Framställning 7/2010-2011

		FRAMSTÄLLNING nr 7/2010-2011
		Datum
		2010-12-08
	Till Ålands lagting

Ny blankettlag om fordon

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om tillämpning av fordonslagen. Genom förslaget blir delar av rikets fordonslag gällande i landskapet och fordonslagstiftningen uppdateras så att den överensstämmer med EG-rätten. De avsnitt i fordonslagen som behandlar periodiska besiktningar och fordonsregistrering ska inte tillämpas i landskapet. Dessa delar regleras sedan tidigare i en skild lag: landskapslagen om besiktning och registrering av fordon.

     Fordonslagstiftningen är ett område som är strikt reglerat av EU vilket gör den åländska självbestämmanderätten mycket begränsad. Landskapsregeringen föreslår därför att lagtinget antar en blankettlag på detta område.

     Avsikten är att lagen ska träda ikraft så snart som möjligt.

 

__________________

 

 

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Landskapets fordonslagstiftning. 3

1.2 Den internationella utvecklingen och lagstiftningen i EU. 3

1.3 Rikets fordonslag. 3

1.4 EU-direktiven. 4

2. Förslag. 5

3. Förslagets verkningar 6

4. Beredningen av förslaget 6

Detaljmotivering. 6

Landskapslag om tillämpning av fordonslagen. 6

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om tillämpning av fordonslagen. 8

Särdirektiv till direktiv 2002/24/EG. 11

Särdirektiv till direktiv 2003/37/EG. 11

Förordningar utfärdade med stöd av direktiv 2007/46/EG. 12

Särdirektiv till direktiv 2007/46/EG. 12

Fordonslag (FFS 1090/2002) 13

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Landskapets fordonslagstiftning

 

Vägtrafiken hör enligt 18 § 1 mom. 21 punkten självstyrelselagen (1991:71) för Åland till landskapets lagstiftningsbehörighet.

     Hur ett fordon ska konstrueras och vilken utrustning det ska ha är strikt reglerat av EU. Det gör den åländska självbestämmanderätten mycket begränsad. Inom de områden som direkt rör den enskilde medborgaren har landskapet valt att ha egen lagstiftning. I vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland finns trafikreglerna samlade och i landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon finns bestämmelser om kontrollbesiktning och besiktningstider med mera. Landskapsregeringen har valt att använda sig av blankettlagstiftning inom de delar av fordonslagstiftningen som behandlar tekniska bestämmelser om fordons konstruktion och utrustning.

     I vägtrafiklagens 63 § finns en delegeringsbestämmelse. Med stöd av den paragrafen har landskapsregeringen utfärdat landskapsförordningen (1993:104) om fordons konstruktion, utrustning, skick, användning och belastning och genom den förordningen, så långt det varit möjligt, gjort riksförordningar och ministeriebeslut på det fordonstekniska området tillämpliga i landskapet.

 

1.2 Den internationella utvecklingen och lagstiftningen i EU

 

Finland ratificerade 1976 Genèveöverenskommelsen från 1958 om förenhetligande av villkoren för typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon samt om ömsesidigt erkännande av sådant godkännande (FördrS 70/1976). Genèveöverenskommelsen innefattar en bilaga, kallad reglemente, vilken för närvarande består av ca 120 poster.

     EU-anslutningen förde inte med sig någon väsentlig förändring. De tidigare ingångna reglementena återspeglas till stor del i EU-direktiven. I framtiden kommer troligen användningen av Förenta Nationernas reglementen vid sidan av EU-direktiven att öka. EU ratificerade Genèveöverens­kommelsen[1] 1997. Reglementena tillämpas i stor utsträckning även i länder utanför Europa, som anslutit sig till Genèveöverenskommelsen, vilket stärker verksamhetsbetingelserna för den europeiska fordonsindustrin i en global omvärld.

     FN:s reglementen gäller tillsammans med typgodkännandena endast fordonens utrustning, egenskaper och komponenter, medan bestämmelser om typgodkännande av hela fordonet ingår i EU-bestämmelserna. Syftet med dem är att trygga en fungerande inre marknad och göra förfarandena och de tekniska dokumenten i anslutning till registreringen av nya fordon enhetligare. EU:s bestämmelser täcker också marknadstillsynen och andra konsumentaspekter som är centrala för en fungerade inre marknad.

 

1.3 Rikets fordonslag

 

Fordonslagen (FFS 1090/2002) trädde i kraft den 1 januari 2003. Syftet med fordonslagen var, enligt regeringens proposition 141/2002, att göra lagstiftningen konsekventare, klarare och mera överskådlig för användaren, att genomföra de tre typgodkännandedirektiven samt att genomföra europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen, det så kallade vägkontrolldirektivet. Fordonslagens tillkomst var också en fråga om ändring av strukturen på den lagstiftning som gäller fordon. I fordonslagen ingår de bestämmelser som av grundlagsmässiga skäl måste regleras i lag. I lagen ingår bestämmelser om allmänna säkerhetskrav för fordon, förbud mot handel med komponenter och separata tekniska enheter som inte uppfyller kraven, klassificering av fordon, typgodkännande, installation och reparation av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, periodiska besiktningar, registrering samt tekniska vägkontroller av fordon som används i trafik.

     Med system avses sådan utrustning i ett fordon som utgör en väsentlig del av fordonet och som i allmänhet inte kan lösgöras i separata komponenter. Exempel: bromssystem, avgasreningssystem eller inredningsdetaljer.

     En komponent är en anordning som är avsedd att utgöra en del av ett fordon och som kan lösgöras eller installeras i fordonet och typgodkännas enskilt, såsom strålkastare.

     En separat teknisk enhet är en anordning som är avsedd att utgöra en del av ett fordon. Anordningen hänför sig till en viss fordonstyp och kan typgodkännas enskilt eller som en del av den fordonstypen. Ett exempel är underkörningsskydd.

 

1.4 EU-direktiven

 

Direktiv om typgodkännande: ramdirektiv och särdirektiv

 

För att förbättra och förenkla regleringen inom EU skapas ramdirektiv, vilka möjliggör direkta hänvisningar till internationella standarder och bestämmelser utan att dessa upprepas i gemenskapens rättsakter. Med särdirektiv avses direktiv som antagits med stöd av bestämmelserna i något av ramdirektiven.

 

2007/46/EG

 

Direktiv 2007/46/EG[2], ramdirektivet för motorfordon och släpvagnar, utgör grunden för förfarandet gällande EG-typgodkännande av fordon.

     En förutsättning för godkännandet av en hel fordonstyp är att de krav som anges i särdirektiv eller i motsvarande reglemente är uppfyllda. Godkännanden som följer särdirektiv kan beviljas för komponenter, system och separata tekniska enheter i fordon.

     Direktivets tillämpningsområde omfattar motorfordon med minst fyra hjul som byggts för vägtrafik i ett eller flera skeden och vars största konstruktiva hastighet är över 25 km/h, släpvagnar till dessa samt komponenter, system och tekniska enheter som ingår i dessa fordon och släpvagnar.

     En medlemsstat ska på tillverkarens begäran bevilja typgodkännande för ett helt fordon även när det gäller fordon i klass M1 som tillverkats för särskilda ändamål (husbilar, begravningsbilar och ambulanser m.fl.), vilka uppfyller de tekniska krav som fastställts i särdirektiven.

     De EU-förordningar som har utfärdats med stöd av direktiv 2007/46/EG gäller automatiskt i medlemsländerna. Därutöver krävs att medlems­länderna i sin lagstiftning inför bestämmelser om sanktioner vid överträdelser. I Finland har detta gjorts genom en bestämmelse i fordonslagen.

 

2002/24/EG

 

Direktiv 2002/24/EG[3] är ramdirektivet för två- och trehjuliga motorfordon som är avsedda för vägtrafik, tvåhjulingar eller andra fordon som har konstruerats för en hastighet över 7 km/h, komponenter och separata tekniska enheter som ingår i dessa fordon samt fyrhjulingar.

 

2003/37/EG

 

Direktiv 2003/37/EG[4] är ramdirektivet för EG-typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer. Systemet för EG-typgodkännande blev obligatoriskt för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer i kategori T1, T2, och T3 från den 1 juli 2005 för nya typer av fordon, och från den 1 juli 2009 för alla nya fordon som tas i bruk. Systemet för EG-typgodkännande omfattar även släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till traktorer.

 

2000/30/EG, vägkontrolldirektivet

 

Bakgrunden till vägkontrolldirektivet[5] är tanken att en årlig besiktning inte anses tillräcklig för att garantera att lastbilar, bussar och släpvagnar som väger mera än 3,5 ton uppfyller de tekniska kraven under hela året. Genomförande av vägkontroller utgör en betydelsefull och kostnadseffektiv åtgärd som gör det möjligt att kontrollera nyttofordonens skick för att förbättra trafiksäkerheten och miljön.

 

2. Förslag

 

Rikets fordonslag innehåller bestämmelser som innan lagen trädde i kraft fanns i rikets vägtrafiklag, i lagen om handel med samt installering och reparation av trafikförnödenheter jämte förordning och beslut, i förordningen om registrering av fordon, i förordningen om besiktning av fordon, i förordningen om fordons konstruktion och utrustning samt i trafikministeriets beslut om villkor gällande tillstånd för installering och reparation av trafikförnödenheter.

     I förordningen om fordons konstruktion och utrustning (FFS 1256/1992), som även gällde i landskapet, fanns de flesta vid den tiden gällande regler och krav på fordons konstruktion och utrustning. Att dessa bestämmelser nu saknas i landskapets lagstiftning är ett bekymmer både för polisen, motorfordonsbyrån och allmänheten.

     Fram till i dag har närmare tjugo författningar på lägre nivå utfärdats med stöd av fordonslagen i riket. Ett tiotal av dessa har gjorts tillämpliga i landskapet med stöd av vägtrafiklagens 63 §. Andra författningar har inte kunnat göras tillämpliga eftersom delegeringsbestämmelsen i vägtrafiklagen är för snäv. Det gäller t.ex. motorfordonsbyråns möjlighet att ge reparationstillstånd till verkstäder för reparation av trycklufts- och elbromssystem hos tunga fordon. För att dessa författningar ska kunna träda ikraft i landskapet och de direktiv som de grundar sig på införas i lagstiftningen behöver fordonslagen göras tillämplig i landskapet.

     Landskapsregeringen konstaterar att det är ändamålsenligt att, med hänsyn till lagstiftningsområdets natur med i stort sett fullt ut EU-reglerade frågor och med ett mycket litet utrymme för nationella lösningar, föreslå att rikets fordonslag görs tillämplig i landskapet. De delar av fordonslagen som motsvaras av bestämmelserna i landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon ska dock inte tillämpas.

     Framställningen följer de principer för blankettlagstiftning som lagtinget slagit fast genom lagutskottets betänkande nr 12/2006-2007.

 

3. Förslagets verkningar

 

Förslaget har inte några betydande ekonomiska verkningar. Nya arbetsuppgifter tillkommer för motorfordonsbyrån, bland annat godkännande av verkstäder och tillsynsuppgifter i samband med fordonsåterkallelser från fordonstillverkare. Landskapsregeringen har gjort bedömningen att kostnaden och arbetsuppgifterna ryms inom motorfordonsbyråns ordinarie verksamhet och budget.

     Förslaget har ingen verkan avseende miljön och bedöms inte ha några följder för jämställdheten mellan könen.

 

4. Beredningen av förslaget

 

Ärendet har beretts av lagberedningen i samarbete med motorfordonsbyrån. Under beredningen har även diskussioner förts med berörda tjänstemän vid kansliavdelningen och gränsbevakningsväsendet. Förslaget har även skickats för kännedom till Motorbranschens organisation (MBO) och till de oberoende bilhandlarna på Åland r.f.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om tillämpning av fordonslagen

 

1 § Lagens tillämpningsområde. Enligt paragrafen antas rikets fordonslag som en blankettlag. Fordonslagen ska tillämpas i landskapet i den lydelse den har i riket med de undantag som följer av denna lag. De ändringar som görs av lagen ska även tillämpas på Åland. Upphävs fordonslagen i riket krävs en aktiv lagstiftningsåtgärd innan riksförfattningen kan upphöra att gälla i landskapet.

 

2 § Skötseln av trafiksäkerhetsverkets uppgifter i landskapet. Uppgifter som enligt fordonslagen sköts av trafiksäkerhetsverket sköts i landskapet antingen av landskapsregeringen eller av motorfordonsbyrån.

