sedan kommunerna avtala med Posten om ordnande av förhandsröstning (övriga tre kommuner har befriats från skyldigheten att ordna förhandsröstning). Ramavtalet binder dock inte kommunerna vid att anlita Posten utan de fattar själva beslut om var förhandsröstningen sist och slutligen ordnas.
Landskapsstyrelsen föreslår att ansvaret för förtidsröstningen vid lagtings- och kommunalval helt överförs till kommunerna. I detta innefattas ansvaret för förtidsröstningslokaler och utrustning av dessa samt beslutanderätten vad avser förtidsröstningsställenas placering, de tider då lokalerna håller öppet och förordnandet av valförrättare. Därmed kommer samma förfarande att tillämpas vid samtliga val i landskapet. Det finns dock inget som hindrar kommunerna från att även i fortsättningen anlita Posten när det gäller att ordna förtidsröstning också vid lagtings- och kommunalval.
Samtidigt föreslås att antalet valförrättare vid varje allmänt förtidsröstningsställe utökas från minst en till minst två. Vid röstning på valdagen skall minst tre av valnämndens ledamöter vara närvarande och vid förtidsröstning i inrättning är valbestyrelsens tre ledamöter närvarande. Det kan därför upplevas som en viss obalans att det finns endast en valförrättare vid röstning på ett allmänt förtidsröstningsställe. För att mer effektivt öka valsäkerheten anser landskapsstyrelsen att det bör finnas minst två valförrättare på varje allmänt förtidsröstningsställe.
3.2. Tryggande av valhemligheten i små röstningsområden
För att trygga valhemligheten i små röstningsområden finns det spärrar mot att redovisa resultatet från allför små områden med ett fåtal röstande. Spärren har i den åländska vallagen satts vid 50 röstberättigade. Enligt 49a § skall rösterna från ett område med 50 eller färre röstberättigade i sammanräkningen slås samman med rösterna från ett annat område. Avsikten har då varit att de båda områdena tillsammans skall ha fler än 50 röstberättigade.
Spärregeln infördes inför lagtings- och kommunalvalet 1987. Vid den tiden röstade ännu flertalet på valdagarna (valet pågick under två dagar). Antalet röstande under valdagarna var 10.335 medan det totala antalet förtidsröster var 637 stycken. Detta förhållande har sedan dess kraftigt förändrats. I det senaste lagtingsvalet 1999 hade antalet röstande under valdagen minskat till 8.912 personer medan hela 3.416 personer förtidsröstade. I vissa kommuner och röstningsområden har antalet röstande under valdagen minskat med nära hälften. Således kan det inträffa att det finns betydligt färre än 50 röster att räkna och redovisa även i röstningsområden med klart fler än 50 röstberättigade. Samtidigt har antalet kandidater ökat kraftigt – i valet 1987 fanns det 167 kandidater medan antalet 1999 var 251 stycken. Röstspridningen har därmed blivit större vilket innebär en ökad risk för att fler kandidater får endast en röst i något röstningsområde.
För att syftet att trygga valhemligheten i små röstningsområden fortsättningsvis skall kunna uppfyllas bör de gällande bestämmelserna revideras. Målsättningen bör vara att inte särredovisa områden med färre än 50 röstande. Samtidigt kan det vara svårt att förutse hur många som kommer att rösta i förtid och hur många som valdagsröstar. Röstningsbeteendet skiljer sig från område till område bland annat beroende på förekomsten av förtidsröstningsställen. Det är därför omöjligt att fastslå hur stort ett röstningsområde behöver vara för att säkerställa att minst 50 personer röstar på valdagen. Gränsen bör dock sättas så högt att sannolikheten för att färre än 50 personer röstar är liten. Landskapsstyrelsen föreslår en ökning av det erforderliga antalet röstberättigade från 50 till 100. Om det krävs skall även rösterna från flera än två röstningsområden kunna sammanslås.
