Framställning 6/2001-2002

Lagtingsår: 2001-2002

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsstyrelse

FRAMSTÄLLNING nr 6/2001-2002

 

Datum

 

 

2001-11-08

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ny plan- och bygglag för landskapet Åland

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar detta förslag till ny plan- och bygglag för landskapet Åland, PBL, som skall ersätta byggnadslagen för landskapet Åland (61/1979) och landskapslagen om kommunöversikt (23/1995).

     Förslaget bygger på principerna i gällande rätt men har förenklats och moderniserats. De viktigaste nyheterna är följande.

     Plansystemet förenklas och landskapsstyrelsens fastställelse av planer slopas. Bestämmelser som framhäver beaktandet av en hållbar utveckling och hänsynstagandet till naturvården, kulturmiljöer och befintlig bebyggelse har tagits in i lagförslaget. Bättre kvalitet på byggandet och kvalitetssäkring i byggnadsprocessens olika skeden är också ett av lagens centrala mål. EU:s direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter (89/106/EEG), byggproduktdirektivet, direktivet om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (96/82/EG) det s.k. Seveso-direktivet samt förslaget till direktiv om bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön har också beaktats i de nya bestämmelserna så att plan- och bygglagen för landskapet Åland uppfyller direktivens artiklar till den del de berör planläggning och byggande.

     Gällande byggnadslags indelning i fyra avdelningar med särskilda bestämmelser för Mariehamn och landskommunerna har slopats. Uppläggningen har systematiserats och varje paragraf har fått en rubrik som anger dess huvudsakliga innehåll för att underlätta att hitta i lagen. Lagen har förkortats jämfört med gällande lag trots att vissa helt nya frågor som hållbar utveckling, bättre höranderegler och kvalitetssäkring har intagits i lagen.

     De gamla reglerna om byggnadsservitut har tagits bort eftersom behovet täcks av den gällande fastighetsbildningslagen och genom privaträttsliga avtal.

     Slutligen föreslås vissa justeringar av landskapslagen om allmänna vägar i landskapet Åland (23/1957), landskapslagen om offentliga nöjestillställningar (28/1969), landskapslagen om allmänna vatten- och avloppsverk (29/1979), ellagen för landskapet Åland (38/1982), landskapslagen om främjande av gårdsbruk (54/1978) och landskapslagen om kommunalvägar (16/1964). Genom förslaget upphävs byggnadslagen för landskapet Åland (61/1979) samt landskapslagen om kommunöversikt (23/1995).

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1 Gällande lagstiftning. 3

2 Allmänt om lagrevideringen och dess struktur 3

2.1 Lagens allmänna syfte. 3

2.2 Delegering av beslutsrätt 3

2.3 Deltagande och hörande. 4

2.4 Område i behov av planläggning. 4

2.5 Planläggningssystemet förenklas. 4

2.6 Kvalitetssäkring vid byggande. 5

2.7 Beviljandet av bygglov och åtgärdstillstånd kan förenklas 5

2.8 Hänsynen till av den befintliga miljöbilden m.m. 5

2.9 Andra väsentliga ändringar 5

3 Ålands byggbestämmelsesamling. 6

4 Ärendets beredning. 6

5 Förslagets konsekvenser 6

5.1 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser 6

5.2 Miljökonsekvenser och konsekvenser för jämställdheten mellan könen. 6

Detaljmotivering. 7

1. Plan- och bygglag för landskapet Åland. 7

1 kap Allmänna bestämmelser 7

2 kap. Myndigheternas uppgifter 10

3 kap. Kommunöversikt 12

4 kap. Generalplan. 12

5 kap. Detaljplan. 15

6 kap. Planläggningsförfarande. 16

7 kap. Tomtindelning. 18

8 kap. Gator och andra allmänna områden. 18

9 kap. Ersättning för anläggande av gata. 20

10 kap. Överlåtelse och inlösning av mark. 20

11 kap. Ersättning för genomförande av generalplaner och detaljplaner 22

12 kap. Allmänna förutsättningar för byggande. 22

13 kap. Ansvar vid byggande. 23

14 kap. Lov och tillstånd. 25

15 kap. Tillståndsförfarande och tillståndsprövning. 27

16 kap. Utförande av byggnadsarbete. 29

17 kap. Vård av den bebyggda miljön. 31

18 kap. Undantag. 31

19 kap. Tvångsmedel, straff och andra påföljder 32

20 kap. Ändringssökande. 33

21 kap. Särskilda bestämmelser 34

2. Landskapslag om allmänna vägar i landskapet Åland. 36

3. Landskapslag om offentliga nöjestillställningar 36

4. Landskapslag om allmänna vatten- och avloppsverk. 36

5. Ellag för landskapet Åland. 36

6. Landskapslag om främjande av gårdsbruk. 36

7. Landskapslag om kommunalvägar 36

Lagtext 37

PLAN- OCH BYGGLAG för landskapet Åland. 37

LANDSKAPSLAG om ändring av landskapslagen om allmänna vägar i landskapet Åland  64

LANDSKAPSLAG om ändring av 18 a § landskapslagen om offentliga nöjestillställningar 64

LANDSKAPSLAG om ändring av 7 § landskapslagen om allmänna vatten- och avloppsverk  65

LANDSKAPSLAG om ändring av 23 § ellagen för landskapet Åland. 65

LANDSKAPSLAG om ändring av 6 § landskapslagen om främjande av gårdsbruk. 66

LANDSKAPSLAG om ändring av 8 § landskapslagen om kommunalvägar 66

Parallelltexter 67

 


 

 

Allmän motivering

 

1 Gällande lagstiftning

 

Dagens byggnadslag (61/1979) tillkom i slutet av 1970-talet sprungen ur landskapslagen om regleringen av byggnadsverksamheten från 1959 (29/1959) som i sin tur bygger på dåvarande finska byggnadslagen (FFS 370/1958). Det var den snabba utvecklingen som byggandet genomgått under 1960- och 70-talet och myndigheternas behov av att kunna övervaka och styra byggandet som ledde fram till dagens byggnadslag. En mer lättöverskådlig och enhetlig lagstiftning som skulle kunna tillämpas av förtroendevalda lekmän var också önskvärd. Dessutom kan man i landskapsstyrelsens framställning till byggnadslagen läsa följande: ”De föreslagna ändringarna ansluter sig i huvudsak till de ändringar som under årens lopp genomförts i rikets byggnadslag…”

 

2 Allmänt om lagrevideringen och dess struktur

 

Förslaget till ny plan- och bygglag baserar sig rätt långt på gällande byggnadslag med en del nya bestämmelser som särskilt framhäver beaktandet av en hållbar utveckling och hänsynstagandet till naturvård, kulturmiljöer och befintlig bebyggelse samt en förenkling av plansystemet. Bättre kvalitet på byggandet och kvalitetssäkring i byggnadsprocessens olika skeden är också ett av lagens centrala mål. EU:s direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter (89/106/EEG) (byggproduktdirektivet), direktivet om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (96/82/EG) (det s.k. Seveso-direktivet) samt direktivet om bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön har också beaktats i de nya bestämmelserna så att plan- och bygglagen för landskapet Åland uppfyller direktivens artiklar till den del de berör planläggning och byggande.

 

2.1 Lagens allmänna syfte

 

Inledningsvis i lagens första paragraf framförs de grundläggande värden som plan- och bygglagen skall tillvarata och reglera dvs. skapandet och bibehållandet av en bra livsmiljö samt främjandet av en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling.

     Lagen skall också garantera och tillförsäkra den enskilda människans rätt så att individen skyddas mot oskäliga miljöförändringar i grannskapet och mot sådant byggande och annan markanvändning som otillbörligt inverkar på rätten och möjligheterna att bevara sin mark och miljö och utnyttja den för eventuella andra ändamål i framtiden. Detta tar sig uttryck i kravet på en jämlik behandling av markägarna, bibehållandet av rätten att utnyttja sin mark också för byggande (grundbyggnadsrätt) samt förbud mot att i en detaljplan avsevärt försämra kvaliteten på någons livsmiljö.

 

2.2 Delegering av beslutsrätt

 

Genom den senaste ändringen av byggnadslagen (77/1997) delegerades större delen av beslutsrätten i planläggnings- och undantagslovsfrågor från landskapsstyrelsen till kommunerna. Nu har beslutsrätten för generalplaner helt delegerats till kommunerna i och med att underställandet av dessa för fastställelse nu föreslås bli slopad. Detta utökar ytterligare den kommunala självbestämmanderätten. Landskapsstyrelsens roll inskränker sig till sammanställning av kommunernas planläggning och koordinering samt information och rådgivning under pågående planering. De samråd som vid behov skall hållas när generalplanering påbörjas blir ett viktigt instrument för att behandla frågor där kommunens och landskapets intressen kommer i beröring med varandra.

     Inom kommunen kan byggnadsnämndens beslutsrätt överföras till någon annan nämnd eller en för flera kommuner gemensam nämnd. Nämndens beslutsrätt i bygglovs- och andra tillståndsfrågor kan delegeras till byggnadsinspektören i enlighet med kommunallagens principer. Byggnadsinspektören kan dock överföra ett delegerat ärende till nämnden för avgörande. Missnöje över byggnadsinspektörens beslut skall först upptas till prövning i nämnden innan besvär får anföras hos Ålands förvaltningsdomstol.

     Enligt förslaget skall inte längre ett lagstadgat byggnadsförbud automatiskt följa på kommunens planläggningsbeslut. Kommunen kan vid behov med ett särskilt beslut utfärda byggnadsförbud för uppgörande eller ändring av en plan.

 

2.3 Deltagande och hörande

 

Kommuninvånarnas möjligheter att följa med och delta i planläggningen förbättras genom ett utvidgat hörande i beredningsskedet av planer. Grannarnas ställning vid beviljandet av bygglov utanför detaljplanerat område förbättras genom att grannarna har rätt att vara närvarande vid den förhandssyn som i regel skall hållas på tomten innan ett bygglov beviljas. På ett detaljplanerat område hörs grannarna i samband med uppgörande av planen. I och med att konsekvensutredningar alltid skall utföras i samband med uppgörandet av en plan, vilka också hör till de utredningar som skall redovisas vid samråden, kommer invånarnas möjligheter att delta i och påverka planeringen att väsentligt förbättras. Detta förutsätts också i förslaget till EU-direktiv om bedömning av planers och programs miljökonsekvenser.

     Markägarna ges större möjligheter att delta i planläggningen och i genomförandet av planer genom att de ges en utökad möjlighet att ingå markanvändningsavtal med kommunen. Om kommunen anser att ett planläggningsbehov föreligger eller kommer att uppstå kan markägarna få rätt att låta uppgöra detaljplan och generalplan för sitt område.

 

2.4 Område i behov av planläggning

 

Tätbebyggelsebegreppet, som har varit tröskeln för när detaljplan skall uppgöras, ersätts med begreppet områden i behov av planläggning. Detta begrepp omfattar de områden som tidigare ansetts som ”tät­bebyggelse” men det kan också vara områden som kommunen i en kommunöversikt eller med ett separat beslut anvisas som områden som bör planläggas med beaktande av särskilda miljövärden. Principen är att för dessa områden skall detaljplan eller generalplan uppgöras. Trots detta kan bygglov ändå beviljas om vissa särskilda förutsättningar finns. De vanliga undantagsloven från tätbebyggelseförbudet slopas således och ersätts med ett bygglov som ges under särskilda förutsättningar.

 

2.5 Planläggningssystemet förenklas

 

De sista skillnaderna mellan stad och landskommun slopas i och med att skillnaden mellan stadsplan och byggnadsplan avskaffas och ersätts med detaljplan. Det finns inte några bärande skäl att ha kvar två olika planformer för den mer detaljerade planläggningen, inte minst därför att de används för likartade syften och för områden av ungefär samma karaktär. Planeringsuppgifterna kommer sannolikt att ändras genom åren. Därför bör plansystemet utformas flexibelt och ges en allmän utformning. Detaljplanen kan t.ex. i regel göras mycket enkel men i stadslika förhållanden vid behov utarbetas mera detaljerat.

     Uppgörandet av generalplan gynnas genom smidiga regler om innehåll och planläggning. Den nya principen att bygglov får beviljas direkt utan annan planmässig prövning eller undantagslov för tomt som anvisats i godkänd generalplan trots att området annars är i behov av detaljplanering underlättar byggande och planläggning. Undantagslov eller detaljplan behövs i regel inte längre för byggande av mindre småhusområden, bycentrum eller för tät fritidsbebyggelse om en generalplan uppgjorts för området.

     Landskapslagen om kommunöversikt (23/1995) slopas och bestämmelserna om detta intas som ett eget kapitel i plan- och bygglagen. Kommunöversikterna hör så intimt samman med kommunens planläggning att det inte finns någon orsak att bibehålla en separat lagstiftning härom.

     Enligt lagen skall landskapsstyrelsen sammanställa kommunöversikterna som anses ha en viktig samordnande funktion för hela landskapet. Arbetet med kommunöversikterna har emellertid inte kunnat slutföras i den takt som var avsikten.

     Landskapsstyrelsen avser att utvärdera planläggningssystemet efter att en sammanställning av kommunöversikterna gjorts. Mot bakgrund av de egna erfarenheterna och erfarenheter från andra regioner kommer landskapsstyrelsen att överväga behovet av förändringar i planerings­instrumenten på landskaps- och kommunalnivå.

 

2.6 Kvalitetssäkring vid byggande

 

Lagen eftersträvar en bättre kvalitetssäkring i hela byggprocessen genom klarare ansvarsfördelning för och dokumentering av byggprojekt. Ett inspektionsprotokoll skall alltid föras av byggaren där alla syner, kontroller och olika arbetsskedens utförande samt ansvariga för dem antecknas under hela byggnadstiden.

     Byggherren kan också i vissa fall ges rätt att själv övervaka eller låta en kompetent fackman övervaka byggnadsprojektet i stället för kommunens byggnadsinspektör.

     Förhållandet mellan bygglov och miljötillstånd på basen av annan lagstiftning klargörs genom att bygglov inte får beviljas innan eventuella andra tillstånd har givits.

 

2.7 Beviljandet av bygglov och åtgärdstillstånd kan förenklas

 

Kommunen ges rätt att själv i planerna ersätta kravet på bygglov eller åtgärdstillstånd med ett enkelt anmälningsförfarande eller befria vissa mindre annars lovspliktiga åtgärder från tillståndsplikt. För att undvika att kostsamma huvud- och konstruktionsritningar uppgörs i onödan eller utgående från felaktiga grunder kan bygglov behandlas i flera skeden. Ett bygglov kan ges på basen av situationsplanen och eventuella skissritningar. Därefter uppgörs huvud- och konstruktionsritningar som inlämnas till byggnadsinspektören allteftersom byggandet fortskrider.

 

2.8 Hänsynen till av den befintliga miljöbilden m.m.

 

I lagen införs bestämmelser om vård av den bebyggda miljön, tillstånd för miljöåtgärder samt bestämmelser om rivning. Dessutom införs bestämmelser om anordnandet av lekplatser och rekreationsområden.

 

2.9 Andra väsentliga ändringar

 

På grund av att ett nytt adressystem för glesbygdsområden är under beredning har en paragraf om fastigheters adressnummerskyltar och vägnamnsskyltar intagits i lagen. Markägarens ställning har förbättrats genom att kommunens inlösnings- och ersättningsskyldighet har preciserats och tidigarelagts. Markägaren har rätt att kräva inlösning eller ersättning omedelbart om planen sätter sådana begränsningar som ger rätt till ersättning. Regler om servitut har inte tagits med i lagen eftersom det bör gå att planera så att man slipper den typen av lösningar i framtiden. De vanligaste servituten, parkering, infart och väg samt rörledningar på detaljplanerat område, kan regleras genom servitut via fastighetsbildningslagen (FFS 554/1995) och resten genom att inteckna privaträttsliga avtal i inskrivningsregistret vid tingsrätten.

 

3 Ålands byggbestämmelsesamling

 

I dag gäller Finlands byggbestämmelsesamling på Åland i den lydelse byggbestämmelsesamlingen hade den sista december 1999. Detta är naturligtvis ingen bra lösning på lång sikt. Med tanke på tillämpningen skulle det vara bättre att Åland skaffar sig en egen byggbestämmelsesamling. Av språkliga, konkurrensmässiga och kanske i viss mån byggnadstekniska skäl utreds för närvarande möjligheten att ta över hela eller delar av svensk byggnorm eller en kombination av finska, svenska och åländska regler. Meningen är att landskapsstyrelsen alltid skall fatta ett beslut om vilka regler som skall tillämpas på Åland.

 

4 Ärendets beredning

 

År 1998 tillsattes en kommitté för översyn och revidering av byggnadslagen och tillhörande regelverk. Kommittén fick av landskapsstyrelsen direktiv att i möjligaste mån förenkla regelverket och att vid behov modernisera byggnadslagen.

 Arbetet skulle enligt uppdraget genomföras i två etapper:

1. kommittén utarbetar förslag till lagrum som bör omarbetas

2. sedan landskapsstyrelsen godkänt kommitténs förslag enligt punkt 1, utarbetas förslag till revidering av byggnadslagen och tillhörande regelverk.

Kommittén utarbetade ett delbetänkande med huvudprinciperna för revideringsarbetet. Landskapsstyrelsen beslöt att delbetänkandet skulle skickas på remiss till kommunerna, byggmästarföreningen, lantmäteribyrån, Ålands tingsrätt, Ålands natur och miljö och trafikavdelningen samt social- och miljöavdelningen på landskapsstyrelsen. Efter att landskapsstyrelsen godkänt kommitténs delbetänkande I den 31 augusti 1999 fortsatte kommitténs arbete med att göra förslag till detaljbestämmelser och detaljmotiveringar.

 

5 Förslagets konsekvenser

 

5.1 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

 

Genomförandet av lagförslaget lär inte medföra några betydande merkostnader för landskapet eller kommunerna. Däremot kommer tyngdpunkten att förskjuts från landskapet till kommunerna i och med att beslutanderätten i planläggnings- och undantagslovsfrågor ytterligare delegeras.

 

5.2 Miljökonsekvenser och konsekvenser för jämställdheten mellan könen

 

PBL är en miljöinriktad lag med bestämmelser som både framhäver beaktandet av en hållbar utveckling och hänsynstagandet till naturvården, kulturmiljöer och befintlig bebyggelse och kräver sortering och återanvändande av rivningsmaterial. Lagen kommer att ha positiva konsekvenser för miljön.

     Förslaget har inga följdverkningar för jämställdheten mellan könen.

 

 

Detaljmotivering

 

1. Plan- och bygglag för landskapet Åland

 

1 kap Allmänna bestämmelser

 

1 ' Lagens syfte

Paragrafen anger de grundläggande värderingarna som ligger bakom lagen. Paragrafen är inte avsedd att kunna åberopas i enskilda ärenden. Sådana bestämmelser finns i andra kapitel i lagen. Lagens regelsystem är inriktat på den fysiska planeringen av marken och tar sikte på den procedur som leder fram till antagandet av planer.

     Lagens bestämmelser baserar sig på principen om en hållbar utveckling såsom konventionen om biologisk mångfald (FördrS 78/1994, Rio de Janeiro 1992) förutsätter.

     En ekologiskt hållbar utveckling innebär bevarandet av den biologiska mångfalden, hållbar användning av energi och naturresurser, anpassning av miljöbelastning efter naturens toleransgräns och en hållbar materialhushållning (t.ex. återanvändning av byggnadsdelar).

     En ekonomiskt hållbar utveckling innebär att besluten i samhället samtidigt är både ekonomiskt och ekologiskt rationella och effektiva. Det kallas den dubbla nyttan av ekonomi och ekologi. I samhällsstrukturen är ekonomiskt hållbara lösningar i allmänhet också förmånliga när det gäller en hållbar användning av naturresurserna, en minimering av trafikutsläpp och andra miljöaspekter.

     En socialt och kulturellt hållbar utveckling är bl.a. förknippad med främjandet av en samhälleligt rättvis utveckling, främjandet av sunda förhållanden, förverkligandet av en bra livsmiljö som tillfredsställer olika befolkningsgruppers behov vid byggande och miljövård samt bevarandet av kulturella värden.

 

2 ' Förhållandet till annan lagstiftning

I paragrafen sägs att vissa centrala miljölagar måste följas vid uppgörande av planer och vid tillståndsbeslut. Detta betyder att motsvarande förordningars bestämmelser också kommer att inverka på beslut enligt PBL. Man kan alltså inte med beslut eller planer avvika från beslut eller bestämmelser enligt dessa lagar. I PBL ingår också andra bestämmelser om förhållandet till vissa andra lagars specialbestämmelser.

 

3 ' Definitioner

I paragrafen definieras vissa begrepp som förekommer i PBL.

     Begreppet byggnadsplats, som enligt gällande byggnadslag inte är en plats där ett byggnadsarbete pågår utan en tomt utanför detaljplanerat område, har i PBL ersatts av ordet tomt och där det behövts med tillägget utanför detaljplanerat område.

     En byggnad definieras utgående från dess användningsändamål för boende, arbete, produktion, lagring eller liknande. EU:s byggproduktdirektiv (89/106/EEG) uppställer vissa väsentliga krav på byggnadsverk som sedan byggprodukterna skall uppfylla. Det gäller bl.a. krav på hållfasthet, säkerhet och hygien. Direktivet implementeras i PBL. Också lovsystemet bygger på en klar definition av en byggnad eftersom det krävs bygglov för uppförande av en byggnad men endast åtgärdstillstånd för annat byggande.

     Liksom i gällande lag definieras begreppen våning, källarvåning och våningsyta eftersom regleringen av byggnadernas storlek och byggnadsrätt i planer och byggnadsordningar i regel grundar sig på dessa begrepp.

     Begreppen huvudritningar och projekthandlingar definieras för att klargöra vad som krävs som minimiutredning vid ansökan om bygglov och vad som därutöver behövs och kan krävas för ett byggprojekt.

 

4 ' Planering av markanvändningen

Paragrafen innehåller en allmän beskrivning av systemet för markplaneringen. I paragrafen slås det fast att markplaneringen är en kommunal angelägenhet. Kommunerna gör upp kommunöversikter, generalplaner och detaljplaner. Kommunöversikten är obligatorisk medan generalplaner och detaljplaner görs upp efter behov.

 

5 ' Konsekvensutredning vid planläggning

I paragrafen fastslås kommunens undersöknings- och utredningsplikt. Kommunen skall utreda och i ett tidigt skede av planläggningen bedöma miljökonsekvenser och andra konsekvenser av markanvändningen och av placeringen av olika funktioner i kommunen.

     EU-direktivet om miljökonsekvensbedömning har genomförts i landskapet genom antagandet av landskapslagen om miljökonsekvensbedömningar och landskapsförordningen om miljöberättelser och miljökonsekvensbedömningar (33/1995) (MKB-lagen).

     Det finns ett långt behandlat förslag till rådets direktiv om bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön. Enligt direktivförslaget gäller detta också fysisk planering eller markanvändning. På detaljplaner i liten skala tillämpas direktivet bara om genomförandet av planerna sannolikt har omfattande negativa miljökonsekvenser. I paragrafen framhävs att bedömning inte skall behöva utföras två gånger för samma plan eller program. PBL uppfyller direktivförslagets bestämmelser om det antas av Europeiska unionens råd i föreslagen form.

     För att klargöra förhållandet mellan MKB-lagen och utredning av planens konsekvenser enligt PBL finns en bestämmelse om att MKB-lagen inte skall tillämpas på planer enligt PBL trots att det i planen kan ingå sådana reserveringar som vid förverkligandet senare kräver miljökonse­kvensbedömning för det separata projektet i fråga. Innan bygglov beviljas skall dock alltid en miljöberättelse utarbetas och vid behov också en miljökonsekvensbedömning enligt MKB-lagen. I plan- och byggförordningen (Pbf) ges närmare bestämmelser om behovet och omfattningen av konsekvensbedömningar i planläggningen. Bedömningens innehåll och omfattning skall stå i relation till planens verkningar och betydelse.

 

6 ' Markanvändningsavtal

Kommunerna har enligt gällande rätt möjlighet att ingå avtal om genomförande av byggnadsplan. Denna rätt att ingå avtal om planläggning och utförande av plan föreslås nu gälla all planering, särskilt som genomförandet av fritidsbebyggelsen och bostadsbebyggelse i mindre omfattning enligt förslaget huvudsakligen skall kunna genomföras med delgeneralplan som grund utan detaljplan.

     Bestämmelsen innehåller en förteckning på vad avtalen kan omfatta. Förteckningen är inte avsedd att vara uttömmande.