 

3 § Besiktningsmäns medverkan vid tekniska vägkontroller. Enligt 2 mom. utförs tekniska vägkontroller av polisen, tullverket och gränsbevakningsväsendet. Polisen bär huvudansvaret för övervakningen av fordons tekniska skick. Tullverket och gränsbevakningsväsendet ska bara kunna utföra kontroller i de områden där de också annars är verksamma. Det betyder att tullverket och gränsbevakningsväsendet kan kontrollera fordons tekniska skick vid gränsen och på det viset förhindra att fordon som strider mot bestämmelserna kommer in i landskapet.

     I 4 mom. upplyses att besiktningsmän som deltar i tekniska vägkontroller ska följa förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland och landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet. I övrigt motsvarar paragrafen rikslagen med den skillnaden att besiktningsverksamheten har avreglerats i riket medan den i landskapet sköts av motorfordonsbyrån.

 

4 § Villkor för beviljande av installations- och reparationstillstånd. I fordonslagen finns en bestämmelse som säger att en person för vars verksamhet en taxibilist eller en taxibilistorganisation svarar via ägandeförhållande eller på annat sätt inte kan få något tillstånd att installera och reparera taxametrar. På grund av den småskaliga taximarknaden i landskapet är det önskvärt att det går att kombinera taxinäring med installation och reparation av taxametrar. För att minimera risken att allt inte går rätt till ska motorfordonsbyrån kontrollera och plombera taxametrar som installerats eller reparerats av en installatör eller reparatör som även kör, äger eller på annat sätt har intressen i en taxiverksamhet.

 

5 § Avvikelser från fordonslagens terminologi. Paragrafen tar upp de benämningar på fordonstyper som inte är likalydande i landskapet och i riket.

 

6 § Hänvisningar. I paragrafen upplyses om de åländska lagar som ska tillämpas istället för de rikslagar som anges i fordonslagen.

     I fordonslagen finns bestämmelser om utbyte av information, erkännande av godkännanden och övrigt samarbete med myndigheter i andra stater och i landskapet Åland. Vid tillämpningen av fordonslagen i landskapet avses i dessa fall myndigheter i andra stater och i riket.

 

7 § Bestämmelser som inte ska tillämpas. Paragrafen innehåller avvikelser och undantag från fordonslagens tillämpning i landskapet.

     Bestämmelserna om periodiska besiktningar som finns i fordonslagens 1 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 § 2 mom. och i 6 kap. tillämpas inte i landskapet. Bestämmelserna om registrerings-, ändrings- och kopplingsbesiktning tillämpas inte heller. Detta berörs i 3 § 1 mom., och i 7 kap. fordonslagen. Inte heller ska bestämmelserna om registrering av fordon och förhandsanmälan som finns i 8 kap. fordonslagen tillämpas i landskapet. Av uppenbara skäl tillämpas inte heller några av fordonslagens bestämmelser om militärfordon.

 

8 § Förordningar. I paragrafen ges bemyndigande till landskapsregeringen att i landskapsförordning göra riksförfattningar på lägre nivå än lag tillämpliga i landskapet. Förslaget är utformat i överensstämmelse med 21 § självstyrelselagen och 80 § grundlagen.

 

9 § Sökande av ändring. I paragrafen införs en bestämmelse om att beslut som har fattats av motorfordonsbyrån eller polismyndigheten med stöd av den här lagen ska överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol. I paragrafen har den förvaltningsrättsskipningsprocedur som framgår av 25 och 26 §§ självstyrelselagen beaktats.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning av fordonslagen

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

 

1 §

Lagens tillämpningsområde

     Fordonslagen (FFS 1090/2002) ska tillämpas i landskapet med de undantag som följer av denna lag.

     Ändringar som görs i fordonslagen efter att denna lag trätt ikraft ska tillämpas i landskapet om de berör de delar av lagen som gäller i landskapet.

 

2 §

Skötseln av trafiksäkerhetsverkets uppgifter i landskapet

     Uppgifter som enligt fordonslagen sköts av trafiksäkerhetsverket sköts i landskapet av landskapsregeringen eller motorfordonsbyrån, till de delar uppgifterna faller inom landskapets behörighet.

     Motorfordonsbyrån är även tillsynsmyndighet vid installation och reparation av system, komponenter och separata tekniska enheter enligt 87 § 1 mom. fordonslagen.

 

3 §

Besiktningsmäns medverkan vid tekniska vägkontroller

     Bestämmelsen i fordonslagens 74 § ska i landskapet ha följande lydelse:

     Tekniska vägkontroller utförs av polisen. Tullverket och gränsbevakningsväsendet utför också tekniska vägkontroller inom sitt verksamhetsområde.

     Vid tekniska vägkontroller kan polisen och motorfordonsbyrån avtala om att besiktningsmän deltar i kontrollerna. Besiktningsmännen ska ha ett intyg av motorfordonsbyrån över rätten att delta som sakkunnig i den tekniska vägkontrollen. Intyget ska på begäran visas för föraren av det fordon som kontrolleras.

     Besiktningsmän som deltar i tekniska vägkontroller ska följa förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland och landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet.

 

4 §

Villkor för beviljande av installations- och reparationstillstånd

     Bestämmelsen i fordonslagens 89 § 3 mom. om tillstånd att installera och reparera taxametrar ska i landskapet ha följande tillägg:

     Motorfordonsbyrån kan dock bevilja installations- eller reparationstillstånd till en installatör eller reparatör för vars verksamhet en taxibilist eller en taxibilistorganisation svarar via ägandeförhållande eller på annat sätt med begränsningen att motorfordonsbyrån ska kontrollera och plombera de installerade eller reparerade taxametrarna.

 

5 §

Avvikelser från fordonslagens terminologi

     I landskapet används orden begravningsbil, veteranfordon och färdtjänstbil istället för de i fordonslagen använda termerna likbil, museifordon och invalidtaxi.

 

6 §

Hänvisningar

     Vid tillämpningen av fordonslagen i landskapet ska även följande avvikelser beaktas:

     1) Hänvisningen till förvaltningslagen (FFS 434/2003) i 46a § 3 mom., 82 § 3 mom. och 91 § 2 mom. fordonslagen ska avse förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

     2) Hänvisningen till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) i 46a § 3 mom., 82 § 3 mom. och 91 § 2 mom. fordonslagen ska avse landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet.

     3) Hänvisningen till vägtrafiklagen (FFS 267/1981) i 1§ 1 mom., 71 § 3 mom., 72 § 1 mom. och 92 § 3 mom. fordonslagen ska avse vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland.

     4) Hänvisningen till 23 kap. 1 § strafflagen (FFS 39/1889) i 96a § 1 mom. fordonslagen ska avse 2 § trafikbrottslagen (2004:28) för landskapet Åland.

     5) Hänvisningen till viteslagen (FFS 1113/1990) i 42 § 2 mom., 81 § 3 mom. och 86 § 2 mom. fordonslagen ska avse landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen.

     6) Hänvisningar i fordonslagen till landskapet Åland eller till godkännandemyndigheten i landskapet Åland ska i landskapet avse riket respektive typgodkännandemyndigheten i riket.

 

7 §

Bestämmelser som inte ska tillämpas

     Fordonslagens sjätte, sjunde och åttonde kapitel som behandlar periodiska besiktningar, registrerings-, ändrings- och kopplingsbesiktning samt bestämmelser om registrering av fordon och förhandsanmälan tillämpas inte i landskapet. Bestämmelser om detta finns i landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon.

     Fordonslagens bestämmelser om militärfordon tillämpas inte heller i landskapet.

 

8 §

Förordningar

     Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av fordonslagen ska tillämpas i landskapet oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.

 

9 §

Sökande av ändring

     Ett beslut som motorfordonsbyrån eller polismyndigheten har fattat med stöd av denna lag kan inom 30 dagar från att beslutet eller åtgärden delgivits överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol. Beslutet får verkställas trots att ändring har sökts.

 

__________________

 

 

     Denna lag träder i kraft den...

     Verkstäder och personer som utför installationer och reparationer som kräver tillstånd enligt fordonslagen måste söka tillstånd senast den ...(ett år efter lagens ikraftträdande)

     Genom denna lag upphävs landskapsförordningen (2004:46) om fordonsdefinitioner.

 

__________________

 

 

 

Mariehamn den 9 december 2010
V i c e l a n t r å d	Britt Lundberg
Föredragande ledamot	Veronica Thörnroos

 

Bilaga 1

 

Särdirektiv till direktiv 2002/24/EG

 

Kommissionens direktiv 2003/77/EG av den 11 augusti 2003 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG och 2002/24/EG om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon, Kommissionens direktiv 2004/86/EG av den 5 juli 2004 om ändring med avseende på en anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 93/93/EEG om två- och trehjuliga motorfordons vikt och dimensioner,

Kommissionens direktiv 2005/30/EG av den 22 april 2005 om ändring, för att anpassa dem till den tekniska utvecklingen, av Europarlamentets och rådets direktiv 97/24/EG och 2002/24/EG avseende typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon, Kommissionens direktiv 2006/27/EG av den 3 mars 2006 om ändring för anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 93/14/EEG om bromsar på två- och trehjuliga motorfordon och 93/34/EEG om föreskrivna märkningar på två- och trehjuliga motorfordon, Europaparlamentets och rådets direktiv 95/1/EG om teknisk maxhastighet, högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt hos två- och trehjuliga motorfordon samt 97/24/EG om vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon,

Kommissionens direktiv 2006/72/EG av den 18 augusti 2006 om ändring för anpassning till den tekniska utvecklingen av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG om vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon,

Kommissionens direktiv 2006/120/EG av den 27 november 2006 om rättelse och ändring av direktiv 2005/30/EG om ändring, för att anpassa dem till den tekniska utvecklingen, av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG och 2002/24/EG avseende typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon,

Kommissionens direktiv 2009/108/EG av den 17 augusti 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG om vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon i syfte att anpassa det till den tekniska utvecklingen.

 

Särdirektiv till direktiv 2003/37/EG

 

Kommissionens direktiv 2005/13/EG av den 21 februari 2005 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG om utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, och om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, Kommissionens direktiv 2005/67/EG av den 18 oktober 2005 om ändring av bilagorna I och II till rådets direktiv 86/298/EEG, bilagorna I och II till rådets direktiv 87/402/EEG och bilagorna I, II och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG om typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer i syfte att anpassa bilagorna,

Kommissionens direktiv 2006/26/EG av den 2 mars 2006 om ändring, på grund av anpassning till den tekniska utvecklingen, av rådets direktiv 74/151/EEG, 77/311/EEG, 78/933/EEG och 89/173/EEG avseende jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul, Kommissionens direktiv 2010/22/EU av den 15 mars 2010 om ändring för anpassning till teknikens utveckling av rådets direktiv 80/720/EEG, 86/298/EEG, 86/415/EEG och 87/402/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG och 2003/37/EG med avseende på typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer,

Kommissionens direktiv 2010/52/EU av den 11 augusti 2010 om ändring genom anpassning av de tekniska bestämmelserna av rådets direktiv 76/763/EEG vad gäller passagerarsäten för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/144/EG om vissa delar och egenskaper på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul,

Kommissionens direktiv 2010/62/EU av den 8 september 2010 om ändring i form av anpassning av de tekniska bestämmelserna i rådets direktiv 80/720/EEG och 86/297/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG, 2009/60/EG och 2009/144/EG vad gäller typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer

 

Förordningar utfärdade med stöd av direktiv 2007/46/EG

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1060/2008 av den 7 oktober 2008 om ersättning av bilagorna I, III, IV, VI, VII, XI och XV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 78/2009 av den 14 januari 2009 om typgodkännande av motorfordon med avseende på skydd av fotgängare och andra oskyddade trafikanter, om ändring av direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 2003/102/EG och 2005/66/EG, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 79/2009 av den 14 januari 2009 om typgodkännande av vätgasdrivna motorfordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG, Kommissionens förordning (EG) nr 385/2009 av den 7 maj 2009 om ersättande av bilaga IX till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/ EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon,

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 av den 13 juli 2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem, Kommissionens förordning (EU) nr 371/2010 av den 16 april 2010 om ersättning av bilagorna V, X, XV och XVI till Europa­parlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (ramdirektiv) (Text av betydelse för EES)

 

Särdirektiv till direktiv 2007/46/EG

 

Kommissionens direktiv 2010/19/EU av den 9 mars 2010 om ändring av rådets direktiv 91/226/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG för att anpassa dessa till den tekniska utvecklingen på området stänkskyddsanordningar på vissa typer av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (Text av betydelse för EES)

Kommissionens direktiv 2009/19/EG av den 12 mars 2009 om ändring för anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 72/245/EEG om radiostörningar (elektromagnetisk kompatibilitet) hos fordon (Text av betydelse för EES)

Kommissionens direktiv 2008/89/EG av den 24 september 2008 om ändring av rådets direktiv 76/756/EEG för anpassning till den tekniska utvecklingen när det gäller montering av belysnings- och ljussignalanordningar på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (Text av betydelse för EES)

Bilaga 2

 

Fordonslag (FFS 1090/2002)

 

 

Finns i alltid aktuell version här:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2002/20021090

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Tillämpningsområde

      Denna lag gäller, i fråga om fordon som används på vägar som avses i vägtrafiklagen (267/1981) och på andra platser, fordonens

      1) klassificering,

      2) konstruktion, manöverorgan, utrustning, system, komponenter och separata tekniska enheter,

      3) miljöegenskaper,

      4) godkännande för trafik samt registrering,

      5) periodiska och övriga besiktningar i syfte att kontrollera fordons skick och registeruppgifter samt ändra dessa.