3.3. Övriga ändringar
3.3.1. Hantering av öppna valkuvert
Vid förtidsröstning sätts valsedeln in i ett valkuvert som tillsluts och som sedan tillsammans med ett följebrev innesluts i ett ytterkuvert. Ytterkuverten vidarebefordras till den kommunala centralnämnden som vid sitt möte fredagen före valen granskar de förtidsröstningshandlingar som inkommit. Vid denna granskning skall röster förkastas på följande grunder:
- om den röstande har avlidit eller inte är införd i rösträttsregistret,
- om följebrevet är så otydligt att det inte framgår vem den röstande är eller om det saknar valförrättarens kvitteringsanteckning,
- om valkuvertet är öppet eller försett med obehörig anteckning.
Ett valkuvert som inte godkänns på grund av att det är öppet får varken öppnas eller tillslutas av den kommunala centralnämnden. Enligt landskapsstyrelsens bedömning kan det ifrågasättas att förtidsröster inte godkänns för att valkuvertet är öppet. Därför föreslås att öppna valkuvert inte längre skall utgöra grund för att ogiltigförklara förtidsröster. I stället föreslås att den kommunala centralnämnden får befogenhet att tillsluta de öppna valkuverten.
3.3.2. Beslut om indelning i röstningsområden
Kommunen utgör ett röstningsområde om inte kommunfullmäktige har fattat beslut om indelning i röstningsområden. Ett sådant beslut skall fattas inom april månad för att träda i kraft den 15 oktober samma år. Fattas det i maj eller senare träder det i kraft först den 15 oktober följande år. Beslut fattas endast vid behov så att indelningen i röstningsområden gäller tillsvidare och ändras först när ett nytt beslut har fattats och trätt i kraft den 15 oktober.
Fullmäktiges beslut om indelning i röstningsområden gäller även vid de riksomfattande valen och innehållet i paragrafen motsvarar riksbestämmelserna sådana de löd före den senaste ändringen av rikets vallag. Efter ändringen har kommunfullmäktige emellertid även en skyldighet att meddela magistraten om beslut om indelning i röstningsområden. För att beslutet skall träda i kraft den 15 oktober samma år skall även meddelandet till magistraten göras inom april månad. Tidigare fanns ingen tidsgräns för meddelandet till magistraten. Vid riksomfattande val handhas magistratens uppgifter i landskapet av länsstyrelsen på Åland i egenskap av registerförvaltningens lokalmyndighet.
Uppgifter om indelningen i röstningsområden behövs bland annat vid upprättandet av rösträttsregistret och vid utarbetandet av röstkort. Vid lagtings- och kommunalval har uppgiften att upprätta rösträttsregister överförts till länsstyrelsen genom en överenskommelseförordning medan landskapsstyrelsen ansvarar för att röstkort utarbetas. Eftersom fullmäktiges beslut om indelning i röstningsområden även gäller vid riksomfattande val är det mest ändamålsenligt om landskapslagstiftningen på den här punkten motsvarar rikslagstiftningen.
3.3.3. Granskning av rösträttsregistret
Rösträttsregistret upprättas på basis av uppgifterna i befolkningsdatasystemet och hembygdsrättsregistret. Det förstnämnda regleras i befolkningsdatalagen (FFS 507/1993). Enligt den lagens 25 § 4 mom. kan en person som har grundad anledning att misstänka att hans eller hans familjs hälsa eller säkerhet är hotad beviljas så kallat skyddsförbud. Ett sådant förbud innebär att uppgifter om hemkommun, bostad, postadress eller motsvarande endast får lämnas ut till myndigheter. Begränsningen kan vara aktuell vid vittnesskydd, stridiga skilsmässoärenden, ärenden som gäller vårdnaden av barn eller liknande. När adressuppgifter av det här slaget utlämnas till en myndighet underrättas myndigheten samtidigt om den begränsning som gäller utlämnandet. Befolkningsdatalagen omfattar dock ingen egentlig reglering av myndigheternas fortsatta hantering av de skyddade adressuppgifterna.
Från och med den 38 dagen före valdagen är det möjligt att kontrollera uppgifterna i rösträttsregistret antingen per telefon eller genom besök hos valregistermyndigheten vilket i det här fallet är magistratsenheten vid länsstyrelsen. De kan även finnas tillgängliga för granskning på andra ställen enligt landskapsstyrelsens beslut. Med undantag för personbeteckningarna är uppgifterna i rösträttsregistret offentliga.
