Framställning 6/2003-2004
|
|
| ||
| Ålands landskapsstyrelse | FRAMSTÄLLNING nr 6/2003-2004 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2004-02-26 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Bestämmelser om permittering av landskapets tjänstemän
Huvudsakligt innehåll
Landskapsstyrelsen föreslår att det antas regler som skall ge landskapsstyrelsen möjlighet att besluta om oavlönat avbrott i tjänsteutövningen för landskapets tjänstemän. Det föreslås att de nya reglerna tas in i tjänstemannalagen.
Avsikten med förslaget är att landskapet skall få ett redskap för minskning av personalkostnader.
INNEHÅLL
1. Behov av att det blir möjligt att besluta om permitteringar
3. Lagstiftning om permittering
3.1. Privaträttsligt anställda
3.5. Tillfällig lagstiftning 1993-1994
5. Ekonomiska konsekvenser för personer som permitteras
5.1. Inkomster under permitteringstiden
6. Landskapsstyrelsens förslag
7. Reglering genom kollektivavtal
1. Landskapslag om ändring av tjänstemannalagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av tjänstemannalagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvården
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands folkhögskola
Allmän motivering
1. Behov av att det blir möjligt att besluta om permitteringar
Landskapet har en bekymmersam ekonomisk situation. Det kan inte uteslutas att det finns behov av att minska landskapets personalkostnader inom en snar framtid.
Permittering kan vara ett alternativ till uppsägningar. Med permittering avses att den anställdes utförande av arbete avbryts för en tid genom arbetsgivarens beslut, fastän anställningsförhållandet består.
För tillfället saknas bestämmelser som ger landskapet rätt att permittera tjänstemän. I landskapsstyrelsens förslag till budget för år 2003 angavs att landskapsstyrelsen avsåg att överväga att föreslå en lag som skulle möjliggöra permittering av tjänstemän. Finansutskottet förordade landskapsstyrelsens förslag med motiveringen att permitteringar är att föredra framför uppsägningar och indragningar av tjänster när arbetsuppgifterna minskar inom något verksamhetsområde.
Varje år förekommer permitteringar inom den privata sektorn i landskapet. Ofta sker permitteringarna på företag som drabbas av lågkonjunktur eller som har säsongsberoende verksamhet. Det förekommer även att kommunerna permitterar personal. Landskapets tjänstemän är den enda personalkategorin i landskapet som inte kan permitteras. Det saknas anledning att särskilja landskapets tjänstemän i det avseendet.
Landskapsstyrelsen kommer naturligtvis att försöka undvika permitteringar i största möjliga utsträckning. Även om det antas en lag som möjliggör permitteringar är det inte säkert att möjligheten att permittera kommer att utnyttjas. Permittering skall inte användas om det finns bättre alternativ för besparing av personalkostnader. Eventuella permitteringsbeslut kommer att föregås av noggranna överväganden.
2. Landskapets behörighet
Enligt 18 § 2 p. självstyrelselagen har landskapet behörighet i fråga om landskapets tjänstemän. Det följer av 27 § 21 p. självstyrelselagen att riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om arbetstagare som står i privaträttsligt anställningsförhållande till landskapet, förutom vad beträffar tjänstekollektivavtal som är landskapets behörighet i fråga om landskapets anställda.
När någon söker ändring av landskapsstyrelsens förvaltningsrättsliga beslut angående tjänstemän, gäller rikslag för besvärsprocessen i enlighet med 27 § 23 p. självstyrelselagen där det föreskrivs att riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om rättsskipning med beaktande av vad som stadgas i 25 §. Enligt 25 § 2 mom. självstyrelselagen får besvär över lagligheten av landskapsstyrelsens beslut anföras hos högsta förvaltningsdomstolen. Till området för rikets behörighet hör, enligt detaljmotiveringen till 25 § (RP nr 73/1990), bestämmelser om besvärsrätt och överklagbarhet. Det är alltså genom rikslag som det bestäms vilka landskapsstyrelsebeslut som det går att besvära sig mot.
3. Lagstiftning om permittering
3.1. Privaträttsligt anställda
För privaträttsligt anställda i landskapet gäller arbetsavtalslagen (FFS 55/2001). Enligt 5 kap. 2 § arbetsavtalslagen får en arbetsgivare permittera en arbetstagare utan lön om 1) arbetet har minskat väsentligt och varaktigt av ekonomiska orsaker, produktionsorsaker eller orsaker i samband med omorganisering av arbetsgivarens verksamhet och arbetsgivaren inte kan omplacera eller omskola arbetstagaren, 2) arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte skäligen kan ordna annat lämpligt arbete för arbetstagaren eller sådan utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov eller 3) arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om permittering som är behövlig på grund av arbetsgivarens verksamhet och ekonomiska situation. Efter att arbetsgivaren fått kännedom om behovet av permittering skall denne, enligt 5 kap. 3 § 1 mom., utan dröjsmål lämna förhandsinformation till arbetstagarna angående grunderna för permitteringen, dess beräknade omfattning, sättet som den skall genomföras på samt dess begynnelsetidpunkt och längd. Enligt 5 kap. 4 § arbetsavtalslagen skall arbetsgivaren ge arbetstagaren meddelande om permittering senast 14 dagar innan permitteringen börjar. Efter att förhandsinformationen har lämnats, men före meddelandet om permittering, skall arbetsgivaren enligt 5 kap. 3 § 2 mom. ge arbetstagarna eller deras representant tillfälle att framföra sina synpunkter.
Bestämmelser om ett förfarande som skall användas före permittering finns i lagen om samarbete inom företag (FFS 725/1978), som tillämpas på företag vars personal i arbetsförhållande normalt uppgår till minst 30 personer.