      Denna lag gäller tekniska vägkontroller av fordon.

      Denna lag gäller import, tillverkning för försäljning, saluföring, försäljning och annan överlåtelse av nya snöskotrar samt av nya fordon avsedda för vägtrafik samt av sådana system, komponenter och separata tekniska enheter och sådan utrustning om vilkas tekniska egenskaper eller godkännandemärkningar föreskrivs i denna lag eller med stöd av den.

      Denna lag gäller installation och reparation av snöskotrar samt av fordon avsedda för vägtrafik samt av sådana system, komponenter och separata tekniska enheter och sådan utrustning om vilkas tekniska egenskaper eller godkännandemärkningar föreskrivs i denna lag eller med stöd av den.

      Denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den ska tillämpas på militärfordon. Om det med tanke på ett militärfordons särskilda användningssyfte eller konstruktion är nödvändigt, kan det genom förordning av försvarsministeriet föreskrivas att alla bestämmelser i denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den inte ska tillämpas på ett sådant militärfordon.

 

2 §

Fordon utanför tillämpningsområdet

      Denna lag tillämpas inte på fordon som används uteslutande på arbetsplats-, fabriks-, hamn-, lager- eller tävlingsområden som avstängts från allmän trafik eller på andra liknande områden. Bestämmelserna om allmänna säkerhetskrav för fordon i 4 § 1 och 2 mom., om ansvar för fordons skick, registrering och besiktning i 9 § till den del som gäller ansvaret, om körförbud i 84 §, om föreläggande om kontrollbesiktning i 85 §, om skyldighet att reparera fordon i 86 § och om straff i 96 § skall dock tillämpas också på dessa fordon.

      Denna lag tillämpas inte heller på sådana rullstolar för handikappade som är handdrivna eller har en motor vars effekt är högst 1 kW eller på motsvarande hjälpmedel, om den största konstruktiva hastigheten är högst 15 km/h. Lagen tillämpas inte heller på sådana sparkstöttingar, lekfordon eller motsvarande anordningar som inte har motor.

 

3 §

Definitioner

      I denna lag avses med

      1) fordon en anordning som är avsedd för färd på marken och som inte löper på skenor,

      2) motordrivet fordon ett fordon som drivs med maskinkraft; motordrivna fordon är bilar, mopeder och motorcyklar samt fordon i kategori L som inte hör till dessa klasser samt traktorer, motorredskap och terrängfordon,

      3) släpfordon ett fordon som kopplas till ett annat fordon och som inte är avsett att vara självgående,

      4) militärfordon ett fordon som innehas av försvarsmakten eller ett fordon som särskilt är avsett för försvarsmakten samt ett fordon som är avsett för Förenta Nationernas fredsbevarande verksamhet och befinner sig i Finland,

      5) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

      6) register det fordonstrafikregister som avses i lagen om fordonstrafikregistret (541/2003),

      7) typgodkännande ett förfarande genom vilket en typgodkännandemyndighet certifierar att en fordonstyp, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet eller en utrustning uppfyller de tekniska kraven; typgodkännanden är EG-typgodkännande, E-typgodkännande och nationellt typgodkännande,

      8) etappvist typgodkännande ett förfarande där en typgodkännandemyndighet ensam eller tillsammans med en godkännandemyndighet i en annan EES-stat eller i landskapet Åland certifierar att en ej färdigbyggd eller en färdigbyggd fordonstyp, enligt byggnadsstadiet, uppfyller de gällande tekniska kraven,

      9) enskilt godkännande ett förfarande genom vilket det konstateras att en enskild bil eller dess släpvagn, oavsett om den är unik eller inte, uppfyller de gällande kraven,

      10) registreringsbesiktning kontroll som utförs för att klassificera och registrera ett enskilt fordon,

      11) kopplingsbesiktning kontroll som utförs för godkännande av koppling mellan ett dragfordon och ett eller flera släpfordon,

      12) ändringsbesiktning kontroll som utförs för att ändringar av ett fordon ska kunna godkännas och de uppgifter om ett fordon som antecknats i registret ska kunna ändras eller kompletteras,

      13) periodisk besiktning föreskriven regelbunden kontroll av ett fordons skick under den tid fordonet används och av uppgifter som antecknats i registret,

      14) teknisk vägkontroll på väg eller någon annanstans förrättad kontroll av skicket hos fordon och av de uppgifter som antecknats i registret,

      15) första registrering den åtgärd då identifieringsuppgifter om ett fordon och uppgifter om ägande, innehav, den som ansvarar för användningen av bilen, trafikförsäkring och användningsändamål första gången antecknas i registret i Finland,

      16) ändringsregistrering anteckning i registret av förändringar som i fråga om fordonet skett i uppgifterna om ägande, innehav, den som ansvarar för användningen av bilen samt trafikförsäkring och användningsändamål,

      17) system sådan apparatur i ett fordon som utgör en väsentlig del av fordonet och som i allmänhet inte kan lösgöras i separata komponenter, såsom bromssystem, avgasreningssystem eller inredningsdetaljer,

      18) komponent en anordning som är avsedd att utgöra en del av ett fordon och som kan lösgöras eller installeras i fordonet och typgodkännas särskilt, såsom strålkastare och lyktor,

      19) separat teknisk enhet en anordning som är avsedd att utgöra en del av ett fordon och som hänför sig till en viss fordonstyp och som kan typgodkännas särskilt eller som en del av ifrågavarande fordonstyp, såsom underkörningsskydd, och en från fordonet fristående anordning som används i trafik, såsom skyddshjälm eller skyddsanordning för barn,

      20) utsedd teknisk tjänst en inrättning som Finland utsett till teknisk tjänst och som anmälts för Europeiska gemenskapernas kommission eller Förenta Nationernas generalsekretariat,

      21) tillverkarens representant den som tillverkaren av fordon, system, komponenter eller separata enheter befullmäktigat att företräda denne inför godkännandemyndigheten och agera på dennes vägnar i frågor som gäller typgodkännande eller enskilt godkännande,

      22) registreringsintyg ett dokument om första registrering, ändringsregistrering, avställning och påställning som utfärdats av den som utför registrering och som intygar att fordonet är registrerat och av vars del I (teknisk del) framgår uppgifter som gäller fordonets ägare och innehavare samt vissa av fordonets tekniska data och vars del II (anmälningsdel) är avsedd för anmälan av förändringar i registeruppgifterna,

      23) den som ansvarar för användningen av en bil en i Finland bosatt myndig fysisk person som är en bils huvudsakliga förare utan att vara dess ägare eller innehavare eller, om bilen inte har någon huvudsaklig förare, som har uppgifter om bilens förare; den som ansvarar för användningen av en bil ska ha körrätt minst för fordon av klass B,

      24) påvisande av överensstämmelse genom CE-märkning ett förfarande med vilket tillverkaren genom CE-märkning påvisar att kraven i en teknisk förenhetligad standard eller i ett särdirektiv därom uppfylls i fråga om ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som vid påvisande av överensstämmelse omfattas av rådets beslut 93/465/EEG om moduler för olika stadier i förfaranden vid bedömning av överensstämmelse samt regler för anbringande och användning av CE-märkning om överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska harmoniseringsdirektiv eller motsvarande särdirektiv,

      25) avställning att ett fordon som registrerats första gången tas ur trafik tillfälligt och att uppgift om detta antecknas i registret,

      26) påställning att ett fordon som registrerats första gången och därefter avställts åter tas i trafik och att uppgift om detta antecknas i registret,

      27) slutlig avregistrering att ett fordon som registrerats första gången slutligt tas ur trafik i Finland och att uppgift om detta antecknas i registret.

 

4 §

Allmänna säkerhetskrav för fordon

      Ett fordon skall vara lämpat för trafik och ha en sådan konstruktion och utrustning, vara i ett sådant skick och ha sådana övriga egenskaper att det är säkert och stämmer överens med bestämmelserna. Fordonets konstruktion, utrustning och form får inte orsaka fara.

      Ett fordon skall vara lätt att manövrera i vanliga körsituationer. Manöveranordningarna skall vara konstruerade och placerade så att de kan användas lätt och säkert under körning. Manöveranordningar, mätare och kontrollampor får inte skilja sig från motsvarande system i fordon i samma kategori så mycket att det orsakar olägenhet eller fara.

      Bestämmelser om säkerhetskrav för fordon finns i 4 kap.

 

5 §

Skyldighet att avhjälpa brister och fel

      Om brister eller fel observeras i ett fordons konstruktion eller utrustning, får fordonet inte användas i trafik förrän bristerna och felen har avhjälpts. Detta förbud gäller dock inte under färden konstaterade brister eller fel som med hänsyn till förhållandena kan anses ringa och som sannolikt har uppstått under färden, om de inte omedelbart har kunnat observeras och avhjälpas av föraren eller inte utan betydande olägenhet kan avhjälpas under färden.

 

6 §

Godkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter för trafik

      Användning i trafik av ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet och en utrustning är förbjuden, om fordonstypen eller det enskilda fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten eller utrustningen inte har godkänts för trafik på behörigt sätt.

      Sådana fordon som inte stämmer överens med denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser och som inte försetts med godkännandemärkning enligt dessa bestämmelser eller med CE-märkning, om sådan förutsätts i bestämmelserna, får inte importeras till landet i försäljningssyfte eller tillverkas för försäljning i Finland, saluföras eller säljas eller annars överlåtas som ny för vägtrafik. Detsamma gäller en snöskoter för terrängtrafik.

      Sådana system, komponenter och separata tekniska enheter och sådan utrustning som inte stämmer överens med denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser och som inte försetts med godkännandemärkning enligt dessa bestämmelser eller med CE-märkning, om sådan förutsätts i bestämmelserna, får inte importeras till landet i försäljningssyfte eller tillverkas för försäljning i Finland, saluföras eller säljas eller annars överlåtas för att användas i vägtrafik eller terrängtrafik.

      Bestämmelser om godkännande av fordon samt system, komponenter och separata tekniska enheter finns i 5, 5 a, 5 c och 7 kap. Bestämmelser om tillsyn över import och tillverkning av samt handel med fordon, komponenter, separata tekniska enheter och utrustning finns i 10 kap.

 

7 §

Ändring av fordons konstruktion, konstruerande av fordon och iståndsättning av skadade fordon

      Konstruktionen hos ett fordon som används i trafik får inte efter ibruktagandet ändras så att fordonet inte längre uppfyller kraven, om inte något annat bestäms om obetydliga ändringar genom förordning av kommunikationsministeriet. Om 50 procent eller mer av fordonets ursprungliga komponenter byts ut, ska fordonet ges ett nytt tillverkningsnummer. Ett fordon i kategori M, N och O av detta slag som tas i bruk första gången ska godkännas enskilt och ett fordon i en annan kategori ska visas upp för godkännande vid en registreringsbesiktning. Fordonet ska antecknas i register som ett konstruerat fordon eller som ett konstruerat och ändrat fordon. Bestämmelser om bilskatt för konstruerade fordon finns i bilskattelagen (1482/1994).

      Närmare bestämmelser om komponenters och komponenthelheters andel av fordon, villkoren för ändring av fordons konstruktion, iståndsättning av skadade fordon och konstruerande av fordon utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet.