För att förhindra att adressuppgifterna för personer som beviljats ett så kallat skyddsförbud blir offentliga genom att de ingår i rösträttsregistret har man i rikets vallag infört en begränsning beträffande vilka uppgifter som läggs fram för kontroll. I de fall en person beviljats skyddsförbud skall endast uppgifter om namn, modersmål och datum för anteckning i rösträttsregistret läggas fram för kontroll. Denna begränsning gäller även i landskapet vid kontroll av rösträttsregistret inför de riksomfattande valen. För att undvika att de skyddade uppgifterna blir tillgängliga vid granskningen av rösträttsregistret inför lagtings- och kommunalval föreslås att samma begränsning införs i landskapets vallag.
3.4. Kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna
Vid lagtings- och kommunalval betalar kommunerna i första hand arvoden och kostnader för de kommunala centralnämnderna, valnämnderna och valbestyrelserna. Hälften av kostnaderna för arvoden, dagtraktamenten och resekostnadsersättningar ersätts dock av landskapet i efterhand. Kostnaderna för valförrättarna och centralnämnden för lagtingsvalet erläggs av landskapet liksom kostnaderna för rösträttsregistret, vallängderna, tryckningen av valsedlar och röstkort samt för valhandlingarna vid förtidsröstningen. Dessutom anskaffar och bekostar landskapsstyrelsen de tillbehör för försegling som centralnämnd och valnämnd behöver.
Vid riksomfattande val har kostnaderna i stort sett fördelat sig på motsvarande sätt mellan staten (justitieministeriet) och kommunerna. Genom ändringen av rikets vallag gjordes en omfördelning av valkostnaderna när det gäller de riksomfattande valen. Kostnaderna för de allmänna förhandsröstningsställena betalades tidigare av justitieministeriet. Samtidigt som ansvaret för att ordna förhandsröstningen överfördes till kommunerna överfördes även kostnadsansvaret. Vid andra val än kommunalval får emellertid kommunen en engångsersättning vars storlek baserar sig på antalet röstberättigade i kommunen. Det här gäller också för de åländska kommunerna vid riksomfattande val. För de små åländska kommunerna är denna riksmodell ekonomiskt ofördelaktig eftersom ordnandet av förhandsröstning innebär vissa fasta kostnader som upp till en viss nivå är desamma oavsett antalet röstberättigade i kommunen. I en kommun med få röstberättigade kommer ersättningen sannolikt inte ens att täcka dessa fasta kostnader.
Den allmänna förtidsröstningen vid lagtings- och kommunalval bekostas för närvarande alltså i sin helhet av landskapet. Även om ansvaret för att ordna förtidsröstningen enligt detta förslag överförs på kommunerna anser landskapsstyrelsen inte att det föranleder någon ändring av kostnadsfördelningen. Att skapa ett ersättningssystem av riksmodell vore inte välbetänkt vare sig ur ekonomiskt eller rent praktiskt hänseende. Enligt förslaget skall således landskapet fortsättningsvis bekosta den allmänna förtidsröstningen vid kommunal- och lagtingsval.
4. Förslagets verkningar
Förslaget innebär att uppgifterna vid lagtings- och kommunalval formellt sett ökar på kommunal nivå. Beslutanderätten avseende allmänna förtidsröstningsställen överförs från landskapsstyrelsen till kommunstyrelsen. Ansvaret för lokaler för förtidsröstningen och utrustningen av dem liksom förordnandet av valförrättare överförs från Posten till den kommunala centralnämnden. I praktiken finns dock inget som hindrar att kommunerna även i fortsättningen anlitar Posten som arrangör av förtidsröstningen.
Rent ekonomiskt torde inte förslaget i sig ha några verkningar för kommunerna eftersom landskapet fortsättningsvis föreslås ha kostnadsansvaret för förtidsröstningen. För landskapets del ökar dessa kostnader marginellt till följd av att antalet valförrättare föreslås öka från en till två per förtidsröstningsställe. Det är dock svårt att göra en bedömning av ökningens storlek eftersom kostnaderna för valförrättarna hittills inte har redovisats separat. Dessutom har det i allmänhet redan ofta förordnats fler än en valförrättare per förtidsröstningsställe.