     De föreslagna bestämmelserna förutsätter att man inte avviker från lagens syften eller kraven på innehållet i planer genom avtal. Avtalen är till sin natur privaträttsliga.

     För att avtalsförfarandet inte skall leda till minskad offentlighet och kringskära möjligheterna att påverka skall information om avtalens huvudsakliga innehåll ges i samband med att planen uppgörs för avtalsområdet och avtalets huvudpunkter intas i planbeskrivningen.

 

7 ' Ålands byggbestämmelsesamling

Genom landskapsförordningen om tillämpning av Finlands byggbestämmelsesamling (93/1977), (ändrad genom 36/2000) föreskrivs att Finlands byggbestämmelsesamling gäller i landskapet i den lydelse byggbestämmelsesamlingen hade den 31 december 1999. Nu föreslås att landskapsstyrelsen sammanställer en egen åländsk byggbestämmelsesamling som till att börja med bör innehålla de i dag gällande bestämmelserna men på sikt kan innehålla egna bestämmelser eller exempelvis i Sverige eller i annat EU-land gällande bestämmelser som anses bättre lämpade för de åländska förhållandena. Landskapsstyrelsen skall hädanefter alltid fatta beslut om och från vilken tidpunkt samt hur rikets eller annat lands byggbestämmelsesamlings bestämmelser skall tillämpas på Åland.

 

8 ' Byggnadsordning

Nuvarande byggnadsordningar innehåller många detaljbestämmelser som även ingår i byggbestämmelsesamlingen. Vissa av bestämmelserna bör flyttas till Pbf såsom grunderna för debitering av ersättning för byggande av gata liksom reglerna för underhåll och renhållning av gata. Detaljbestämmelser om dessa kan kommunen ge i en taxa som fastställs av kommunfullmäktige. PBL utgår ifrån att de kommunala byggnadsordningarna också i fortsättningen skall finnas i varje kommun.

     I 2 mom. betonas att det skall vara påkallat av de lokala förhållandena att inta bestämmelser i byggnadsordningen. Bestämmelserna skall vara nödvändiga för ett planmässigt och lämpligt byggande och för främjandet av bevarandet kultur- och naturvärden samt för en bra livsmiljö.

     I 3 mom. finns en förteckning över olika typer av bestämmelser som kan ingå i en byggnadsordning och i 4 mom. ett krav på att kommunen motiverar varför den inför andra villkor än de som föreskrivs i PBL och i Pbf om bestämmelser om minsta storlek på tomt, dess byggnadsrätt, dess avstånd till strand samt antalet byggnader som får placeras på tomten. Kommunen har rätt att, om den anser det motiverat, införa andra villkor i byggnadsordningen för t.ex. byområden, yttre skärgården, innervikarna eller kulturlandskapsområden. Syftet med motiveringstvånget är att få så lika regler som möjligt i dessa centrala byggfrågor i hela landskapet.

     I 6 mom. definieras byggnadsordningens ställning i relation till planer och de allmänna föreskrifter som ingår i Ålands byggbestämmelsesamling. Byggnadsordningen får inte stå i strid med Ålands byggbestämmelsesamling av den anledningen att kommunala beslut inte får ge upphov till tekniska handelshinder i strid med byggproduktdirektivet. Därför skall alla tekniska bestämmelser slopas från nuvarande byggnadsordningar och intas i Pbf eller byggbestämmelsesamlingen.

     I paragrafen sägs också att byggnadsordningens bestämmelser inte får vara oskäliga för markägare eller andra rättsinnehavare. Denna princip är viktig eftersom inga ersättningsregler finns och för att garantera en jämlik behandling av markägare.

 

9 '  Antagande av byggnadsordningen

Enligt gällande lag skall byggnadsordningarna godkännas av kommunfullmäktige och fastställas av landskapsstyrelsen. I PBL slopas underställelsen och den kontroll av laglighet som kan behövas sker genom att landskapsstyrelsens utlåtande begärs innan byggnadsordningen antas av kommunfullmäktige.

     De bestämmelser om hörande i beredningsskedet och offentligt framläggande som gäller för planer skall också i tillämpliga delar gälla uppgörande av byggnadsordningar.

     I 2 mom. föreskrivs såsom tidigare att landskapsstyrelsen skall låta göra en modell till byggnadsordning för kommunerna till vilken kommunerna sedan kan foga de tilläggsbestämmelser som anses påkallade av de lokala förhållandena med beaktande av begränsningarna i 8 ' 4 mom.

 

10 ' Områden i behov av planläggning

I gällande byggnadslag är reglerna för tätbebyggelse det som avgör när man bedömer behovet av detaljplanläggning. Tätbebyggelse i mindre omfattning intill befintlig fast bosättning har tidigare kunnat tillåtas utan plan. Tolkningen av när ett område är tätbebyggt har varit svår att bedöma, särskilt då det gäller fritidsbebyggelse. Detta har lett till att undantagslovsförfarandet inom vissa områden har blivit rätt allmänt eftersom inga detaljplaner av olika orsaker har uppgjorts.

     I PBL har tätbebyggelsebegreppet slopats och ersatts med begreppet områden i behov av planläggning. Detta begrepp bygger i huvudsak på samma grunder för behov av detaljplan för fast bebyggelse som tidigare men ger också rum för kommunen att ange de områden som är i behov av planläggning. Byggande inom områden som är i behov av planläggning är möjligt utan undantagslov på villkor att de särskilda förutsättningarna för bygglov först utreds. Syftet är att minska behovet av undantagslov. Samtidigt sägs att byggande i enlighet med antagen generalplan både inom mindre byområden och för fritidsbebyggelse kan ske i enlighet med den antagna planen oberoende av om området är i behov av planläggning eller inte. I regel skall allt byggande i mindre skala på generalplanerat område kunna ske direkt med bygglov utan undantag eller annan särskild prövning.

     I 1 mom. anges vilka områden som är i behov av planläggning vilket i huvudsak motsvarar byggnads­lagens tätbebyggelsebegrepp.

     I 2 mom. upptas enskilda projekt som inte faller in under bestämmelsen i 1 mom. men som på grund av betydande miljökonsekvenser kräver mera omfattande prövning är normalt bygglov. Detta motsvarar den praxis som redan gäller vid tolkningen av tätbebyggelse. Sådant byggande kan t.ex. vara uppförandet av en stor detaljhandelsenhet, fabrik eller liknande utanför detaljplanerat område.

     I 3 mom. ges kommunen möjlighet att uppta andra områden som områden i behov av planläggning om man på grund av områdets läge kan förvänta sig en samhällsutveckling som kräver planläggning eller om det på grund av särskilda miljövärden eller miljöolägenheter är nödvändigt att planera mark­användningen. En liknande regel finns i gällande lag. Det nya är att kommunen i byggnadsordning eller i kommunöversikten kan anvisa områdena samt att särskilda miljövärden och områden med miljöolägenheter kan beaktas. Ett planeringsbehov kan således också förutom befintlig och väntad bebyggelse grunda sig på t.ex. områdets särskilda landskapsmässiga eller byggnadskulturella värden eller på miljöolägenheter såsom närområden längs livligt trafikerade vägar, flygfält och dylikt.

     I 4 mom. hänvisas till bestämmelsen i 83 ' om särskilda förutsättningar för beviljandet av bygglov inom områden i behov av planläggning då detaljplan ännu saknas.

     Om området har en antagen generalplan och områdets byggnadsrätt utretts och angetts fastighetsvis får man enligt 21 ' bygga oberoende av bestämmelserna i denna paragraf.

 

2 kap. Myndigheternas uppgifter

 

11 ' Riktlinjer för den kommunala markplaneringen

För att kunna koordinera frågor som har en väsentlig betydelse för landskapet som helhet och för att kunna främja att principen om en hållbar utveckling förverkligas och för att också trygga verkställigheten av internationella fördrag bör landskapets högsta verkställande myndighet ha en möjlighet att ge vissa riktlinjer för markanvändningen som kompletterar annan speciallagstiftning och som kan beröra alla kommuner. Landskapsstyrelsen bör också ha möjlighet att via PBL kunna påverka ett ändamålsenligt förverkligande av sådana enskilda projekt som har betydelse för hela landskapets samhällsfunktioner såsom hamnar, flygfält, energiförsörjning, avfallshantering och viktiga vägförbindelser. Ofta kan landskapsstyrelsen påverka större projekt av betydelse för hela landskapet genom att ställa finansieringsvillkor.

     Landskapsstyrelsens rätt att ge riktlinjer begränsas till frågor som är av internationell betydelse eller av stor betydelse för landskapet som helhet eller som har en betydande inverkan på landskapets eller hela det nationella kultur- eller miljöarvet eller en betydande inverkan på den ekologiska hållbarheten, landskapets ekonomi eller möjligheterna att undvika betydande miljöolägenheter.

     Den internationella betydelsen kan ansluta sig till gränsöverskridande utvecklingsfrågor eller globala miljöproblem av betydelse för markanvändningen. Den internationella betydelsen kan också ansluta sig till beredningen eller verkställigheten av Europeiska unionens bestämmelser eller internationella fördrag om markanvändningen.

     Riktlinjerna för markanvändningen skall sedan konkretiseras av kommunen vid planläggningen.

     På grund av betydelsen av de landskapsomfattande riktlinjerna för markanvändningen är det motiverat att lagtinget kan diskutera och ta ställning till de frågor riktlinjerna kan gälla, varför landskapsstyrelsen borde ge en redogörelse till lagtinget innan sådana beslut fattas som kan beröra alla kommuner.

 

12 ' Landskapsstyrelsens övriga uppgifter

Landskapsstyrelsen har det övergripande ansvaret över markplaneringen och byggandet i landskapet. Hit hör t.ex. beredning av lagar, utfärdandet av förordningar och föreskrifter och anvisningar i anslutning till Ålands byggbestämmelsesamling. Landskapsstyrelsen skall samverka med kommunerna i deras planläggning bland annat genom att sammanställa kommunöversikterna, vid behov ge råd och förmedla information om planläggning och byggande. Landskapsstyrelsen skall också vid behov ge utlåtanden till kommunerna om bland annat byggnadsordningarna och vid behov samråda om generalplaner. Detta motsvarar 9 ' 1 mom. i gällande lag.

     I 2 mom. föreskrivs att det i landskapet är landskapsstyrelsen som skall fullgöra de förpliktelser som ålagts medlemsstaterna i byggproduktdirektivet. Förpliktelsen innebär främst ansvar för produkttillsyn i enlighet med direktivet genom att landskapsstyrelsen utser någon särskild produkttillsynsnämnd eller anlitar något utomstående organ som produkttillsynsmyndighet i landskapet.

     I 3 mom. föreskrivs att landskapsstyrelsen också skall övervaka kommunernas markplanering och byggnadsväsende.

 

13 ' Kommunens uppgifter

Kommunens uppgifter inom planläggningen och byggande bibehålls ungefär som tidigare men kommunens bestämmanderätt utökas genom att underställelse av generalplan och byggnadsordning slopas.

 

14 ' Kommunens byggnadstillsynsmyndighet

I 1 mom. anges att det är byggnadsnämnden som fullgör kommunens uppgifter inom byggnadsväsendet och sköter tillsynen över byggandet i kommunen. Det är byggnadsnämnden som prövar ansökningar om lov. Byggnadsnämndens uppgifter kan överföras på någon annan kommunal nämnd. På grund av att byggnadstillsynen måste ha en neutral och oberoende ställning får inte kommunstyrelsen fungera som byggnadstillsynsmyndighet. I övrigt får kommunen ordna sin förvaltning fritt i enlighet med kommunallagens bestämmelser. Några formella kompetenskrav ställs inte på ledamöterna i byggnadsnämnden.

     Kommunerna skall också såsom tidigare för byggnadsrådgivning och byggnadstillsyn ha en byggnadsnämnden underställd byggnadsinspektör. I övrigt ställs inga direkta krav på personal för planläggningen förutom i Mariehamn där det skall finnas en stadsarkitekt.

     Flera kommuner kan tillsätta en gemensam byggnadsnämnd enligt kommunallagens 78 och 79 ' om gemensamma organ. Detta kan bli aktuellt för att kunna skaffa mera kompetent personal för att sköta nödvändig byggnadsinspektion och byggnadsrådgivning. Kommunerna kan också tillsätta en gemensam byggnadsinspektör.

     Kommunen kan, med beaktande av kommunallagens regler, fatta beslut om att byggnadsnämndens befogenheter överförs på byggnadsinspektören med undantag för ärenden som berör tvångsåtgärder och omprövning av byggnadsinspektörens beslut. T.ex. borde rutinbeslut delegeras till byggnadsinspektören så långt som möjligt.

 

3 kap. Kommunöversikt

 

15 ' Kommunöversiktens ändamål

Bestämmelserna i landskapslagen om kommunöversikt (23/1995) har intagits som ett särskilt kapitel i PBL. I denna paragraf har 1 och 4 ' i landskapslagen om kommunöversikt sammanförts.

     Kommunöversikten har en viktig samordnande och koordinerande funktion för markanvändningen inom kommunen, mellan kommunerna och för landskapet som helhet samt en stor informativ betydelse.

     För att invånarna och grannkommunerna skall kunna delta i och påverka beredningen av kommun­översikten skall bestämmelserna i kapitel 6 om förfarandet vid planläggning i tillämpliga delar följas. Eftersom kommunöversikten inte har några juridiska rättsverkningar och den till sin natur endast är informativ finns det ingen orsak att ställa ut den eftersom beredningsskedets informationsskyldighet ändå gäller enligt 30 '.

     Landskapsstyrelsen skall såsom tidigare sammanställa kommunöversikterna.

 

16 ' Kommunöversiktens innehåll

Kommunöversikten omfattar alla de väsentliga uppgifter om beslut och planer som berör markanvändning och miljö och som kan behövas som underlag för planläggningen samt bygglovs- och andra tillståndsbeslut. Den skall också omfatta kommunens planerade framtida markanvändning. Den underlättar också upprättandet av miljöberättelser. En komplett uppgjord kommunöversikt underlättar också uppgörandet av generalplaner och detaljplaner. Kommunöversikten bildar en viktig kontakt och ett samrådsforum grannkommunerna emellan och mellan kommunen och landskapsstyrelsen. Kommunöversikten har därför en viktig roll som grund för kommunernas planläggning, tillstånds- och andra beslut om markanvändning och byggande.

 

4 kap. Generalplan

 

Förslaget strävar till att utveckla generalplaneringen till ett centralt medel för reglering av kommunens markanvändning. Generalplanen skall bli en flexiblare planform än tidigare som beroende på ändamålet kan göras mycket enkel eller mera detaljerad. En detaljerad delgeneralplan skall motsvara en enkel detaljplan. Generalplanens huvudmål är såsom nu att styra uppgörandet av detaljplan men generalplanen skall också direkt kunna styra byggandet utan behov av detaljplan särskilt inom byområden och för fritidsbebyggelsen.

 

17 ' Generalplanens ändamål

Bestämmelsen om generalplanens ändamål är delvis en informativ bestämmelse som säger för vilka ändamål en generalplan kan uppgöras. Behovet av att göra upp generalplaner varierar inom kommunerna varför detta uttrycks mycket flexibelt.

     Generalplanen kan vara en strategisk plan avsedd att i stora drag reglera kommunens markanvändning och styra detaljplanläggningen eller så kan den uppgöras för att reglera byggandet mera detaljerat inom ett visst område. Bygglov kan sålunda direkt beviljas med stöd av generalplanen även på områden i behov av planläggning enligt 21 '.

     I bestämmelsen sägs att en generalplan kan uppgöras för ett delområde (delgeneralplan) eller endast för vissa särskilda funktioner.

 

18 ' Antagandet av generalplan

Enligt nuvarande lag skall generalplanen underställas landskapsstyrelsen för fastställelse. I förslaget har underställelsen slopats och planen träder i kraft då kommunfullmäktiges beslut härom har vunnit laga kraft. Generalplanen får alltid de i lagen stadgade rättsverkningarna som långt är beroende av planens innehåll och bestämmelser.

     Generalplanen är inte i kraft på område med antagen detaljplan men skall följas vid ändringar av detaljplanen.

     För att landskapsstyrelsen skall kunna följa med generalplaneringen i kommunerna så skall landskapsstyrelsen informeras när uppgörandet av en generalplan påbörjas. Landskapsstyrelsen kan vid behov sammankalla ett samråd om generalplaneringen mellan kommunen och landskapsstyrelsens berörda avdelningar för att kunna koordinera vissa viktiga funktioner såsom vägfrågor, hamnar, naturskydd mm som kan beröra flera kommuner och som är viktiga för hela landskapets samhällsfunktioner.

 

19 ' Generalplanens innehåll

När en generalplan uppgörs skall kommunöversikten ligga som underlag vid planeringen. Dessutom skall hänsyn tas till de eventuella riktlinjer för markanvändningen som landskapsstyrelsen gjort upp enligt 11 ' om de berör området.

     De krav som kommunen måste följa vid uppgörandet av generalplan framgår av 2 mom. Dessa krav blir de innehållsmässiga besvärsgrunderna i framtiden. Om målet för planen eller det område den omfattar är begränsat eller det är motiverat med beaktande av generalplanens noggrannhet så behöver inte alla nämnda omständigheter utredas. Man skall i varje fall i planen konstatera, vilka omständigheter som har utretts och vilka som inte har betydelse eller inte kan utredas för planen av olika orsaker. När en generalplan utarbetas skall således efter behov följande punkter utredas:

     1) att en ändamålsenlig samhällsstruktur främjas

     2) att kommunikationsleder, trafik, vatten och avlopp samt avfallshanteringen ordnas och utformas estetiskt och samhällsekonomiskt fördelaktigt,

     3) att det skapas möjligheter för en trygg, sund och socialt sett god livsmiljö,

     4) att natur och kulturvärden såsom den bebyggda miljön beaktas och bevaras,

     5) att det finns tillräckligt med grönområden för rekreation,

     6) samt att man planerar för en långsiktigt god hushållning med mark och vatten, energi och råvaror (hållbar utveckling).

 

Generalplanen får inte heller förorsaka markägare eller andra oskäliga olägenheter. Detta motsvarar bestämmelsen om markägares rättigheter i gällande lag.

 

20 ' Utformning av generalplanen

Paragrafen gäller sättet att presentera generalplanen samt planbeskrivningen. En generalplan presenteras på baskartor som innehåller planbeteckningar och planbestämmelser.

     En mera detaljerad delgeneralplan för byområden eller för tät fritidsbebyggelse kan uppgöras i skalan 1:2000 - 1:5000 medan en till ytan mera omfattande generalplan kan uppgöras i skalan 1:10 000 - 1:20 000 eller mindre. Det är särskilt väsentligt att fastighetsgränserna, fastigheternas registernummer och befintlig bebyggelse är rätt angivna på kartan. För hela fasta Åland finns en ny terrängdatabas att tillgå, varför det är lätt att få fram användbara kartor i olika skalor med varierande innehåll. Till generalplanen ansluter en beskrivning med motiveringar och redogörelse för gjorda utredningar. Planbeskrivningen är inte en del av generalplanen och har därför ingen direkt rättslig verkan men den ger motiveringarna till generalplanens områdesreserveringar och bestämmelser, varför den också har en stor betydelse.

     I en generalplan kan också bestämmelser om skydd av natur- eller kulturobjekt utfärdas. Bestämmelsen motsvarar i princip bestämmelserna i 125 ' i gällande lag.

 

21 ' Generalplanens rättsverkningar

Generalplanens rättsverkningar för annan planering och myndigheternas verksamhet motsvarar gällande lags bestämmelser om fastställd generalplan.

     Den mest väsentliga bestämmelsen som gynnar byggande på generalplanerat område är bestämmelsen i 2 mom. om att bygglov får beviljas i enlighet med godkänd generalplan också inom områden i behov av planläggning. Denna bestämmelse gör det möjligt att bygga ut mindre byområden mera tätt utan behov av detaljplan och undantagslov. Särskilt för fritidsbebyggelsen blir detta ett enkelt system för att bygga ut tätare grupper, stugbyar och förtäta redan bebyggda områden utan behov av detaljplan eller undantagslov.

     För att garantera en jämlik fördelning av byggnadsrätt och att alla markägares intressen tillvaratas också på längre sikt, så förutsätts att planområdets byggnadsrätt i planen anges fastighetsvis. Då kan redan tidigare utnyttjad byggnadsrätt lättare avräknas för att uppnå en jämlik fördelning av byggnadsrätter ur ett längre tidsperspektiv och den jämlika behandlingen består efter försäljningar och delningar också i framtiden eftersom utgångsläget är de stomlägenheter som finns vid tiden för uppgörandet av planen. Då en generalplan antagits antecknas detta i fastighetsregistret och planen delges lantmäterimyndigheterna.

 

22 ' Byggnadsinskränkningar och åtgärdsbegränsningar

I generalplanen kan man bestämma att ett område eller en del av ett område inte får bebyggas så att genomförandet av planen försvåras. Av detta följer markägarens rätt till ersättning om han inte kan utnyttja sin mark på ett sätt som medför skälig nytta. Denna bestämmelse motsvarar 23 ' 1 mom. i gällande lag. Också bestämmelsen om förbud mot åtgärder som förändrar landskapet finns i gällande lag (23 ' 2 mom.).

     Även om ingen direkt byggnadsinskränkning intagits i planbestämmelserna så får byggande eller andra åtgärder inte försvåra genomförandet av generalplanen. Byggnadstillstånd skall dock beviljas om ett avslag skulle åsamka sökanden betydande olägenhet och den som marken avsatts för, d.v.s. kommunen eller ett kommunalförbund, landskapet eller staten inte löser in området eller betalar skälig ersättning för olägenheten. Den så kallade villkorliga byggnadsinskränkningen är utöver skyddsbestämmelserna den enda automatiska direkt begränsande rättsverkning för markägare som kan föranledas av generalplanen om inte mera begränsande bestämmelser intas enligt 1 mom.

 

23 ' Förbud när generalplan uppgörs

Enligt gällande lags 24 ' kan landskapsstyrelsen utfärda byggnads- och åtgärdsförbud på ansökan av kommun då en generalplan uppgörs. Eftersom det enligt förslaget är kommunen som antar generalplanen skall också kommunen själv vid behov kunna utfärda byggnadsförbud och åtgärdsbegränsning för högst tre år.

     Längden på byggförbudet har gjorts mycket kort för att uppfylla intentionerna i Europarådets människorättskonvention. Det krävs alltså att kommunen sätter igång med markplaneringen innan byggnadsförbud utfärdas.

     För klarhetens skull bestäms att förbudet gäller också efter det att planen antagits till dess den vunnit laga kraft även om treårsperioden utgått efter antagandet.

     Förbudet och skyldigheten att ansöka om tillstånd försvinner i och med att beslutet om godkännande av planen vinner laga kraft. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att det inte sker några ändringar i markanvändningen på området innan ärendet slutgiltigt avgjorts.

 

5 kap. Detaljplan

 

24 ' Syftet med och behovet av detaljplan

I denna paragraf har syftet med tidigare stadsplan och byggnadsplan kombinerats och framförts i allmänna drag. Vid uppgörandet skall de lokala förhållandena, stads- och landskapsbilden och det befintliga byggnadsbeståndet beaktas och dessa faktorer inverkar också på behovet av detaljreglering i planen i fråga. Principen om en hållbar utveckling (samhällsstruktur) skall vara vägledande också för detaljplaneringen. Bestämmelserna om detaljplan har gjorts flexibla så att bestämmelserna tillåter både enkla och mer detaljerade detaljplaner beroende på hur området som skall regleras ser ut.

     I 2 mom. införs en ny princip om att detaljplaner skall hållas aktuella.

 

25 ' Antagandet av detaljplan

Paragrafen motsvarar gällande lags bestämmelser om stadsplan i 30 ' och om byggnadsplan i 85 ' 1 och 2 mom.

 

26 ' Detaljplanens innehåll

Vid uppgörande av detaljplan skall hänsyn tas till de eventuella riktlinjer för markanvändningen som landskapsstyrelsen gjort upp enligt 11 '. Likaså skall för området antagen generalplan följas vid uppgörandet och ändring av detaljplan.

     I 2 mom. ställs de allmänna krav på vad som skall beaktas och utredas vid uppgörandet av en detaljplan. Att marken skall utnyttjas och funktionerna ordnas på ett hållbart sätt med tanke på miljön, naturresurserna, ekologin och ekonomin samt kraven på en ordnad avfallshantering är nya regler som inte finns i gällande lag.

     Kommunen kan enligt 3 mom. i detaljplanen anvisa parkeringsplatser någon annanstans än på fastigheten och, om parkeringsplatserna anvisas på en allmän parkering eller på ett gatuområde, ta ut en avgift härför. Mariehamns stad har redan nu på basen av avtal debiterat en avgift för sk. friköpande av skyldigheten att anordna parkeringsplatser på fastigheten.