 

8 §

Registrering och besiktning av fordon

      Ett motordrivet fordon och en släpvagn som kopplas till det eller till dess släpvagn skall genomgå första registrering och ändringsregistrering samt besiktning på behörigt sätt, om inte något annat bestäms i denna lag eller med stöd av den. Ett motordrivet fordon och en släpvagn som kopplas till det eller till dess släpvagn och som inte genomgått första registrering och ändringsregistrering och besiktning på behörigt sätt får inte användas i trafik (användningsförbud). Användningsförbudet gäller också fordon som avställts.

      Bestämmelser om periodisk besiktning finns i 6 kap., om registrerings-, ändrings- och kopplingsbesiktning i 7 kap. och om registrering i 8 kap. Momentet tillämpas inte

 

9 §

Ansvar för fordons skick, registrering och besiktning

      Ett fordons ägare eller en innehavare som i ägarens ställe har anmälts till registret samt ett fordons förare är ansvariga för att ett fordon som används i trafik är trafikdugligt och, om så förutsätts, har registrerats och besiktigats på behörigt sätt.

      Framförs ett fordon av en arbetstagare anställd hos ägaren eller innehavaren, skall arbetsgivaren se till att fordonet är trafikdugligt då det överlämnas till arbetstagaren för framförande samt att fordonet granskas och genomgår service tillräckligt ofta för att det skall hållas i trafikdugligt skick. Föraren skall utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om brister som han eller hon observerat i fordonets skick och inte själv kan avhjälpa.

 

2 kap.
Grundläggande klassificering av fordon

 

10 §

Bil

      Fordon i kategori M och N (bil) är ett för person- eller godstransport eller för en bestämd specialuppgift tillverkat motordrivet fordon som har minst fyra hjul eller band och vars största konstruktiva hastighet är högre än 25 km/h. Som fordon i kategori M och N anses dock inte ett fyrhjuligt fordon som med stöd av 13 § anses höra till kategori L eller som med stöd av 14 eller 15 § anses vara traktor eller motorredskap.

      Fordonen i kategori M och N indelas i följande klasser:

      1) fordon i kategori M₁ (personbil) är ett för persontransport tillverkat fordon med plats för högst åtta personer utöver föraren,

      2) fordon i kategori M₂ och M₃ (buss) är ett för persontransport tillverkat fordon med plats för fler än åtta personer utöver föraren; totalmassan för ett fordon i kategori M₂ är högst 5 ton och för ett fordon i kategori M₃ över 5 ton,

      3) fordon i kategori N₁ (paketbil) är ett för godstransport tillverkat fordon med en totalmassa av högst 3,5 ton,

      4) fordon i kategori N₂ och N₃ (lastbil) är ett för godstransport tillverkat fordon med en totalmassa som är större än 3,5 ton; totalmassan för ett fordon i kategori N₂ är högst 12 ton och för ett fordon i kategori N₃ över 12 ton.

      Vid klassificering av fordon i kategori M och N anses för en specialuppgift tillverkade fordons tillbehör, såsom kran, betongpump och serviceutrustning, motsvara gods.

      I bilskattelagen bestäms om konstruktionen för och dimensioneringen av bilar som är befriade från skatt eller för vilka betalas nedsatt skatt och om övriga villkor för skattefrihet eller nedsatt skatt. Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om klasserna för fordon i kategori M och N.

 

11 §

Moped

      Fordon i kategori L_1e och L_2e (moped) är ett tvåhjuligt (kategori L_1e) eller trehjuligt (kategori L_2e) motordrivet fordon, vars största konstruktiva hastighet är högst 45 km/h.

      Fordon i kategori L_1e har en motor med en slagvolym om högst 50 cm³, om det är fråga om en förbränningsmotor, eller en största nettoeffekt om högst 4 kW, om det är fråga om en elmotor. Moped med låg effekt är en tvåhjulig moped försedd med pedaler, vars största konstruktiva hastighet är högst 25 km/h och vars motor har en största nettoeffekt om högst 1 kW.

      Fordon i kategori L_2e har en motor med en slagvolym om högst 50 cm³, när det är fråga om en ottomotor, eller en största nettoeffekt om högst 4 kW, när det är fråga om en annan förbränningsmotor eller en elmotor.

 

12 §

Motorcykel

      Fordon i kategori L_3e och L_4e (motorcykel) är ett sådant tvåhjuligt motordrivet fordon utan sidvagn (kategori L_3e) eller med sidvagn (kategori L_4e) som har en motor vars slagvolym är större än 50 cm³, när det är fråga om en förbränningsmotor, eller vars största konstruktiva hastighet är högre än 45 km/h.

 

13 §

Tre- och fyrhjuling samt lätt fyrhjuling

      Fordon i kategori L_5e (trehjuling) är ett motordrivet fordon med tre symmetriskt placerade hjul vilket har en motor med en slagvolym som är större än 50 cm³, när det är fråga om en förbränningsmotor, eller vars största konstruktiva hastighet är högre än 45 km/h.

      Fordon i kategori L_6e (lätt fyrhjuling) är ett fyrhjuligt motordrivet fordon vars olastade massa är högst 350 kg utan massan hos drivbatterier till elfordon och vars största konstruktiva hastighet är högst 45 km/h. Fordon i kategori L_6e har en motor vars slagvolym är högst 50 cm³, när det är fråga om en ottomotor, eller vars största nettoeffekt är högst 4 kW, när det är fråga om en annan förbränningsmotor eller en elmotor.

      Fordon i kategori L_7e (fyrhjuling) är ett fyrhjuligt motordrivet fordon vars olastade massa är högst 400 kg eller i fråga om fordon för godstransport högst 550 kg, i fråga om elfordon i båda fallen utan massan hos drivbatterier, och vars motor har en största nettoeffekt om högst 15 kW.

 

14 §

Traktor

      Fordon i kategori T och C samt trafiktraktor (traktor) är ett motordrivet fordon med hjul eller band,

      1) som har minst två axlar,

      2) vars största konstruktiva hastighet är minst 6 km/h,

      3) vars främsta funktion är som dragfordon, och

      4) som konstruerats särskilt för att dra, skjuta, frakta eller driva viss utbytbar utrustning avsedd att användas inom jord- eller skogsbruk, eller för att dra släpvagnar avsedda att användas inom jord- och skogsbruk.

      En traktor kan utrustas för transport av last i jordbruks- eller skogsbrukssammanhang och med passagerarsäten. Som traktor räknas dock inte maskiner som har konstruerats särskilt för användning inom skogsbruket, såsom lunnare och skotare, enligt definitionen i standarden ISO 6814:2000, och inte skogsmaskiner som är baserade på schaktmaskinschassier, enligt definitionen i standarden ISO 6165:2001.

      Traktorer indelas i följande kategorier med hänsyn till sina egenskaper:

      1) kategori T₁: hjultraktorer vars största konstruktiva hastighet är 40 km/h, vars minsta spårvidd på den av axlarna som är närmast föraren inte understiger 1,15 meter, vars vikt i olastat och körklart tillstånd överstiger 0,6 ton och vars markfria gång inte överstiger 1 meter,

      2) kategori T₂: hjultraktorer vars största konstruktiva hastighet är 40 km/h, vars minsta spårvidd understiger 1,15 meter, vars vikt i olastat och körklart tillstånd överstiger 0,6 ton och vars markfria gång inte överstiger 0,60 meter; när värdet på traktorns tyngdpunkt i höjdled mätt från marken, delat med medelvärdet för axlarnas minsta spårvidd, är större än 0,90, begränsas emellertid den största konstruktiva hastigheten till 30 km/h,

      3) kategori T₃: hjultraktorer vars största konstruktiva hastighet är 40 km/h och vars vikt i olastat och körklart tillstånd är högst 0,6 ton,

      4) trafiktraktor: lastbärande traktorer med hydraulisk ledramstyrning som är avsedd för godstransport; en trafiktraktor är också en annan för godstransport använd traktor som är utrustad med en släpvagn vars kopplingsmassa är större än 10 ton; som trafiktraktor anses dock inte en traktor som används för sådan transport som avses i 7 § i bränsleavgiftslagen (1280/2003); största konstruktiva hastighet för en trafiktraktor är högst 50 km/h,

      5) kategori C: traktorer som drivs och styrs med hjälp av band.

      Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas vid behov bestämmelser om klasserna för traktorer.

 

15 §

Motorredskap

      Motorredskap är

      1) ett självgående fordon som är konstruerat och tillverkat för att utföra arbete och som med hänsyn till sin konstruktion inte lämpar sig för person- eller godstransport; maskiner som är monterade på en bil ska inte betraktas som motorredskap,

      2) en dragtruck som tillverkats för förflyttning av släpvagnar och transportlavetter i hamn eller på något annat terminalområde och vars största konstruktiva hastighet är högst 50 km/h, om inte fordonet ska anses vara en lastbil eller trafiktraktor.

 

16 §

Terrängfordon

      Terrängfordon är ett motordrivet fordon tillverkat för person- eller godstransport eller för dragning av andra fordon på is, i snö eller på sank mark eller för färd med marken som stöd, såsom motorsläde eller luftkuddefartyg. Som terrängfordon anses dock inte ett fordon som är avsett att framföras även på annan väg än snöskoterled.

      Motorsläde är ett terrängfordon som har medar eller band. Snöskoter är en banddriven motorsläde med plats för högst två personer utöver föraren och med en egenmassa av högst 0,5 ton.

 

17 §

Släpvagn och släpanordning

      Fordon i kategori O₁–O₄ (bilsläpvagn) är ett släpfordon.

      Bilsläpvagnar indelas i följande kategorier med hänsyn till totalmassan:

      1) fordon i kategori O₁ (lätt släpvagn) med en totalmassa som är högst 0,75 ton,

      2) fordon i kategori O₂ med en totalmassa som är större än 0,75 ton men högst 3,5 ton,

      3) fordon i kategori O₃ med en totalmassa som är större än 3,5 ton men högst 10 ton,

      4) fordon i kategori O₄ med en totalmassa som är större än 10 ton.

      Fordon i kategori R är en traktorsläpvagn avsedd för godstransport.

      Släpanordning är en bilsläpvagn eller ett släpfordon för koppling till ett annat motordrivet fordon än en bil, som inte är avsedd för person- eller godstransport eller turism.

      Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas bestämmelser om indelningen av släpvagnar i klasser med hänsyn till konstruktionen och om andra släpvagnar än bilsläpvagnar.

 

18 §

      18 § har upphävts genom L 3.4.2009/226.

 

19 §

Fordon utan motor

      Med cykel avses ett för transport av en eller flera personer eller gods tillverkat fordon som har minst två hjul, pedaler eller vevanordningar och som saknar motor. Till cyklar hänförs också fordon som har en elmotor med en effekt på högst 250 W, förutsatt att motorn fungerar endast vid trampning och kopplas ur funktion senast när hastigheten stiger till 25 km/h.

      Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas vid behov bestämmelser om klassificeringen av övriga fordon utan motor.

 

3 kap.
Närmare klassificering av fordon för särskilda ändamål

 

20 §

Räddningsbil, polisfordon och gränsbevakningsväsendets fordon

      Räddningsbil är ett för brand- och räddningsväsendet särskilt tillverkat fordon i kategori M eller N, vars totalmassa är större än 3,5 ton. En räddningsbil är också ett annat fordon i kategori M eller N, som innehas av en kommun eller av en myndighet som lyder under statens räddningsförvaltning, av en läroanstalt inom statens räddningsförvaltning eller av Luftfartsverket och som används uteslutande för uppgifter inom brand- och räddningsväsendet. En räddningsbil är också en manskapsbil som ägs av en brandkår och som har plats för minst åtta personer utöver föraren.

      Polisfordon är ett för polisen särskilt tillverkat eller utrustat fordon.

      Gränsbevakningsväsendets fordon är ett för gränsbevakningsväsendet särskilt tillverkat eller utrustat fordon.

      Genom förordning av inrikesministeriet utfärdas bestämmelser om den konstruktion och utrustning samt de färger som räddningsväsendet förutsätter i fråga om räddningsbilar samt om utrustning, färgsättning och emblem på polisfordon och gränsbevakningsväsendets fordon. Färgsättning och emblem på polisfordon och gränsbevakningsväsendets fordon enligt en sådan förordning får inte användas på andra fordon. Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas bestämmelser om igenkänningslyktor, varningslyktor och ljudsignalanordningar på räddningsbilar, polisfordon och gränsbevakningsväsendets fordon.

 

21 §

Ambulans

      Ambulans är ett fordon i kategori M som har tillverkats för transport av sjuka eller skadade människor och som har specialutrustning för detta ändamål.