Förslaget har inga kända verkningar vare sig för miljön eller jämställdheten.
5. Beredningen av förslaget
Förslaget har beretts som tjänstemannaberedning. Kommunerna och Ålands Kommunförbund kf har givits möjlighet att yttra sig över förslaget. Till största delen förordades förslaget vid remissbehandlingen. Dock framkom att kommunförbundet och de flesta kommuner ansåg att det med tanke på antalet avgivna förtidsröster inte var nödvändigt att öka antalet valförrättare vid allmänna förtidsröstningsställen från minst en till minst två. Landskapsstyrelsen har övervägt denna synpunkt och vidhåller att kravet på minst två valförrättare vid varje allmänt förtidsröstningsställe är befogat. Motivet bakom detta krav är i första hand att öka valsäkerheten vilket inte direkt har något med antalet avgivna förtidsröster att göra.
Detaljmotivering
2 §. Det beslut kommunfullmäktige fattar om indelning av kommunen i röstningsområden gäller även vid riksomfattande val. Ett sådant beslut fattas vid behov och gäller sedan tills ett nytt beslut har fattats. Beslut om indelning i röstningsområden behöver således inte fattas inför varje val. Enligt paragrafens gällande lydelse träder beslutet i kraft den 15 oktober om det har fattats inom april månad samma år. Fattas beslutet i maj eller senare träder det i kraft den 15 oktober följande år.
Enligt lagens 2a § skall kommunstyrelsen underrätta landskapsstyrelsen och länsstyrelsen i egenskap av registerförvaltningens lokalmyndighet om bland annat indelningen i röstningsområden. Det finns emellertid ingen uttrycklig tidsbegränsning för detta meddelande vilket betyder att även om beslutet fattas inom april månad kanske inte myndigheterna får information om det förrän i maj eller senare. Vid ändringen av rikets vallag överfördes ansvaret för att magistraten underrättas om indelning i röstningsområden till kommunfullmäktige samtidigt som ett krav infördes på att även meddelande av beslutet skall ske inom april månad för att det skall kunna träda i kraft den 15 oktober samma år. Eftersom de beslut om indelning i röstningsområden som fattas inför lagtings- och kommunalval även gäller vid riksomfattande val är det lämpligt att införa samma tidsgräns även här.
2a §. Kommunstyrelsen fattar beslut om var röstning skall ske på valdagen även om detta ofta i praktiken avgörs av fullmäktiges beslut om indelning i röstningsområden. För närvarande finns dock ingen specifik bestämmelse som säger att det är kommunstyrelsen som fattar detta beslut. Däremot finns en uttrycklig skyldighet för styrelsen att underrätta landskapsstyrelsen och länsstyrelsen om indelningen i röstningsområden och om var röstning på valdagen skall ske. Enligt förslaget skall kommunstyrelsen inte längre underrätta myndigheterna om indelningen i röstningsområdet eftersom denna skyldighet påförs kommunfullmäktige (se föregående paragraf). Samtidigt föreslås att det i lagen uttryckligen anges att det är kommunstyrelsen som fattar beslut om var röstning på valdagen skall ske.
11 §. Paragrafen reglerar den granskning av uppgifterna i rösträttsregistret som kan göras från och med den 38 dagen före valdagen. En sådan granskning kan ske på plats hos valregistermyndigheten (i det här fallet länsstyrelsen) eller per telefon. Valregistermyndigheten ger också utdrag ur rösträttsregistret. Bortsett från uppgifterna om personbeteckning är rösträttsregistret en offentlig handling. I registret anges bland annat uppgifter om postadress, hemkommun och röstningsområde. För att förhindra att dessa uppgifter lämnas ut när det gäller personer som har beviljats ett så kallat skyddsförbud med stöd av 25 § 4 mom. befolkningsdatalagen (FFS 507/1993) föreslås en begränsning av de uppgifter som skall finnas tillgängliga för granskning. Enligt förslaget fogas ett nytt moment till paragrafen enligt vilket endast uppgifter om namn och datum för anteckning i rösträttsregistret skall vara offentliga vid granskningen av rösträttsregistret när det gäller personer som beviljats skyddsförbud.