 

27 ' Utformning av detaljplanen

En detaljplan uppgörs på en baskarta i skalan 1:2000 eller större, med planbeteckningar och planbestämmelser, medan planbeskrivningen utgör en bilaga till detaljplanen. Denna skillnad som gjorts i paragrafen har den rättsliga innebörden, att det endast är själva detaljplanen som kan vara föremål för ändringssökande.

     Bestämmelsen i 1 mom. om de saker som skall anges på en detaljplanekarta är inte uttömmande och ställning tas inte till hur noggrann en detaljplan skall vara. En detaljplan skall kunna göras rätt enkel motsvarande en byggnadsplan i gällande lag eller mera noggrant motsvarande en stadsplan. Kommunen avgör behovet av reglering beroende på de lokala förhållandena.

     I beskrivningen av detaljplanen ges den information som behövs för att planen och dess verkningar skall kunna bedömas. De uppgifter som tas in i planbeskrivningen har betydelse både för beslutsfattandet och vid ändringssökandet, även om ändring inte kan sökas i själva beskrivningen.

     I detaljplanen kan bestämmelser utfärdas som är nödvändiga för att reglera byggandet inom området. Bestämmelsernas noggrannhet är beroende av planens mål. Också specialbestämmelser om skydd av kulturvärden och bestämmelser om skydd av kulturhistoriskt eller arkitektoniskt värdefull bebyggelse kan intas i detaljplanen motsvarande gällande lags 125 '. Mindre olägenheter som uppkommer på grund av skyddsbestämmelserna måste fastighetsägaren tåla eftersom han eller hon ändå har en allmän underhållsskyldighet beträffande sin fastighet. Större olägenheter måste naturligtvis alltid ersättas eller kompenseras på något sätt.

 

28 ' Detaljplanens rättsverkningar

Detaljplanens viktigaste rättsverkningar är, såsom tidigare, att en byggnad inte får uppföras i strid med den antagna detaljplanen. Detaljplanen reglerar också rivning av byggnader (76 ') och andra ingrepp i miljön (77 '). Gällande lag innehåller motsvarande bestämmelser i 36, 39 och 125 '.

 

29 ' Förbud när detaljplan uppgörs

Enligt gällande lag inträder byggnadsförbud automatiskt då kommunen fattar beslut om uppgörande eller ändring av detaljplan. Nu föreslås att byggnadsförbud inte automatiskt inträder utan att kommunen vid behov kan utfärda byggnads- och åtgärdsbegränsning under tiden för uppgörande av detaljplan dock högst för tre år. Såsom tidigare gäller dock byggnadsförbud för tiden efter det en detaljplan antagits till dess beslutet vunnit laga kraft.

 

6 kap. Planläggningsförfarande

 

30 ' Hörande i beredningsskedet

Enligt 20 ' 2 mom. i Finlands nya grundlag skall alla medborgare ges möjlighet att inverka på beslutsfattande som berör deras livsmiljö.

     Information och hörandet under planens beredningsskede är det mest väsentliga med tanke på invånarnas möjlighet att påverka planen. Av denna orsak föreslås att när en plan utarbetas skall samråd hållas med alla de som har ett väsentligt intresse av förslaget och de skall ges tillfälle att yttra sig antingen skriftligen eller muntligen. Också grannkommunerna, myndigheter, bolag och sammanslutningar såsom el-, tele-, vatten-, avfallshanterings- och liknande bolag som har ett väsentligt intresse av förslaget skall ges tillfälle till samråd och möjlighet att yttra sig i saken. Kommunen bedömer själv i vilken utsträckning kommunens egna förvaltningar och nämnder hörs.

     Hur samrådet ordnas får kommunerna, eller mark­ägaren i det fall han låter uppgöra planen, själva bestämma. Med uttrycket Ages tillfälle till@ markeras att kommunen inte behöver ha någon uppsökande verksamhet för att nå intressenterna. Däremot skall kommunen vara verksam för att det hålls samrådsmöte. Det ankommer därefter på intressenterna att utnyttja den möjlighet till påverkan som samrådet erbjuder genom att t.ex. komma på samrådsmöten eller reagera på utsänt material.

     Genom att utlåtanden fås redan i beredningsskedet kan yttrandena bättre beaktas vid planens fortsatta beredning.

     I andra momentet sägs dessutom att resultatet av hörandet och yttrandena skall redovisas då planförslaget senare ställs ut, vilket innebär att åtminstone ett sammandrag av yttrandena och synpunkterna och hur de har beaktats i planläggningen skall uppgöras innan planförslaget ställs ut.

 

31 ' Utställande av planförslag

I gällande lag finns det en rad olika bestämmelser om hur länge olika förslag till planer, tomtindelningar m.m. skall vara offentligt framlagda innan de antas. I paragrafen har alla dessa olika bestämmelser sammanförts och förslag till alla planer och byggnadsordning skall vara utställda i 30 dagar innan de antas av kommunen. Vid tiden för utställningen är planförslaget genomarbetat och sakägarna och övriga intressenter har fått ge sina synpunkter på förslaget. Utställandet av planförslaget skall därför närmast ses som en kontroll av vilka synpunkter som har tillgodosetts och ge berörda intressenter en möjlighet att kontrollera om deras anmärkningar mot förslaget kvarstår innan det antas. Synpunkter mot förslaget skall vara skriftliga eftersom besvärsrätten är beroende av att den som överklagar kan visa att han har agerat under ärendets handläggningstid.

     I 3 mom. föreskrivs att alla kommuninvånare har rätt att framföra synpunkter på planförslaget oberoende av var de bor i kommunen.

 

32 ' Meddelande om antagandet av en plan

Till planprocessen hör också att information om att en plan antagits ges till den som under utställningstiden har framfört synpunkter på planen eller annars har intresse av att följa med processen ända till slut. Informationen om antagandet har betydelse för besvärsprocessen. I paragrafen slås fast att kommunen ofördröjligen skall informera den som i anmärkning eller annars begärt det, då en plan antagits. Kommunen skall ändå alltid kungöra att en plan antagits och träder i kraft.

 

33 ' Markägares rätt att låta uppgöra detaljplan och generalplan

I paragrafen införs en ny princip om att en enskild markägare kan låta göra upp ett förslag till detaljplan eller generalplan för sitt område separat eller i samarbete med andra angränsande markägare. Innan en sådan plan kan uppgöras skall kommunen kontaktas och kommunen skall se till att området är tillräckligt stor och utgör en ändamålsenlig planeringshelhet. Kommunens samtycke behövs alltså för planläggning i privat regi.

     I 2 mom. slås fast att alla bestämmelser om innehåll och förfarande som gäller när kommunen uppgör planer även gäller vid planläggning i privat regi. Hörande av invånarna mm. skall t.ex. ske på samma sätt oberoende av vem som uppgör planen.

     I 4 mom. sägs att det är de berörda markägarna som skall genomföra en detaljplan eller generalplan som de låtit uppgöra. Detta motsvarar bestämmelsen i 103 ' 2 mom. om fritidsbebyggelse i gällande lag.

 

 

34 ' Ersättning för uppgörande av plan

Om en detaljplan uppgörs eller ändras av kommunen på initiativ av en markägare så har kommunen rätt att av denne uppbära alla kostnader för uppgörandet och behandlingen av planen.

     I 2 mom. föreslås att detsamma skall gälla en generalplan som uppgörs huvudsakligen för att reglera fritidsbebyggelse.

     Bestämmelser om överförande av kostnadsansvar för genomförandet i dessa fall finns i 45 '.

 

7 kap. Tomtindelning

 

35 ' Tomtindelning

Bestämmelserna om tomtindelning gäller i dag bara stadsplaneområde. Enligt förslaget skall ett byggnadskvarter i detaljplanen indelas i tomter på samma sätt som på stadsplanerat område enligt gällande lag. För att inte de detaljerade bestämmelserna om tomtindelning skall behöva tillämpas på landsbygden gäller bestämmelserna om tomtindelning endast Mariehamns stad. En riktgivande tomtindelning uppgörs för detaljplaner inom övriga kommuner i samband med detaljplanen.

     Ändringen av fastighetsbildningslagen, som trätt i kraft den 1 januari 2000 utgår ifrån att "bindande" tomtindelning finns på f.d. stadsplanerat område och riktgivande tomtindelning på övriga detaljplanerade områden.

     Fastighetsbildningslagens bestämmelser om bindande tomtindelning blir således endast tillämpliga i Mariehamns stad. I övrigt motsvarar paragrafen om uppgörande av tomtindelning i stort sett gällande lag.

 

36 ' Ändring och antagandet av tomtindelning

Bestämmelsen i 1 mom. om ändring av tomtindelning motsvarar gällande lags bestämmelser. Mindre justeringar och rättelser kan göras i tomtindelningen vid styckningsförrättningen enligt fastighetsbildningslagen.

 

37 ' Kostnaderna för tomtindelningen

Stadens rätt att ta betalt för en tomtindelning som uppgörs eller ändras i huvudsak för ett enskilt intresse på markägares begäran motsvarar 35 ' i gällande lag.

 

38 ' Tomtindelningens rättsverkningar

För att bygglov skall kunna beviljas på en tomt inom ett kvarter krävs att tomtindelningen är antagen, tomten bildad och antecknad i fastighetsregistret. Har beslut om ändring av tomtindelning fattats råder byggnadsförbud på de berörda tomterna. Detta motsvarar gällande regler.

 

8 kap. Gator och andra allmänna områden

 

39 ' Allmänna områden, gatuområden och trafikområden

I 1 mom. definieras vad som avses med allmänna områden enligt denna lag.

     I gällande lag har en gata (eller byggnadsplaneväg) behandlats närmast som en trafikled. I förslaget har begreppet utvidgats att omfatta också ledningar, anordningar och konstruktioner på, under och ovanför marknivån.

     Övergången till en planform gör att skillnaden mellan gator och byggnadsplanevägar försvinner och bestämmelserna om gator gäller härefter alla detaljplanerade områden. I övergångsbestämmelserna regleras hur detta fastighetstekniskt skall skötas eftersom gatuområde enligt gällande regler övergår med äganderätt och byggnadsplaneväg endast med bestående nyttjanderätt.

     Trafikområden i en detaljplan är sådana väg-, hamn-, flygfälts- och liknande områden som i regel inte anläggs av kommunen utan av landskapet, något annat organ eller bolag. Till gatuområdet hör även t.ex. miljöstationer som kommunen anlagt.

 

40 ' Anläggande, underhåll och renhållning av gata

Gator skall, såsom i 64 och 104 § i den gällande byggnadslagen, enligt huvudregeln anläggas, underhållas och hållas rena av kommunen med undantag för gator inom detaljplanerade områden som har uppgjorts i privat regi enligt 33 ' eller gator inom områden där kommunen gjort upp en detaljplan huvudsakligen på grund av enskilt intresse och skyldigheten att genomföra planen genom planbestämmelse har överförts på markägaren enligt 45 '. Genom markanvändningsavtal enligt 6 ' kan också skyldigheten att genomföra planen överföras på annan än kommunen.

     En gata skall anläggas enligt antagna gaturitningar och efter färdigställandet upplåtas till allmänt begagnande. Nuvarande bestämmelser om gaturitningar och syn för upplåtelse har slopats. Bestämmelsen om att fatta ett separat beslut om upplåtande till allmänt begagnande kvarstår eftersom detta beslut avgör när kommunens eller gatans ägares ansvar för att gatan fyller trafiksäkerhets- och andra krav börjar.

 

41 ' Tomtanslutning och infartsväg

I paragrafen regleras ansvaret mellan kommunen och fastighetsägaren när det gäller byggandet av en tomtanslutning och en infartsväg till tomten innan gatan har byggts och också efter det gatan byggts och upplåtits till allmänt begagnande. Bestämmelsen motsvarar gällande praxis.

 

42 ' Flyttning av ledningar och konstruktioner

I paragrafen anges skyldigheten att flytta ledningar, anordningar eller konstruktioner på allmänna områden, om de försvårar genomförandet av detaljplanen eller anläggandet av en gata eller inte passar in i omgivningen. Enligt gällande lag gäller denna rätt bara gatuområden.

 

43 ' Anläggandet av andra allmänna områden

Kommunen ansvarar för anläggandet av allmänna områden på samma sätt som för gator. Kommunens skyldighet att genast anlägga allmänna områden kan uppskjutas av ekonomiska orsaker. Samma undantag finns som i 40 ' gällande anläggandet av gator. Motsvarar 74 och 103 § i gällande lag.

 

44 ' Rätt att placera samhällstekniska anordningar

Paragrafen motsvarar innehållet i 123 ' och 123a ' i gällande lag med smärre kompletteringar.

 

45 ' Överförande av genomförandeansvaret på markägaren eller markinnehavaren

Om markägaren med kommunens bifall uppgör en detaljplan med stöd av 33 ' är det de berörda markägarna som skall genomföra planen om inte annat avtalas med kommunen. Paragrafen gäller de fall då kommunen uppgör planen huvudsakligen på grund av ett enskilt intresse varvid genomförandeansvaret för gator och allmänna områden helt eller delvis också kan överföras på markägaren eller innehavaren genom att en bestämmelse härom intas i planen. Kommunen har i detta fall ett andrahandsansvar för att planen genomförs och har rätt att utföra arbetena på den försumliges bekostnad.

     Detta stadgande kompletterar också bestämmelsen om markanvändningsavtal i 6 ' sålunda att det som avtalats också kan tas in i planbestämmelserna, varvid det binder kommande ägare till området vid t.ex. försäljning eller konkurs innan avtalsparten har fullgjort sina skyldigheter.

 

9 kap. Ersättning för anläggande av gata

 

46 ' Anläggningskostnader för ny gata

Bestämmelsen motsvarar 76 ' i gällande lag med den skillnaden att beräkningen görs enligt ytbelagd gata, dvs. stenläggning, betong, olika typer av asfalt eller oljegrusbeläggning. Kommunen fastställer gatubyggnadstaxan.

 

47 ' Betalningsskyldighet

Paragrafen motsvarar 79 ' i gällande lag.

 

10 kap. Överlåtelse och inlösning av mark

 

48 ' Kommunens rätt till enskilt vägområde

Kommunen har enligt gällande lag rätt att utan att betala ersättning till markägaren överta befintlig väg på generalplanerat område samt iståndsätta vägen och dra behövliga ledningar. Bestämmelsen är språkligt förnyad men i sak oförändrad. Till vägområdet hör vägbanan och vägdikena.

 

49 ' Kommunens rätt till område för allmän väg

På stadsplanerat område övergår tidigare allmän landsväg till staden då stadsplan fastställs enlig 43 ' i gällande lag. Detta utvidgas nu att gälla alla detaljplanerade områden.

 

50 ' Överföring av gatumark till kommunen

Stadens nuvarande rätt att på detaljplanerat område (stadsplanerat område) genom fastighetsförrättning få äganderätten till ett gatuområde enligt den första detaljplanen utsträcks att gälla samtliga kommuner. På byggnadsplanerat område har kommunen hittills bara fått bestående nyttjanderätt. Bestämmelserna om i vilken omfattning kommunen får överta gatumark utan ersättning ingår i 60 '.

 

51 ' Besittningstagande av gatuområde

Kommunen får ta ett gatuområde i besittning när byggandet skall påbörjas och en fastighetsförrättning (förrättningen heter styckning av allmänt område efter den 1.1.2000) för avskiljandet av gatumark har inletts. Om det finns en byggnad eller annan värdefull anläggning på området skall kommunen först komma överens med ägaren om ersättning eller ansöka om inlösningsförrättning innan området får tas i besittning. När fastighetsförrättningen inleds görs först en förteckning över sådan egendom, växtlighet eller annat som eventuellt skall ersättas. Härefter får området tas i besittning.

     Om det är fråga om en planändring får ett gatuområde inte tas i besittning innan man kommit överens om ersättning eller inlösningsförrättning inletts.

     Bestämmelsen motsvarar reglerna för stadsplan.

 

52 ' Kommunens och kommunalförbunds inlösningsrätt

Kommunen har enligt gällande lag inlösningsrätt till allmänna områden och tomter för allmänna byggnader som avsatts för kommunens behov. Eftersom en stor del av kommunens lagstadgade uppgifter numera sköts gemensamt i form av kommunalförbund och allmänna områden och tomter avsätts för deras anläggningar så borde ett kommunalförbund ha samma rätt till inlösen som kommunerna, varför förslaget är att inlösningsrätten utvidgas att också gälla kommunalförbund.

 

53 ' Rätt att inlösa en byggnad eller en rätt som tillhör någon annan

Bestämmelsen motsvarar 57 ' i gällande lag. I 2 mom. föreslås mindre ändringar av teknisk natur som föranleds av att bestämmelserna om inlösning av tomtdel numera ingår i fastighetsbildningslagen.

 

54 ' Rätt till inlösen av mark med stöd av inlösningstillstånd

Bestämmelsen motsvarar 51 ' i gällande lag om s.k. byggnadspolitisk inlösning om det inte finns tillräckligt med byggnadsmark till förfogande inom kommunen för bostadsproduktion eller annat behövligt byggande. I paragrafen föreskrivs också om rätt för landskapsstyrelsen att bevilja inlösningstillstånd åt kommunen för inlösen på allmän grund såsom i gällande lag. Reglerna om inlösen av vägområde och allmänna områden har intagits oförändrade från 48 § i gällande lag.

 

55 ' Rätt till inlösen efter byggnadsuppmaning

Bestämmelserna som gäller byggnadsuppmaning behålls till sitt innehåll såsom i gällande lag.

 

56 ' Saneringsinlösning

Paragrafen motsvarar i princip i gällande lags 50 '. Den nya skrivningen kan lämpa sig bättre för områden som är i behov av sanering och förnyelse (saneringsinlösning, tryggande av gemensamma regleringar samt teknisk och ekonomisk zoninlösning). Med område avses här minst en betydande del av ett kvarter.

 

57 ' Inlösens- och ersättningsskyldighet

Bestämmelsen motsvarar 54 ' i gällande lag med den ändringen att inlösnings- och ersättningsskyldighet enligt denna paragraf enbart gäller sådan bestämmelse i generalplan som förbjuder byggande och att skyldigheten inte gäller områden där genomförandeansvaret med stöd av 45 ' har överförts på markägaren. Inlösningsskyldigheten skall också gälla ett område som avsatts för ett kommunalförbunds behov.

     Kommunen kan också bli ersättningsskyldig enligt 22 ' 2 mom. om bygglov inte beviljas på generalplanerat område och förvägrandet förorsakar sökanden betydande olägenhet dvs. att ägaren inte kan bygga på något annat område. I detta fall kan kommunen undgå inlösnings- eller ersättningsskyldigheten om bygglov beviljas. Vid uppgörandet av generalplan skall i bestämmelserna klart anges om bestämmelsen helt förbjuder byggande inom något område dvs. att bestämmelsen ges med stöd av 22 ' 1 mom. vilket förutsätter inlösning eller ersättning om markägaren kräver det.

     I paragrafen har markägarens ställning avsevärt förbättrats, kommunen är skyldig att inlösa området eller betala ersättning direkt på markägarens begäran, utan att markägaren först måste ansöka om undantag från bestämmelserna och först efter det att ett laga kraft vunnet negativt tillståndsbeslut fåtts, anhålla om inlösning såsom i gällande lag. Detta kommer att medföra, att kommunerna redan i planläggningsskedet blir tvungna att diskutera inköp eller kompensering av park- och andra områden med markägarna, vilket är skäligt med tanke på markägarnas rättskydd.

 

58 ' Begränsning av inlösnings- och ersättningsskyldigheten

Paragrafen motsvarar 56 § i gällande lag med undantag för vad som ovan sagts om förbättring av markägarens rätt till ersättning.

 

59 ' Inlösningsförfarande och bestämmande av ersättning

Paragrafen motsvarar 58 § i gällande lag.

 

11 kap. Ersättning för genomförande av generalplaner och detaljplaner

 

60 ' Gatumark för vilken ersättning betalas

I denna paragraf har bestämmelserna från 61 och 95 § i gällande lag om överlåtelse av gatuområde inom tidigare stadsplaneområde och byggnadsplaneområde sammanförts.

     Markägarens skyldighet att utan ersättning överlåta mark för gata enligt 48 ' gäller bara när den första detaljplanen antagits för området. Markägare är inte skyldig att utan ersättning överlåta mark när detaljplanen ändras.

 

61 ' Ersättning för genomförande av detaljplaner

Kommunen är skyldig att ersätta markägaren för skador och olägenheter som uppkommer på grund av genomförandet av en detaljplan. Motsvarande regel finns i gällande lags 66 '. Ersättning skall betalas åt tomtägaren när en nödvändig förbindelse avbryts eller ansenligt försvåras på grund av att en gata avlägsnas eller höjdläget ändras eller därmed jämförbar särskild olägenhet. Ersättning skall betalas för exempelvis häckar eller annan växtlighet som måste förnyas, för omläggning av dränering eller liknande.

     I 2 mom. föreskrivs att byggnader, anläggningar och planteringar på ett område som överlåts till kommunen skall ersättas av kommunen såsom enligt tidigare bestämmelser. Samma gäller andra särskilda skador som måste anses som oskäliga. Detta motsvarar 64 ' och 97 ' i gällande lag.

 

62 ' Upphörande av rättighet och tredjemansskydd

Denna paragraf motsvarar 63 ' i gällande lag som berör gatuområde som övergår i stadens ägo. Detta kommer att gälla alla kommuner.

 

63 ' Bestämmelser om ersättning

Paragrafen motsvarar 67 ' 1 mom. och 129 ' i gällande lag.

 

12 kap. Allmänna förutsättningar för byggande

 

64 ' Krav på tomt utanför detaljplanerat område

En tomt utanför detaljplanerat område skall uppfylla vissa grundläggande krav på lämplighet för att kunna utnyttjas för byggnadsändamål. Lämpligheten skall bedömas funktionellt och tekniskt. För att vara lämplig för sitt ändamål skall den verksamhet för vilken byggnaden skall uppföras passa in i omgivningen med tanke på befintlig markanvändning, bosättning och natur. För att vara lämplig för byggande tekniskt sett skall det vara möjligt och förnuftigt att grundlägga och använda en byggnad med tillhörande gårdsområden på stället i fråga.

     En tomts lämplighet skall också bedömas utifrån lagens allmänna mål. Byggande på tomten skall inte orsaka oproportionerligt stora ingrepp i naturen såsom sprängning, schaktning, utfyllnad, längre nya vägsträckningar eller ge upphov till svårlösta vatten- och avloppsfrågor som kan undvikas genom en annan lämplig placering av tomten på samma fastighet.

     Dessutom skall byggnaderna kunna placeras på behörigt avstånd från vägar, gränser och annans mark. I Pbf ges närmare bestämmelser om avstånd mellan byggnader bl.a. på basen av brand- och andra tilläggsbestämmelser samt till byggnader och mark som ägs av andra. I landskapslagen om allmänna vägar (23/1957) sägs t.ex. att byggnad inte får placeras närmare landsväg än 20 m räknat från körbanans mittlinje eller 12 m vad gäller bygdeväg. Samma tolvmetersregel finns i landskapslagen om kommunalvägar (16/1964).

     Paragrafens innehåll motsvarar i princip 108 och 109 ' i gällande lag.

     Paragrafen utgår från att en s.k. grundbyggnadsrätt i princip finns för alla lägenheter. Dvs. om lägenheten uppfyller i lag, förordning och byggnadsordning uppställda krav och inte finns inom ett områden i behov av planläggning så har ägaren rätt att få bygglov på lägenheten eller någon annan lägenhet som han äger. Det är följaktligen hela fastigheten som kan bli föremål för prövning då man överväger en mera lämplig placering än den som ansökan gäller om den anses omöjlig med hänvisning till lagens krav. Det är dock viktigt att alla markägarna inom området får en jämlik och rättvis behandling. Det lämpliga stället kan sedan såsom ovan under vissa förutsättningar bedömas av byggnadsnämnden eller så kan planläggning i en del fall förutsättas innan bygglov beviljas.

 

65 ' Krav på byggnader och deras placering

I paragrafen ställs krav på byggnadens exteriör och anpassning till miljön, på dess tekniska och funktionella egenskaper och på möjligheten att reparera och underhålla byggnaden.

     Anpassningen av en byggnad till den bebyggda miljön har många dimensioner. Det kan gälla byggnadens skala, takform, material och färgsättning. Detta betyder dock inte att en byggnad till alla delar måste få samma utformning som omgivande byggnader utan också omväxling och variation måste kunna beaktas och tillåtas.