      I bilskattelagen bestäms vid behov om konstruktionen hos och utrustning i ambulanser som är befriade från skatt eller för vilka betalas nedsatt skatt. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas vid behov bestämmelser om ambulansers noggrannare klassificering, dimensionering av karosseri och patientutrymme, prestanda samt medicinsk och annan utrustning. Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas bestämmelser om ambulansers kontrollampor, varningslyktor och ljudsignalanordningar.

 

22 §

Husbil

      Husbil är ett fordon i kategori M som har tillverkats för ett särskilt ändamål och där boendemöjligheterna inbegriper minst följande ordentligt fastsatta utrustning:

      1) sittplatser och bord som kan vara lätta att avlägsna,

      2) sovplatser som kan göras om av sittplatser,

      3) kokmöjligheter,

      4) förvaringsutrymmen.

      I bilskattelagen bestäms vid behov om konstruktionen hos och utrustningen i husbilar som är befriade från skatt eller för vilka betalas nedsatt skatt.

 

23 §

Likbil

      Likbil är ett fordon i kategori M som är avsett för transport av avlidna och som har specialutrustning för detta ändamål.

      I bilskattelagen bestäms vid behov om innehav av samt konstruktion, utrustning och färg hos likbilar som är befriade från skatt eller för vilka betalas nedsatt skatt.

 

24 §

Museifordon

      Ett besiktningsställe godkänner på basis av ett utlåtande som utfärdats högst sex månader tidigare av en landsomfattande registrerad museifordonsförening som museifordon ett fordon för vilket det har förflutit minst 30 år sedan utgången av tillverkningsåret och som har hållits i ett skick som motsvarar originalskicket eller restaurerats på behörigt sätt.

      Trafiksäkerhetsverket kan utfärda föreskrifter om restaurering av museifordon och om utbyte av komponenter till sådana som är trafiksäkrare samt om innehållet i utlåtandet som avses i 1 mom.

 

4 kap.
Fordons konstruktion, manöverorgan, utrustning och miljöegenskaper

 

25 §

Fordons konstruktion, manöverorgan och utrustning

      För att tryggt kunna användas i trafik skall

      1) fordon ha en pålitlig och funktionssäker styrinrättning,

      2) motordrivna fordon, cyklar samt släpvagnar till bil eller trafiktraktor ha en färdbroms,

      3) fordon ha däck och fälgar eller band eller medar som motsvarar den belastning de utsätts för,

      4) motordrivna fordon ha ett brandsäkert bränslesystem,

      5) fordon ha behövliga strålkastare och lyktor, reflektorer och reflekterande identifieringsskyltar,

      6) fordon ha en varningstriangel, om fordonets totala massa är större än 500 kg,

      7) fordon i kategori M och N₁ i förarhytt och passagerarutrymme ha sådana konstruktioner och anordningar som skyddar förare och passagerare vid samman­stötning,

      8) fordon erbjuda föraren tillräcklig sikt framåt, åt sidan och bakåt; sikten bakåt får vid behov ordnas med hjälp av backspeglar eller något annat motsvarande system,

      9) fordon vilkas förarhytt är sluten vara försedda med vindruta och behövliga anordningar för att säkerställa sikten genom vindrutan i alla väderförhållanden,

      10) fordon ha behövliga anordningar och konstruktioner för att skydda lätta fordon vid sammanstötningar,

      11) motordrivna fordon och cyklar ha en ljudsignalanordning,

      12) motordrivna fordon ha en hastighetsmätare samt fordon i kategori M₂, M₃, N₂ och N₃ en hastighetsbegränsare,

      13) fyr- eller flerhjuliga motordrivna fordon ha en backningsanordning.

(30.12.2004/1328)

      Fordon i kategori M₁ som används i tillståndspliktig persontrafik skall ha en taxameter. Andra fordon får inte ha en taxameter.

      Fordon i kategori M₁, N₁ och L_3e–L_7e skall vara försedda med en anordning som förhindrar olovlig användning av fordonet.

      Om färdskrivare bestäms i rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter. Utöver vad som bestäms i förordningen skall trafiktraktorer ha en färdskrivare när de används i tillståndspliktig godstrafik.

 

26 §

Tillverkningsnummer och tillverkarskylt

      Ett motordrivet fordon och en släpvagn som används i trafik ska ha ett tillverkningsnummer som getts av tillverkaren, Trafiksäkerhetsverket, ett besiktningsställe eller en utländsk myndighet som sköter fordonsregistrering. En bil och dess släpvagn, ett fordon i kategori L och en traktor ska dessutom ha en tillverkarskylt.

 

27 §

Närmare bestämmelser om fordons konstruktion, manöverorgan och utrustning

      Närmare bestämmelser om konstruktion, manöverorgan och utrustning hos samt tillverkningsnummer och tillverkarskylt för fordon som används i trafik utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet. Genom förordning av kommunikationsministeriet kan föreskrivas sådana undantag från kraven på konstruktion, manöverorgan och utrustning som beror på fordonets användningsändamål, trafiksäkerhetskraven och möjligheterna att i tekniskt hänseende uppfylla kraven.

      Genom förordning av kommunikationsministeriet bestäms om Trafiksäkerhetsverkets befogenheter att bevilja enskilda undantag från de bestämmelser som med stöd av denna lag utfärdats om fordons konstruktion, manöverorgan och utrustning. Undantagen får inte äventyra trafiksäkerheten eller snedvrida konkurrensen.

 

28 §

Begränsning av skadliga utsläpp och energiförbrukningen samt av övriga konsekvenser för miljön

      Den energiförbrukning och de växthusgasutsläpp samt de skadliga utsläpp, såsom gasformiga utsläpp, partikelutsläpp, buller och elektromagnetiska störningar, som orsakas av fordon avsedda för transportändamål får inte överskrida den allmänna tekniska nivån då fordonet tillverkades.

 

29 §

Närmare bestämmelser om begränsning av skadliga utsläpp och energiförbrukningen samt av övriga konsekvenser för miljön

      Närmare bestämmelser om begränsning av energiförbrukningen och växthusgasutsläppen samt de övriga skadliga utsläppen, såsom gasformiga utsläpp, partikelutsläpp, buller och elektromagnetiska störningar, som orsakas av fordon som är avsedda för transportändamål och som används i trafik utfärdas vid behov genom förordning av kommunikationsministeriet.

 

29 a §

Krav på fordon som begagnade förts in i landet

      Ett fordon som begagnat förts in i landet och registreras första gången eller annars tas i bruk i trafik första gången i Finland eller någon annanstans ska uppfylla de tekniska krav som gäller i Finland då fordonet första gången tas i bruk eller därefter.

      Vid första registrering av bilar eller bilsläpvagnar som begagnade förts in i landet någon annanstans ifrån än från en EES-stat eller från landskapet Åland och som tagits i bruk där första gången inom en kortare period än sex månader ska fordonet föras till enskilt godkännande, om det inte har EG-typgodkänts.

 

5 kap.
Typgodkännande och CE-märkning

 

30 §

Typgodkännande

      Med EG-typgodkännande avses typgodkännanden enligt Europeiska gemenskapens rättsakter om typgodkännande av nya fordon och av system, komponenter och separata tekniska enheter i dessa. EG-typgodkännande av hela fordon baserar sig på följande direktiv:

      1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon,

      2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG om typgodkännande av två- eller trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG,

      3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG.

      Med EG-typgodkännande av små serier avses EG-typgodkännanden som i enlighet med de rättsakter som nämns i 1 mom. 1 eller 3 punkten beviljas nya fordon av en typ som tillverkas i ett begränsat antal.

      Med E-typgodkännande avses typgodkännanden enligt de reglementen, nedan E-reglementet, som bifogats överenskommelsen om förenhetligande av villkoren för typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon samt om ömsesidigt erkännande av sådant godkännande (FördrS 70/1976), nedan Genèveöverenskommelsen.

      Med nationellt typgodkännande avses typgodkännanden i Finland av nya fordon eller utrustning.

      Med nationellt typgodkännande av små serier avses nationella typgodkännanden som i enlighet med de EU-rättsakter som nämns i 1 mom. beviljas nya fordon av en typ som tillverkas i ett begränsat antal.

 

31 §

Tillämpningsområdet för typgodkännanden

      EG-typgodkännande beviljas system, komponenter eller separata tekniska enheter samt fordon i kategori M, N, O, L och T₁–T₃ eller motorredskap. Nationellt typgodkännande beviljas andra fordon och annan utrustning avsedda för vägtrafik samt motorredskap. Vid typgodkännande av små serier tillämpas kvantitativa begränsningar som baserar sig på de rättsakter som nämns i 30 § 1 mom. E-typgodkännande beviljas system, komponenter och separata tekniska enheter.

 

32 §

Typgodkännandeskyldighet

      Nya fordon i kategori M, N, O, L och T₁–T₃ som säljs för användning i vägtrafik eller registreras första gången ska vara EG-typgodkända eller nationellt typgodkända i små serier.

      System, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för fordon som avses i 1 mom. och säljs separat ska vara EG- eller E-typgodkända. Genom förordning av kommunikationsministeriet kan dock utfärdas bestämmelser om undantag från detta i enlighet med de rättsakter som nämns i 30 § 1 mom.

      Med avvikelse från 1 mom. får följande nya fordon föras till registreringsbesiktning för konstaterande av överensstämmelse med kraven:

      1) fordon i kategori L eller T₁–T₃ som tillverkats eller förts in i landet som enskilda exemplar för användning i vägtrafik och som inte är EG-typgodkända eller nationellt typgodkända i små serier,

      2) fordon i kategori M, N eller O som är nationellt typgodkända i små serier i en annan EES-stat eller i landskapet Åland och vilkas nationella typgodkännande av små serier Finland har erkänt så som avses i 39 a § 2 mom.,

      3) fordon i kategori M, N och O som godkänts enskilt i en annan EES-stat eller i landskapet Åland,

      4) andra fordon än fordon i kategori M, N eller O som färdigställts under den sista etappen vid etappvist typgodkännande.

I 50 b § bestäms om rätt att bevilja enskilt godkännande av fordon i kategori M, N och O.

 

32 a §

Tillverkarens ansvar inför typgodkännandemyndigheten

      Fordonets, systemets, komponentens, den separata tekniska enhetens och utrustningens tillverkare svarar inför den typgodkännandemyndighet som nämns i 34 § för typgodkännandet av den produkt han tillverkar samt för produktionens överensstämmelse oavsett om tillverkaren har deltagit i alla tillverkningsskeden i fråga om produkten. Vid etappvist typgodkännande svarar varje tillverkare inför typgodkännandemyndigheten för godkännandet av fordonet och produktionens överensstämmelse i fråga om de system, komponenter, separata tekniska enheter och den utrustning som har tillfogats eller ändrats under det aktuella tillverkningsskedet i fråga om fordonet.

 

32 b §

Utseende av tillverkarens representant

      Fordonets, komponentens, systemets, den separata tekniska enhetens och utrustningens tillverkare som ansöker om EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande och är etablerad utanför en EES-stat ska utse en representant som är etablerad i en EES-stat. När det är fråga om annat nationellt typgodkännande än nationellt typgodkännande av små serier, ska tillverkarens representant vara etablerad i Finland.

 

33 §

Den som ansöker om godkännande

      Typgodkännande söks av fordonets, systemets, komponentens, den separata tekniska enhetens eller utrustningens tillverkare eller av tillverkarens representant.

 

34 §

Typgodkännandemyndighet

      I Finland är Trafiksäkerhetsverket typgodkännandemyndighet i fråga om fordon i kategori M, N, L, O, T₁-T₃, C och R, trafiktraktorer, motorredskap och terrängfordon liksom system, komponenter, separata tekniska enheter och utrustning i dessa.

 

34 a §

Behörig myndighet i fråga om ärenden som gäller CE-märkta produkter

      Om det i denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser förutsätts påvisande av överensstämmelse genom CE-märkning i fråga om en cykel, en snöskoter, en komponent, ett system eller en separat teknisk enhet är Trafiksäkerhetsverket behörig myndighet.

 

35 §

Beviljande av typgodkännande

      Typgodkännandemyndigheten beviljar typgodkännande av fordon eller system i fråga om sådana färdiga fordonstyper och system som stämmer överens med de informationsdokument som fordonstillverkaren företer och som uppfyller de krav som uppställts för färdiga fordon eller system. I 45 och 46 § finns bestämmelser om de åtgärder för säkerställande av produktionens överensstämmelse som krävs innan typgodkännande beviljas.