18 §. I paragrafen anges att landskapsstyrelsen skall se till att vallängder skrivs ut ur rösträttsregistret när förtidsröstningen har avslutats. Orsaken till vallängderna skrivs ut först efter avslutad förtidsröstning är att det enligt 17 § skall göras en anteckning om röstning under förtidsröstningstiden i rösträttsregistret. Sådana anteckningar förutsätter att förtidsröstningsstället är direkt uppkopplat mot den databas som utgör rösträttsregistret. Regleringen i 17 § är dock inte strikt utan anteckning i rösträttsregistret skall göras ”om möjligt”. I lagens 54c § 3 mom. anges att om rösträttsregistret inte är i bruk vid ett förtidsröstningsställe skall i stället en förteckning föras över de röstande.
Hittills har man inte vid förtidsröstningsställena i landskapet haft tillgång till den tekniska utrustning som krävs för att göra anteckningar direkt i rösträttsregistret. När de nu gällande bestämmelserna skulle träda ikraft inför valet 1999 angavs i ikraftträdelsebestämmelsen att om det under det valåret inte fanns teknisk beredskap som krävdes skulle vallängderna skrivas ut direkt efter att registret vunnit laga kraft. Rösträttsregistret vinner laga kraft den 16 dagen före valdagen.
Sannolikt kommer inte alla förtidsröstningsställen i landskapet att ha tillgång till den nödvändiga tekniska utrustningen heller vid nästa val hösten 2003. Om inga anteckningar görs i rösträttsregistret om förtidsröstning är det onödigt att vänta tills förtidsröstningstiden är över innan vallängderna skrivs ut. Landskapsstyrelsen föreslår att reglerna från 1999 om utskrift av vallängder blir permanenta. Det innebär att landskapsstyrelsen senast den 1 september valåret tar ställning till om den erforderliga tekniska beredskapen föreligger eller inte.
32 §. Enligt paragrafens nu gällande lydelse skall den kommunala centralnämndens kungörelse bland annat innehålla uppgift om vilka postkontor eller tillfälliga förtidsröstningsställen som är förtidsröstningsställen i kommunen. Enligt landskapsstyrelsens förslag skall de förtidsröstningsställen som inte är inrättningar i framtiden benämnas allmänna förtidsröstningsställen. Paragrafens 1 mom. bör därför anpassas till den nya terminologin.
49a §. Om antalet röstberättigade i ett röstningområde inte är flera än 50 skall den kommunala centralnämnden bestämma att rösterna från området skall räknas tillsammans med ett annat av kommunens röstningområden. Rösterna räknas i så fall av centralnämnden och inte av de berörda valnämnderna. Sedan bestämmelsen infördes har andelen förtidsröstande ökat samtidigt som även antalet kandidater har ökat. För att trygga valhemligheten bör gränsen höjas till 100 röstberättigade. Avsikten med höjningen är att mindre enheter än 50 röstande inte bör redovisas.
En höjning av gränsen till 100 röstberättigade innebär dock en risk för att en hel kommun inte har tillräckligt många röstberättigade för att nå över gränsen. I sådana fall är det inte möjligt att tillämpa de föreslagna reglerna. Samtidigt föreslås en mindre ändring i 3 mom. som enbart berör rösterna i kommunalvalet. Enligt momentet skall den kommunala centralnämnden bestämma att förtidsrösterna skall räknas tillsammans med rösterna från ett av röstningområdena om det kan antas att högst 25 personer kommer att förtidsrösta i kommunen. Den kommunala centralvalnämnden kan redan fredagen före valdagen konstatera hur många förtidsröster som faktiskt kommit in. Om beslutet att räkna röster i den kommunala centralnämnden fattas då behöver nämnden inte göra några antaganden beträffande antalet. Eftersom beslutet berör endast kommunens interna angelägenheter och behöver meddelas endast den berörda valnämnden får varseltiden anses vara tillräcklig trots att det återstår endast en dag till valdagen.
51 §. Enligt förslaget skall ansvaret för förtidsröstningen överföras till kommunerna. Enligt lagens nu gällande lydelse är det Posten som har detta ansvar dock så att landskapsstyrelsen, efter att ha hört Posten, fattar beslut om var förtidsröstning ordnas. Landskapsstyrelsen föreslår att det i framtiden skall finnas två typer av förtidsröstningsställen, dels inrättningar som tidigare och dels allmänna förtidsröstningsställen. När det gäller placeringen av de sistnämnda skall kommunen ha beslutanderätten.