3.2. Statstjänstemän
Tjänstemän som är anställda av staten kan permitteras med stöd av 36 § statstjänstemannalagen (FFS 750/1994). En myndighet kan, enligt 36 § 1 mom., permittera en tjänsteman utan lön om ämbetsverket eller enheten där tjänstemannen arbetar läggs ner eller om tjänstemannens uppgifter eller ämbetsverkets möjligheter att erbjuda honom uppgifter minskar väsentligt och inte bara tillfälligt. Om tjänstemannens uppgifter eller ämbetsverkets möjligheter att erbjuda honom uppgifter har minskat tillfälligt kan han, enligt 36 § 2 mom., permitteras för upp till 90 dagar om myndigheten inte skäligen kan ordna andra uppgifter för honom inom samma ämbetsverk eller utbildning som lämpar sig för arbetsgivarens behov. Permittering kan, enligt 36 § 3 mom. även ske med stöd av en överenskommelse, som ingås på myndighetens eller tjänstemannens initiativ, eller med stöd av ett tjänstekollektivavtal.
Ett förhandsmeddelande, som innehåller uppgifter om permitteringens orsak, beräknade begynnelsetidpunkt och längd samt ungefärliga antal permitterade tjänstemän inom varje yrkesgrupp, skall enligt 38 § statstjänstemannalagen tillställas tjänstemännens förtroendeman omedelbart efter att myndigheten konstaterat att permittering är nödvändig och om möjligt senast tre månader före permitteringens början. Enligt 36 § 1 mom. och 39 § 1 mom. statstjänstemannalagen skall tjänstemannen minst 14 dagar innan han eller hon permitteras få ett varselmeddelande som innehåller uppgifter om orsaken till permitteringen, begynnelsetidpunkten och bestämd eller beräknad längd för permitteringen.
Enligt 7 § lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (FFS 651/1988) skall ett samarbetsförfarande ske före permitteringar. För att arbetsgivaren skall anses ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet måste, enligt 9 §, enighet ha nåtts vid ett samarbetsförfarande eller grunderna för permitteringen, permitteringens verkningar och alternativen till permittering ha diskuterats.
Det föreskrivs i 55 § 3 mom. statstjänstemannalagen att beslut om permittering av en tjänsteman skall iakttas även om rättelseyrkande har framställts eller beslutet överklagats.
3.3. Kyrkans tjänstemän
Tjänstemän som är anställda av kyrkan kan permitteras utan lön med stöd av kyrkolagen (FFS 1054/1993). Enligt 6 a § kyrkolagen kan en tjänsteman inom kyrkan permitteras, för högst tre veckor under ett kalenderår, om uppgifterna som hör till hans eller hennes tjänst eller möjligheterna att erbjuda uppgifter för honom eller henne har minskat tillfälligt och annat arbete inte skäligen kan ordnas hos samma arbetsgivare.
3.4. Kommunernas tjänstemän
Tjänstemän som är anställda av kommunerna kan permitteras utan lön med stöd 17 § lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (FFS 484/1996), som är tillämplig i landskapet med stöd av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (76/1998). Permittering kan enligt 17 § 1 mom. ske i de fall då kommunen kan säga upp eller upplösa ett tjänsteförhållande. När tjänsteuppgifter minskar tillfälligt kan permittering, enligt 17 § 1 mom. pågå upp till 90 dagar och bara under förutsättningen att kommunen inte skäligen kan ordna andra uppgifter eller någon utbildning som lämpar sig för kommunens behov.
Enligt 17 § 2 mom. lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet kan det genom tjänstekollektivavtal överenskommas om permittering som understiger 90 dagar. Vidare kan det, enligt 17 § 2 mom., på initiativ av en tjänsteman eller kommunen träffas en överenskommelse om permittering av tjänstemannen.
Bestämmelser om permittering finns även i VIII kap. i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet. Innan kommunerna beslutar om permitteringar av ekonomiska orsaker eller produktionsskäl skall de, enligt VIII kap. 2 § 2 mom., förhandla om grunderna för, effekterna av och alternativen till permitteringar med de tjänstemän och arbetstagare som skall permitteras eller med förtroendemän som representerar tjänstemännen och arbetstagarna. Kommunerna anses inte ha fullgjort förhandlingsskyldigheten förrän en överenskommelse i frågan har uppnåtts eller det efter att förhandlingarna inleddes har förflutit en viss tid. Tiden uppgår till minst sex veckor om permitteringen skall vara mer än 90 dagar och omfattar mer än tio personer. I annat fall uppgår tiden till minst sju dagar. Innan personer permitteras måste kommunen, enligt VIII kap. 2 § 4 mom. ge dem ett meddelande minst en månad i förväg. Enligt VIII kap. 2 § 3 mom. skall arbetsgivaren vid permittering av ekonomiska orsaker eller produktionsskäl i mån av möjlighet sist i ordningen permittera personer som är viktiga för kommunens eller kommunförbundets verksamhet och personer som förlorat en del av sin arbetsförmåga i arbete hos samma arbetsgivare. Om de anställda är likvärdiga enligt ovannämnda grunder beaktas också deras försörjningsplikt och anställningens längd. Enligt IV kap. 4 § 4 p. blir den som permitteras berättigad till semester för de första 30 kalenderdagarna av permitteringstiden.
I riket ersattes lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (FFS 484/1996) den 1 november 2003 av lagen om kommunala tjänsteinnehavare (FFS 304/2003).