     För att byggnaden skall passa in i landskapet förutsätts omsorgsfull bedömning av terrängformationerna, trädbeståndet, landskapets öppenhet och dess övriga egenskaper. Att byggnaden skall passa in i landskapet betyder inte att en byggnad inte skulle få väcka uppmärksamhet om byggnaden annars är vacker, rätt dimensionerad och är anpassad till miljön.

     De allmänna bestämmelserna om väsentliga tekniska krav som ingår i 2 mom. motsvarar de harmoniserade väsentliga kraven på byggnader och byggprodukter enligt bilaga 1 i EU:s byggproduktdirektiv (89/106/EEG).

     Med stöd av dessa bestämmelser kan det i förordningen och i Ålands byggbestämmelsesamling ges närmare detaljbestämmelser om olika krav på byggnader och deras konstruktioner, som dock inte får avvika eller strida mot de väsentliga kraven som anges i direktivet.

     En byggnad dit alla skall ha möjlighet att komma t.ex. samlingslokaler, offentliga byggnader och liknande skall planeras och byggas så att också sådana personer vars rörelse- eller funktionsförmåga är begränsad lätt kan komma in i, använda och röra sig i byggnaden.

 

66 ' Förutsättningar för bygglov

Planen är i princip bestämmande för vilka åtgärder som skall tillåtas och vilka som kan vägras inom planområdet. Uppfyller byggnaden dessutom kraven i denna lag eller med stöd av lagen utfärdade bestämmelser skall bygglov beviljas. Söks bygglov för en tillbyggnad eller ombyggnad får byggnadsnämnden inte ställa krav på andra delar av byggnaden även om de inte skulle uppfylla kraven för nybyggnad.

     Föreskrifter som kan tas in i bygglovet kan t.ex. gälla säkerhetsföreskrifter och avfallshantering på byggplatsen.

 

13 kap. Ansvar vid byggande

 

67 ' Byggherrens ansvar

Ansvarsfördelningen inom hela byggnadsprocessen är en väsentlig fråga för både övervakning, arbetsfördelning och kvalitetssäkring. Det är väsentligt att ha klara bestämmelser särskilt om de olika parternas ansvar och förhållande till myndigheterna och deras övervakning.

     I paragrafen föreskrivs att den som påbörjar ett byggprojekt (byggherren) är skyldig att se till att byggnadsprojektet planeras och utförs i enlighet med bestämmelserna i lagen, förordningen och andra byggbestämmelser samt det beviljade tillståndet. Detta förutsätter att byggherren har tillräckliga förutsättningar att genomföra projektet med beaktande av dess svårighetsgrad samt tillgång till kompetent personal.

     I de följande paragraferna finns bestämmelser om ansvaret för de olika arbetsskedena.

     Huvudansvaret för genomförandet av ett byggprojekt ligger alltså på byggherren och de som byggherren anställer eller anlitar för planering, övervakning och utförande av själva byggandet.

 

68 ' Planering av byggnadsprojekt.

En av de viktigaste faktorerna som påverkar kvaliteten på byggandet är en god och sakkunnig planering.

     Enligt paragrafen skall en kompetent projektledare ansvara för planeringen av byggnaden. Om flera personer deltar i planeringen skall en alltid utses till ansvarig projektledare med helhetsansvaret för att alla handlingar och ritningar stämmer överens och bildar en genomförbar helhet. Detsamma gäller de specialhandlingar och ritningar som ofta ingår i ett byggprojekt såsom el-ritningar, VVS-ritningar osv.

     Den ansvarige projektören för respektive specialområde har ansvaret för att beskrivningarna och ritningarna är uppgjorda enligt gällande bestämmelser. Byggnadsinspektionens ansvar för planeringen begränsas till övervakning av att behövliga ritningar finns till hands såsom har bestämts i bygglovet eller övervakningsplanen innan arbetet påbörjas samt till kontroll av projektörens kompetens och erfarenhet.

     Dessa regler gäller för tekniskt mer krävande byggnadsprojekt varför t.ex. garage och ekonomibyggnader inte berörs.

 

69 ' Ansvar för och organisering av byggnadsarbetet

Byggnadsnämnden kan i bygglovet föreskriva att en separat utredning inlämnas över alla specialritningar, deras projektörer och vem som ansvarar för olika arbetsskeden och hur arbetsresultatet inspekteras. Detta är nödvändigt för större byggnadsprojekt där konstruktions- och andra specialritningar och handlingar ofta uppgörs först efter det att bygglov beviljats. Ansvarsfrågorna blir sålunda utredda och dokumenterade på förhand i stora drag. Också hela organiseringen av ett större byggprojekt sker ofta först efter att bygglovet har beviljats. Utredningen är väsentlig för att kunna övervaka och säkerställa kvaliteten på de olika skedena och helheten. Detta behöver inte tillämpas till fullo på ordinära byggprojekt utan bara på större och mer komplicerade byggen. Bättre kvalitet på byggandet är också ett av lagrevideringens centrala mål.

 

70 ' Byggarbetsledning

En ansvarig arbetsledare kan krävas för svårare specialområden såsom vatten- och avloppsinstallationer eller ventilationssystem.

     En ansvarig arbetsledare kan också krävas för sådana byggåtgärder som endast förutsätter åtgärdstillstånd om det är fråga om stora och svåra arbeten med krävande konstruktioner. Det här kan bli nödvändigt för att säkerhets- och ansvarsfrågorna skall beaktas i tillräcklig utsträckning.

     PBL ger byggnadsnämnden möjlighet att återta ett godkännande av en ansvarig arbetsledare om det visar sig att han eller hon försummat sina uppgifter.

 

71 ' Uppgifternas svårighetsgrad och behörigheten för dem som deltar i byggprojekt.

För att kunna uppnå bättre kvalitet på byggandet förutsätts att alla som deltar i processen har tillräcklig kompetens.

     I PBL ges grunderna för hur bedömningen av kompetenskraven skall ske. Kompetenskraven skall stå i relation till byggprojektets och konstruktionernas svårighetsgrad. Man måste också beakta att tillgången till utbildad fackpersonal är begränsad på Åland.

     Byggprojekten kan indelas i svårighetsklasser för att underlätta bedömningen av behövlig kompetens och erfarenhet. I Pbf och i Ålands byggbestämmelsesamling kan senare ges närmare bestämmelser om kompetens och indelning av byggprojekt i svårighetsklasser.

 

72 ' Byggnadsnämndens tillsyn

Bestämmelsen att byggnadsnämnden övervakar byggandet med tanke på det allmänna intresset framhäver att man inte övervakar de avtalsbaserade kvalitetskraven, vilka byggherren och den som utför byggnadsarbetet har kommit överens om och att konsumentskyddsaspekter inte hör till byggnadsnämndens uppgifter. Man skall bara övervaka att bestämmelserna i PBL eller bestämmelser som är givna med stöd av PBL följs.

     I 2 mom. sägs att byggnadsnämnden från fall till fall kan bedöma hur noggrant den övervakar olika projekt beroende på projektets svårighetsgrad och byggherrens och byggarens egen kompetens och sakkunskap. För en byggare som har kompetent personal och fungerande övervakning kan man i bygglovet tex. bestämma att enbart begynnelse- och slutsyn hålls.

 

14 kap. Lov och tillstånd

 

73 ' Bygglov

Paragrafen motsvarar i huvudsak gällande bestämmelser.

     Nu föreslås för klarhetens skull att bygglov skall sökas om man vill använda en fritidsbostad som fast bostad eftersom det finns ett samhälleligt intresse att se till både att byggnaden uppfyller de grundläggande krav som ställs på ett bostadshus och att det är ändamålsenligt att ändra bostadens funktion med tanke på planläggningen och samhällsstrukturen.

     Tillbyggnader, ändring av bärande konstruktioner, ibruktagande av sådana utrymmen i byggnaden som inte har räknats in i våningsytan samt väsentlig ändring av fasad kräver också bygglov. En väsentlig ändring av en fasad kan t.ex. vara byte av fasadmaterial.

     Bygglov kan också ges för tillfällig byggnad för en tid på högst 5 år. En tillfällig byggnad skall uppfylla de grundläggande kraven på hållfasthet, brandskydd, sanitära förhållanden och miljöanpassning, trots att man inte behöver tillämpa lagens alla övriga krav och bestämmelser.

 

74 ' Åtgärdstillstånd

Enligt gällande lag krävs bygglov för uppförande av de anläggningar och konstruktioner som inte är byggnader. Nu föreslås istället att åtgärdstillstånd skall sökas för vissa av dessa åtgärder. Detta innebär, i jämförelse med andra objekt som kräver bygglov, att dessa åtgärder inte förutsätter ett planeringsbehov och inte att byggnadsförbud eller byggnadsinskränkningar till följd av detaljplan beaktas i full utsträckning. Inte heller behöver de tekniska byggnadskraven till alla delar beaktas.

     Listan på tillståndspliktiga ärenden har utökats med två punkter; delning och sammanslagning av lägenheter och användning av byggnad eller del därav som samlingslokal. Särskilt delning av lägenheter förutsätter tillsyn över att säkerhets- och hygienfrågorna ordnas på ett tillfredsställande sätt. Enligt lagen om offentliga nöjestillställningar (28/1969) 7a ' får endast godkänd samlingslokal användas för offentliga nöjestillställningar. Enligt 18a ' i samma lag kan en byggnad eller del därav godkännas vid dess i­bruktagningssyn eller vid en förrättning. Beslutet skall delges brand-, hälso- och polismyndighet. För att klargöra förfarandet föreslås att åtgärdstillstånd skall sökas för ändring av användningsändamål av byggnad eller del av byggnad till offentlig samlingslokal, varvid byggbestämmelsesamlingens alla bestämmelser blir tillämpbara på samma sätt som vid nybyggnad. Sålunda skall alltid bygglov eller åtgärdstillstånd sökas för offentlig samlingslokal. En ändring av 18a § i lagen om offentliga nöjestillställningar föreslås i enlighet med ovanstående.

     Bara av särskilda skäl kan man i en plan eller byggnadsordning besluta att ändring av en byggnads färgsättning kräver åtgärdstillstånd. Detta kan gälla vissa enhetliga gatumiljöer, bycentrum eller andra bebyggda kulturmiljöer med särskilda miljökvaliteter som man vill värna om t.ex. enhetligt byggda och färgsatta strandbodar och båthus. Med plan avses här både generalplan och detaljplan.

     Kommunen kan också i detaljplanen införa bestämmelser om att åtgärdstillstånd skall sökas för skyltning. Detta gäller både skyltning på och inom byggnader samt fristående skyltning utomhus. Bestämmelser om skyltning utanför detaljplanerat område finns i 26 ' i landskapslagen om naturvård.

     Bestämmelserna om tillståndsförfarande och tillståndsprövning gäller också åtgärdstillstånd i tillämpliga delar.

 

75 § Mindre bod eller uthus

Den s.k. friggebodsparagrafen. Motsvarar 12 c § i gällande lag med den ändringen att man nu har rätt att uppföra två mindre byggnader på tomten om den sammanlagda byggnadsytan inte överstigen 10 m2. En förutsättning för att man skall få bygga utan bygglov är naturligtvis att det inte redan finns den här typen av byggnader på tomten.

     Byggandet av lekstugor, hundkojor, torrdass och liknande kräver vare sig lov eller anmälan. Detta sammanfaller också med gemene mans uppfattning om vad var och en kan bygga utan att kommunen behöver få veta det.

 

76 ' Rivning

Senast två månader innan en byggnad som är äldre än 50 år rivs, oavsett om det är på detaljplanerat eller helt oplanerat område, skall rivningsanmälan göras.

     I anmälan skall det anges hur rivningsarbetet och sorteringen och behandlingen av byggavfallet kommer att ordnas. Man skall också utreda hur man kan tillvarata användbara byggnadsdelar.

     Bestämmelsen om rätt till tillträde till byggnad som skall rivas är nödvändigt för att ge myndigheterna möjlighet att dokumentera byggnaden.

 

77 ' Tillstånd för miljöåtgärder

I gällande lag ingår motsvarande förbud mot åtgärder som är ägnat att väsentligt försvåra användningen av området för sitt ändamål. I förslaget utgås ifrån att motsvarande åtgärder, markarbeten och trädfällning, som väsentligt förändrar landskapet på detaljplanerat område eller område med byggnadsförbud förutsätter tillstånd av byggnadsnämnden. Det blir alltså åtgärdens miljöpåverkan som avgör om tillstånd behövs eller inte. Ringa åtgärder kräver inte tillstånd och inte heller åtgärder som förverkligar planen och sådana som godkänts i samband med beviljandet av bygglov. Exempelvis är fällandet av ett eller två träd på en tomt som har fler än tio träd i regel en ringa åtgärd medan fällandet av ett träd på en tomt som bara har två träd alltid förändrar landskapet och således kräver tillstånd. Vad som inte räknas till lovspliktiga åtgärder kan också framgå ur den till bygglovet fogade situationsplanen för gårdens och tomtens användning och byggande. Bestämmelsen gynnar en bättre förhandsplanering av byggprojekt både för tomter, gator och andra områden.

     I paragrafen sägs också att tillstånd inte tillämpas på täktverksamhet inklusive sprängning eftersom bestämmelser härom finns i landskapslagen om naturvård.

 

78 ' Befrielse från tillståndsplikt och anmälningsförfarande

För att förenkla handläggningen av mindre betydelsefulla byggnadsärenden föreslås att kommunen i byggnadsordningen kan befria byggandet av ekonomibyggnader eller andra åtgärder av ringa betydelse från skyldighet att söka lov eller åtgärdstillstånd och ersätta ansöka med ett enkelt anmälningsförfarande.

     I gällande lag sägs att en annan ekonomibyggnad än en ladugård som behövs för jordbruk, skogsbruk, fiske eller liknande näring, inte kräver bygglov utanför detaljplanerat område om annat inte bestämts i byggnadsordning.

     Nu föreslås att detta utvidgas att gälla alla ekonomibyggnader samt övriga tillstånd oberoende av användningsändamål om de har ringa betydelse. Ladugårdar och liknande större byggnader med betydelse för omgivningen och miljön måste man också i fortsättningen söka lov eller tillstånd för att få bygga.

     För att ha kontroll över vad som byggs i kommunen krävs dock att en anmälan görs innan åtgärder som befriats från lov eller tillståndsplikt påbörjas så att de kan antecknas i registret för fastigheten i fråga. Detta ligger också ofta i sökandens intresse med tanke på grannsämja, försäkringar och liknande orsaker.

     Anmälningsförfarandet kan skötas smidigt då byggnadsinspektören i regel kan ge lovet "över disk" när sökanden inkommer med en situationsplan som visar var byggnaden placeras och hur stor den skall bli.

 

15 kap. Tillståndsförfarande och tillståndsprövning

 

79 ' Handläggning av ärenden rörande lov och tillstånd

Bestämmelserna om ansökan och handläggning av lov och tillstånd har samlats i en och samma paragraf. I paragrafen sägs att ritningar och handlingar som behövs för prövningen skall bifogas. Härom skall kommunens byggnadsnämnd ge behövliga förhandsanvisningar såsom man också nu i regel gör. Byggnadsnämnden får fatta beslut om vilka tilläggsutredningar som den sökande skall komplettera sin ansökan med. I Pbf ges närmare bestämmelser om vilka handlingar som i regel skall bifogas ansökan och hur förutsättningarna för tillståndet bedöms. Det kan t.ex. gälla krav på återvinning och sortering av byggavfall.

 

80 ' Utredning av miljökonsekvenser.

En miljöberättelse skall alltid utföras innan bygglov eller tillståndsbeslut ges och fogas till handlingarna.

     Om en miljökonsekvensbedömning skall utföras enligt MKB-lagen så måste den vara gjord innan ett bygglov eller ett åtgärdstillstånd beviljas.

 

81 ' Syn och hörande av granne.

I lagen föreslås i enlighet med lagens allmänna målsättningar att grannarnas ställning i samband med beviljandet av bygglov och åtgärdstillstånd förbättras. Detta motsvarar också en allmän uppfattning om behov av information om och intresse för miljöförändringar särskilt inom den egna närmiljön.

     På detaljplanerat område har grannarna hörts i samband med uppgörandet och antagandet av detaljplanen, varför hörande i bygglovsskedet inte är nödvändigt. På oplanerat område däremot har grannarna rätt att innan ett bygglov beviljas få information om vad som kommer att ske i grannskapet.

     Förhandssyn på tomten dit grannarna skall kallas blir alltså obligatoriskt utanför detaljplanerat område i alla de fall det inte är uppenbart onödigt med tanke på grannens intresse. Exempelvis byggande av annan ekonomibyggnad än ladugård eller liknande inom en befintlig gårdsgrupp långt från rågrannarna kräver inte att grannarna underrättas. I de flesta fall torde inte heller uppförandet av en normalstor villa eller ett fritidshus långt från rågrannarna kräva att grannarna kallas till förhandssyn.

 

82 ' Behandling av ansökan om bygglov

Det mest väsentliga då en ansökan om bygglov behandlas är att kontrollera att de lagliga förutsättningarna för beviljandet av bygglov finns. Detta är i princip en rättslig prövning.

     PBL utgår ifrån att om förläggningstillstånd enlig lagen om vissa grannelagsförhållanden, ett lov enligt vattenlagen eller ett annat miljötillstånd krävs för det projekt för vilket bygglov söks, så skall detta tillstånd avgöras innan bygglov beviljas. Detta motsvarar den praxis som tillämpas.

     Enligt förslaget kan en bygglovsansökan behandlas utan fullständiga huvudritningar utgående från en situationsplan som utvisar byggnadens placering, användning av byggnadsrätten, byggnadens ändamål, anslutning till befintlig bebyggelse och inverkan på miljön. Denna s.k. tidigarelagda tillståndsbehandling, som också i praktiken används redan nu kan vara lämplig i många större byggprojekt och i de fall då ägaren av en tomt vill vara säker på att bygglov beviljas för tomten på det sätt han önskar innan dyra bygglovsritningar uppgörs. Ritningar över det aktuella byggnadsskedet skall dock inlämnas för godkännande innan arbetet i fråga påbörjas. Detta ökar smidigheten i bygglovshandläggningen.

     De specialhandlingar och ritningar som behövs vid byggande såsom konstruktions­ritningar samt ritningar för värme-, vatten och avloppsanordningar är inte någon förutsättning för tillståndsbehandlingen och hör inte till det som byggnadsnämnden skall kontrollera. Ansvaret för att de uppfyller gällande bestämmelser ligger på den som uppgör ritningarna. Nämnden skall se till att behövliga ritningar och handlingar görs upp och arkiveras samt antecknas i inspektionsprotokollet.

     Om det i byggnaden ingår utrymmen som skall användas som offentliga samlingsutrymmen skall byggnadsnämnden samtidigt fatta beslut om det antal personer som samtidigt får vistas i utrymmena samt om behövliga villkor om säkerhet och sanitära förhållanden som behövs för användning av dessa.

 

83 ' Särskilda förutsättningar för bygglov inom områden i behov av planläggning

Enlig bestämmelserna om områden i behov av planläggning skall markanvändningen på dessa områden basera sig på en antagen detalj- eller generalplan. Trots detta skall det också i fortsättningen vara möjligt att bygga inom dessa områden så länge inte kommande planläggning försvåras. Detta motsvarar tidigare regler om undantagslov för byggande inom "tätbebyggelseområden". Skillnaden är den att nu slopas behovet av undantagslov och ersätts med beviljandet av bygglov direkt med särskilda förutsättningar. Detta är en avsevärd förenkling av nuvarande förfarande.

     Förutsättningarna är att byggandet inom områden i behov av planläggning inte försvårar framtida planläggning eller medför skadliga miljökonsekvenser eller leder till menlig samhällsutveckling samt är lämpligt med tanke på landskapet och inte försvårar bevarandet av särskilda kultur- eller miljövärden eller tillgodoseendet av rekreationsbehoven. Detta är de frågor som skall utredas i en general- eller detaljplan.

     Eftersom byggande på en sedan tidigare bebyggd tomt i regel inte försvårar planläggningen eller andra ovan nämnda krav beviljas bygglov för en ekonomibyggnad i anslutning till befintlig bostad oberoende av ovannämnda krav. För att gynna uppgörandet av generalplaner så föreskrivs också att byggande på en tomt som anvisats i en antagen generalplan kan tillåtas utan att utreda ovannämnda särskilda förutsättningar för byggande inom områden i behov av planläggning. Detta innebär att för en tomt som anvisats i en antagen generalplan skall bygglov beviljas utan särskild prövning av byggnadsplatsens lämplighet eftersom detta har utretts och prövats vid uppgörandet av generalplanen.

 

84 ' Tillståndets giltighetstid och förlängning

Samma regler som tidigare. Förlängningen av tiden för färdigställande kan dock förlängas med två år åt gången eftersom det är vanligt att slutsyn inte har förrättats innan tillståndets ursprungliga giltighetstid gått ut.

     Om byggnadsarbetet inte slutförts och förlängning inte söks så gör sig byggaren skyldig till en byggnadsförseelse. I regel bör byggnadsnämnden först uppmana byggaren att ansöka om förlängning och sedan slutföra arbetet inom utsatt tid och först om den försumlige inte följer uppmaningen göra en brottsanmälan.

 

85 ' Rätt att påbörja arbeten

I paragrafen sägs att byggnadsnämnden i brådskande fall kan besluta att byggnadsarbetena kan påbörjas genast mot ställande av säkerhet för att återställa området i det fall att besvärsmyndigheten upphäver tillståndsbeslutet.

     Skyldigheten att ställa säkerhet gäller inte kommunen själv, ett kommunalförbund eller landskapet eftersom de alltid skall anses ha förutsättningar att återställa området om beslutet upphävs.

 

86 ' Meddelande om bygglov och tillståndsbeslut

Tillståndsbeslut tillkännages efter anslag, varvid den som saken gäller anses ha fått del av beslutet när det tillkännagivits dvs. besvärstiden börjar löpa dagen efter att beslutet anslagits oberoende av när sökanden eller någon annan de facto har fått ta del av beslutet. Av denna orsak föreskrivs också i 2 mom. att byggnadsnämndens eller någon annan myndighets tillståndsbeslut skall ha inlämnats till posten senast dagen innan beslutet anslagits. Beslut kan delges som vanlig försändelse men vanligen sänds de som postförskott eftersom de flesta beslut är avgiftsbelagda.

 

16 kap. Utförande av byggnadsarbete

 

87 ' Utförande och övervakning av byggnadsarbete

Ett byggnadsarbete skall utföras så att det uppfyller de krav som ställs i PBL, Pbf och byggbestämmelsesamlingen. Detta innebär att ansvaret för utförandet ligger på den som utför arbetet. Byggnadsnämndens inspektioner är endast kontroller av att vissa arbetsskeden har utförts eller skall utföras och således ingen kvalitetskontroll på utförandet.

     Olika byggprojekt kräver mer eller mindre tillsyn och i bygglovet kan man bestämma vilka syner som skall förrättas. En byggnad får dock inte tas i bruk innan en ibruktagningssyn har förrättats.

     Ett inspektionsprotokoll skall alltid föras på byggplatsen för att säkerställa att byggandet har utförts på behörigt sätt och för att klargöra och verifiera ansvaret för utförandet och övervakningen. I protokollet skall alla syner och inspektioner antecknas samt vem som utfört och inspekterat olika arbetsprestationer och arbetsskeden. Detta bildar ett kvalitetsprogram för byggnadsarbetet som vid behov kan kontrolleras i efterhand. Inspektionsprotokollet arkiveras av byggnadsnämnden för eventuella utredningar i efterhand.

     Inspektionsprotokollet motsvarar ungefär huvudpunkterna i en arbetsplatsdagbok som redan nu ofta förs på större byggen.

     Det obligatoriska inspektionsprotokollet är en viktig del i att säkerställa och förbättra kvaliteten på byggandet.

     Mot bakgrund av de allt vanligare fukt- och mögelproblemen avser landskapsstyrelsen att, på basen av tillgänglig kunskap, i landskapsförordning utfärda anvisningar om ventilation och fuktskydd i kraven på byggnader och i byggprocessen. I landskapsförordning skall också bestämmelser om inspektion och dokumentation avseende ventilation och fuktskydd tas in för att undvika framtida mögelproblem. Landskapsstyrelsen avser också att närmare utreda ansvars- och ersättningsfrågorna i samband med mögelproblem i byggnader.

 

88 ' Byggherreövervakning och andra enskilda inspektioner

Byggnadsnämnden kan på ansökan tillåta att tillsynen över ett bygge anförtros byggherren i enlighet med en godkänd övervakningsplan. Anmälan om påbörjandet och slutsyn skall dock alltid göras.