Som regel bör det finnas minst ett allmänt förtidsröstningsställe i varje kommun. Om det finns särskilda skäl skall kommunen dock kunna besluta att inget allmänt förtidsröstningsställe inrättas i kommunen. Särskilda skäl kan vara sådana som har med förhållandena i kommunen att göra samt att allmänna förtidsröstningsställen finns tillgängliga i angränsande kommuner.
Enligt rikets vallag är det numera kommunstyrelsen som fattar beslut om var allmänna förhandsröstningsställen inrättas vid de riksomfattande valen. Enligt det här förslaget skall kommunstyrelsen fatta beslut om de allmänna förtidsröstningsställenas placering även vid lagtings- och kommunalval. Detta är mest ändamålsenligt eftersom kommunstyrelsen också fattar beslut om var röstning på valdagen ordnas vid dessa val.
Posten har hittills ordnat förtidsröstningen vid lagtings- och kommunalval och därför är det också Posten som har förordnat de valförrättare som skall finnas vid postkontoren och de tillfälliga förtidsröstningsställena. Posten har sedan en skyldighet att anmäla valförrättarnas namn samt tjänsteställning till den kommunala centralnämnden. Eftersom Posten enligt förslaget inte längre skall ansvara för förtidsröstningen föreslås att det blir den kommunala centralnämndens uppgift att förordna valförrättare. Samtidigt föreslås att antalet valförrättare vid lagtings- och kommunalval utökas från minst en till minst två per förtidsröstningsställe, på samma sätt som vid riksomfattande val. I praktiken har det förordnats två eller fler valförrättare vid vissa förtidsröstningsställen redan vid tidigare lagtings- och kommunalval.
51a §. Förtidsröstningen börjar 15 dagar före valen och pågår under elva dagar. Under den tidsperioden har man kunnat rösta under de tider postkontoren har haft öppet och på de tillfälliga förtidsröstningsställena under de tider Posten bestämt. Dessutom finns i lagen en skyldighet för Posten att ordna förtidsröstning under de två lördagar som infaller den period då förtidsröstningen pågår. Eftersom Posten enligt förslaget inte längre skall ordna förtidsröstningen är det inte längre meningsfullt att relatera till postkontorens öppethållningstider. I stället föreslår landskapsstyrelsen att kommunstyrelsen fattar beslut om tiderna för förtidsröstning vid allmänna förtidsröstningsställen inom de ramar som anges i lagen.
Enligt förslaget skall de allmänna förtidsröstningsställena som regel ha öppet alla dagar utom söndagar. Enligt rikets vallag som tillämpas vid riksomfattande val är de allmänna förhandsröstningsställena även öppna på söndagar. Vid dessa val är dock förhandsröstningsperioden kortare så att den endast omfattar en helg. Vid lagtings- och kommunalval omfattar förtidsröstningstiden två helger.
51b §. Paragrafen är ny, tidigare har det inte funnits några specifika krav på utrymmen eller utrustning vid förtidsröstningsställena. I lagens 54a § finns dock en generell regel som anger att röstningsförfarandet på förtidsröstningsstället skall vara organiserat så att valhemligheten bevaras. För tydlighetens skull föreslås här att det anges i lagen att den kommunala centralnämnden har ansvaret för att förtidsröstningsställena har tillräckliga utrymmen och den utrustning som krävs. Centralnämnden har redan motsvarande ansvar när det gäller vallokalerna på valdagen.
55 §. I paragrafen finns bestämmelser om kommunala centralnämndens granskning av inkomna förtidsröstningshandlingar. Enligt dess gällande lydelse skall röstningen lämnas obeaktad om valkuvertet är öppet. Orsaken till att ett valkuvert har lämnats öppet kan vara ett förbiseende av den röstande eller valförrättaren. Landskapsstyrelsen föreslår att det att valkuvertet är öppet inte längre skall vara grund för att förkasta röster. Sådana valkuvert bör i stället tillslutas vid granskningen vilket utan problem bör kunna göras utan att valhemligheten äventyras.