3.5. Tillfällig lagstiftning 1993-1994
Från och med den 6 september 1993 till och med den 31 december 1994 gällde i landskapet landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om oavlönat avbrott för viss tid i tjänsteutövningen och arbetet för tjänsteinnehavare och arbetstagare vid kommuner och kommunalförbund (49/1993). Enligt blankettlagens 1 § tillämpades rikslagen på landskapets, kommunernas och kommunalförbundens tjänstemän. Det föreskrevs i 1 § rikslagen att tjänsteutövningen kunde avbrytas för högst tre veckor under ett kalenderår då det förelåg någon grund som hörde samman med arbetsgivarens ekonomi.
4. Landskapets personal
Enligt budgeten för år 2004 skall det år 2004 finnas 1.478 tjänstemän och 318,5 arbetstagare i landskapets tjänst, däri inte inräknat timlärare. Av de 1.478 tjänstemännen var det 5 som tjänstgjorde vid lagtinget, 135 som tjänstgjorde inom kansliavdelningens ansvarsområde, 37 inom finansavdelningens ansvarsområde, 886 inom social- och miljöavdelningens ansvarsområde, 297 inom utbildnings- och kulturavdelningens ansvarsområde, 69 inom näringsavdelningens ansvarsområde, 31 inom trafikavdelningens ansvarsområde och 18 som tjänstgjorde vid lagberedningen, ÅSUB och andra funktioner som är direkt underställda landskapsstyrelsen. Av 486 anställda inom landskapsstyrelsens centralförvaltning den 1 januari 2003 var 250 kvinnor (203 heltidsanställda och 47 deltidsanställda) och 236 män (214 heltidsanställda och 22 deltidsanställda). Enligt ÅSUB:s lönestatistik för landskapsanställda år 2002 var medelmånadslönen 2.413 euro för kvinnor och 3.007 euro för män. Enligt samma källa var medelmånadslönen inom hälso- sjuk- och socialvården 2.511 euro för kvinnor och 4.733 euro för män medan medelmånadslönen inom den pedagogiska verksamheten var 2.999 euro för kvinnor och 3.118 euro för män.
Regler som gäller landskapsanställda tjänstemän finns i tjänstemannalagen för landskapet Åland (61/1987). Enligt 2 § tjänstemannalagen företräds landskapet som arbetsgivare av landskapsstyrelsen om inte annat följer av särskilda bestämmelser.
Enligt 15 § 2 mom. landskapslagen om Posten på Åland (39/1992), 11 § 2 mom. landskapslagen om hälso- och sjukvården (60/1993), 36 § 2 mom. landskapslagen om Högskolan på Åland (81/2002) och 27 § 2 mom. landskapslagen om Ålands folkhögskola (53/1999) handhar styrelsen för Posten, hälso- och sjukvårdsmyndigheten, högskolan och folkhögskolan de uppgifter som rör deras personal och som enligt tjänstemannalagen för landskapet Åland ankommer på landskapsstyrelsen. Det föreskrivs i 37 § 2 mom. landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå (52/1997) och 15 § 2 mom. landskapslagen om Ålands musikinstitut (80/1995) att skolornas direktion, om inte landskapsstyrelsen beslutar annat, handhar de uppgifter som rör skolornas anställda och som enligt tjänstemannalagen för landskapet Åland ankommer på landskapsstyrelsen.
Angående lagtingets tjänstemäns rättigheter och skyldigheter gäller, enligt 4 § landskapslagen om personalen vid lagtingets kansli (34/1978), det som är föreskrivet beträffande landskapsstyrelsens tjänstemän. Enligt 71 § lagtingsordningen för landskapet Åland (11/1972) står lagtingets kansli under kanslikommissionens uppsikt. Kanslikommissionen tar beslut beträffande lagtingets tjänstemän.
5. Ekonomiska konsekvenser för personer som permitteras
5.1. Inkomster under permitteringstiden
Landskapsstyrelsens förslag till bestämmelser om permittering innebär att lön inte utbetalas för den tid då en person är permitterad. Det kan vara lämpligt att den som är permitterad anmäler sig till arbetsförmedlingsbyrån för att erhålla ett arbete under permitteringstiden eller för att tillerkännas arbetslöshetsförmåner.
Personer som permitteras i landskapet kan beviljas arbetslöshetsförmåner i form av grunddagpenning och därtill ansluten barnförhöjning som är landskapsbehörighet och finansieras av landskapsmedel eller i form av inkomstrelaterad dagpenning, som är riksbehörighet och finansieras av arbetslöshetsförsäkringsfonden och arbetslöshetskassorna. Vad beträffar de landskapsfinansierade arbetslöshetsförmånerna innebär landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (71/2003) att lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002) skall tillämpas i landskapet till den del som rikslagen innehåller bestämmelser om arbetslöshetsdagpenning i form av grunddagpenning och därtill ansluten barnförhöjning eller om arbetsmarknadsstöd. Enligt 1 kap. 2 § rikslagen om utkomstskydd för arbetslösa utbetalas arbetslöshetsdagpenning till personer som har varit etablerade på arbetsmarknaden och som fått sin försörjning genom lönearbete. En person som är permitterad på heltid betraktas som arbetslös enligt 2 kap. 1 § rikslagen om utkomstskydd. Enligt 5 kap. 13 § rikslagen om utkomstskydd betalas arbetslöshetsdagpenning efter att en person har varit anmäld som arbetslös arbetssökande vid arbetsförmedlingsbyrån en tid som motsvarar sju fulla arbetsdagar. Arbetslöshetsdagpenningen, som enligt 3 kap. 2 § rikslagen om utkomstskydd utbetalas för fem dagar per kalendervecka, uppgick till 23,02 euro per dag från och med den 1 januari 2003. I enlighet med 6 kap. 6 § rikslagen om utkomstskydd erhåller den som försörjer barn under 18 år inte bara arbetslöshetsdagpenning utan även en barnförsörjning som från och med den 1 januari 2003 är 4,36 euro för ett barn, sammanlagt 6,40 euro för två barn och sammanlagt 8,26 euro för tre eller flera barn. Vad beträffar de icke landskapsfinansierade arbetslöshetsförmånerna föreskrivs i 5 kap. 2 § rikslagen om utkomstskydd att en person som varit medlem i en arbetslöshetskassa i tio månader erhåller inkomstrelaterad dagpenning.