      Typgodkännandemyndigheten beviljar etappvist typgodkännande för sådana ofullbordade fordonstyper som stämmer överens med informationsdokumenten och som uppfyller de krav som uppställts för fordonet utifrån tillverkningsskedet för fordonstypen.

      Typgodkännandemyndigheten beviljar typgodkännande av komponenter, separata tekniska enheter eller utrustning i fråga om sådana typer av komponenter, separata tekniska enheter eller utrustning som stämmer överens med informationsdokumenten och som uppfyller de krav som uppställts för komponenterna, de separata tekniska enheterna eller utrustningen.

      Över typgodkännandet ges ett intyg över typgodkännande. I godkännandet kan vid behov inkluderas begränsningar i fråga om användningen av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter eller utrustning och sådana villkor för installation av system, komponenter, separata tekniska enheter eller utrustning som beror på säkerhetskrav eller på komponenternas, de separata tekniska enheternas eller utrustningens egenskaper.

      Vid beviljande av godkännande tillämpas i fråga om EG-typgodkännande och nationellt typgodkännande av små serier det förfarande som föreskrivs i de rättsakter som nämns i 30 § 1 mom. och i fråga om E-typgodkännande det förfarande som föreskrivs i Genèveöverenskommelsen.

 

36 §

Påvisande av överensstämmelse med kraven vid typgodkännande

      Den överensstämmelse med kraven som avses i 35 § påvisas genom att den som ansöker om godkännande lämnar in ett intyg över typgodkännande som utfärdats av en godkännandemyndighet i en annan EES-stat eller i landskapet Åland eller i en stat som tillämpar E-reglementet i fråga eller genom kontroller, mätningar, tester och kalkyler som utförs av en utsedd teknisk tjänst.

      Med avvikelse från 1 mom. kan överensstämmelse med kraven för nationellt typgodkännande samt överensstämmelse med andra krav än sådana där det krävs fullständig överensstämmelse enligt den rättsakt som nämns i 30 § 1 mom. 1 punkten och som tillämpas vid EG-typgodkännande av små serier påvisas också på basis av en utredning av en godkänd sakkunnig enligt 48 § eller till smärre delar genom kontroller, mätningar, tester och kalkyler som utförs av typgodkännandemyndigheten. Vid nationellt typgodkännande kan typgodkännandemyndigheten som bevis på överensstämmelse godkänna även en utredning om överensstämmelse som gjorts av en teknisk tjänst som anmälts av en annan EES-stat eller en stat som tillämpar E-reglementet i fråga.

      Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas bestämmelser om förfaranden för påvisande av överensstämmelse med de övriga krav enligt 2 mom. som inte förutsätter fullständig överensstämmelse och som tillämpas vid EG-typgodkännande av små serier och överensstämmelse i fråga om nationellt typgodkännande samt om när överensstämmelse med kraven kan påvisas på basis av en i 2 mom. avsedd utredning av en godkänd sakkunnig.

 

36 a §

Förutsättningar för CE-märkning

      En cykel, ett fordons komponent, ett system eller en separat teknisk enhet anses överensstämma med de krav som ställs, om tillverkaren har avgett en försäkran om överensstämmelse och på produkten gjort en CE-märkning eller om överensstämmelse på annat sätt har påvisats så som föreskrivs särskilt.

      De tester och kontroller av produkten som förutsätts för CE-märkningen och krävs i bestämmelserna för kvalitetssäkring av produktionen skall göras i tid och enligt kraven.

3 mom. har upphävts genom L 3.4.2009/226.

      Tester och kontroller som sker i syfte att påvisa överensstämmelse med gällande krav och säkra kvaliteten får utföras enbart av en sådan teknisk tjänst som av ett behörigt ministerium är godkänt och anmält till Europeiska gemenskapernas kommission och de övriga medlemsländerna eller av en i 48 § avsedd teknisk tjänst.

 

37 §

Vägran att bevilja typgodkännande

      Om typgodkännandemyndigheten bedömer att en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller kraven enligt 35 § utgör en allvarlig fara för trafiksäkerheten eller allvarligt skadar miljön eller hälsan, kan typgodkännandemyndigheten vägra att meddela typgodkännande. Typgodkännandemyndigheten ska utan hinder av bestämmelserna om sekretess utan dröjsmål underrätta godkännandemyndigheterna i de övriga EES-staterna och i landskapet Åland, godkännandemyndigheterna i de stater som tillämpar E-reglementet i fråga och Europeiska gemenskapernas kommission om att godkännande vägrats samt uppge grunderna för sitt beslut. Någon underrättelse behövs dock inte om att ansökan om typgodkännande har avslagits.

 

38 §

Ändringar i typgodkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter

      Innehavaren av ett typgodkännande skall underrätta godkännandemyndigheten om ändringar i typgodkända fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter. Godkännandemyndigheten beslutar om ändringarna förutsätter nya mätningar, tester, kalkyler eller kontroller och om det är fråga om en utvidgning av det ursprungliga typgodkännandet, och meddelar innehavaren av typgodkännandet detta.

      Närmare bestämmelser om förfarandet vid ändring av beviljat typgodkännande utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

39 §

Register över typgodkännanden

      Typgodkännandemyndigheten ska föra ett register över de typgodkännanden den beviljat och över sådana typgodkännanden av fordon om vilka den får uppgifter av godkännandemyndigheter i de övriga EES-staterna, i landskapet Åland eller i de stater som tillträtt Genèveöverenskommelsen eller av fordonstillverkare eller dessas representanter. I registret antecknas de uppgifter som finns i intyget över typgodkännande av fordonstypen och de testresultat som fogats till intyget.

      De uppgifter i registret över typgodkännanden som innehåller affärs- och yrkeshemligheter får utan hinder av bestämmelserna om sekretess ges till

      1) besiktningsförrättare för utförande av i lag eller med stöd av lag föreskrivna besiktningsuppdrag,

      2) avtalsregistrerare för utförande av i lag eller med stöd av lag föreskrivna registreringsuppdrag,

      3) den tekniska tjänst som på basis av ett avtal med produkttillverkaren övervakar produktionens överensstämmelse för utförande av tillsynsuppdrag,

      4) beviljare av enskilda godkännanden för ett enskilt godkännande av ett fordon,

      5) fordonskontrollanter för uppdrag som utförs i samband med teknisk vägkontroll.

 

39 a §

Erkännande av typgodkännanden

      Finland erkänner EG-typgodkännanden och E-typgodkännanden som andra EES-stater eller landskapet Åland i enlighet med de rättsakter som nämns i 30 § 1 mom. har beviljat färdiga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter eller färdig utrustning, samt ett EG- eller E-typgodkännande som beviljats ett fullbordat tillverkningsskede för fordon som typgodkänns etappvis.

      Finland erkänner ett nationellt typgodkännande av små serier som andra EES-stater och landskapet Åland i enlighet med de rättsakter som nämns i 30 § mom. 1 punkten har beviljat fordon, om det inte finns grundad anledning att misstänka att de tekniska bestämmelser enligt vilka godkännandet har beviljats inte motsvarar åtminstone de tekniska krav som i Finland gäller för nationellt typgodkännande av små serier.

      Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om förfaranden, tidsfrister och erhållande av tekniska uppgifter ur godkännandehandlingarna i fråga om

      1) beviljande av erkännande av ett nationellt typgodkännande av små serier som beviljats av en annan EES-stat eller landskapet Åland,

      2) sökande av erkännande hos en annan EES-stat eller landskapet Åland för ett i Finland beviljat nationellt typgodkännande av små serier,

      3) försäljning, registrering eller ibruktagande i en annan EES-stat eller i landskapet Åland av fordon som typgodkänts nationellt i Finland.

 

40 §

Närmare bestämmelser om typgodkännande

      Närmare bestämmelser om EG-typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon utfärdas genom förordning av statsrådet.

      Genom förordning av statsrådet bestäms vid behov

      1) vilka fordon som hänförs till samma typ,

      2) om anmälan av tekniska uppgifter som gäller typgodkännanden och uppgifter om godkännanden till registret över typgodkännanden och om registrering av uppgifterna i registret,

      3) om befogenheter för Trafiksäkerhetsverket att bevilja smärre enskilda undantag vid typgodkännande, om undantaget inte äventyrar trafiksäkerheten eller snedvrider konkurrensen,

      4) det högsta antal genom typgodkännande av små serier godkända fordon som får införas i registret per år,

      5) på vilka villkor ett i en annan EES-stat för fordon i kategori M, N, O, L och T₁–T₃ beviljat nationellt typgodkännande av små serier gäller i Finland,

      6) det högsta antal fordon vilka genom i Finland erkänt typgodkännande av små serier som beviljats av en annan EES-stat får införas i registret, säljas eller tas i bruk per år.

      Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om de tekniska krav enligt vilka ett i en annan EES-stat för fordon i kategori M, N, O, L och T₁–T₃ beviljat nationellt typgodkännande av små serier gäller i Finland.

      Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om förfarandet vid typgodkännande, typgodkännandets giltighet, utfärdandet av intyg över typgodkännande och den blankett som ska användas samt om underrättelserna om beviljat, ändrat, återkallat eller förvägrat godkännande till godkännandemyndigheterna i andra EES-stater och i landskapet Åland, Europeiska gemenskaperna kommission och godkännandemyndigheterna i de stater som tillämpar E-reglementet i fråga.

 

5 a kap.
Överensstämmelse hos typgodkända och CE-märkta produkter

 

41 §

Intyg över överensstämmelse och godkännandemärkningar

      Tillverkaren av EG-typgodkända fordon ska utfärda ett intyg över överensstämmelse enligt tillverkningsskedet för typgodkända fordon.

      Tillverkaren ska förse varje komponent eller separat teknisk enhet som tillverkats i enlighet med typgodkännandet med sitt kommersiella märke eller sitt varumärke och med typbeteckning. Om så anges i Europeiska gemenskapens rättsakter eller i ett E-reglemente, ska varje komponent och separata tekniska enhet förses med ett typgodkännandenummer eller typgodkännandemärke. Tillverkaren behöver då inte förse komponenterna eller enheterna med ett kommersiellt märke eller varumärke och typbeteckning.

      Närmare bestämmelser om utfärdandet av intyg över överensstämmelse för komponenter eller separata tekniska enheter samt om uppgifterna i intyget utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet kan det också bestämmas att komponenter och separata tekniska enheter inte behöver förses med varumärke eller typbeteckning eller andra godkännandemärkningar, om Europeiska gemenskapens lagstiftning eller en internationell överenskommelse som är bindande för Finland inte kräver ett sådant märke eller en sådan märkning.

 

41 a §

Påvisande av överensstämmelse genom CE-märkning

      En cykel, en snöskoter, ett fordons komponent, ett system eller en separat teknisk enhet ska CE-märkas av tillverkaren, tillverkarens representant eller den som svarar för utsläppande av produkten på marknaden, om märkning förutsätts i mera detaljerade bestämmelser som avser produkten.

      Om produktens överensstämmelse med gällande krav har konstaterats genom en typgranskning, skall i märkningen införas även identifikationsnumret för den anmälda tekniska tjänst som har utfört granskningen. Om det i ett direktiv som med stöd av denna lag skall tillämpas på produkten eller i någon annan bestämmelse förutsätts andra anteckningar, skall dessa fästas vid produkten i enlighet med ifrågavarande bestämmelser. Andra anteckningar får inte göra det svårare att se CE-märkningen.

      Lagen om att vissa produkter skall förses med CE-märkning (1376/1994) skall följas vid användning av CE-märkning.

 

42 §

Åtgärder som förutsätts när i Finland godkända typer inte stämmer överens med kraven

      Om typgodkännandemyndigheten konstaterar eller får kännedom om att fordon, komponenter, separata tekniska enheter eller utrustning som den har godkänt inte stämmer överens med kraven på den typ som typgodkännandemyndigheten har godkänt, ska typgodkännandemyndigheten vidta befogade åtgärder för att säkerställa att de tillverkade fordonen, komponenterna, separata tekniska enheterna eller utrustningen på nytt fås att stämma överens med kraven på den godkända typen. I detta syfte har typgodkännandemyndigheten rätt att

      1) temporärt eller permanent förbjuda att sådana fordon, komponenter eller separata tekniska enheter eller sådan utrustning som inte uppfyller kraven tillverkas, saluförs, säljs eller överlåts på annat sätt samt används,

      2) kräva att sådana ändringar görs i fordonen, komponenterna, de separata tekniska enheterna eller utrustningen att kraven uppfylls, och kräva att resultatet påvisas,

      3) förplikta den som tillverkar, importerar eller säljer fordonen, komponenterna, de separata tekniska enheterna eller utrustningen att offentligt meddela att dessa inte stämmer överens med kraven samt själv lämna ett sådant meddelande på tillverkarens, importörens eller säljarens bekostnad,

      4) förplikta tillverkaren, importören eller säljaren att ersätta kostnaderna för testning och undersökning, om typgodkännandemyndigheten utövar någon av de rättigheter som avses i 1–3 punkten.