58 §. Paragrafen föreslås bli ändrad på motsvarande sätt som 55 §.
83 §. I paragrafen regleras valkostnadernas fördelning mellan landskapet och kommunerna. Paragrafen bör ändras så att det klart framgår att landskapet även i fortsättningen skall bekosta den allmänna förtidsröstningen även om ansvaret för den i övrigt överförs till kommunerna (se allmänna motiveringen avsnitt 3.3.). Tanken är att kommunerna skall ersättas för de faktiska kostnader som orsakas av förtidsröstningen på samma sätt som de idag får ersättning för hälften av valnämndens och valbestyrelsens arvoden m.m.
Lagtext
Landskapsstyrelsen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om lagtingsval och kommunalval
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 2 § 1 mom., 2a §, 32 § 1 mom., 49a § 1 och 3 mom., 51 § 1 och 3 mom., 51a § 3 mom., 55 § 2 mom., 58 § 1 mom. 2 punkten och 83 § 1 och 2 mom. landskapslagen den 30 december 1970 om lagtingsval och kommunalval (39/1970), av dessa lagrum 49a § 1 och 3 mom. sådana de lyder i landskapslagen den 6 augusti 1987 (58/1987), 32 § 1 mom. och 51 § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen den 26 november 1992 (58/1992) och 2 § 1 mom., 2a §, 51 § 3 mom., 51a § 3 mom., 55 § 2 mom. och 83 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i landskapslagen den 18 februari 1999 (7/1999) samt
fogas till lagens 11 § sådan den lyder i landskapslagen den 18 februari 1999 ett nytt 4 mom., till 18 § sådan den lyder i landskapslagen den 18 februari 1999 ett nytt 6 mom. och till lagen en ny 51b §, som följer:
2 §
Val förrättas i varje kommun. Kommunen utgör ett röstningsområde om det inte av särskild orsak är erforderligt att dela in kommunen i flera röstningsområden. Kommunfullmäktige skall vid behov fatta beslut om indelning i röstningsområden. Beslutet träder i kraft den 15 oktober om beslutet fattats och meddelats till landskapsstyrelsen och till länsstyrelsen på Åland i egenskap av registerförvaltningens lokalmyndighet senast i april samma år. Ett beslut som fattas eller meddelas senare träder i kraft den 15 oktober följande år. Är röstberättigad inte antecknad vid någon fastighet bestämmer fullmäktige till vilket röstningsområde han skall hänföras.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2a §
Kommunstyrelsen fattar beslut om var röstning skall ske på valdagen samt meddelar detta till landskapsstyrelsen och till länsstyrelsen på Åland i egenskap av registerförvaltningens lokalmyndighet.
11 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I de fall där förbud mot utlämnande av personuppgifter utfärdats med stöd av 25 § 4 mom. befolkningsdatalagen (FFS 507/1993) är endast de uppgifter som avses i 8 § 2 mom. 2 och 8 punkten tillgängliga för granskning.
18 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om det under valåret inte finns teknisk beredskap att genomföra förtidsröstningen så att en anteckning om röstning under förtidsröstningstiden görs direkt i rösträttsregistret såsom anges i 17 §, skall vallängderna med avvikelse från 1 mom. skrivas ut ur rösträttsregistret genast efter att registret vunnit laga kraft. Vallängderna skall sedan av landskapsstyrelsen utan dröjsmål sändas till de kommunala centralnämnderna. Landskapsstyrelsen skall senast den 1 september konstatera om teknisk beredskap föreligger.