Om en person inte klarar att försörja sig genom sparade tillgångar, arbete eller arbetslöshetsförmåner under permitteringstiden, kan han eller hon beviljas utkomststöd i enlighet med landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd (66/1998), som innebär att lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997) tillämpas i landskapet. I 1 § rikslagen om utkomststöd föreskrivs att utkomststöd är ett ekonomiskt stöd som beviljas i sista hand och som skall trygga att en person och en familj får vad de behöver för ett människovärdigt liv. Enligt 2 § rikslagen om utkomststöd har en person rätt till utkomststöd när han eller hon är i behov av stöd och inte kan försörja sig genom förvärvsarbete, med hjälp av försörjningstryggande förmåner eller genom andra inkomster eller tillgångar. Utkomststöd beviljas av den kommun där en person stadigvarande vistas. Den 21 januari 2003 fastställde landskapsstyrelsen, genom beslut nr 23S10, att utkomststödets grunddel per månad skulle vara 369,20 euro för en ensamstående person över 17 år, 313,98 euro för en person som är gift eller sambo, 258,58 euro för ett barn i ålder 10-16 år och 243,85 euro för ett barn under 10 år. Stöd för bostadskostnader ingår inte i grunddelen utan erhålls separat.
5.2. Pension
En inkomstförlust, som en anställd drabbas av på grund av permittering, kan leda till en något lägre pension.
De som står i anställningsförhållande till landskapet är berättigade till pension i enlighet med landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner (blankettlagen om pensioner för landskapsanställda; 4/1997). Enligt 1 § blankettlagen om pensioner för landskapsanställda erläggs pension ur landskapets medel till landskapsanställda i enlighet med vad om personer i statlig anställning är föreskrivet i lagen om statens pensioner (FFS 280/1966). Det föreskrivs i 7 § lagen om statens pensioner att den pensionsgrundande lönen beräknas efter arbetsförtjänsterna för de högst tio sista kalenderåren före det år då anställningen upphörde.
Pensionssystemet i riket har ändrats vid många tillfällen. Just nu pågår ett omfattande arbete med att reformera pensionslagstiftningen. De nya pensionsreglerna förväntas träda i kraft den 1 januari 2005. Enligt de nya reglerna kommer den pensionsgrundande lönen beräknas efter de arbetsförtjänster som en person erhållit från och med 18 års ålder. De personer som nu omfattas av de gamla reglerna skall gå in i det nya systemet med ett så kallat slutfribrev som innefattar den pension som de har tjänat in.
Vid permitteringsbeslutet kan det vara svårt att förutse exakt hur mycket en tjänstemans pension minskar. Det kan tänkas att om en tjänsteman med 3.000 euro i månadslön permitteras under tre månader 2004 får han eller hon ungefär 10 euro mindre i månaden i pension från sin anställning hos landskapet.
Eftersom pensionssystemet är komplicerat skulle det bli allt för invecklat att genom landskapslagstiftning kompensera dem som drabbas av lägre pension på grund av att de permitterats. Däremot måste naturligtvis risken för minskad pension beaktas när permitteringsbeslut tas. Detta gäller särskilt när det övervägs att permittera personer som har kort tid kvar till pensionen.
6. Landskapsstyrelsens förslag
Landskapsstyrelsen föreslår att det i tjänstemannalagen för landskapet Åland (61/1987) tas in bestämmelser som möjliggör permittering av landskapets tjänstemän. Det föreslås att bestämmelserna om permitteringsförfarandet skall vara detaljerade och tillgodose tjänstemännens behov av medinflytande och rättssäkerhet.
Bestämmelserna om permittering av landskapets tjänstemän bör vara anpassade till de speciella förhållandena inom den offentliga sektorn. Det är därför motiverat att det förekommer vissa olikheter gentemot arbetsavtalslagens bestämmelser, till exempel vad beträffar grunden för permittering.
För att besluten om permittering skall vara enhetliga och väl anpassade till landskapets ekonomiska situation, föreslås att enbart landskapsstyrelsen skall kunna besluta om permittering av dem som tjänstgör vid myndigheter och inrättningar som lyder under landskapsstyrelsen. Det är lämpligt att beslut om permittering bereds vid landskapsstyrelsens allmänna förvaltnings finansavdelning, som har ett samlat grepp både om förvaltningens ekonomi och om personalsituationen inom förvaltningen. Det föreslås att det skall bestämmas i lag att landskapsstyrelsen beslutar om permittering av personal vid ÅHS, Högskolan på Åland och Ålands folkhögskola. Att det är landskapsstyrelsen som skall besluta om permittering av personalen vid landskapets övriga läroinrättningar kan, i enlighet med 37 § 2 mom. landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå och 15 § 2 mom. landskapslagen om Ålands musikinstitut, föreskrivas av landskapsstyrelsen när lagregler om permittering har antagits. Affärsverket Posten på Åland har däremot en sådan självständig ställning att det är befogat att styrelsen för Posten beslutar om permittering. Vad beträffar tjänstemännen vid lagtinget följer det av lagtingsordningen och arbetsordningen för Ålands lagting att det är kanslikommissionen som skall ta eventuella beslut om permittering. Genom att det i tjänstemannalagen skrivs in bestämmelser som ger landskapsstyrelsen rätt att besluta om permitteringar, får även lagtingets kanslikommission och styrelsen för Posten rätt att besluta om permittering av tjänstemän som de ansvarar för.