     Byggnadsnämnden bedömer om byggherren har den sakkunskap och en sådan organisation att han kan anses kompetent att sköta tillsynen. Alla avvikelser från ritningar och andra bestämmelser skall dock godkännas av kommunens byggnadsnämnd. Egen övervakning kan också skötas av en av byggherren anställd specialiserad övervakningskonsult.

     En annan form av egen övervakning som underlättar och kompletterar kommunens övervakning är sakkunniggranskning. I bygglovet kan ansvaret för att övervaka vissa arbetsskeden på ansökan överföras på den som uppgjort ifrågavarande ritningar och arbetsbeskrivningar eller någon annan sakkunnig. Den som övervakar tar då också hela ansvaret för att arbetsskedet utförts enligt stadganden och godkända ritningar. Det ligger också oftast i byggherrens intresse att projektören effektivt övervakar entreprenören, vilket också framhäver projektörens ansvar och yrkeskunskap.

     Om alla dessa övervakningsuppgifter och inspektioner skall anteckning göras i handlingarna och i inspektionsprotokollet.

 

89 ' Bruks- och underhållsanvisning

En stor del av de fel som uppkommer i en byggnad beror på fel användning eller bristande underhåll. Det kan t.ex. röra sig om bristande ventilering, igensatta avlopp eller felaktig användning av våtutrymmen som leder till vattenskador och mögelproblem. För att åtminstone delvis kunna minska och undvika skador på byggnaderna på grund av okunskap föreslås att en bruks- och underhållsanvisning skall utarbetas vid nybyggnad eller mer omfattande renovering av bostadshus och byggnader med arbetsutrymmen.

     Bruks- och underhållsanvisningen skall bli någon form av servicebok för byggnaden där underhålls- och reparationsåtgärder skrivs in. En byggnads försäljningsvärde kan i framtiden bli större om det finns en servicebok med beskrivningar av det underhåll och de reparationer som gjorts i byggnaden. Detta är också viktigt med tanke på den hållbara utvecklingen i samhället. Närmare anvisningar om innehållet i en bruks- och underhållsanvisning kommer att ges i Ålands byggbestämmelsesamling.

 

90 ' Byggprodukters egenskaper

Enligt gällande lag är en i Sverige eller Finland typgodkänd byggprodukt också godkänd på Åland. Nuvarande typgodkännande är en lagstadgad kvalitetskontroll av byggprodukter och byggnadsdelar och dessa anses rätt använda uppfylla de bestämmelser om byggande för vilket ändamål de tillverkats. Dylika byggprodukter är försedda med beteckning om att de uppfyller Svensk byggnorm (SN) eller Finsk byggnorm (SFS). Det finns flera tusen typgodkända byggprodukter på marknaden.

     EU:s byggproduktdirektiv förutsätter dock att en ny europeisk byggprodukts­standardisering införs i medlemsstaterna och dessa byggprodukter skall ha en CE-märkning. De nordiska systemet och CE-märkningen kommer antagligen att leva sida vid sida rätt länge, varför bestämmelsen om att typgodkända produkter enligt båda systemen är gångbara på Åland ingår i lagen.

 

17 kap. Vård av den bebyggda miljön

 

91 ' Underhåll av byggnader

En byggnad med dess omgivning skall hållas i gott skick. Lagens målsättning är en hög kvalitet på byggandet och hållbart byggande och underhåll. Kravet på planering och byggande så att byggnaden lätt skall kunna underhållas och repareras är ett uttryck för hållbar utveckling.

     För skyddade byggnader föreslås en särskild omsorgsplikt som också skall beakta skyddsändamålet vid användningen och underhållet av byggnaden dvs. en skyddad bostadsbyggnad får inte användas för industriverksamhet eller liknande helt oförenliga verksamheter.

     Om ovannämnda underhållsskyldighet försummas kan byggnadsnämnden besluta att byggnaden skall repareras eller omgivningen uppsnyggas. Denna uppgift som hör till den s.k. ständiga efterhandstillsynen kommer att få en större betydelse.

     Innan beslut om reparationsuppmaning fattas skall byggnadens ägare först uppmanas inkomma med en utredning om reparationsbehovet. Syftet med detta är att först göra fastighetsägaren medveten on byggnadens tekniska egenskaper och det rätta reparationssättet om det finns orsak till detta.

 

92 ' Oavslutat byggnadsarbete och övergivna byggnader

Om byggnadsarbete inte slutförts inom utsatt tid skall den försumlige åläggas att utföra arbetet inom den tid byggnadsnämnden utsätter. Om detta är omöjligt på grund av tekniska eller ekonomiska orsaker skall åtgärder ändå vidtas om byggnaden och området utgör en säkerhetsrisk eller förfular omgivningen.

     När det gäller en byggnad som inte längre används innebär omsorgsplikten bl.a. att en oanvänd byggnad inte avsiktligen får lämnas att förfalla. Den skall skyddas mot eventuell skadegörelse genom att t.ex. hållas låst. Ägaren kan också åläggas att försätta tomten i ett sådant skick att den inte äventyrar säkerheten eller förfular omgivningen.

     Denna bestämmelse kompletterar naturvårdslagens stadgande i dess 29 ', vilket bara gäller utanför detaljplanerat område och bara förbjuder förfulande av omgivningen.

 

93 ' Vård av den bebyggda miljön

Den bebyggda miljön skall användas i enlighet med bygglovet och annars hållas i snyggt skick. För underhåll av gårdsområden gäller i princip samma regler som för en byggnad. Byggnadsnämnden skall kunna övervaka att gårdsområdena hålls i snyggt skick och anläggs på det sätt som anges i bygglovet. Inre leder för servicekörning och utryckningsfordon skall också hållas i körbart skick.

     I mom. 3 ingår samma förbud mot förfulande upplagring på detaljplanerat område som i naturvårdslagen finns för områden utanför detaljplanerat område.

 

18 kap. Undantag

 

94 ' Rätt att bevilja undantag

Kommunen får redan enligt gällande lag bevilja alla undantag från bestämmelser, förbud och inskränkningar enligt denna lag, de må sedan grunda sig på lag, förordning, plan, byggnadsordning eller andra beslut och föreskrifter. Kommunstyrelsen har i regel beslutat om beviljandet av undantagslov men kommunen kan i en instruktion delegera beslutsrätten till någon nämnd.

     Det skall alltid finnas särskilda skäl för att kommunen skall kunna bevilja undantag från lagens bestämmelser. Undantag kan inte beviljas utan särskild orsak. Det är således delvis fråga om en ändamålsenlighetsprövning. Den rättsliga prövningen framgår av 2 mom. där det sägs under vilka förutsättningar undantag kan beviljas.

     Den första förutsättningen är att undantag inte får leda till undermåligt byggande både tekniskt och funktionellt sett.

     Den andra förutsättningen är att ett undantag inte får försvåra och medföra olägenheter för kommande planering eller vid undantag från godkänd plan inte försvåra genomförandet av planen. Man får således inte föregå och kringgå den allmänna planeringsskyldighet som lagen uppställer.

     För det tredje får ett undantag inte försvåra skyddet av områden eller annars inkräkta på skyddsvärda biotoper och liknande. Bestämmelser om detta finns i andra paragrafer i denna lag och i LL om naturvård.

     För det fjärde får inte undantag beviljas så att skydd av byggnader och bebyggda miljöer riskeras eller spolieras. Undantag får inte heller beviljas för sådan projekt som har mycket avsevärda verkningar eller skadliga miljökonsekvenser, utan dessa projekt skall basera sig på planläggning och tillräckliga utredningar.

     Kommunen får inte bevilja undantag inom områden där landskapsstyrelsen har fattat beslut om särskilda riktlinjer enligt 11 ' eller för vilket landskapsstyrelsen har gett ett planläggningsförordnande med stöd av 96 ' eller för ett område skyddat eller som skall skyddas med stöd av annan lagstiftning såsom LL om naturvård, LL om fornminnen, LL om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. För dessa områden kan landskaps­styrelsen som också fattat beslut om skyddet, bevilja undantagslov under samma förutsättningar som kommunen för andra områden.

 

95 ' Undantagsförfarande

Ett undantag är i regel en avvikelse från planläggningsskyldigheten, vari grannarnas intresse alltid utreds. Av denna orsak skall alltid grannarna höras innan undantag beviljas.

     Innan landskapsstyrelsen beviljar undantagslov skall kommunens utlåtande begäras.

     I ett undantagslovsbeslut kan bestämmelser intas som är behövliga med tanke på framtida planläggning, för skyddande av natur och miljö eller som har betydelse för grannarnas rättsskydd.

 

19 kap. Tvångsmedel, straff och andra påföljder

 

96 ' Planläggningsförordnande.

I paragrafen föreslås liksom i 137 och 137 a § i gällande lag att landskapsstyrelsen i särskilda fall kan bestämma att kommunen skall uppgöra eller ändra en plan eller en byggnadsordning. Landskapsstyrelsen skall dock först samråda med kommunen och dessutom begära utlåtande innan beslut om planläggningsförordnande fattas.

 

97 ' Marknadstillsyn.

Enligt EU:s byggproduktdirektiv skall varje medlemsstat övervaka att byggnadsproduktdirektivet följs och eftersom Åland har egen lagstiftningsbehörighet på området så skall också landskapsstyrelsen se till att byggproduktdirektivets bestämmelser följs. Det är naturligt att landskapsstyrelsen eller ett av landskapsstyrelsen tillsatt organ fungerar som marknadstillsynsmyndighet på Åland.

     Marknadstillsynsmyndigheten har långt gående befogenheter att inspektera och förbjuda användningen av otillbörligt CE-märkta byggprodukter i landskapet.

     Byggnadsinspektörerna fungerar som lokala övervakare och skall rapportera till landskapsstyrelsen om brister och överträdelser.

 

98 ' Tvångsmedel

I 138 och 139 § i gällande lag finns bestämmelser om tvångsmedel för olika överträdelser av lag och bestämmelser. Paragrafen stämmer överens med naturvårdslagens motsvarande bestämmelser tillämpade på plan- och bygglagens förhållanden.

     Detsamma gäller landskapsstyrelsens befogenheter i egenskap av marknadstillsynsmyndighet.

 

99 ' Inspektionsrätt

Byggnadsnämnden och byggnadsinspektören har liksom enligt 140 § i gällande lag rätt att företa inspektioner i byggnader.

     Landskapsstyrelsen eller en av den utsedd myndighet har rätt att med stöd av byggproduktdirektivet företa inspektioner hos återförsäljare eller tillverkare av byggprodukter och få tillgång till handlingar om byggprodukterna för övervakning av eventuella överträdelser av direktivet.

 

100 ' Byggnadsbrott

Grövre brott kan bedömas som miljöbrott och falla under strafflagens bestämmelser om miljöförstöring och byggnadsskyddsbrott. De som ansvarar för byggandet enligt 13 kapitlet kan ställas till svars enligt denna paragraf.

 

20 kap. Ändringssökande

 

101 ' Överklagande av ärenden gällande bygglov och andra tillstånd

Huvudregeln för sökande av ändring i beslut av byggnadsnämnden med stöd av denna lag är förvaltningsbesvär till Ålands förvaltningsdomstol. Detta gäller alla bygglov och tillståndsbeslut av byggnadsnämnden. På andra beslut av nämnden tillämpas kommunallagens bestämmelser om sökande av ändring.

     Detsamma gäller undantagslovsbeslut som fattas av landskapsstyrelsen samt av kommunstyrelsen om beslutsrätten inte har överförts på byggnadsnämnden.

     Besvärsrätten över tillståndsbeslut med stöd av denna lag har inte utvidgats från gällande praxis. Besvärsrätt enligt lagen har sökanden, ägaren eller innehavaren av ett område som gränsar till ifrågavarande fastighet eller ligger mitt emot på andra sidan gatan eller vägen. Om beslutet kan påverka en grannfastighets byggande trots att den inte är rågranne skall samma regler tillämpas. Om t.ex. en smal kil av en annan fastighet avgränsar grannfastigheten från den för vilken lovet eller tillståndet har beviljats. Part är också den vars rätt, skyldighet eller fördel beslutet påverkar. Det kan vara den som har ett lov eller beslut som berör den aktuella fastigheten eller en grannfastighet trots att han inte är ägare eller innehavare av fastigheten. Kommunen har också besvärsrätt över byggnadsnämndens beslut. Landskapsstyrelsen har en begränsad besvärsrätt i de fall ett lov eller tillstånd berör sådant områden som landskapsstyrelsen har fattat beslut om med stöd av 11 och 96 '. För att undvika tolkningssvårigheter har också stadgats att byggnadsnämnden eller någon annan myndighet samt landskapsstyrelsen i de ärenden som den har beslutsrätt, har besvärsrätt över förvaltningsdomstolens beslut i de ärenden som den själv som första instans har avgjort.

     Vid ändringssökande skall dessutom det som bestäms i förvaltningsprocesslagen iakttas.

 

102 ' Omprövning

Begäran om omprövning skall inom 14 dar från beslutets meddelande framföras till byggnadsnämnden, varefter det skall upptas till handläggning vid nästa byggnadsnämnds möte.

 

103 ' Överklagande av beslut om antagande, ändring eller upphävande av planer och byggnadsordningar.

Efter det att underställning av generalplaner och byggnadsordning avskaffats så blir ändringssökandet i alla plan- och byggnadsordningsärenden lika dvs. kommunalbesvär till Ålands förvaltningsdomstol.

     Kommunalbesvär kan endast anföras på laglighetsgrund. Enligt kommunallagens 111 ' får besvär anföras om beslutet har tillkommit på fel sätt, om den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller om beslutet annars strider mot lag.

     Grunderna för kommunalbesvär kan uppdelas i två grupper; besvärsgrunder som gäller förfarandet och sakliga besvärsgrunder. Förfaringsfel kan t.ex. vara förbiseenden av obligatoriska bestämmelser om planläggningsförfarandet. För sakliga fel, dvs. då en myndighet har överskridit sina befogenheter eller beslutet annars är lagstridigt skall bedömningen basera sig på de innehållskrav för planer och byggnadsordningar som finns i lagen och förordningen. Ändringssökanden skall kunna motivera på vilket sätt planen eller en planbestämmelse avviker från plan- och bygglagens bestämmelser eller målsättningar. Detta innebär också att kommunen eller en privat planläggare skall motivera sina planbeslut i planbeskrivningar och beslutsmotiveringar bättre än tidigare.

     Det är möjligt att såsom tidigare i en instruktion överföra antagandet av en detaljplan enligt 25 ' på kommunstyrelse varför det i denna paragraf föreskrivs att kommunallagens rättelseförfarande inte skall tillämpas på delegerade planbeslut för att ändringssökandet inte skall bli olika beroende på vilken myndighet som fattar planbeslutet.

     Huvudregeln för besvärsrätten i planfrågor ingår i kommunallagens 113 '. Enligt kommunallagen får besvär anföras av den som beslutet avser eller som annars är part i ärendet och av kommunmedlemmarna. För föreningar har besvärsrätten utvidgats att gälla alla på Åland registrerade föreningar till den del som ärendet berör föreningens verksamhetsområde. Landskapsstyrelsen har också rätt att anföra besvär över en kommuns beslut om att anta en plan eller byggnadsordning.

 

21 kap. Särskilda bestämmelser

 

104 ' Tillstånds- och tillsynsavgift

Bestämmelsen om tillstånds- och tillsynsavgift grundar sig på gällande bestämmelser. Avgiften grundar sig i regel på byggnadsprojektets omfattning och debiteras vanligen som postförskott när man löser ut bygglovet eller ett annat tillstånd. Kommunens avgifter är till för att täcka kostnaderna för kommunens byggnadstillsyn.

     När övervakningen av ett byggprojekt anförtros en byggherre som egen övervakning minskar byggnadsinspektörens uppgifter, varför en sänkt avgift är motiverad i dessa fall.

     Om gransknings- eller tillsynsuppgifterna orsakas av olovligt byggande eller byggande som strider mot tillståndet eller andra bestämmelser kan en förhöjd avgift tas ut som ersättning för de extra uppgifter och arbete detta har föranlett kommunens byggnadstillsyns­myndigheter. Det är alltså inte fråga om ett straff utan om ersättning för extra kostnader för kommunen.

 

105 ' Adressnummerskylt och vägnamnsskylt

Ett nytt adressystem för landsbygden håller på att utarbetas, varför det finns skäl att inta en bestämmelse i byggnadslagen som förpliktar fastighetsägaren att sätta upp en adressnummerskylt enligt närmare anvisningar i landskapsförordning utanför detaljplanerat område.

     Alla vägar skall namnges och vägskyltar sättas upp, varför bestämmelser också bör finnas om rätt att sätta upp vägnamnsskylt på annans mark också i det fall markägarens samtycke inte fåtts. I regel kan vägskyltarna uppställas inom vägservituts- eller vägrättsområdet där markägarens tillstånd inte behövs.

 

106 ' Verkställbarheten av beslut

Enligt 135 ' i gällande lag kan fastställande myndighet besluta att en plan eller byggnadsordning skall följas oberoende av besvär. När underställelsen av planer och byggnadsordningar nu helt slopas måste kommunen ha möjlighet att besluta om ikraftträdande av områden som inte berörs av inlämnade besvär.

     I 2 mom. föreskrivs såsom i gällande lag att andra beslut kan bestämmas att träda i kraft oberoende av besvär till alla delar.

 

107 ' Ändring av byggnadsplaneväg till gata

Lagen gör ingen skillnad på byggnadsplanevägar och gator, varför en övergångsbestämmelse om nuvarande byggnadsplanevägars framtid måste ingå. Enligt bestämmelsen övergår de byggnadsplanevägområden som övertagits av kommunen enligt tidigare lag till kommunen med äganderätt. Denna lag utgör således det fång med vilket områdena överförs på kommunen, ut­styckas och införs i fastighetsregistret som ett allmänt område. För övriga byggnadsplanevägområden skall kommunen anhålla om en stycknings-förrättning som senare överför äganderätten till gatuområdet enligt bestämmelserna i denna lag.

 

108 ' Övergångs- och ikraftträdelsebestämmelse

Ikraftträdelsedatumet lämnas öppet. Genom denna lag upphävs byggnadslagen för landskapet Åland (61/1979) och landskapslagen om kommunöversikt (23/1995). Samtidigt företas mindre ändringar i flera andra lagar.

     Gällande byggnadsordningar, fastställda byggnadsförbud, taxor, och instruktioner förblir i kraft med undantag av de bestämmelser som inte stämmer överens med denna lag.

     För att övergången skall bli så smidig som möjligt skall alla ärenden som har inletts hos myndigheter vid tiden för lagens ikraftträdande behandlas enligt den gamla lagen. Förutom detta behövs vissa särskilda övergångsbestämmelser för planer och vissa andra specialfrågor.

     Huvudregeln är den att antagna och fastställda stadsplaner och byggnadsplaner gäller som detaljplaner enligt den nya lagen eftersom rättsverkningarna för dem inte ändras. För generalplan måste dock föreskrivas att av fullmäktige godkänd generalplan inte får andra rättsverkningar än vad den har enligt den gamla lagen eftersom generalplanen enligt den nya lagen alltid får de i lagen stadgade rättsverkningarna.

     Planer som är under beredning kan antas inom 2 år från denna lags ikraftträdande som planer enligt den nya lagen trots att de uppgjorts enligt bestämmelserna i den gamla lagen. Detta innebär att hörande i beredningsskedet mm. inte behöver göras på nytt enligt denna lags bestämmelser om planen redan påbörjats.

 

2. Landskapslag om allmänna vägar i landskapet Åland

 

25 §. Ett nytt stycke har lagts till som i enlighet med plan- och bygglagen upplyser om att en vägplan inte får fastställas i strid med en antagen detalj- eller generalplan.

 

82 §. Ett tillägg som stadgar att vägområde inom detaljplanerat område eller inom område där detaljplan är under uppgörande övergår i kommmunens ägo. Övriga ändringar av teknisk karaktär.

 

89 §. Ändringar av teknisk karaktär.

 

3. Landskapslag om offentliga nöjestillställningar

 

18a §. Byggnad eller del av byggnad kan godkännas av byggnadsnämnden som samlingslokal i samband med beviljandet av bygglov. Tidigare skedde godkännandet av byggnadsnämnden då byggnaden togs i bruk eller vid en särskild förrättning. Ändring av i byggnad befintliga utrymmen till samlingslokal kräver åtgärdstillstånd.

 

4. Landskapslag om allmänna vatten- och avloppsverk

 

7 §. Ändringarna är enbart av teknisk karaktär. Genom förslaget anpassas lagtexten till plan- och bygglagen för landskapet Åland.

 

5. Ellag för landskapet Åland

 

23 §. Ändringarna är enbart av teknisk karaktär. Genom förslaget anpassas lagtexten till plan- och bygglagen för landskapet Åland.

 

6. Landskapslag om främjande av gårdsbruk

 

6 §. Ändringarna är enbart av teknisk karaktär. Genom förslaget anpassas lagtexten till plan- och bygglagen för landskapet Åland.

 

7. Landskapslag om kommunalvägar

 

8 §. Ändringarna är enbart av teknisk karaktär. Genom förslaget anpassas lagtexten till plan- och bygglagen för landskapet Åland.

 

__________________

 


Lagtext

 

Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar följande lagar.

 

1.

PLAN- OCH BYGGLAG
för landskapet Åland

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut stadgas:

 

 

1 kap.

Allmänna bestämmelser

 

 

1 §

Lagens syfte

     Syftet med denna lag är att reglera markanvändningen och byggandet så att förutsättningar för en bra livsmiljö skapas och bevaras och en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling främjas.

 

2 §

Förhållandet till annan lagstiftning

Vid planläggning och i bygglovs- och andra tillståndsärenden skall hänsyn tas till bestämmelserna i landskapslagen om naturvård (82/1998), landskapslagen om miljökonsekvensbedömningar (28/1995), landskapslagen om fornminnen (9/1965), landskapslagen om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (56/1998), landskapslagen om skogsvård (83/1998), landskapslagen om hälsovården (36/1967) samt vattenlagen för landskapet Åland (61/1996).

 

3 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     tomt: en i fastighetsregistret införd fastighet eller del av fastighet som i enlighet med en antagen detaljplan eller situationsplan bildar ett utbrytbart område för byggnad jämte tillhörande gårdsområde och ekonomibyggnader;

     byggnad: en konstruktion för boende, arbete, produktion, lagring eller annan användning som är avsedd att vara stationär;

     våningsyta: våningarnas yta samt ytan av den del av vinds- eller källarvåning där bonings- eller arbetsrum eller andra utrymmen som betjänar byggnadens ändamål får inrymmas;

     våning: utrymme i byggnad som begränsas av golvplanet och ovanliggande mellanbjälklags eller vindbjälklags övre yta och som i sin helhet ligger över marknivån samt utrymme som delvis ligger över marknivån, om golvplanet i den närmast högre våningen ligger mera än 1,5 meter över omgivande marknivå och byggnadsnämnden inte med hänsyn till terrängförhållandena medger annan bedömning;

     källarvåning: våning som helt eller delvis ligger under marknivån;

     huvudritningar: plan-, skärnings- och fasadritningar som utvisar byggnadens huvudsakliga utformning samt en situationsplan som utvisar byggnadens placering och anknytning till närmiljön;

     projekthandlingar: huvud- konstruktions- arbets- och andra ritningar med tillhörande teckenförklaringar, beskrivningar, beräkningar och andra handlingar.

 

4 §

Planering av markanvändningen

     För att uppfylla lagens syfte utarbetar kommunerna kommunöversikter och vid behov generalplaner och detaljplaner.

     Kommunöversikten görs till vägledning för beslut i plan- och byggfrågor inom kommunen och för samordning av olika kommuners planläggning.

     Generalplanen anger huvuddragen för markanvändningen i hela eller en del av kommunen.

     Detaljplanen anger närmare hur ett begränsat markområde i kommunen skall användas och bebyggas.

 

5 §

Konsekvensutredning vid planläggning

     En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser av planen utredas i nödvändig omfattning som en del av planen. Särskild miljökonsekvensbedömning eller miljöberättelse enlig landskapslagen om miljökonsekvensbedömningar behöver inte utföras vid uppgörande av plan enligt denna lag.

 

6 §

Markanvändningsavtal

     Kommunen kan ingå avtal med markägare om planläggning och genomförande av plan. Markanvändningsavtal kan omfatta ersättning för byggnadsrätt, överlåtelse av markområden, kostnader för planläggningen och kostnader för byggandet av gator, kommunalteknik, offentliga serviceanläggningar, parker och andra allmänna områden samt andra därmed jämförbara frågor. Huvudpunkterna i avtalet skall intas i planbeskrivningen.