32 §
Vid centralnämnds första sammanträde fattas beslut om kungörelse, i vilken skall anges när och var i denna lag avsedda valhandlingar skall inlämnas. Kommunal centralnämnds kungörelse skall även ange antalet fullmäktige som skall väljas, datum och klockslag för valförrättningen samt innehålla uppgift om förutsättningarna för att förtidsrösta, allmänna förtidsröstningsställen i kommunen och förtidsröstningstiden. Vid sammanträdet fattas även beslut om beställningar av valsedlar och om övriga erforderliga åtgärder.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
49a §
Är antalet röstberättigade i ett röstningsområde inte flera än 100 skall kommunala centralnämnden i god tid före valen besluta att valsedlarna från ifrågavarande röstningsområde och från minst ett annat av kommunens röstningsområden skall granskas och räknas av kommunala centralnämnden och inte i berörda valnämnder. Om sådant beslut fattas, skall valnämnderna med bevarande av valhemligheten ta ut valsedlarna ur valurnan, räkna deras antal, lägga dessa i omslag samt inlämna valsedlarna till kommunala centralnämnden på sätt som anges i 49 § 3 och 5 mom. I valprotokollet skall anteckning om förfarandet göras. Bestämmelserna i detta moment tillämpas inte i kommuner som utgör ett röstningsområde.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om 25 personer eller färre har förtidsröstat i kommunalvalet i en kommun skall kommunala centralnämnden vid sitt sammanträde fredagen före valdagen besluta att förtidsrösterna skall granskas och räknas av centralnämnden tillsammans med valsedlarna från ett av kommunens röstningsområden. Härvid skall bestämmelserna i 1 mom. iakttas.
51 §
Förtidsröstning kan anordnas i inrättning samt vid allmänna förtidsröstningsställen. Ställe där förtidsröstning anordnas benämns förtidsröstningsställe. Varje kommun skall ha åtminstone ett allmänt förtidsröstningsställe om inte något annat följer av särskilda skäl. Kommunstyrelsen fattar beslut om var allmänna förtidsröstningsställen inrättas.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Förtidsröstning vid allmänna förtidsröstningsställen ombesörjs av valförrättare som förordnas av den kommunala centralnämnden. Vid varje allmänt förtidsröstningsställe skall finnas minst två valförrättare.
51a §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ett allmänt förtidsröstningsställe är öppet för röstning alla dagar utom söndagar under förtidsröstningstiden om inte något annat av särskilda skäl bestäms av kommunstyrelsen. Förtidsröstning sker vid de allmänna förtidsröstningsställena under de tider kommunstyrelsen bestämmer. Röstningstiderna får inte infalla vardagar före klockan 8.00 eller efter klockan 20.00 och inte heller lördagar före klockan 10.00 eller efter klockan 16.00.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
51b §
Den kommunala centralnämnden skall se till att de allmänna förtidsröstningsställen som finns i kommunen har ett för förtidsröstningen lämpligt utrymme med nödvändig utrustning.
Förtidsröstningsutrymmet skall ha tillräckligt med plats också för de röstande som inväntar sin tur att rösta.
55 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Har den som deltagit i förtidsröstning avlidit eller är han inte införd i rösträttsregistret eller vallängden såsom röstberättigad skall röstningen lämnas obeaktad. Om ett följebrev, på vilket en sådan kvitteringsanteckning som avses i 54c § 2 mom. inte finns, är så bristfälligt eller otydligt att det inte kan utredas vem den förtidsröstande är, skall röstningen likaså lämnas obeaktad. Vad här sägs gäller även då valkuvert är försett med obehörig anteckning om den röstande, om kandidat eller om annat obehörigt. Valkuvert som är öppet skall med bevarande av valhemligheten tillslutas.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
58 §
Valsedel är ogiltig:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) om valkuvert är försett med obehörig anteckning om den röstande eller om kandidat eller annat obehörigt;
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
83 §
Kostnaderna för centralnämnden för lagtingsvalet erläggs ur landskapets medel. Ur landskapets medel erläggs även kostnaderna för rösträttsregistret och vallängderna.
De kommunala centralnämndernas, valnämndernas och valbestyrelsernas arvoden och kostnader betalas av kommunen. Kommunen är dock berättigad att erhålla ersättning för hälften av kostnaderna för arvoden, dagtraktamenten och ersättning för resekostnader som erlagts till medlemmar, ersättare och biträden i valnämnd och valbestyrelse. Kostnaderna för valförrättarna och de allmänna förtidsröstningsställena betalas dock i sin helhet av landskapet, liksom kostnaderna vid kommunalvalet för tryckning av valsedlar, tryckning av i 10 § avsedda röstkort samt valhandlingar för förtidsröstningen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den …
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
| Mariehamn den 5 december 2002 | |
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Olof Erland |