Lagtinget har den 12 maj 2003 beslutat att upphäva 9 kap. tjänstemannalagen för landskapet Åland. Det skulle kunna vara lämpligt att ta in bestämmelserna om permittering i ett nytt 9 kap.
I lagförslagen har beaktats att Ålands landskapsstyrelse kommer att byta namn till Ålands landskapsregering den 1 juni 2004.
7. Reglering genom kollektivavtal
Efter att den nya lagen har stiftats kan ytterligare bestämmelser antas genom tjänstekollektivavtal. Tjänstekollektivavtal om permittering kan ingås i enlighet med landskapslagen om tjänstekollektivavtal (22/1978). Enligt 2 § landskapslagen om tjänstekollektivavtal ankommer det på cheferna för kansli-, finans- samt utbildnings- och kulturavdelningen vid landskapsstyrelsens allmänna förvaltning, på de övriga tjänstemän som landskapsstyrelsen utser vid den allmänna förvaltningen samt på polismästaren vid Ålands polismyndighet och förvaltningschefen vid Ålands hälso- och sjukvård att företräda landskapsstyrelsen vid förhandlingar om tjänstekollektivavtal.
Landskapstyrelsen kommer genom förordning eller kollektivavtal att reglera rätten till semester för tjänstemän som har varit permitterade. Bestämmelser om semester finns i landskapsförordningen om semester för landskapets tjänstemän (122/1998) och gällande tjänstekollektivavtal om semester. Semestern för en tjänsteman beräknas utifrån antalet månader då tjänstemannen har tjänstgjort mer än arton dagar. Frånvaro av vissa förtecknade orsaker jämställs med tid då tjänstemannen har tjänstgjort. Tid då en tjänsteman varit permitterad bör delvis vara semestergrundande. Det behövs reglering i kollektivavtal även vad beträffar rätten till ålderstillägg och liknande tillägg för tjänstemän som har varit permitterade. Ålderstillägg utbetalas i enlighet med gällande tjänstekollektivavtal om ålderstillägg. Antalet ålderstillägg som betalas ut avgörs av hur länge en person har varit anställd. Ledighet under anställningens lopp kan berättiga till ålderstillägg, men det finns även ledighet som avdras från anställningstiden när det beräknas hur många ålderstillägg en person har rätt till.
8. Förslagets verkningar
Förslaget kommer att möjliggöra en förbättring av landskapets ekonomi. Efter att det har antagits bestämmelser om permittering, kommer landskapsstyrelsen att kunna på ett genomtänkt sätt genomföra tillfälliga minskningar av landskapets personalkostnader. Besparingarna för arbetsgivaren vid en permittering består dels av den permitterade tjänstemannens lön och dels av arbetsgivaravgifter som uppgår till 29,614 % av lönen. Om tjänstemannen blir arbetslös genom permitteringen och inte är ansluten till en arbetslöshetskassa måste dock landskapet utge arbetslöshetsförmåner till honom eller henne i form av dagpenning om 23,02 euro fem dagar i veckan jämte en eventuell barnförhöjning. Exakt vilka konsekvenser permitteringar har för landskapets ekonomi och samhällsekonomin beror på hur många tjänstemän som permitteras, under hur lång tid det sker, vilken lön tjänstemännen har och hur de försörjer sig under permitteringstiden.
Beslut om permittering har inte tidigare förekommit hos landskapsstyrelsen. Det kan antas att uppgiften att bereda beslut om permittering tidvis kommer att medföra en ökad arbetsbörda för landskapsstyrelsens allmänna förvaltnings finansavdelning. Den nya uppgiften förväntas dock ändå kunna genomföras inom ramen för tillgängliga resurser.
Förslaget kommer inte att leda till några konsekvenser för miljön.
Under permitteringsförfarandet bör jämställdhetsaspekter beaktas, så att permitteringarna inte får några negativa konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.
9. Ärendets beredning
Ärendet har beretts av lagberedningen i samarbete med landskapsstyrelsens finansavdelning.
Landskapsstyrelsen har skickat framställningen på remiss till Lagtingets kanslikommission, Posten på Åland, ÅHS, Ålands polismyndighet, Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola, Ålands lyceum, Ålands handelsläroverk, Ålands hotell och restaurangskola, Ålands sjömansskola, Ålands yrkesskola, Ålands vårdinstitut, Ålands naturbruksskola, Ålands husmodersskola, Ålands musikinstitut, landskapsstyrelsens centralförvaltnings kansliavdelning, näringsavdelning, social- och miljöavdelning, trafikavdelning och utbildnings- och kulturavdelning, Ålands arbetsförmedlingsbyrå, Akava-Åland, FOA-Å, TCÅ och ÅTFC.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om ändring av tjänstemannalagen för landskapet Åland
42 § För att inga missförstånd skall uppstå bör det klarläggas i lagtexten vad permittering skall innebära. Permittering av en tjänsteman innebär att tjänstemannen under en tid vare sig arbetar eller erhåller lön, men ändå fortsätter att vara anställd. Till skillnad från tjänstledighet, som sker på begäran av tjänstemannen, grundar sig permittering på ett beslut av arbetsgivaren. Permittering skall kunna ske på olika sätt. En tjänsteman skall kunna permitteras delvis, så att arbetsdagen förkortas eller att han eller hon arbetar färre dagar i veckan.