      Typgodkännandemyndigheten kan förena förbudet samt ändrings- eller anmälningsuppmaningen med vite eller hot om tvångsutförande så som bestäms i viteslagen (1113/1990). Typgodkännandemyndigheten betalar kostnaderna för en åtgärd som vidtas genom tvångsutförande. Kostnaderna får utan dom eller beslut drivas in hos parten i den ordning som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

      Om de åtgärder som avses i 1 och 2 mom. inte leder till ett resultat enligt 1 mom., kan typgodkännandemyndigheten vid behov återkalla typgodkännandet.

 

43 §

Anmälan om att i Finland godkända typer inte stämmer överens med kraven

      Om det i de fall som avses i 42 § är fråga om EG-typgodkännande, ska typgodkännandemyndigheten underrätta godkännandemyndigheterna i de övriga EES-staterna och i landskapet Åland samt Europeiska gemenskapernas kommission om de åtgärder som vidtagits, om så förutsätts i en EU-rättsakt. Anmälan ska göras utan dröjsmål i enlighet med det förfarande som anges i de rättsakter som nämns i 30 § 1 mom. Om det är fråga om typgodkännande med stöd av Genèveöverenskommelsen, ska typgodkännandemyndigheten underrätta godkännandemyndigheterna i de stater som tillämpar det aktuella reglementet om de åtgärder som vidtagits. En sådan anmälan får göras utan hinder av bestämmelserna om sekretess.

 

44 §

I annan stat godkända typer som inte stämmer överens med kraven

      Om typgodkännandemyndigheten bedömer att fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som godkänts i en annan EES-stat eller, om det är fråga om godkännande med stöd av Genèveöverenskommelsen, i en stat som tillämpar E-reglementet i fråga, och som åtföljs av ett intyg över överensstämmelse eller godkännandemärke inte stämmer överens med kraven på den godkända typen, ska typgodkännandemyndigheten begära att den stat som meddelat typgodkännandet ska kontrollera att tillverkade fordon, komponenter eller separata tekniska enheter stämmer överens med kraven på den godkända typen.

 

44 a §

Bristande överensstämmelse hos CE-märkta produkter

      Om en behörig myndighet observerar att en cykel, en snöskoter, en komponent, ett system eller en separat teknisk enhet som släppts ut på marknaden och vars överensstämmelse med gällande krav är påvisad genom CE-märkning inte motsvarar de krav som ställs på produkten, ska den behöriga myndigheten handla så som bestäms i 42 § 1 och 2 mom. för att avlägsna sådana produkter från marknaden och begränsa deras fria rörlighet.

      Den behöriga myndigheten ska underrätta kommissionen om vidtagna marknadstillsynsåtgärder i enlighet med vad som förutsätts i fråga om cykeln, snöskotern, komponenten, systemet eller den separata tekniska enheten i direktiv som tillämpas med stöd av denna lag eller i någon annan bestämmelse.

 

44 b §

Bristande överensstämmelse hos komponenter, separata tekniska enheter och cyklar

      Om tillsynsmyndigheten observerar eller får kännedom om att sådana i 6 § 3 mom. avsedda komponenter eller separata tekniska enheter, som inte behöver ha godkänts särskilt för transportändamål, eller cyklar importeras, tillverkas för försäljning i Finland, saluförs, säljs eller överlåts på annat sätt, ska tillsynsmyndigheten förfara enligt 42 § 1 och 2 mom.

      Om åtgärder enligt 42 § 1 och 2 mom. inte leder till att komponenter, separata tekniska enheter eller cyklar fås att uppfylla kraven, kan tillsynsmyndigheten bestämma att de komponenter, separata tekniska enheter eller cyklar som tillverkaren, importören och säljaren har i sin besittning ska förstöras eller bestämma hur det annars ska förfaras i fråga om dessa.

 

45 §

Tillsyn över överensstämmelse vid produktion

      Vid överlåtelse av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter ska tillverkaren och tillverkarens representant se till att fordonet, systemet, komponenten eller den tekniska enheten till sin konstruktion och utrustning samt sitt skick stämmer överens med den godkända typen eller förutsättningarna för CE-märkningen.

      Tillverkaren eller tillverkarens representant ska utan dröjsmål underrätta typgodkännandemyndigheten om sådana uppgifter om bristande överensstämmelse hos en typ som kan leda till att typgodkännandet återkallas.

      Innan typgodkännande beviljas ska typgodkännandemyndigheten försäkra sig om ett tillräckligt förfarande som garanterar effektiv tillsyn över produktionens överensstämmelse.

      Utöver vad som bestäms i denna lag ska vid tillsynen över produktionens överensstämmelse tillämpas i fråga om EG-typgodkännande de förfaranden som föreskrivs i de rättsakter som nämns i 30 § 1 mom., och i fråga om E-typgodkännande det förfarande som föreskrivs i Genèveöverenskommelsen. Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om hur förfarandena ovan ska tillämpas på tillsynen över produktionens överensstämmelse för nationellt typgodkännande.

      Vid bedömning av och därmed förknippad tillsyn över överensstämmelse i fråga om en produkt som certifierats med CE-märkning iakttas vad som bestäms om produkten i det direktiv eller i de bestämmelser som utfärdats om genomförande av direktivet och som med stöd av denna lag ska tillämpas på produkten.

 

46 §

Avtal om tillsyn över produktionens överensstämmelse

      Innan typgodkännande beviljas ska den som ansöker om godkännande ingå ett avtal om tillsyn över produktionens överensstämmelse. Den som ansöker om EG- eller E-typgodkännande ska ingå ett avtal med en utsedd teknisk tjänst. Den som ansöker om nationellt typgodkännande ska ingå ett avtal med antingen en utsedd teknisk tjänst eller en sådan godkänd sakkunnig som avses i 48 §. Avtalet ska fogas till dokumenten i ansökan om typgodkännande.

      Den som ansöker om godkännande kan ingå det avtal som avses i 1 mom. med typgodkännandemyndigheten, om det inte skäligen går att finna en utsedd teknisk tjänst eller en godkänd sakkunnig som utför tillsyn över produktionens överensstämmelse. Avtalet med typgodkännandemyndigheten ingås för viss tid, högst fem år.

      I avtalet om tillsyn över produktionens överensstämmelse avtalas om hur tillsynen ska verkställas. Kostnaderna för tillsynen över överensstämmelse betalas av den som ansökt om godkännande eller bedömning. Närmare bestämmelser om innehållet i avtalet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Innehavaren av ett typgodkännande ska utan dröjsmål underrätta typgodkännande­myndigheten om att avtalet om tillsyn över produktionens överensstämmelse har ändrats eller upphört att gälla.

 

46 a §

Behörighet för den som utför tillsyn över överensstämmelse

      Typgodkännandemyndigheten får när som helst kontrollera tillsynsmetoderna i fråga om överensstämmelse vid produktionsenheterna för de produkter den godkänt.

      Typgodkännandemyndigheten, den utsedda tekniska tjänsten och den godkända sakkunniga har rätt att för tillsynen

      1) få tillträde till platser där fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas, lagras, säljs, installeras, repareras och kontrolleras,

      2) ta prov på produktionen och med bestämda intervaller utföra tester eller kalkyler som föreskrivs i standarder som tillämpas med stöd av denna lag, i Europeiska gemenskapens rättsakter eller E-reglementen,

      3) vid behov få tillgång till material som behövs för att kontrollera kvaliteten och överensstämmelsen i fråga om varje godkänd typ eller CE-märkt produkt,

      4) kontrollera tillsynsmetoderna i fråga om produktionens överensstämmelse.

      Kontroll och tillsyn får inte verkställas i lokaler som används för permanent boende. Om den tekniska tjänsten eller den godkända sakkunniga verkställer tillsynen över överensstämmelse med stöd av ett avtal som avses i 46 § 1 mom., ska den tekniska tjänsten eller den godkända sakkunniga iaktta vad som bestäms i förvaltningslagen (434/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och språklagen (423/2003).

      Om tillsynen över produktionens överensstämmelse i fråga om en typgodkänd produkt inte verkställs så som förutsätts i bestämmelserna och det avtal om tillsyn över produktionens överensstämmelse som avses i 46 § 1 mom., kan typgodkännandemyndigheten ge tillverkaren en anmärkning eller varning. Om anmärkningen eller varningen inte leder till att bristerna i verksamheten avhjälps inom utsatt tid, kan typgodkännandemyndigheten för viss tid eller helt och hållet återkalla sitt typgodkännande.

 

46 b §

När typgodkännanden upphör att gälla

      Giltighetstiden för ett typgodkännande av fordon löper ut, om

      1) nya bestämmelser om registrering, försäljning eller ibruktagande av fordonet träder i kraft och typgodkännandet inte har uppdaterats så att det motsvarar bestämmelserna,

      2) tillverkningen av det typgodkända fordonet upphör slutgiltigt,

      3) giltighetstiden för det tillstånd som avses i 78 § löper ut, eller

4) typgodkännandemyndigheten återkallar typgodkännandet.

Innehavaren av typgodkännande av fordon ska utan dröjsmål underrätta typgodkännandemyndigheten om att typgodkännandet giltighetstid löper ut enligt 1 mom. 1 och 2 punkten.

      Närmare bestämmelser om hur giltighetstiden för ett typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter löper ut utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

5 b kap.
Krav som gäller tekniska tjänster

 

47 §

Utsedda tekniska tjänster

      Utsedda tekniska tjänster ska för påvisande av överensstämmelse utföra i 36 § avsedda eller med kvalitetskontrollen förknippade i 45 § 4 mom. avsedda kontroller, mätningar, tester, kalkyler och bedömningar eller de tester och bedömningar som behövs för påvisande av överensstämmelse hos komponenter och utrustning som avses i 78 § 2 mom. Ett godkännande som utsedd teknisk tjänst kan av särskilda skäl beviljas för viss tid. Tillverkaren kan godkännas som utsedd teknisk tjänst endast om så föreskrivs i den rättsakt av Europeiska gemenskapen som gäller de aktuella tekniska kraven. Typgodkännandemyndigheten kan godkännas som utsedd teknisk tjänst om myndigheten uppfyller kraven i denna paragraf.

      Typgodkännandemyndigheten godkänner de utsedda tekniska tjänsterna på basis av en bedömning utifrån ansökan, om den tekniska tjänsten uppfyller kraven i följande standarder i fråga om den aktuella verksamheten:

      1) standarden SFS-EN ISO/IEC 17025 som gäller testning för bedömning av överensstämmelse hos produkter,

      2) standarden SFS-EN ISO/IEC 17020 som gäller tillsyn över tillverkarens eller en tredje parts testning för bedömning av produktionens överensstämmelse,

      3) standarden SFS-EN ISO/IEC 17021 som gäller bedömning av tillverkarens förfaranden för tillsyn över produktionens överensstämmelse,

      4) standarden SFS-EN ISO/IEC 17020 som gäller testning för bedömning av produktionens överensstämmelse.

      På de villkor som avses i de standarder som nämns i 2 mom. får utsedda tekniska tjänster för utförandet av kontroller, mätningar, tester och kalkyler som entreprenör anlita en extern, kvalificerad tjänst med tillverkarens samtycke eller tillverkarens laboratorium eller mät- och testanordningar. Den utsedda tekniska tjänsten svarar för de kontroller, mätningar, tester, kalkyler och bedömningar som den anlitade tjänsten eller det anlitade laboratoriet gör och sörjer för att entreprenören följer de standarder som förutsätts för verksamheten. Om typgodkännandemyndigheten beslutar vilken entreprenör som ska anlitas, svarar typgodkännandemyndigheten för entreprenörens agerande.