     Avtal som kommunen ingått om planläggningen och genomförandet av planer får inte åsidosätta de mål för planläggningen eller de krav på planläggningens innehåll som uppställs i denna lag.

 

7 §

Ålands byggbestämmelsesamling

     Landskapsstyrelsen utfärdar allmänna föreskrifter och anvisningar om byggande i Ålands byggbestämmelsesamling.

     Föreskrifterna i byggbestämmelsesamlingen är förpliktande medan anvisningarna är vägledande.

     Föreskrifterna i byggbestämmelsesamlingen gäller vid nybyggnation men tillämpas även vid mer omfattande ombyggnader och vid ändringar av byggnaders användning.

 

8 §

Byggnadsordning

     I varje kommun skall det finnas en byggnadsordning.

     I byggnadsordningen kan bestämmelser som förutsätts av de lokala förhållandena intas och som är nödvändiga med tanke på ett planmässigt och lämpligt byggande och för att kultur- och naturvärden skall kunna beaktas samt för att en god livsmiljö skall kunna skapas och bevaras.

     Bestämmelserna i byggnadsordningen kan gälla tomters beskaffenhet, byggnaders utformning och placering, anpassningen av byggnaderna till miljön, byggnadssättet, planteringar, inhägnader och andra konstruktioner, vården av den bebyggda miljön, ordnandet av vatten och avlopp, minsta storlek på tomt, byggnadsrätt, avstånd till strand, antalet byggnader som får placeras på tomten samt definiering av ett område i behov av planläggning.

     De skäl som motiverar att man i byggnadsordningen tar in villkor för minsta storlek på tomt, byggnadsrätt, minsta avstånd till strand eller antalet byggnader som får placeras på tomten skall anges i byggnadsordningen.

     Byggnadsordningens bestämmelser kan variera för olika områden i kommunen.

     Bestämmelserna i byggnadsordningen tillämpas inte om något annat bestäms om saken i en generalplan eller i en detaljplan.

     Bestämmelserna i byggnadsordningen får inte vara oskäliga för markägare och andra rättsinnehavare.

 

9 §

Antagande av byggnadsordningen

     Byggnadsordningen antas av kommunfullmäktige. När byggnadsordningen bereds skall i tillämpliga delar bestämmelserna i 30 § om hörande i beredningsskedet och i 31 § om utställande av planförslag iakttas varvid även landskapsstyrelsen skall höras.

     Landskapsstyrelsen ansvarar för att en modell för byggnadsordning görs.

 

10 §

Områden i behov av planläggning

     Med ett område i behov av planläggning avses ett område där det för att tillfredsställa gemensamma behov är skäl att vidta särskilda åtgärder, t.ex. att bygga vägar, vattenledningar eller avlopp eller att ordna allmänna områden.

     Bestämmelserna om områden i behov av plan­läggning tillämpas också på sådant byggande som på grund av miljökonsekvenserna förutsätter mera omfattande prövning än sedvanligt tillståndsförfarande.

     Kommunen kan i en kommunöversikt eller i en byggnads­ordning avsätta även ett område där det på grund av dess läge kan förväntas en samhällsutveckling som kräver planläggning, eller det på grund av särskilda miljövärden eller miljöolägen­heter är nödvändigt att planera markanvändningen, som ett område i behov av planläggning.

     Bygglov får inte beviljas på ett område i behov av planläggning innan de särskilda förutsättningar för bygglov som anges i 83 § har utretts eller områdets byggnadsrätt angetts i en generalplan enligt 21 § 2 mom.

 

 

2 kap.
Myndigheternas uppgifter

 

 

11 §

Riktlinjer för den kommunala markplaneringen

     Landskapsstyrelsen kan göra upp riktlinjer till stöd för den kommunala markplaneringen.

 

12 §

Landskapsstyrelsens övriga uppgifter

     Landskapsstyrelsen har tillsyn över planeringen och byggandet i landskapet och samverka med kommunerna i deras planläggning.

     De förpliktelser som rådets direktiv 89/106/EEG av den 21 maj 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter (byggproduktdirektivet) ålägger medlemsstaterna hör på Åland till landskapsstyrelsen.

     Landskapsstyrelsen skall övervaka att riktlinjerna enligt 11 § samt bestämmelserna om skötsel av planläggningsärenden och byggnadsväsendet beaktas vid planläggning, byggande och annan markanvändning i kommunerna.

 

13 §

Kommunens uppgifter

     Kommunen sköter markplaneringen samt styrningen och övervakningen av byggandet på sitt område.

 

14 §

Kommunens byggnadstillsynsmyndighet

     I varje kommun skall det finnas en byggnadsnämnd eller annan nämnd som skall sköta kommunens uppgifter inom byggnadsväsendet och ha den närmaste tillsynen över byggnadsverksamheten.

     Byggnadsnämndens uppgifter får inte överföras på kommunstyrelsen. Flera kommuner kan utse en gemensam byggnadsnämnd.

     För byggnadsrådgivning och byggnadstillsyn skall kommunen ha en byggnadsinspektör. Om det är ändamålsenligt med tanke på skötseln av uppgifterna kan flera kommuner ha en gemensam byggnadsinspektör. Kommunen kan också med stöd av avtal låta en annan kommuns eller kommunalförbunds tjänsteman sköta byggnadstillsynen.

     För att biträda stadsstyrelsen och byggnadsnämnden i plan- och byggfrågor skall det finnas en stadsarkitekt i Mariehamn.

     Byggnadsnämnden kan överföra sin beslutsrätt till byggnadsinspektören. Byggnadsinspektören har rätt att överföra ett delegerat ärende till byggnadsnämnden för avgörande. Ärenden som gäller tvångsåtgärder och omprövning av byggnadsinspektörens beslut skall alltid avgöras av byggnadsnämnden.

 

 

3 kap.
Kommunöversikt

 

 

15 §

Kommunöversiktens ändamål

     Till vägledning för beslut i plan- och byggfrågor skall varje kommun utarbeta en heltäckande kommunöversikt. När kommunöversikten uppgörs skall kommunen planera så att möjlighet finns till samordning med andra kommuners planläggning.

     Kommunfullmäktige antar kommunöversikten och ändringar av den. Kommunöversikten skall ses över av fullmäktige minst vart femte år.

     Vid uppgörande av kommunöversikt skall bestämmelserna i 6 kap. om planläggnings-förfarandet följas i tillämpliga delar. Kommunöversikten behöver dock inte ställas ut.

     Landskapsstyrelsen skall sammanställa kommunöversikterna.

 

16 §

Kommunöversiktens innehåll

     Kommunöversikten består av en textdel och en kartdel.

     I kommunöversiktens kartdel skall antagna detaljplaner och generalplaner vara utsatta liksom områden för vilka beslut om uppgörandet av plan har fattats, områden i behov av planläggning, områden för vilka landskapsstyrelsen har givit riktlinjer enligt 11 §, områden belagda med byggnads- eller åtgärdsförbud enligt denna lag eller enligt landskapslagen om naturvård, inrättade naturreservat, fredade naturminnen, områden med särskilt skyddsvärda biotoper, särskilda skydds- och bevarandeområden, fasta fornlämningar, fastställda vägplaner och områden för vilka särskilda bestämmelser i kommunens byggnadsordning gäller.

     I kommunöversiktens kartdel bör även andra för utvecklingen väsentliga intressen anges.

     I kommunöversiktens textdel bör den av kommunfullmäktige planerade utvecklingen av kommunens olika delar avseende infrastruktur, boende, sysselsättning, bevarandeintressen och en hållbar utveckling anges.

     Kommunöversikten skall fungera som information till kommunens och landskapets innevånare över hur kommunfullmäktige planerar den långsiktiga utvecklingen av kommunen.

     Närmare bestämmelser om kommunöversikter kan utfärdas i landskapsförordning.

 

 

4 kap.
Generalplan

 

 

17 §

Generalplanens ändamål

     Generalplanen anger principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisar områden som kräver en mer detaljerad planläggning samt områden för byggande.

     Generalplaner uppgörs eller ändras när det är nödvändigt för att reglera markanvändningen i kommunen.

     Av generalplanen skall den avsedda samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen eller en del av den framgå. En generalplan kan också uppgöras för att styra markanvändningen och byggandet mera detaljerat på ett visst område.

     En generalplan kan också uppgöras etappvis för vissa särskilda funktioner eller för ett delområde.

 

18 §

Antagandet av generalplan

     Generalplanen eller ändringar av den antas av kommunfullmäktige och träder i kraft när kommunfullmäktiges beslut har vunnit laga kraft.

     Generalplanen är inte i kraft på ett område med antagen detaljplan men skall följas vid ändringar av detaljplanen.

     När uppgörandet av generalplan påbörjas skall landskapsstyrelsen informeras och vid behov skall ett samråd hållas mellan kommunen och landskapsstyrelsen.

 

19 §

Generalplanens innehåll

     När en generalplan uppgörs skall hänsyn tas till de riktlinjer som landskapsstyrelsen utfärdat med stöd av 11 §.

     Planläggningen skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig samhällsstruktur och en tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Goda miljöförhållanden i övrigt och en långsiktig god hushållning med mark och vatten, energi och råvaror skall främjas.

     Generalplanen får inte förorsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter utan kompensation.

 

20 §

Utformning av generalplanen

     Generalplanen presenteras på en karta. Till planen hör också planbeteckningar och planbestämmelser.

     Till generalplanen fogas en beskrivning där den information som behövs för att bedöma planens mål, olika alternativ och deras verkningar samt motiven till lösningarna presenteras på det sätt som närmare bestäms genom landskapsförordning.

     I generalplanen kan bestämmelser som behövs när planområdet planeras eller bebyggs eller annars används utfärdas. Planbestämmelserna kan gälla särskild styrning av markanvändningen och byggandet, byggnadsrätt områdesvis och fastighetsvis, allmänna krav på vatten och avlopp samt tillfartsvägar eller liknande frågor.

     Om något område, byggnad eller byggnadsgrupp skall skyddas på grund av miljö- eller kulturhistoriska värden kan det anges i generalplanen.

 

21 §

Generalplanens rättsverkningar

     Generalplanen skall tjäna till ledning när detaljplaner utarbetas och ändras samt när andra åtgärder vidtas för att reglera markanvändningen.

     I en generalplan kan det bestämmas att ett visst område får bebyggas i enlighet med generalplanen oberoende av bestämmelserna i 10 § om områden i behov av planläggning. Härvid skall områdets byggnadsrätt utredas och anges fastighetsvis.

 

22 §

Byggnadsinskränkningar och åtgärdsbegränsningar

     I generalplanen kan det bestämmas att planområdet eller en del av planområdet inte får bebyggas så att genomförandet av generalplanen försvåras. I generalplanen kan det också bestämmas att en åtgärd som förändrar landskapet inte får vidtas utan tillstånd enligt 77 §.

     Har ingen byggnadsinskränkning intagits i generalplanen skall tillstånd att uppföra en byggnad beviljas om ett förbud skulle orsaka sökanden betydande olägenhet och kommunen, eller något annat offentligt organ för vilket området är avsatt, inte löser in området eller betalar skälig ersättning för olägenheten. När olägenheten bedöms beaktas inte ändringar som inträffat i ägandeförhållandena efter att generalplanen antagits, om de inte har gjorts för att genomföra generalplanen.

     Bestämmelser om inlösnings- och ersättningsskyldighet till följd av inskränkningar och begränsningar enligt denna paragraf ingår i 57 §.

 

23 §

Förbud när generalplan uppgörs

     När frågan om att uppgöra eller ändra en generalplan har väckts kan kommunen utfärda byggnadsförbud och åtgärdsbegränsning för området.

     Byggnadsförbud och åtgärdsbegränsning gäller i högst tre år.

     Byggnadsförbud gäller också på ett område där en generalplan eller generalplaneändring har antagits till dess beslutet har vunnit laga kraft.

 

 

5 kap.
Detaljplan

 

 

24 §

Syftet med och behovet av detaljplan

     För den detaljerade regleringen av markanvändningen, byggandet och utvecklandet av områden uppgörs en detaljplan. Detaljplanens syfte är att anvisa områden för olika ändamål och styra byggande och annan markanvändning på det sätt som de lokala förhållandena, stads- och landskapsbilden, den befintliga bebyggelsen, naturmiljön och principen om en hållbar utveckling samt andra mål för planen förutsätter.

     Detaljplanen skall uppgöras och hållas aktuell i takt med kommunens utveckling eller då det finns behov att styra markanvändningen.

     En detaljplan kan även benämnas stadsplan i Mariehamn.

 

25 §

Antagandet av detaljplan

     Detaljplanen antas och ändras av kommunfullmäktige.

     Fullmäktiges beslutanderätt kan i en instruktion helt eller delvis överföras på kommunstyrelsen.

 

26 §

Detaljplanens innehåll

     När en detaljplan uppgörs skall antagen generalplan följas och hänsyn tas till de riktlinjer som landskapsstyrelsen utfärdat med stöd av 11 §.

     När en detaljplan uppgörs skall kommunen se till

     1) att marken utnyttjas på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt,

     2) att trafiken, energiförsörjningen, vatten och avlopp, avfallshanteringen samt brand- och räddningsväsendet kan ordnas på ett säkert och ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturresurserna och ekonomin hållbart sätt,

     3) att det skapas en trivsam, trygg och sund livsmiljö,

     4) att särskilt den bebyggda miljön och landskapet värnas och används på ett ändamålsenligt sätt,

     5) att estetiska och kulturhistoriska värden inte påverkas mer än vad som är nödvändigt,

     6) att det finns tillräckligt med mark för lekplatser, parker eller andra områden som lämpar sig för rekreation och att det i eller i nära anslutning till tomter som bebyggs med lokaler för daghem, skola eller annan jämförlig verksamhet finns tillräckligt med plats för lek och utevistelse samt

     7) att skälig hänsyn tas till befintlig bebyggelse, bestående äganderättsförhållanden, fastighetsgränser, servitut, hävd och andra omständigheter som kan inverka på genomförandet av planen.

     I detaljplanen skall även antalet parkeringsplatser per fastighet framgå. Om så bestäms i detaljplanen kan kommunen anvisa och upplåta parkeringsplatser på skäligt avstånd från tomten. Kommunen kan debitera en i taxa fastställd avgift för detta.

     Närmare bestämmelser om innehållet i detaljplanen ges i landskapsförordning.

 

27 §

Utformning av detaljplanen

     Detaljplanen presenteras på en baskarta i skalan 1:2000 eller större. Kartan skall utvisa

     1) gränserna för det detaljplanerade området,

     2) gränserna för de olika områden som ingår i detaljplanen,

     3) de allmänna eller enskilda ändamål för vilka mark- eller vattenområden är planerade att användas,

     4) omfattningen av byggandet på de olika områdena och tomterna samt

     5) principer gällande byggnadernas läge och vid behov byggnadssättet.

     Till detaljplanen hör även planbeteckningar och planbestämmelser.

     Till detaljplanen fogas en beskrivning där den information som behövs för att bedöma planens mål, motiven till lösningarna samt dess verkningar presenteras på ett sätt som närmare bestäms genom landskapsförordning.

     I detaljplanen kan bestämmelser utfärdas som behövs för att uppnå planens syfte och de krav som ställs på dess innehåll när det detaljplanerade området bebyggs eller annars används. Skall något område eller någon byggnad skyddas för att bevara landskapsbilden, naturvärden, befintlig bebyggelse, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden, kan bestämmelser om detta utfärdas i detaljplanen. Skyddsbestämmelsen får endast åsamka markägaren ringa olägenhet.

     I detaljplanen kan även de bestämmelser som behövs för att skydda byggnader och föremål som avses i landskapslagen om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (56/1988) tas in.

 

28 §

Detaljplanens rättsverkningar

     Vid markanvändning och byggande skall bestämmelserna i antagen detaljplan följas.

     I detaljplanen kan uppförandet av en ny byggnad förbjudas under högst tre år om det är nödvändigt för genomförandet av planen.

 

29 §

Förbud när detaljplan uppgörs

     När frågan om att uppgöra eller ändra en detaljplan har väckts för ett område kan kommunen utfärda byggnadsförbud på området. På ett område med byggnadsförbud är också åtgärder som förändrar landskapet tillståndspliktiga på det sätt som bestäms i 77 §.

     Byggnadsförbud kan utfärdas för högst tre år för samma område.

     Byggnadsförbud gäller också på ett område där en detaljplan eller detaljplaneändring har antagits till dess beslutet har vunnit laga kraft.

 

 

6 kap.
Planläggningsförfarande

 

 

30 §

Hörande i beredningsskedet

     När en plan utarbetas skall andra kommuner, myndigheter, juridiska personer och enskilda som berörs av förslaget ges tillfälle till samråd och att yttra sig antingen skriftligen eller muntligen.

     Syftet med hörandet är att förbättra beslutsunderlaget och ge möjligheter till insyn och påverkan. Resultatet av hörandet och förslag med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas då planförslaget ställs ut.

 

31 §

Utställande av planförslag

     Innan en plan antas skall kommunen ställa ut förslaget under minst 30 dagar. Synpunkter på förslaget skall skriftligen lämnas till kommunen under utställningstiden.

     Meddelande om att planförslaget ställs ut skall senast sju dagar innan utställningen sändas i vanligt brev till kommuner som berörs av förslaget samt till markägare och andra av kommunen kända innehavare av mark inom planområdet. Ett meddelande behöver dock inte sändas om personen ifråga har godkänt planförslaget.

     Kommunmedlemmar och de som avses i 30 § 1 mom. har rätt att framföra synpunkter på planförslaget.

 

32 §

Meddelande om antagandet av en plan

     Information om antagandet av en plan skall utan dröjsmål sändas till de kommunmedlemmar och andra som skriftligen begärt det och samtidigt uppgett sin adress. Har flera personer undertecknat en skrivelse som innehåller en begäran om information behöver informationen enbart sändas till den första undertecknaren.

 

33 §

Markägares rätt att låta uppgöra detaljplan och generalplan

     En markägare har rätt att utarbeta ett förslag till detaljplan eller generalplan för sin egen mark. Innan planeringen påbörjas skall kommunen kontaktas. Kommunen skall se till att planområdet utgör en tillräckligt stor och ändamålsenlig helhet.

     Ett planförslag som utarbetas på markägarens försorg handläggs på samma sätt som en av kommunen utarbetad plan.

     Markägaren står för kostnaderna för uppgörandet samt för kommunens handläggningskostnader.

     En detalj- eller generalplan som markägare låtit uppgöra skall genomföras av de berörda markägarna.

 

34 §

Ersättning för uppgörande av plan

     Om en detaljplan eller ändring av planen tillgodoser i huvudsak ett enskilt intresse och har uppgjorts på initiativ av markägaren eller markinnehavaren, har kommunen rätt att av denne ta betalt för uppgörandet och behandlingen av planen.

     Detsamma gäller en generalplan som uppgörs huvudsakligen för att reglera fritidsbebyggelse.

 

 

7 kap.
Tomtindelning

 

 

35 §

Tomtindelning

     Ett byggnadskvarter skall indelas i ändamålsenliga tomter i enlighet med detaljplanen. Tomtindelningen skall om möjligt ta hänsyn till redan bestående äganderättsförhållanden. Tomtindelningen uppgörs och antas separat eller i samband med detaljplanen. Över tomtindelningen uppgörs en tomtindelningskarta som utvisar fastighetsbildningen. Tomtindelningen kan göras upp för en del av kvarteret om det inte hindrar eller försvårar en lämplig tomtindelning i kvarterets övriga delar.

     Bestämmelserna om tomtindelning är förpliktande endast inom Mariehamns stad. Inom övriga kommuner kan en riktgivande tomtindelning antas i samband med att detaljplanen uppgörs.

 

36 §

Ändring och antagande av tomtindelning

     En tomtindelning kan ändras av staden på eget initiativ eller på begäran av markägare om tomtindelningen inte passar ihop med detaljplanen eller de rådande markägoförhållandena eller om den på annat sätt är olämplig eller om en ändring gynnar en lämplig reglering av kvarteret eller en del av det, eller när de tomtägare som berörs av ändringen är eniga om det.

     Bestämmelser om mindre justeringar ingår i fastighetsbildningslagen.

     Tomtindelning och ändring av tomtindelning antas av staden. När en tomtindelning bereds skall ägare och innehavare av området för tomtindelningen och angränsande fastigheter samt ägaren och innehavaren till en fastighet mittemot höras.

     En tomtindelning skall vara utställd i 30 dagar innan den antas, om inte de som har rätt att överklaga beslutet om antagandet av tomtindelningen skriftligen har godkänt förslaget.

 

37 §

Kostnaderna för tomtindelningen

     Om en tomtindelning uppgörs eller ändras på markägarens ansökan och av i huvudsak enskilt intresse har staden rätt att kräva markägaren på kostnaderna för detta.

 

38 §

Tomtindelningens rättsverkningar

     En byggnad får inte uppföras i strid med en antagen tomtindelning.

     En tomtindelning skall ha antagits och tomten förts in i fastighetsregistret innan bygglov får beviljas på tomten. I kvarter där beslut fattats om ändring av tomtindelning får bygglov inte heller beviljas.

 

 

8 kap.
Gator och andra allmänna områden

 

 

39 §

Allmänna områden, gatuområden och trafikområden

     Med ett allmänt område avses ett område som i detaljplanen avsatts som gatuområde, torg, trafikområde, rekreationsområde eller därmed jämförbart område och som avses att bli anlagt av kommunen, landskapet eller något annat offentligt organ.

     Ett gatuområde är ett i detaljplanen anvisat område för gata inklusive ledningar, anordningar och konstruktioner på, under och ovanför markytan.

     Trafikområden är områden som i detaljplanen anvisats för allmänna vägar, vattenvägar, hamnar och flygfält.

 

40 §

Anläggande, underhåll och renhållning av gata

     Kommunen skall anlägga, underhålla och sköta renhållningen av gatorna om inte annat följer av ingångna markanvändningsavtal eller av bestämmelserna i 33 § 4 mom. eller 45 §.

     Kommunen skall efterhand som bebyggelsen färdigställs i enlighet med planen ställa i ordning gatorna så att de kan användas för avsett ändamål och upplåta dem till allmänt begagnande. Gatorna skall till utseende och skick stämma överens med kommunens antagna gaturitningar.

 

41 §

Tomtanslutning och infartsväg

     Fastighetsägaren ansvarar på egen bekostnad för byggandet av en tomtanslutning från kanten av en anlagd gatas körbana till sin fastighet.

     Om fastigheten bebyggs innan den gata som betjänar den har anlagts skall fastighetsägaren på egen bekostnad ordna en körbar infartsväg till tomten.

     Kommunen är skyldig att utan ersättning tillåta att ett lämpligt gatuområde som står till dess förfogande används för byggande av infartsvägen.

 

42 §

Flyttning av ledningar och konstruktioner

     Om en ledning, en anordning eller en konstruktion på ett allmänt område försvårar genomförandet av detaljplanen eller anläggandet av en gata eller inte passar in i landskapet eller stadsbilden, är ägaren eller innehavaren skyldig att flytta den till en av kommunen godkänd plats.

     Den i vars intresse flyttningen sker står för kostnaderna för flyttningen om inte annat överenskommits.

 

43 §

Anläggandet av andra allmänna områden

     Ett annat allmänt område än en gata som kommunen skall anlägga och som avsatts för kommunens behov skall anläggas när markanvändningen enligt detaljplanen förutsätter det, om inte kommunens ekonomiska situation motiverar att anläggandet skjuts upp för viss tid och annat inte följer av ingångna markanvändningsavtal eller bestämmelserna i 33 § 4 mom. eller 45 §.

 

44 §

Rätt att placera samhällstekniska anordningar

     Ägare och innehavare av en fastighet är skyldig att tillåta att allmänna eller enskilda ledningar eller anläggningar och konstruktioner som hör till ledningarna dras över fastigheten. En förutsättning är dock att ledningarna inte kan placeras på något annat tillfredsställande sätt till skäliga kostnader och att ledningsdragningen inte försvårar planläggningen eller genomförandet av antagen plan. Beslutet antecknas som servitut i fastighetsregistret. Kan sakägarna inte enas om placeringen av ledningarna beslutar byggnadsnämnden därom.

     Fastighetens ägare och innehavare har rätt att få ersättning för den olägenhet och skada som förorsakas av ledningarnas placering. Om överenskommelse inte nås om ersättningen avgörs saken i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen om expropriation av fast egendom och särskilda rättigheter (62/1979) (expropriationslagen). Överenskommelsen binder också senare ägare av fastighet eller byggnad.

     Byggnadsnämnden fattar också beslut om ändring av placeringen eller avlägsnandet av en ledning med iakttagande i tillämpliga delar av 160 § och 161 § fastighetsbildningslagen (FFS 554/1995).