Under permitteringstiden skall tjänstemannen vara fri att ägna sig åt vad han eller hon önskar. Tjänstemannen skall ha rätt att förskaffa sig förvärvsinkomst genom arbete hos annan arbetsgivare. Det föreskrivs i 18 § tjänstemannalagen att en tjänsteman som utför bisysslor utanför arbetstid måste göra en anmälan till landskapsstyrelsen, men en anmälan är inte nödvändig om arbetet sker under permitteringstiden, eftersom 42 § innehåller ett generellt godkännande av att permitterade tjänstemän utför arbete.
43 § Permitteringar kan vara behövliga av ekonomiska skäl. När landskapets ekonomi inte är stark nog att bära landskapets lönekostnader, blir det nödvändigt att minska lönekostnaderna på något sätt, till exempel genom permittering. Inom privat verksamhet, som styrs av lönsamhet och ett samspel mellan tillgång och efterfrågan, kan det förekomma att permitteringar behövs för att produktionen och arbetsuppgifterna minskat på grund av bristande lönsamhet eller bristande efterfrågan, men inom landskapets verksamhet är situationen annorlunda. Landskapets och tjänstemännens uppgifter minskar inte för att ekonomin blir kärvare. Däremot minskar landskapets förmåga att avlöna tjänstemännen. Grunden för att permittera landskapets tjänstemän bör därför vara att landskapets ekonomiska situation gör permittering behövlig. Lagtextens krav på att permittering skall vara behövlig innebär att tjänstemän inte får permitteras om det inte finns ett verkligt behov av att besparingar görs på det sättet. Permitteringar bör inte tillgripas om lika stora besparingar enkelt kan uppnås genom omvandling av semesterpenning till ledig tid, frivilliga överenskommelser om arbetstidsförkortning och beviljande av tjänstledighet utan lön. Den föreslagna permitteringsgrunden motsvarar bestämmelser i statstjänstemannalagen, lagen om kommunala tjänsteinnehavare och arbetsavtalslagen om att permittering kan ske när arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat.
Permitteringen skall ske under en bestämd tid, längst 90 dagar. Statstjänstemän, kommuntjänstemän och privaträttsligt anställda kan permitteras under obegränsad tid, i enlighet med de lagar som gäller för dem, men landskapsstyrelsen anser att en permitteringstid som överstiger 90 dagar drabbar den enskilde tjänstemannen allt för hårt.
I 43 § 2 mom. finns regler angående hur det skall gå till att bestämma vilka tjänstemän som skall permitteras. Om landskapet beslutar att permittera personal, är det möjligt att inte alla tjänstemän kommer att permitteras utan enbart en del av tjänstemännen. För att landskapets verksamhet skall kunna bedrivas på ett godtagbart sätt under en permittering bör arbetsgivaren så långt som det går undvika att permittera dem som utför de tjänsteuppgifter som har störst betydelse för landskapets verksamhet. I första hand bör permittering ske av tjänstemän vars tjänsteuppgifter är sådana att ett tillfälligt uppehåll i deras utförande inte har allvarliga konsekvenser för vare sig de andra tjänstemännen eller allmänheten.
Vid urvalet av dem som skall permitteras bör det finnas en möjlighet för arbetsgivaren att ta vissa sociala hänsyn. Det bör kunna vara möjligt att undvika att permittera personer med funktionshinder. Vidare skulle det kunna vara skäligt att tjänstemän som varit anställda av landskapet kort tid permitteras före tjänstemän som varit anställda länge.
När ett beslut om permittering fattas får arbetsgivaren, på grundval av den information som föreligger då, ta ställning till om det finns något särskilt skäl att inte permittera en tjänsteman. Det är inte meningen att arbetsgivaren skall behöva göra en speciell utredning av varje enskild tjänstemans förhållanden. Varje tjänsteman svarar själv för att relevanta omständigheter kommer till arbetsgivarens kännedom.
44 § Det är viktigt att permitteringsförfarandet går till på ett sådant sätt att det noga övervägs om permittering verkligen är det bästa alternativet. Tjänstemännen bör få tillfälle att lägga fram sina synpunkter medan beslutsprocessen pågår. Det är även viktigt att tjänstemännen i god tid blir underrättade om att de skall permitteras så att de kan planera hur de skall lägga upp sin ekonomi och vad de skall ägna sig åt under permitteringstiden.
Det föreslås att tjänstemännen skall få ett förhandsmeddelande om förväntad permittering innan det slutliga beslutet om permittering tas. Förhandsmeddelandet kan sedan användas som underlag för en diskussion inför beslutet om permittering.
För att beslutsunderlaget skall bli så bra som möjligt, måste tjänstemännen få tillfälle att framföra eventuella invändningar mot att permittering utförs på det sätt som beskrivs i förhandsmeddelandet. Om en tjänsteman anser att det finns sådana skäl som nämns i 43 § 2 mom. för att undvika att permittera honom eller henne, bör han eller hon informera arbetsgivaren om det. Både muntlig och skriftlig form för lämnande av synpunkter skulle kunna vara lämplig. Det bör vara upp till landskapsstyrelsen att avgöra när och hur tjänstemännen skall höras.
Landskapsstyrelsen föreslår att efter att beslut om permittering har tagits skall beslutet delges tjänstemannen skriftligt minst en månad innan permitteringen börjar. På så sätt skall tjänstemannen få möjlighet att dels slutföra sina tjänsteuppgifter på ett lämpligt sätt inför permitteringen och dels planera hur hans eller hennes tillvaro skall vara under permitteringen. Permitteringsbeslutet skall helst överräckas till tjänstemannen personligen på arbetsplatsen. Om tjänstemannen är på semester eller av annan orsak inte kan nås på arbetsplatsen, får permitteringsbeslutet skickas per brev hem till tjänstemannen. Att skicka permitteringsbeslutet till tjänstemannen per e-post är inte tillräckligt, eftersom det är svårt att förutse om ett meddelande som skickas per e-post verkligen når tjänstemannen.