     Fastighetsägaren är också skyldig att tillåta att vägmärken, gatunamnskyltar samt andra anordningar för reglering av trafiken fästs på byggnad, port eller plank.

 

45 §

Överförande av genomförandeansvaret på markägaren eller markinnehavaren

     I en detaljplan som uppgjorts i huvudsak i enskilt intresse kan det tas in bestämmelser genom vilka ansvaret för anläggandet av vatten- och avlopp, en gata eller ett annat allmänt område helt eller delvis överförs på markägaren eller markinnehavaren. Om markägaren eller markinnehavaren inte uppfyller sina förpliktelser kan kommunen på dennes bekostnad genomföra planen.

 

 

9 kap.
Ersättning för anläggande av gata

 

 

46 §

Anläggningskostnader för ny gata

     Kommunen har rätt att ta betalt av tomtägaren för anläggandet av en ny gata. Det gatuområde som kostnaden beräknas på utgör, uttryckt i fulla kvadratmeter, åtta procent av det sammanlagda antal kvadratmeter som tomtens areal och våningsyta uppgår till.

     Anläggningskostnaden beräknas på den kostnad som anläggandet av en ytbelagd gata i medeltal kostar i kommunen och redovisas i en av kommunen fastställd taxa.

 

47 §

Betalningsskyldighet

     Är en tomt bebyggd huvudsakligen enligt detaljplanen uppkommer ersättningsskyldighet enligt 46 § då gatan eller gatudelen invid tomten upplåts till allmänt begagnande. Är tomten inte bebyggd då gatan upplåts till allmänt begagnande uppkommer ersättningsskyldigheten då tomtägaren beviljats bygglov för uppförande av en ny byggnad på tomten.

 

 

10 kap.
Överlåtelse och inlösning av mark

 

 

48 §

Kommunens rätt till enskilt vägområde

     Om en enskild väg inom ett generalplanerat område har avsatts till trafikled, har kommunen rätt att utan att ersätta markägaren upprusta vägområdet, dra och flytta ledningar samt upplåta vägen för allmänt begagnande. Detta gäller bara om vägen under lång tid har begagnats av allmänheten, utlagts vid lantmäteriförrättning, av markägaren avsatts till väg i samband med planmässigt byggande eller på annat sätt av markägaren upplåtits till begagnande.

 

49 §

Kommunens rätt till område för allmän väg

     Allmän väg som ingår i ett detaljplanerat område, övergår utan ersättning i kommunens ägo när detaljplanen träder i kraft.

 

50 §

Överföring av gatumark till kommunen

     När en detaljplan antas på ett tidigare inte detaljplanerat område tillfaller gatumarken intill fastigheterna kommunen genom en fastighetsförrättning enligt fastighetsbildningslagen (FFS 554/1995).

     Bestämmelser om ersättning för gatumark finns i 60 §.

 

51 §

Besittningstagande av gatuområde

     Kommunen får ta ett område enligt 50 § i sin besittning när byggandet av en gata inletts eller marken annars behövs för avsett ändamål och en fastighetsförrättning för avskiljande av gatumark har inletts eller när kommunen enligt 60 § har betalat ersättning för marken.

     Finns det en byggnad eller någon annan värdefull anläggning på marken eller är marken nödvändig för användningen av en sådan anläggning, får marken inte tas i besittning förrän överenskommelse om ersättningen har ingåtts med markägaren eller en inlösningsförrättning har inletts.

     Mark som kommer att ingå i ett gatuområde när detaljplanen ändras får kommunen ta över när inlösningsförrättningen har inletts.

 

52 §

Kommunens och kommunalförbunds inlösningsrätt

     Mark som enligt en detaljplan skall användas för allmänna platser eller byggnader för vilka kommunen eller ett kommunalförbund är huvudman samt annan mark som skall användas för annat än enskilt byggande får inlösas av kommunen eller kommunalförbundet.

 

53 §

Rätt att inlösa en byggnad eller en rätt som tillhör någon annan

     Finns det någon byggnad eller anläggning på mark som kommunen äger eller får lösa in eller besväras marken av nyttjande-, servituts- eller annan rätt får byggnaden eller rättigheten också lösas in.

     Utgör en byggnad eller anläggning som tillhör någon annan eller en nyttjande-, servituts- eller annan sådan rätt hinder för ägaren till en tomt att inom skälig tid bebygga tomten enligt detaljplanen, har tomtägaren rätt att lösa in anläggningen eller rättigheten på det sätt som sägs i fastighetsbildningslagen för inlösen av tomtdel, om inlösningen kan anses vara av vikt för genomförandet av detaljplanen. Tomtägaren har inte inlösningsrätt om inlösningsrätten enligt fastighetsbildningslagen tillhör någon annan än tomtägaren eller den byggnad, anläggning eller rätt som utgör hinder för byggandet har tillkommit efter att detaljplanen antagits.

 

54 §

Rätt till inlösen av mark med stöd av inlösningstillstånd

     Landskapsstyrelsen kan ge kommunen rätt att lösa obebyggd mark inom område med detalj- eller generalplan och inom område för vilket beslut om planläggning har fattats, om det inte finns tillräckligt med byggnadsmark till förfogande i kommunen och lösen anses nödvändigt för främjandet av allmän bostadsproduktion eller för annat byggande som bedrivs planmässigt av kommunen. Detsamma gäller bebyggd mark om byggnadernas värde i förhållande till markens värde är obetydligt. Tomter som bildats för enskild byggnadsverksamhet på inlöst mark skall inom skälig tid upplåtas för avsett ändamål.

     Landskapsstyrelsen kan ge kommunen tillstånd att på generalplanerat område lösa mark för trafikleder, samt mark som i generalplanen anvisats för allmänna behov om marken är avsedd att användas för kommunens egna anläggningar eller för andra kommunala behov.

     Landskapsstyrelsen kan även i andra fall, om det krävs av allmänna behov, bevilja kommunen tillstånd att genom expropriation förvärva fast egendom eller inskränka nyttjanderätten till sådan egendom när det gäller mark belägen i kommunen.

 

55 §

Rätt till inlösen efter byggnadsuppmaning

     Om det är väsentligt för en kommuns utveckling att en tomt bebyggs enligt detaljplanen kan kommunstyrelsen uppmana tomtägaren eller –innehavaren att bebygga tomten enligt detaljplanen. Om tomten fyra år efter byggnadsuppmaningen fortfarande inte har bebyggts enligt detaljplanen kan landskapsstyrelsen ge kommunen rätt att lösa in tomten. En förutsättning är dock att tomten är bebyggd med mindre än hälften av dess enligt detaljplanen tillåtna byggnadsrätt eller med beaktande av de på tomten befintliga byggnadernas användning eller läge inte är bebyggd huvudsakligen enligt detaljplanen. Anhållan om rätt att lösa in en tomt skall göras inom ett år efter utgången av här angiven tidsfrist.

     Byggnadsuppmaning får inte ges medan byggnadsförbud enligt 28 § 2 mom. eller 29 § gäller. Inte heller får byggnadsuppmaning ges till ägare eller innehavare av en tomt som i detaljplanen anvisats för byggande av bostadshus för högst två familjer, om det på tomten finns bostadshus som är i bruk. Träder ett byggnadsförbud i kraft sedan byggnadsuppmaning getts förfaller verkningarna av uppmaningen.

     Kommunen skall föra en offentlig förteckning över givna byggnadsuppmaningar. Har en fastighet, sedan byggnadsuppmaning för den har införts i förteckningen, övergått till en ny ägare eller innehavare gäller uppmaningen även denne. Kommunen skall informera tingsrätten då en byggnadsuppmaning ges, återkallas eller upphör samt då förpliktelsen har uppfyllts.

     Byggnadsuppmaning som givits i strid med denna paragraf är ogiltig.

 

56 §

Saneringsinlösen

     Landskapsstyrelsen kan ge kommunen tillstånd att lösa in ett byggnadskvarter eller ett annat område som ingår i detaljplanen om inlösningen är motiverad av det allmänna behovet och krävs för sanering eller förnyelse av ett större område.

 

57 §

Inlösens- och ersättningsskyldighet

     Mark som enligt detalj- eller generalplanen inte skall användas för enskilt byggnads- eller annat enskilt ändamål och därför inte har något ekonomiskt värde för markägaren, är kommunen eller om marken anvisats för ett kommunalförbund, landskapet eller staten, kommunalförbundet, landskapet eller staten skyldig att lösa in om markägaren begär det eller ersätta den förlust begränsningen medför. Inlösningsskyldigheten gäller inte ett område som avses i 45 §, ett vägområde för allmän väg enligt 49 § och inte gatumark enligt 50 §.

     Har markägaren begärt att endast en del av dennes sammanhängande markområde skall inlösas har kommunen, kommunalförbundet, landskapet eller staten rätt att lösa in hela området.

 

58 §

Begränsning av inlösnings- och ersättningsskyldigheten

     Kommunen, kommunalförbundet, landskapet eller staten befrias från inlösnings- eller ersättningsskyldighet om området genom en ändring av detalj- eller generalplanen kan användas på ett sätt som medför skälig nytta för enskilda behov och frågan om inlösnings- eller ersättningsskyldigheten ännu inte har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

     När inlösnings- eller ersättningsskyldigheten avgörs beaktas inte de ändringar i ägarförhållandena och fastighetsindelningen som har inträffat efter att detalj- eller generalplanen antagits, om inte ändringarna har gjorts för att genomföra planen.

 

59 §

Inlösningsförfarande och bestämmande av ersättning

     Fullgör inte kommunen, kommunalförbundet eller landskapet sin inlösningsskyldighet, har sakägare rätt att framställa yrkande enligt 85 § i expropriationslagen. Också i övrigt iakttas expropriationslagen när inlösning verkställs eller ersättning bestäms med stöd av denna lag.

     Kan en antagen men ännu inte laga kraft vunnen ändring av en plan eller tomtindelning eller en påbörjad fastighetsförrättning inverka på expropriationsförfarandet får inlösnings- eller ersättningsfrågan inte avgöras förrän planändringen eller tomtindelningen vunnit laga kraft eller fastighetsförrättningen avslutats.

 

 

11 kap.
Ersättning för genomförandet av generalplaner och detaljplaner.

 

 

60 §

Gatumark för vilken ersättning betalas

     Kommunen är skyldig att betala markägaren ersättning för gatumark som enligt 50 § övergår i kommunens ägo om det överlåtna områdets areal överstiger 20 procent av den mark ägaren innehar på det detaljplanerade området i fråga eller överstiger arealen av den byggnadsrätt som markägaren har på sin återstående mark inom det detaljplanerade området. När ersättningsskyldigheten bestäms beaktas inte områden som i detaljplanen avsatts till jord- och skogsbruksområde eller vattenområde.

     Vid beräkningen av ersättningens storlek tillämpas ersättningsgrunderna i expropriationslagen.

I andra fall än sådana som avses i 50 § är kommunen skyldig att betala markägaren ersättning enligt de i expropriationslagen stadgade ersättningsgrunderna.

     Markägaren har dock inte rätt till ersättning för mark på vilken det finns en enskild väg som har bestämts vid en lantmäteriförrättning eller använts under lång tid eller för mark som ägaren avsatt till väg i samband med planmässigt byggande, om marken i detaljplanen är avsatt till gatumark.

 

61 §

Ersättning för genomförandet av detaljplaner

     Olägenheter eller skador som genomförandet av en detaljplan orsakar markägaren är kommunen skyldig att ersätta så snart omfattningen av skadan fastställts.

     Markägaren har rätt till ersättning för byggnader, träd, planteringar och anläggningar på områden som övergår till kommunen.

     Om överförandet av ett område till kommunen som enligt 60 § 1 mom. inte skall ersättas vållar markägaren skada såsom förlust av tomt eller grustäkt och detta med hänsyn till omständigheterna anses oskäligt, skall kommunen ersätta skadan. Ersättning skall även utgå om en rätt som hänför sig till området förfaller och detta vållar innehavaren av rätten skada.

 

62 §

Upphörande av rättighet och tredjemansskydd

     När ett vägområde för en allmän väg eller ett gatuområde övergår i kommunens ägo förfaller de rättigheter som hänför sig till det. Om den fastighet, till vilken området hört, vid den tidpunkt då området övergick till kommunen, svarade för en fordran och områdets ägare betalas ersättning, har innehavaren av fordringen samma rätt till ersättning som ägaren till fastigheten.

 

63 §

Bestämmelser om ersättning

     Kommunen och markägaren kan ingå avtal om genomförande av generalplan eller detaljplan samt om ersättningar. Ingås inget avtal om ersättning avgörs saken enligt bestämmelserna i expropriationslagen.

     Avtal om genomförande av generalplan eller detaljplan samt om ersättning binder även fastighetens senare ägare.

 

 

12 kap.
Allmänna förutsättningar för byggande

 

 

64 §

Krav på tomt utanför detaljplanerat område

     En tomt utanför detaljplanerat område skall vara tekniskt och funktionellt lämplig för sitt ändamål och minst 2000 kvadratmeter stor. Vid bedömning av om tomten är lämplig att bebygga skall särskilt miljöhänsynen, grundläggningsförhållandena och möjligheten att placera byggnaderna på tillräckligt avstånd från fastighetens och tomtens gränser beaktas.

     Bestämmelser om avståndet från olika slags byggnader till fastighetens och tomtens gränser utfärdas genom landskapsförordning.

     På ett detaljplanerat område avgörs tomtens lämplighet i detaljplanen.

 

65 §

Krav på byggnader och deras placering

     Byggnaderna skall utformas, färgsättas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och inte orsaka olägenheter för den omgivande miljön.

     Byggnaderna skall uppfylla grundläggande krav på bärförmåga, stadga och beständighet i konstruktionerna, brandskydd, ventilation och fuktskydd, hygien, hälsa och miljö, användningssäkerhet, bullerskydd, energihushållning och värmeisolering och, i den mån det förutsätts av byggnadernas användning, lämpa sig även för personer vars rörelse- eller funktionsförmåga är begränsad.

     Byggnaden skall motsvara sitt ändamål, lätt kunna repareras, underhållas och användningsändamålet ändras.

     Vid reparationer och ändringar skall byggnadens egenskaper och särdrag samt byggnadens lämplighet för den planerade användningen beaktas. Ändringar får inte leda till att säkerheten eller hälsan för de som använder byggnaden äventyras.

 

66 §

Förutsättningar för bygglov

     Ansökan om bygglov skall beviljas om åtgärden inte strider mot denna lag, antagen plan eller med stöd av denna lag utfärdade bestämmelser. Finner byggnadsnämnden skäl till avslag skall dessa motiveras i beslutet.

     Bygglov kan förenas med föreskrifter om arbetets utförande. I bygglov för tillbyggnad, ombyggnad eller med ombyggnad jämförbar konstruktionsändring får föreskrifter ges endast beträffande sådan del av byggnad som utgör föremål för de byggnadsåtgärder som avses utföras. Bestämmelser om rivning finns i 76 §.

 

 

13 kap.
Ansvar vid byggande

 

 

67 §

Byggherrens ansvar

     Den som påbörjar ett byggnadsprojekt skall se till att byggnaden planeras och byggs i enlighet med bestämmelserna om byggande samt det beviljade tillståndet.

 

68 §

Planeringen av byggnadsprojekt

     Vid planeringen av tekniskt mer krävande byggnadsprojekt skall det finnas en projektledare som tillsammans med projektörerna ansvarar för helhetsplaneringen och dess kvalitet och som ser till att projekthandlingar och specialhandlingar utgör en helhet.

     Projekthandlingarna för ett byggnadsprojekt skall utarbetas så att de uppfyller kraven i denna lag och de bestämmelser som utfärdas med stöd av den.

     Den ansvariga för respektive specialhandling skall se till att specialhandlingen uppfyller de krav som ställs på den. Har en specialhandling utarbetats av flera personer skall en av personerna utses till ansvarig projekterare för specialområdet.

 

69 §

Ansvar för och organisering av byggnadsarbetet

     För att precisera vad som krävs av den som inleder ett byggnadsprojekt kan byggnadsnämnden för större och tekniskt mera krävande byggnadsprojekt i bygglovet föreskriva att en utredning skall inlämnas över behövliga specialhandlingar och projektörer, vem som ansvarar för respektive byggnadsskede, vilka arbetsmetoder som skall användas, vem som inspekterar olika arbetsskeden, när och hur syner skall förrättas och hur byggnadsarbetet organiseras som helhet.

 

70 §

Byggarbetsledning

     Vid byggnadsarbete som kräver bygglov skall det finnas en ansvarig arbetsledare som ansvarar för utförandet av arbetet och dess kvalitet, leder byggnadsarbetet och ser till att det utförs i enlighet med byggbestämmelserna och det beviljade tillståndet. Vid behov skall det också finnas arbetsledare för specialområden.

     En ansvarig arbetsledare skall vid behov också utses för byggprojekt som förutsätter enbart åtgärdstillstånd om svåra konstruktioner och krävande arbetsskeden ingår i byggarbetet eller om det med tanke på säkerheten på byggplatsen är nödvändigt.

     Den ansvarige arbetsledaren och arbetsledaren för ett specialområde godkänns av kommunens byggnadsnämnd. Byggnadsarbetet får inte påbörjas eller fortsätta om inte en ansvarig arbetsledare har godkänts. Godkännandet skall återkallas om det är motiverat på grund av att uppgifterna försummats eller av någon annan motsvarande orsak.

 

71 §

Uppgifternas svårighetsgrad och behörigheten för de som deltar i byggprojekt

     Den som utarbetar projekthandlingar och special­handlingar samt den ansvarige arbetsledaren för byggnadsarbete och arbetsledaren för ett specialområde skall ha den utbildning och erfarenhet som byggprojektets art och uppgiftens svårighetsgrad förutsätter.

     Den behörighet som planeringen kräver bedöms utifrån byggnadens avsedda ändamål, belastningarna och brandriskerna, planerings-, kalkylerings- och dimensioneringsmetoderna och miljökraven.

     Den behörighet som ledningen av byggnadsarbetet kräver bedöms inte bara utgående från det ovan föreskrivna utan också utgående från byggnadsförhållandena och de specialmetoder som används i arbetet.

     Planerings- och arbetsledningsuppgifter kan indelas i svårighetsklasser för bestämmandet av den minimibehörighet som behövs. Bestämmelser om minimibehörigheten utfärdas genom landskapsförordning och närmare föreskrifter och anvisningar ges i Ålands byggbestämmelsesamling.

 

72 §

Byggnadsnämndens tillsyn

     Kommunens byggnadsnämnd skall övervaka byggandet med tanke på det allmänna intresset samt se till att det som bestämts i denna lag och med stöd av den iakttas vid byggandet.

     När tillsynsuppgiftens omfattning och art bedöms skall byggnadsprojektets svårighetsgrad, sakkunskapen och yrkesskickligheten hos till­ståndssökanden och de personer som ansvarar för planeringen och genomförandet av projektet samt övriga omständigheter som inverkar på behovet av tillsyn beaktas.

 

 

14 kap.
Lov och tillstånd

 

 

73 §

Bygglov

     Bygglov krävs för att

     1) uppföra byggnader,

     2) göra tillbyggnader,

     3) väsentligen ändra hela eller delar av en byggnads användningsändamål,

     4) inreda ytterligare bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri i en befintlig byggnad,

     5) göra väsentliga ändringar av byggnaders fasader eller

     6) uppföra eller bygga om eldstad eller rökkanal i byggnad.

     Också andra mer omfattande reparationer och ändringar i en byggnad än sådana som nämns ovan kräver bygglov om arbetet kan inverka på säkerheten eller hälsan för de som använder byggnaden.

     Bygglov krävs även för uppförandet eller placeringen av följande konstruktioner och anläggningar:

     a) nöjespark, idrottsplats eller campingplats,

     b) skjutbana eller motorbana avsedd att vara tillgänglig för allmänheten eller för sammanslutning av privatpersoner,

     c) småbåtshamn med plats för flera än 10 båtar,

     d) fast cistern eller liknande anordning med en volym överstigande 10 m3,

     e) mast med en höjd över 25 meter,

     f) torn avsett att vara tillgängligt för allmänheten samt

     g) vindkraftverk som är avsett att betjäna flera än tre hushåll.

     Byggnadsnämnden kan bevilja bygglov för en tillfällig byggnad för högst 5 år. En tillfällig byggnad behöver inte uppfylla alla de krav som ställs i denna lag på en byggnad och dess konstruktioner. Byggnaden skall dock uppfylla de grundläggande kraven på hållfasthet, brandskydd och hygien.

 

74 §

Åtgärdstillstånd

     Åtgärdstillstånd skall sökas för:

     1) uppförande av plank eller mur med en höjd överstigande 1,5 meter om planket eller muren placeras närmare tomtgränsen än fem meter,

     2) delning och sammanläggning av lägenheter,

     3) användning av byggnad eller del av byggnad som samlingslokal

     4) uppställande av husvagn, buss eller liknande fordon på annan plats än campingplats för en tid överstigande två månader om syftet är att fordonet under denna tid eller en del av tiden skall användas som bostad, affärslokal eller liknande samt

     5) fast angöring av fartyg eller anläggning på vatten om avsikten är att använda fartyget eller anläggningen som bostad eller för näringsverksamhet eller för liknande ändamål för en tid överstigande två månader.

     Tillstånd behövs inte, om åtgärden baserar sig på bestämmelser i en antagen plan.

     Kommunen kan i en plan eller byggnadsordning av särskilda skäl bestämma att åtgärdstillstånd skall sökas för ändring av en byggnads färgsättning och i en detaljplan införa bestämmelser om åtgärdstillstånd för skyltning.

 

75 §

Mindre bod eller uthus

     Bestämmelserna i 73 och 74 §§ gäller inte då fråga är om att uppföra högst två byggnader, om byggnadernas sammanlagda byggnadsyta inte är större än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte högre än 3,0 meter och byggnaderna inte placeras närmare tomtgränsen än 5 meter. Inte heller gäller bestämmelserna vid uppförandet av lekstugor, hundkojor och liknande byggnader under 4 kvadratmeter.

     Vid uppförande av byggnader enligt 1 mom. skall, även om bygglov inte krävs, de bestämmelser om byggnaders placering som kan finnas i detalj- eller generalplan iakttagas.

 

76 §

Rivning

     Senast två månader innan en byggnad som är äldre än 50 år rivs, skall byggnadsnämnden underrättas om rivningen (rivningsanmälan). Byggnadsnämnden eller av den utsedd person eller myndighet har rätt att göra de inspektioner och mätningar i byggnaden som är nödvändiga för att dokumentera byggnaden innan den rivs. Ägaren och eventuell innehavare till byggnaden skall underrättas minst 14 dagar innan dokumentationen företas.

     I rivningsanmälan skall sökanden ange hur rivningsarbetet ordnas och vilka möjligheter det finns att återanvända användbara byggnadsdelar samt hur sortering och behandling av det byggavfall som uppstår kommer att skötas. Vid rivningsarbeten skall en ansvarig arbetsledare finnas på plats.

     Landskapsstyrelsen prövar ansökningar om ändring eller rivning av byggnader, byggnadsgrupper eller bebyggda områden som har förklarats skyddade enligt landskapslagen om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

 

77 §

Tillstånd för miljöåtgärder

     Markarbeten och trädfällning eller någon annan härmed jämförbar åtgärd som försvårar områdets användning för avsett ändamål eller väsentligt förändrar landskapet får inte vidtas utan tillstånd på ett detaljplanerat område, på ett generalplanerat område om det bestämts i generalplanen eller på ett område belagt med byggnadsförbud.

     Tillstånd behövs inte för arbeten som är nödvändiga för att förverkliga general- eller detaljplanen eller som överensstämmer med ett beviljat bygglov eller åtgärdstillstånd.

     Tillstånd behövs inte heller om åtgärden baserar sig på en fastställd vägplan.

     För täktverksamhet krävs landskapsstyrelsens tillstånd enligt land­skapslagen om naturvård.

 

78 §

Befrielse från tillståndsplikt och anmälningsförfarande

     Kommunen kan i byggnadsordningen med avvikelse från bestämmelserna i 73 och 74 § bestämma att uppförandet av ekonomibyggnader eller andra åtgärder av ringa betydelse får göras utan bygglov eller åtgärdstillstånd efter det att en anmälan har gjorts till byggnadsnämnden.

     Byggandet får påbörjas om inte byggnadsnämnden inom 30 dagar från mottagandet av anmälan meddelar att tillstånd ändå skall sökas. Byggnadsnämnden kan kräva att bygglov eller åtgärdstillstånd skall sökas om den anser att det är nödvändigt med tanke på det allmänna intresset eller grannars rättsskydd.