Eftersom en besvärsprocess kan ta mycket lång tid, skall besvär mot ett beslut om permittering inte hindra att beslutet följs.
45 § Under permitteringstiden kan det inträffa att en tjänsteman säger upp sig eller blir uppsagd av landskapet. Efter en uppsägning är det normala att det löper en uppsägningstid då tjänstemannen utför sina tjänsteuppgifter och erhåller lön. Under en permittering, då tjänstemannen vare sig utför sina tjänsteuppgifter eller erhåller lön, är det dock inte någon självklarhet vad som skall hända efter en uppsägning.
Landskapsstyrelsen anser att om landskapet säger upp en tjänsteman bör inte permitteringen orsaka att tjänstemannen mister rätten att få lön under uppsägningstid. Om tjänstemannen själv väljer att säga upp anställningen bör han eller hon dock inte ha rätt att få lön under uppsägningstid som infaller under permitteringstiden. Däremot föreslås att tjänstemannen skall kunna säga upp anställningen utan att iaktta uppsägningstid om det återstår mer än en vecka av permitteringstiden.
Uppsägningstidens längd regleras av 44 § landskapets allmänna tjänstekollektivavtal. När landskapet säger upp en ordinarie tjänsteman kan uppsägningstiden variera mellan två och sex månader beroende på hur länge anställningsförhållandet har pågått. Uppsägningstiden är en månad när landskapet säger upp en tillfällig tjänsteman och 14 dagar när landskapet säger upp en tjänsteman på prövotid eller en tjänstförrättande tjänsteman.
58-60 §§ Det finns bestämmelser i 13 kap. tjänstemannalagen om sökande av ändring av landskapsstyrelsens beslut genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. I 58-60 §§ tjänstemannalagen finns hänvisningar till lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. Den 1 december 1996 ersattes lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (FFS 154/1950) med förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996). Hänvisningarna till lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden bör därför bytas ut mot hänvisningar till förvaltningsprocesslagen.
Bestämmelser om besvär mot landskapsstyrelsens beslut är riksbehörighet, men kan i enlighet med 19 § 3 mom. självstyrelselagen upptas i en landskapslag om de överensstämmer med motsvarande bestämmelser i rikslag. Generella riksbestämmelser om besvär finns i förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996). I enlighet med 13 § förvaltningsprocesslagen skall det stadgas särskilt i lag när ändring i beslut av landskapsstyrelsen och andra förvaltningsmyndigheter inte kan sökas genom besvär. I rikslagar om tjänstemän finns det vissa bestämmelser som begränsar möjligheterna att söka ändring av beslut genom besvär, men det finns inte någon bestämmelse som hindrar att tjänstemän besvärar sig mot permitteringsbeslut. Att besvära sig mot permitteringsbeslut är alltså möjligt. Eftersom permitteringsbeslut har stor betydelse för den enskilde är det naturligt att det går att besvära sig mot dem.
I upplysningssyfte nämns det i 58-60 §§ tjänstemannalagen att det går att besvära sig mot beslut om ekonomiska förmåner, avstängning från tjänsteutövning, bisyssla, disciplinärt förfarande, uppsägning av tjänsteman och förflyttning till tjänst vid annat verk eller annan inrättning. I 59 § tjänstemannalagen bör det nämnas att även ändring av landskapsstyrelsens beslut om permittering går att söka genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.
Det följer av 25 § 2 mom. självstyrelselagen att högsta förvaltningsdomstolens prövning av landskapsstyrelsens beslut enbart får avse beslutens laglighet, inte deras ändamålsenlighet eller lämplighet.
Beträffande beslut om tjänstemän vid Ålands lagting eller Posten gäller andra besvärsregler. Det går inte att besvära sig mot kanslikommissionens beslut. Om styrelsen vid Posten permitterar tjänstemän, kommer besvär över besluten att kunna anföras hos Ålands förvaltningsdomstol, i enlighet med 25 § 1 mom. självstyrelselagen i dess nya lydelse.
2. Landskapslagar om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvården, landskapslagen om Högskolan på Åland och landskapslagen om Ålands folkhögskola
Som tidigare nämnts i allmänmotiveringen, avsnitt 4 angående landskapets personal, föreskrivs i lag att hälso- och sjukvårdsmyndigheten, högskolan och folkhögskolan handhar de uppgifter som rör deras personal och som enligt tjänstemannalagen för landskapet Åland ankommer på landskapsstyrelsen. Det är värdefullt att beslutsfattandet i tjänstemannaärenden är delegerat till dem som är inriktade på en viss verksamhet och har lokal kännedom om just den verksamheten, men det finns skäl att beslut angående just permittering tas centralt.
Beslut om permittering är, till skillnad från andra beslut enligt tjänstemannalagen, inte föranledda av omständigheter som rör den enskilde tjänstemannen eller en viss del av landskapets verksamhet. Det är i stället så att beslut om permittering är kopplade till hela landskapets ekonomi. För att bedöma om permittering är nödvändig på grund av landskapets ekonomiska situation krävs goda kunskaper om landskapets ekonomi, erfarenheter av arbetet med landskapets budget och central överblick över hela landskapsförvaltningen. Bäst förutsättningar att bedöma om permittering är behövlig finns hos landskapsstyrelsen. Det är mest ändamålsenligt att enbart landskapsstyrelsen har rätt att besluta om permitteringar av personalen vid inrättningar som är underställda landskapsstyrelsen. Därför föreslås att landskapslagen om hälso- och sjukvården, landskapslagen om Högskolan på Åland och landskapslagen om Ålands folkhögskola ändras så att landskapsstyrelsen skall besluta om permittering, fastän bestämmelserna om permittering har placerats i tjänstemannalagen.