 

 

15 kap.
Tillståndsförfarande och tillståndsprövning

 

 

79 §

Handläggningen av ärenden rörande lov och tillstånd

     Bygglov, åtgärdstillstånd och tillstånd för miljöåtgärder söks skriftligen hos byggnadsnämnden.

     Till ansökan skall fogas erforderliga ritningar och övriga handlingar som behövs för prövningen. För större byggnadsprojekt krävs en utredning över hur avfallshanteringen kommer att skötas på byggplatsen. Är ansökningshandlingarna ofullständiga får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom viss tid. Avhjälps inte bristerna får ärendet avgöras i befintligt skick eller ansökan avvisas.

     Närmare bestämmelser om ansökan om och förutsättningar för tillstånd och om de projekthandlingar som behövs i samband med ansökan utfärdas genom landskapsförordning.

 

80 §

Utredning av miljökonsekvenser

     Innan ett beslut om bygglov eller annat tillstånd fattas skall en miljöberättelse utföras enligt landskapslagen om miljökonsekvens­bedömningar och fogas till handlingarna.

     Om projektet för vilket ansöks om bygglov eller annat tillstånd skall föregås av en miljökonsekvensbedömning enligt ovannämnda lag får tillstånd inte beviljas innan bedömningen utförts. Bedömningen skall fogas till handlingarna.

 

81 §

Syn och hörande av granne

     Innan en ansökan om bygglov avgörs skall syn hållas på platsen om detta inte är uppenbart onödigt. På icke detaljplanerat område skall grannarna kallas till synen om det inte med beaktande av projektets ringa betydelse eller läge är uppenbart onödigt.

     Kallelsen skall senast sju dagar innan synen sändas i vanligt brev till grannarna.

     Om grannarna inte är kända eller inte utan svårighet kan anträffas eller om det är fler än tio grannar som skall höras, kan delgivning ske genom kungörelse.

 

82 §

Behandling av ansökan om bygglov

     Om genomförandet av ett byggnadsprojekt kräver tillstånd på grund av lagen angående vissa grannelagsförhållanden (FFS 26/1920), landskapslagen om hälsovården eller vattenlagen eller annat miljötillstånd får bygglovsansökan inte avgöras innan behövliga tillstånd har givits.

     Ett tillståndsärende kan behandlas i flera skeden. Om ansökan godkänns utan huvudritningar skall huvudritningarna inlämnas för godkännande innan projektet påbörjas.

     I bygglovet kan det bestämmas att specialritningar över olika arbetsskeden skall inlämnas för godkännande innan arbetet påbörjas och om hur byggnadsarbetet skall utföras.

     Om det finns utrymmen i byggnaden som skall användas som offentliga samlingsutrymmen skall byggnadsnämnden i samband med beviljandet av bygglov bestämma det högsta antal personer som samtidigt får vistas i utrymmena.

 

83 §

Särskilda förutsättningar för bygglov inom områden i behov av planläggning

     Beviljandet av bygglov på ett område i behov av planläggning enligt 10 § förutsätter att byggandet inte förorsakar olägenhet med tanke på planläggningen eller annan reglering av markanvändningen.

     Trots bestämmelserna i 1 mom. får en ekonomibyggnad som hör till en redan befintlig bostad eller lantgård uppföras. Detsamma gäller byggande på en tomt som anvisats i en antagen generalplan enligt bestämmelsen i 21 § 2 mom.

 

84 §

Tillståndets giltighetstid och förlängning

     Har byggnadsarbetet inte påbörjats inom fyra år eller slutförts inom sex år förfaller tillståndet. Ett tillstånd till annan åtgärd än bygglov förfaller om åtgärden inte har slutförts inom tre år. Tidsfristerna börjar löpa när tillståndet vinner laga kraft.

     Byggnadsnämnden kan förlänga tillståndets giltighetstid för påbörjandet av arbetet med högst två år. För slutförande av arbetet kan tidsfristerna förlängas med två år åt gången.

     Åtgärdstillstånd enligt bestämmelserna i 74 § 1 mom. 11 och 12 punkten gäller för en tid av högst fem år.

 

85 §

Rätt att påbörja arbeten

     Byggnadsnämnden kan ge tillstånd att påbörja ett byggnadsarbete eller vidta en annan åtgärd innan tillståndet har vunnit laga kraft.

     Sökanden skall ställa godtagbar säkerhet för ersättandet av de olägenheter, skador och kostnader som upphävandet av beslutet eller en ändring av tillståndet kan förorsaka. Besvärsmyndigheten kan dock förbjuda att beslutet verkställs.

     Skyldigheten att ställa säkerhet gäller inte landskapet, kommuner och kommunalförbund.

 

86 §

Meddelande om bygglov och tillståndsbeslut

     Ett bygglov eller tillståndsbeslut av byggnadsnämnden eller annan kommunal myndighet skall tillkännages genom anslag. Detsamma gäller ett beslut av landskapsstyrelsen eller Ålands förvaltningsdomstol.

     Den som saken gäller anses ha fått del av beslutet när det meddelades. Tillståndsbeslutet skall ha inlämnats till posten för befordran till sökanden eller granne som begärt att få beslutet eller hörts i beredningsskedet senast dagen innan beslutet har anslagits.

 

 

16 kap.
Utförande av byggnadsarbete

 

 

87 §

Utförande och övervakning av byggnadsarbete

     Byggnadsnämnden kontrollerar att byggnadsarbetet utförs på rätt sätt.

     För att säkerställa att byggandet utförs på riktigt sätt förs ett inspektionsprotokoll på byggnadsplatsen där anteckningar om olika arbetsskeden, syner och inspektioner som förrättas av byggnadsnämnden eller av den som ansvarar för arbetsprestationen förs in.

     Bestämmelser om utmärkning samt kontroll av byggnadens plats och höjdläge samt om vilka syner som skall förrättas under byggnadstiden utfärdas i bygglovet. En byggnad får inte tas i bruk innan det godkänts vid en ibruktagningssyn.

     Närmare bestämmelser om vilken typ av syner och inspektioner som kan krävas för övervakningen av ett byggnadsarbete utfärdas genom landskapsförordning.

 

88 §

Byggherreövervakning och andra enskilda inspektioner

     Byggnadsnämnden kan på ansökan tillåta att byggherren i enlighet med en godkänd övervakningsplan helt eller delvis anförtros övervakningen av ett byggnadsarbete. Ett sådant beslut kan återtas om det finns skäl därtill.

     Byggnadsnämnden kan också tillåta att den som uppgjort byggnadsritningarna eller någon annan tillräckligt yrkesskicklig person anställd av den som inleder byggnadsprojektet kontrollerar att byggnadsarbetet överensstämmer med ritningarna. En utförd granskning skall verifieras med anteckning i handlingarna och inspektionsprotokollet.

     Närmare bestämmelser om byggherreövervakning och om andra inspektioner under byggnadstiden utfärdas genom landskapsförordning.

 

89 §

Bruks- och underhållsanvisning

     En bruks- och underhållsanvisning skall, vid nybyggnad eller mer omfattande renovering utarbetas för en byggnad som används för permanent boende eller arbete.

     Bruks- och underhållsanvisningen skall innehålla anvisningar som behövs för att byggnaden skall kunna användas och underhållas på rätt sätt.

     Byggnadsinspektören övervakar att bruks- och underhållsanvisningen är klar vid slutsynen och överlämnas till byggnadens ägare.

 

90 §

Byggprodukters egenskaper

     En byggprodukt som är avsedd att permanent ingå i en byggnad skall ha sådana egenskaper att byggnaden, om den är planerad, byggd och underhållen på rätt sätt, under sin ekonomiska livslängd uppfyller väsentliga krav på en byggnad.

     En byggprodukt som är typgodkänd i riket eller Sverige eller försedd med behörig CE-märkning uppfyller de tekniska krav som gäller för den när den installeras och används på angivet sätt.

 

 

17 kap.
Vård av den bebyggda miljön

 

 

91 §

Underhåll av byggnader

     En byggnad och dess omgivning skall hållas i sådant skick att den uppfyller sanitära krav, krav på säkerhet och användbarhet och inte leder till miljöolägenheter eller avsevärt förfular omgivningen.

     Vid användningen och underhållet av en byggnad som skall skyddas enligt en plan eller som skyddats med stöd av landskapslagen om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall dessutom syftet med byggnadsskyddet beaktas.

     Om underhållet försummas kan byggnadsnämnden bestämma att byggnaden skall repareras eller dess omgivning snyggas upp. Innan reparationsuppmaning ges kan byggnadsnämnden kräva att byggnadens ägare presenterar en utredning över byggnadens skick och vilka reparationer som är uppenbart nödvändiga med tanke på personers hälsa eller säkerhet. Om byggnaden utgör en uppenbar fara för personers säkerhet kan byggnadsnämnden fatta beslut om att byggnaden inte får användas eller att den skall rivas.

 

92 §

Oavslutat byggnadsarbete och övergivna byggnader

     Om ett påbörjat byggnadsarbete eller en annan åtgärd som kräver lov inte slutförts innan tillståndet förfaller skall den försumlige åläggas att inom viss tid slutföra arbetet eller vidta de åtgärder som är nödvändiga med tanke på hälsan, säkerheten eller de olägenheter som orsakas miljön.

     Har en byggnad helt eller delvis förstörts eller användningen av byggnaden upphört skall tomten och dess omgivning försättas i ett sådant skick att den inte äventyrar säkerheten eller förfular omgivningen.

 

93 §

Vård av den bebyggda miljön

     Den bebyggda miljön skall hållas i snyggt skick och överensstämma med bygglovet.

     De områden som anvisats för planteringar, lekplatser eller andra områden som avsatts till de boendes trivsel får inte inskränkas. Trafikförbindelser som är avsedda för utrycknings- eller servicefordon skall hållas i körbart skick.

     En tomt eller annat område med detaljplan får inte användas för upplagring som avsevärt stör eller förfular omgivningen.

 

 

18 kap.
Undantag

 

 

94 §

Rätt att bevilja undantag

     Kommunen kan av särskilda skäl bevilja undantag från lagens bestämmelser om byggande eller andra åtgärder om undantaget inte leder till undermåligt byggande, försvårar kommunens planläggning, försvårar möjligheterna att uppnå målen för naturvården eller målen för skyddet av den bebyggda miljön eller annars har avsevärda skadliga miljökonsekvenser.

     Undantag får endast beviljas av landskapsstyrelsen inom områden där landskapsstyrelsen har gjort upp riktlinjer till stöd för den kommunala markplaneringen enligt 11 § eller utfärdat planläggningsförordnande enligt 96 § i denna lag eller för ett område som skyddats eller som bör skyddas eller bevaras enligt annan lag.

 

95 §

Undantagsförfarande

     Innan ett ärende som gäller undantag avgörs skall grannarna ges tillfälle att skriftligen inkomma med synpunkter. Grannarna skall underrättas av kommunen.

     Innan landskapsstyrelsen fattar beslut om undantag enligt 94 § 2 mom. skall kommunens utlåtande i ärendet inhämtas.

     I beslutet om undantag intas nödvändiga bestämmelser och villkor.

     På kommunens undantagsbeslut tillämpas vad som i 104 § bestäms om tillstånds- och tillsynsavgift.

 

 

19 kap.
Tvångsmedel, straff och andra påföljder

 

 

96 §

Planläggningsförordnande

     Om det finns skäl att uppgöra eller ändra en byggnadsordning, detaljplan, generalplan eller kommunöversikt och kommunen inte vidtar behövliga åtgärder kan landskapsstyrelsen, efter samråd med kommunen, utsätta en tidsfrist inom vilken kommunen skall ha utfört åtgärden.

     Om ett planläggningsförordnande inte iakttas kan landskapsstyrelsen vid vite förelägga kommunen att utföra planläggningen.

     När landskapsstyrelsen har utfärdat ett förordnande avseende uppgörande eller ändring av en detalj- eller generalplan träder byggnadsförbud i kraft på det område förordnandet avser.

 

97 §

Marknadstillsyn

     Landskapsstyrelsen eller en av landskapsstyrelsen tillsatt myndighet fungerar som marknadstillsynsmyndighet enligt byggproduktdirektivet.

     Om det finns skäl att misstänka att CE-märkningen av en byggprodukt är oriktig kan marknadstillsynsmyndigheten förbjuda att produkten säljs, överlåts eller används vid byggande.

     Den som importerar eller tillverkar en byggprodukt svarar för de kostnader som förorsakas av en utredning som visat sig vara motiverad.

     Kommunens byggnadsinspektör skall kontrollera användningen av byggprodukter och underrätta marknadstillsynsmyndigheten om missförhållanden som iakttagits i samband med användningen av CE-märkningen.

 

98 §

Tvångsmedel

     Den som handlar i strid med denna lag eller med bestämmelser eller beslut som har meddelats med stöd av lagen kan av byggnadsinspektören förbjudas att fortsätta med den rättsstridiga verksamheten eller uppmanas att fullgöra sina skyldigheter inom utsatt tid.

     Byggnadsnämnden skall utan dröjsmål uppta ärendet till behandling. Byggnadsnämnden kan förena förbud och åläggande som meddelats med stöd av 1 mom. med vite eller hot om utförande av det försummade på den försumliges bekostnad. Tvångsåtgärder vidtas dock inte om det begångna felet är ringa.

     Polisen är skyldig att ge handräckning om det är nödvändigt för att avbryta en rättsstridig åtgärd som avses i denna paragraf.

     Samma befogenheter som byggnadsinspektören och –nämnden har i tillämpliga delar marknadstillsynsmyndigheten.

 

99 §

Inspektionsrätt

     För att sköta ett tillsynsuppdrag enligt denna lag har byggnadsnämnden och byggnadsinspektören rätt att få tillträde till byggnadsobjekt och där utföra granskningar och undersökningar.

     Finns det grundad anledning att misstänka att bestämmelser eller förbud som gäller byggande eller byggnaders underhåll har överträtts har byggnadsnämnden och byggnadsinspektören rätt att få tillträde till byggnaden och däri befintliga bostäder.

     Marknadstillsynsmyndigheten har dessutom rätt att i en affär, ett lager samt i importörens och tillverkarens lokaler få inspektera en byggprodukt, handlingar som gäller tillverkningen och andra handlingar samt material som behövs för att bedöma produkten.

 

100 §

Byggnadsbrott

     Den som utan tillstånd eller anmälan som förutsätts i denna lag börjar bygga eller vidtar någon annan åtgärd eller försummar sin skyldighet på ett sätt som strider mot denna lag eller mot bestämmelser som utfärdats med stöd av den skall för byggnadsbrott dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

     Byggnadsnämnden skall göra polisanmälan om inte gärningen eller försummelsen med tanke på omständigheterna skall betraktas som ringa och det allmänna intresset inte kräver väckande av åtal.

 

 

20 kap.
Ändringssökande

 

 

101 §

Överklagande av ärenden gällande bygglov och andra tillstånd

     Beslut som fattats av byggnadsnämnden eller av en annan kommunal myndighet i ärenden gällande bygglov eller andra tillståndsärenden med stöd av denna lag överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol. Besvär över beslut som fattats av landskapsstyrelsen får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

     Besvärsrätt har

     1) den beslutet gäller

     2) den vars rätt, skyldighet eller fördel beslutet påverkar,

     3) ägaren och innehavaren av en invid eller mittemot belägen fastighet eller område och

     4) kommunen

     Landskapsstyrelsen har besvärsrätt över beslut som berör ett område för vilket landskapsstyrelsen har utfärdat planläggningsförordnande enligt 96 § eller gjort upp riktlinjer till stöd för den kommunala markplaneringen enligt 11 §.

     En myndighet som fattat ett beslut enligt denna lag har besvärsrätt över förvaltningsdomstolens beslut. På ändringssökande tillämpas i övrigt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen.

     Besvär över byggnadsnämndens beslut om bygglov, åtgärdstillstånd eller tillstånd för miljöåtgärder skall framföras inom 30 dagar efter att beslutet meddelats.

 

102 §

Omprövning

     Den som är missnöjd med ett beslut som fattats av byggnadsinspektören kan skriftligen begära att byggnadsnämnden omprövar beslutet.

     Yrkandet skall ha inkommit till byggnadsnämnden senast 14 dagar efter att beslutet meddelades. Ett yrkande skall utan dröjsmål upptas till behandling i byggnadsnämnden.

 

103 §

Överklagande av beslut om antagande, ändring eller
upphävande av planer och byggnadsordningar

     Ändring i ett beslut som gäller antagande, ändring eller upphävande av en generalplan en detaljplan eller en byggnadsordning söks hos Ålands förvaltningsdomstol genom besvär på det sätt som bestäms i kommunallagen. Rättelseyrkande enligt kommunallagen tillämpas dock inte på antagandet av en detaljplan.

     Besvärsrätt har, utöver vad som sägs i 113 § kommunallagen om kommunmedlemmars besvärsrätt, landskapsstyrelsen och, i ärenden som hör till dess verksamhetsområde, en i landskapet registrerad sammanslutning.

 

 

21 kap.
Särskilda bestämmelser

 

 

104 §

Tillstånds- och tillsynsavgift

     Den som ansöker om bygglov eller annat tillstånd eller gör en anmälan är skyldig att betala en avgift till kommunen enligt de grunder som anges i en av kommunen fastställd taxa. Avgiften får tas ut i förväg och är till för att täcka byggnadsnämndens kostnader för gransknings- och tillsynsuppgifter samt för andra uppgifter som föranleds av ansökan. Om bygglovet eller annat tillstånd förfaller på grund av ändringssökande skall erlagd avgift återbetalas.

     Om övervakningen av byggprojektet enligt 88 § har anförtrotts byggherren skall endast halva avgiften betalas.

     Orsakas gransknings- eller tillsynsuppgifterna av byggande utan tillstånd eller i strid med tillstånd eller på grund av att en föreskriven åtgärd har försummats, kan en förhöja avgift motsvarande kostnaderna tas ut.

 

105 §

Adressnummerskylt och vägnamnsskylt

     Ägaren eller innehavaren av en byggnad är skyldig att på ett från gatan eller vägen synligt ställe, sätta upp en adressnummerskylt enligt anvisningar i landskapsförordning.

     Kommunen har också rätt att sätta upp vägnamnsskyltar på fastigheten.

 

106 §

Verkställbarheten av beslut

     Kommunstyrelsen kan efter besvärstidens utgång bestämma att en generalplan eller detaljplan träder i kraft för den del av planområdet som inte berörs av inlämnade besvär. Kommunen skall delge besvärsmyndigheten detta beslut.

     I ett beslut om antagande av byggnadsordning, tomtindelning, byggnadsförbud eller en åtgärdsbegränsning kan det bestämmas att beslutet skall träda i kraft innan det vunnit laga kraft. Besvärsmyndigheten kan förbjuda att ovannämnda beslut verkställs.

 

107 §

Ändring av byggnadsplaneväg till gata

     Ett byggnadsplanevägområde, som med stöd av tidigare lag har tagits i besittning av kommunen övergår till kommunen när denna lag träder i kraft. Vid dess fastighetsbildning tillämpas fastighetsbildningslagen och området antecknas i fastighetsregistret som ett allmänt område.

     Ett byggnadsplanevägområde som inte tagits i besittning när denna lag träder i kraft övergår i kommunens ägo enligt 51 §.

 

108 §

Övergångs- och ikraftträdelsebestämmelser

     Denna lag träder i kraft den...

     Genom denna lag upphävs byggnadslagen för landskapet Åland (61/1979) samt landskapslagen om kommunöversikt (23/1995).

     Gällande byggnadsordningar, byggnadsförbud, taxor och instruktioner förblir i kraft tills vidare med undantag av de bestämmelser som inte överensstämmer med denna lag. Hänvisning i annan lagstiftning till tidigare gällande byggnadslag avser denna lag.

     Ärenden som har anhängiggjorts innan denna lags ikraftträdande behandlas enligt äldre bestämmelser.

     Planer som är under beredning när denna lag träder i kraft kan antas av kommunen inom två år ifrån lagens ikraftträdande som planer enligt denna lag trots att de uppgjorts enlig äldre bestämmelser.

     Av kommunfullmäktige antagen samt fastställd stadsplan och byggnadsplan gäller som detaljplan efter denna lags ikraftträdande.

     Av kommunfullmäktige antagen generalplan som inte fastställts har endast de rättsverkningar som tidigare lag stadgar.

 

__________________

 


 

2.

LANDSKAPSLAG
om ändring av landskapslagen om allmänna vägar
i landskapet Åland

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     fogas till 25 ' landskapslagen den 17 juli 1957 om allmänna vägar i landskapet Åland (23/1957) ett nytt 3 mom. samt

     ändras 82 § 1 mom. och 89 § som följer:

 

25 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Vägplan får inte fastställas i strid med antagen detalj- eller generalplan.

 

82 §

     Vägområde, som genom indragning av väg enligt 33 ' eller genom förklaring, att användandet för vägändamål upphör, blir obehövligt för allmän väg, skall på område med antagen detaljplan eller detaljplan under uppgörande övergå i kommunens ägo, och i annat fall i ägarens av invidliggande område besittning eller i Mariehamn i stadens besittning, såvitt ej annat följer av vad i detta kapitel eller i 34 ' stadgas. Området anses övergå den dag, då beslutet om indragningen bringas till vederbörandes kännedom såsom i landskapsförordning därom stadgas. Har i landskommun vägmarken icke tillhört ägaren av invidliggande område eller i Mariehamn staden, erhåller sagda jordägare i landskommun och i Mariehamn staden jämväl äganderätten till marken.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

89 §

     Stadgandena i detta kapitel tillämpas inte på område, för vilket detaljplan är gällande, ej heller i fråga om sådant område, som utgör en lägenhet eller med stöd av 20 ' landskapslagen om expropriation av fast egendom och särskilda rättigheter (62/1979) eller med stöd av motsvarande tidigare gällande lagrum inlösts till större del än för väghållning erfordrats.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft

 

__________________

 

 

3.

LANDSKAPSLAG
om ändring av 18 a § landskapslagen om offentliga nöjestillställningar

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 18a § 1 mom. landskapslagen den 25 juli 1969 om offentliga nöjestillställningar (28/1969) sådan den lyder i landskapslagen den 19 december 1991 (10/1992) som följer:

 

18a '

     Byggnad eller del av byggnad kan godkännas av byggnadsnämnden som samlingslokal i samband med beviljandet av bygglov. Ändring av i byggnad befintliga utrymmen till samlingslokal kräver åtgärdstillstånd av byggnadsnämnden. I beslutet skall byggnadsnämnden ange det antal personer som samtidigt får vistas i lokalen samt de övriga villkor som erfordras med tanke på personsäkerheten och på de sanitära förhållandena i lokalen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft

__________________

 

 

4.

LANDSKAPSLAG
om ändring av 7 § landskapslagen om
allmänna vatten- och avloppsverk

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 7 § landskapslagen den 10 april 1979 om allmänna vatten- och avloppsverk (29/1979) som följer:

 

7 '

     På område med antagen detaljplan eller för vilken plan är under uppgörande, får allmänt vatten- och avloppsverk icke anläggas så, att genomförandet av planen försvåras.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft

__________________

 

 

5.

LANDSKAPSLAG
om ändring av 23 § ellagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 23 § 1 mom. ellagen den 12 juli 1982 för landskapet Åland (38/1982) som följer:

 

23 '

     För byggande av elöverförings- och distributionsanläggning på område med antagen detaljplan eller för vilken plan är under uppgörande fordras stads- eller kommunfullmäktiges samtycke, om inte byggnadsprojektet i sin helhet utförs på den byggandes egen mark. Utan särskilda skäl får samtycke dock inte förvägras eller villkor för dess beviljande uppställas, om vägran eller villkor åsamkar sökanden oskäligt men.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft

__________________

 

 

6.

LANDSKAPSLAG
om ändring av 6 § landskapslagen om
främjande av gårdsbruk

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 6 § landskapslagen den 16 augusti 1978 om främjande av gårdsbruk (54/1978) som följer:

 

6 '

     Bestämmelserna i denna lag gäller inte på område med antagen detaljplan eller för vilken detaljplan är under uppgörande eller på område som i antagen generalplan anvisats för annat ändamål än jord- eller skogsbruk.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft

__________________

 

 

7.

LANDSKAPSLAG
om ändring av 8 § landskapslagen om kommunalvägar

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 8 § 3 mom. landskapslagen den 16 april 1964 om kommunalvägar (16/1964) som följer:

 

8 '

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     På område med antagen detalj- eller generalplan får väg inte byggas avvikande från den antagna planen så att genomförandet av planen kan försvåras.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft

__________________

 

 

Mariehamn den 8 november 2001

 

 

Vicelantråd

 

 

Olof Erland

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Runar Karlsson

 


 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till framställning nr 6/2001-2002