Lagtext
Landskapsstyrelsen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av tjänstemannalagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ersätts i 2, 4, 4 a, 5 a, 11, 13, 18-22, 30, 36, 38-41, 47, 49, 50, 53, 55, 56, 58, 60, 61, 64 och 67 §§ tjänstemannalagen den 6 augusti 1987 för landskapet Åland (61/1987) ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former,
ändras lagens 58 § 2 mom., 59 § och 60 § 1 mom. samt
fogas till lagen en ny rubrik till 9 kap. samt nya 42-45 §§ som följer:
9 kap.
Permittering
42 §
Permittering av en tjänsteman innebär att tjänsteutövningen och löneutbetalningen avbryts antingen helt eller delvis medan tjänsteförhållandet i övrigt består. Under permitteringstiden kan tjänstemannen utföra arbete för annan arbetsgivare.
43 §
Landskapsregeringen kan besluta att permittera en tjänsteman för en tid upp till 90 dagar om permittering är behövlig på grund av landskapets ekonomiska situation.
När det bestäms vilka tjänstemän som kommer att permitteras, skall landskapsregeringen eftersträva att landskapets verksamhet påverkas i så liten utsträckning som möjligt av permitteringen. Landskapsregeringen bör sist i ordningen permittera de tjänstemän vars tjänster är mest viktiga för landskapets verksamhet och de tjänstemän som är svåra att sysselsätta på grund av funktionshinder eller liknande orsaker. Om två eller flera tjänstemän innehar tjänster som är lika viktiga för landskapets verksamhet, kan landskapsregeringen, när det bestäms vem av dem som skall permitteras, välja att inte permittera den tjänsteman som har ett funktionshinder eller en stor försörjningsbörda eller som varit anställd under lång tid.
44 §
När landskapsregeringen konstaterat att det finns ett behov av permittering skall den utan dröjsmål och om möjligt senast tre månader före permitteringens början lämna ett förhandsmeddelande om permitteringen till berörda tjänstemän, fackliga förtroendemän och Ålands arbetsförmedlingsbyrå. Förhandsmeddelandet skall innehålla uppgifter om antalet tjänstemän som permitteras, sättet som permitteringen genomförs på samt permitteringens begynnelsetidpunkt och längd.
Innan ärende om permittering avgörs skall landskapsregeringen bereda tjänstemännen eller deras företrädare tillfälle att höras.
Ett beslut om permittering skall delges tjänstemannen skriftligen minst en månad innan permitteringen börjar. Permitteringsbeslutet skall ges till tjänstemannen personligen. Om permitteringsbeslutet inte kan ges till tjänstemannen personligen får det skickas per brev. Ett beslut som skickats per brev anses ha kommit till tjänstemannens kännedom den sjunde dagen efter att beslutet postades. Beslut om permittering skall även delges fackliga förtroendemän och Ålands arbetsförmedlingsbyrå.
Ett beslut om permittering skall följas även om besvär anförs mot beslutet.
45 §
Om arbetsgivaren säger upp tjänstemannen innan permitteringen upphör, har tjänstemannen rätt att få lön för den uppsägningstid som han eller hon är berättigad till.
En permitterad tjänsteman har rätt att utan uppsägningstid säga upp sitt tjänsteförhållande så att det upphör när som helst under permitteringen, dock inte under den sista veckan före permitteringens slut.
58 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I landskapsregeringens beslut i anledning av rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen såvitt gäller lagligheten av beslutet på det sätt som stadgas i förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996).
59 §
I landskapsregeringens beslut som gäller avstängning från tjänsteutövning, bisyssla, disciplinärt förfarande, uppsägning av tjänsteman eller permittering får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen såvitt gäller lagligheten av beslutet med iakttagande av vad i förvaltningsprocesslagen är föreskrivet.
60 §
Anser tjänsteman som med stöd av 28 § 1 mom. 2-3 punkterna förflyttats till tjänst vid annat verk eller annan inrättning att beslutet om förflyttning kränker hans rätt, får han söka ändring i beslutet genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen med iakttagande av vad i förvaltningsprocesslagen är föreskrivet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvården
I enlighet med lagtingets beslut
ersätts i 3-7, 10, 12, 13 och 15 §§ landskapslagen den 19 oktober 1993 om hälso- och sjukvården (60/1993) ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former samt
ändras lagens 11 § 2 mom. som följer:
11 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Hälso- och sjukvårdsmyndigheten handhar de uppgifter som rör hälso- och sjukvårdsmyndighetens personal och som enligt tjänstemannalagen för landskapet Åland (61/1987) ankommer på landskapsregeringen. Det är dock landskapsregeringen som beslutar om permittering av hälso- och sjukvårdsmyndighetens personal.
Denna lag träder i kraft
3.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ersätts i 3, 6, 7, 9, 10, 20, 36, 40, 42 och 44 §§ landskapslagen den 26 november 2002 om Högskolan på Åland (81/2002) ordet ”landskapsstyrelsen” med ”landskapsregeringen” samt
fogas till lagens 36 § ett nytt 3 mom. som följer:
36 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsregeringen beslutar om permittering av högskolans personal.
Denna lag träder i kraft
4.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands folkhögskola
I enlighet med lagtingets beslut
ersätts i 3, 4, 7, 10, 12-14, 27, 28, 32, 34 och 36 §§ landskapslagen den 12 augusti 1999 om Ålands folkhögskola (53/1999) ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former samt
fogas till lagens 27 § ett nytt 3 mom. som följer:
27 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsregeringen beslutar om permittering av skolans personal.
Denna lag träder i kraft
| Mariehamn den 26 februari 2004 | |
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Vicelantråd |
Jörgen Strand |
Parallelltexter