 

47 a §

Bedömning av utsedda tekniska tjänsters kompetens

      För bedömning av en teknisk tjänsts kompetens ska typgodkännandemyndigheten tillsätta en bedömningsgrupp med medlemmar som är oavhängiga av den verksamhet som bedömningen gäller och som har de särskilda kunskaper om det tekniska område på vilket den tekniska tjänsten kommer att bedriva verksamhet. Bedömningsgruppens beslut om utseende av den tekniska tjänsten ska basera sig på en bedömningsrapport utifrån uppgifterna i de dokument som den ansökande tekniska tjänsten har lämnat in och utifrån bedömning av den tekniska tjänsten på plats. Som ett led i bedömningen godkänns ett giltigt ackrediteringsintyg som visar att kraven enligt de standarder som nämns i 47 § 2 mom. uppfylls som ett kompenserande bevis i stället för bedömning av den tekniska tjänstens kompetens och bedömning av den tekniska tjänstens verksamhet på plats.

      Kompetensområdet för den tekniska tjänst som utses ska omfatta alla de bestämmelser och den verksamhet i fråga om vilka den tekniska tjänsten ansöker om att bli utsedd. Den som utför testning för bedömningen av överensstämmelse med kraven får inte för samma uppdragsgivares räkning vara ledande bedömare av tillsynen över produktionens överensstämmelse.

      Den tekniska tjänsten ska ha en ansvarsförsäkring som motsvarar omfattningen av dess verksamhet för att ersätta andra än indirekta skador som den tekniska tjänstens verksamhet orsakar en tillverkare eller tredje parter.

 

48 §

Godkända sakkunniga

      Typgodkännandemyndigheten kan på ansökan godkänna en teknisk tjänst, en organisation som utför testning eller en enskild sakkunnig som godkänd sakkunnig för att utföra i 36 § 2 mom., 45 § 4 mom. eller 50 e § 2 mom. avsedda utredningar eller utredningar som krävs för registrerings- ändrings- eller kopplingsbesiktning inom sitt kompetensområde som typgodkännandemyndigheten särskilt slagit fast i sitt beslut. Den godkända sakkunniga ska ha de anordningar som förutsätts för uppgifterna och yrkeskunnig personal. Vid bedömning av anordningarna och personalens kompetens iakttas i tillämpliga delar kraven enligt de standarder som nämns i 47 § 2 mom. 1 och 2 punkten och förfarandet enligt 47 a § 1 mom.

      Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om innehållet i de utredningar som avses i 1 mom. och om innehållet i de intyg som gäller eventuella kontroller, tester och kalkyler som behövs för utredningarna och i den beskrivning av verksamheten för godkända sakkunniga som förutsätts för beslut om godkännande.

      Genom förordning av kommunikationsministeriet bestäms vid behov om användningen av sådana utredningar som avses i 1 mom. som bevis på överensstämmelse vid ändrings- och kopplingsbesiktning.

 

49 §

Tillsyn över utsedda tekniska tjänster och godkända sakkunniga

      De utsedda tekniska tjänsterna och de godkända sakkunniga ska föra register över sina kontroller, mätningar, tester, kalkyler och utredningar. De utsedda tekniska tjänsterna och de godkända sakkunniga ska underrätta typgodkännandemyndigheten om de upphör med sin verksamhet eller verksamheten ändras så att villkoren för utseende eller godkännande inte längre uppfylls.

      Typgodkännandemyndigheten övervakar de utsedda tekniska tjänsternas och de godkända sakkunnigas verksamhet i fråga om den verksamhet som dessa med stöd av 47 eller 48 § har godkänts att utöva, och säkerställer regelbundet att de föreskrivna kraven uppfylls. För tillsynen har typgodkännandemyndigheten och de sakkunniga som den anlitar, rätt att få tillträde till sådana lokaler i de utsedda tekniska tjänsterna och hos de godkända sakkunniga som inte används för permanent boende och där kontroller, mätningar, tester, kalkyler och utredningar görs och att utan hinder av bestämmelserna om sekretess få tillgång till material som gäller de utsedda tekniska tjänsternas och de godkända sakkunnigas oberoende samt personal, system, anordningar och redskap liksom kontroller, mätningar, tester, kalkyler och utredningar. Kostnaderna för tillsynen betalas av de utsedda tekniska tjänsterna och de godkända sakkunniga.

 

50 §

Återkallande av godkännande som beviljats en utsedd teknisk tjänst eller en godkänd sakkunnig

      Om en utsedd teknisk tjänst eller en godkänd sakkunnig inte uppfyller föreskrivna krav eller i verksamhet som avses i detta kapitel handlar i strid med bestämmelserna, kan typgodkännandemyndigheten ge en anmärkning eller varning. Om anmärkningen eller varningen som getts den utsedda tekniska tjänsten eller den godkända sakkunniga inte leder till att bristerna i verksamheten avhjälps, kan typgodkännandemyndigheten för viss tid återkalla beviljat godkännande. Godkännandet kan återkallas helt och hållet, om väsentliga brister eller försummelser framkommit i verksamheten för den utsedda tekniska tjänsten eller den godkända sakkunniga.

 

50 a §

Närmare bestämmelser om de tekniska tjänsterna

      Närmare bestämmelser om förfarandet för godkännande av utsedda tekniska tjänster, om bedömningen och om innehållet i bedömningsrapporten och om anmälan om utsedda tekniska tjänster utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov också bestämmelser om de tidsfrister, krav, begränsningar och villkor som ska uppställas i samband med godkännandet av utsedda tekniska tjänster och godkända sakkunniga och som är nödvändiga för tillbörlig verksamhet samt om offentligt tillgängliga uppgifter om kompetensområdet för de tekniska tjänsterna.

 

5 c kap.
Enskilda godkännanden

 

50 b §

Rätt som gäller enskilt godkännande

      Enskilt godkännande beviljas ett nytt fordon i kategori M, N eller O som säljs för användning i vägtrafik eller registreras första gången och som inte har typgodkänts. Ett typgodkänt fordon i kategori M, N eller O kan dock föras till enskilt godkännande, om det före den första registreringen har ändrats så att det beviljade typgodkännandet har upphört att gälla eller om det för fordonet i ett annat EES-land eller i landskapet Åland har beviljats ett sådant nationellt typgodkännande av små serier som inte har erkänts i Finland. Dessutom kan ett fordon i kategori M, N eller O som färdigställts under den sista etappen vid etappvist typgodkännande beviljas enskilt godkännande i stället för EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av små serier.

      I 29 a § 2 mom. bestäms om skyldighet att bevilja enskilt godkännande av bilar och bilsläpvagnar som begagnade förts in i landet någon annanstans ifrån än från en EES-stat eller från landskapet Åland.

 

50 c §

Krav som gäller enskilt godkännande

      Ett fordon som beviljas enskilt godkännande ska till sina miljö- och trafiksäkerhetsegenskaper uppfylla de krav som gäller för EG-typgodkännande och nationellt typgodkännande av små serier. För fordon som beviljas enskilt godkännande kan dock genom förordning av kommunikationsministeriet bestämmas om smärre undantag från de tekniska kraven på fordonet.

 

50 d §

Förfarande vid enskilt godkännande

      Fordonets tillverkare eller ägare eller, för deras räkning, en person som är stadigvarande bosatt inom en EES-stats territorium ska ansöka om enskilt godkännande.

      Vid enskilt godkännande kontrolleras fordonets identifieringsuppgifter och övriga uppgifter som behövs för registreringen. Dessutom kontrolleras om fordonet till sin konstruktion, sina mått och sin utrustning stämmer överens med bestämmelserna. Vid enskilt godkännande iakttas det förfarande som föreskrivs i den rättsakt som nämns i 30 § 1 mom. 1 punkten. Genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om enskilda godkännanden och om registeranmälan av uppgifter om enskilda godkännanden.

 

50 e §

Påvisande av överensstämmelse med kraven vid enskilt godkännande

      Komponenters, systems och separata tekniska enheters överensstämmelse med kraven kan vid enskilt godkännande påvisas

      1) genom ett av den som ansöker om godkännande inlämnat intyg över EG-typgodkännande av en godkännandemyndighet i en EES-stat eller i landskapet Åland eller en godkännandemärkning som påvisar ett godkännande enligt intyget,

      2) genom ett intyg över E-typgodkännande av en godkännandemyndighet i en stat som tillämpar E-reglementet i fråga eller genom en godkännandemärkning som påvisar ett godkännande enligt intyget.

      Utöver 1 mom. föreskrivs genom förordning av kommunikationsministeriet när överensstämmelse med de tekniska kraven kan påvisas

      1) på basis av en utredning som motsvarar kompetensområdet för den tekniska tjänst som anmälts av en EES-stat eller en stat som tillämpar E-reglementet,

      2) på basis av en utredning som motsvarar kompetensområdet för en godkänd sakkunnig som avses i 48 §,

      3) genom någon annan än i 1 mom. avsedd godkännandemärkning i allmänt internationellt bruk som fästs på komponenten, systemet eller den separata tekniska enheten,

      4) genom tillverkarens mätningar, kalkyler eller tester som baserar sig på förfaranden som används allmänt,

      5) till smärre delar genom kontroller, mätningar, kalkyler och utredningar av den som beviljar enskilt godkännande.

 

50 f §

Intyg över enskilt godkännande

      Sökanden ska få ett intyg över enskilt godkännande som är giltigt tre månader. Intygets giltighet upphör om ett fordon som tas i bruk första gången inte längre uppfyller de tekniska krav som gällde vid tidpunkten för ibruktagandet. Om fordonet inte har registrerats inom tre månader efter det att intyget givits, kan intygets giltighet förlängas, om fordonet fortfarande uppfyller de tekniska krav som gällde vid tidpunkten för det första ibruktagandet.

      Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om intyget över enskilt godkännande och om fortsatt giltighet för intyget.

 

50 g §

Beviljare av enskilda godkännanden

      Bestämmelser om beviljare av enskilda godkännanden utfärdas särskilt.

Se L om temporärt ordnande av enskilt godkännande av fordon (i kraft 29.4.2009-31.12.2010) 228/2009 och L om ordnande av enskilt godkännande av fordon 227/2009 (i kraft från och med 1.1.2011).

 

50 h §

Ibruktagande i en annan EES-stat eller i landskapet Åland av fordon som beviljats enskilt godkännande i Finland

      Om ägaren av ett fordon som beviljats enskilt godkännande i Finland vill sälja, registrera eller ta i bruk fordonet i en annan EES-stat eller i landskapet Åland, ska typgodkännandemyndigheten på ansökan ge fordonets ägare ett utlåtande om de tekniska krav i enlighet med vilka fordonet har godkänts.

 

50 i §

Erkännande i Finland av ett i en annan EES-stat eller i landskapet Åland beviljat enskilt godkännande av ett fordon

      Utifrån de dokument som sökanden lämnat in erkänner Finland ett enskilt godkännande som en annan EES-stat eller landskapet Åland beviljat med stöd av den rättsakt som nämns i 30 § 1 mom. 1 punkten, om det inte finns grundad anledning att misstänka att de tekniska bestämmelser enligt vilka godkännandet har beviljats inte motsvarar minst de tekniska krav som i Finland gäller för enskilt godkännande. Fordonets överensstämmelse med kraven konstateras vid en registreringsbesiktning.

      Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid erkännande av ett enskilt godkännande som beviljats ett fordon i en annan EES-stat eller i landskapet Åland.

 

6 kap.
Periodisk besiktning av fordon

 

Kapitlet tillämpas inte på Åland

 

7 kap.
Registrerings-, ändrings- och kopplingsbesiktning

 

Kapitlet tillämpas inte på Åland

 

8 kap.
Registrering av fordon och förhandsanmälan

 

Kapitlet tillämpas inte på Åland

 

 

9 kap.
Tekniska vägkontroller

 

70 §

Innehållet i tekniska vägkontroller

      Vid tekniska vägkontroller kontrolleras i den omfattning som fordons­kontrollanten anser det vara ändamålsenligt, i fråga om fordon som använts i vägtrafik eller någon annanstans, fordonets skick till den del det påverkar trafiksäkerheten och miljön, samt de uppgifter om fordonet som antecknats i registret. Närmare bestämmelser om innehållet i tekniska vägkontroller utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

71 §

Stoppande av fordon och kontrollantens rättigheter

      Fordonsförare är skyldiga att tillåta att tekniska vägkontroller utförs.

      För utförande av tekniska vägkontroller

      1) skall varje fordonsförare på begäran för en polisman, tullman eller gränsbevakningsman samt för den som utför besiktningar och som deltar som sakkunnig i den tekniska vägkontrollen förete intyg över registreringen av fordonet, besiktningsintyg eller annan handling som påvisar överensstämmelse och som föraren är skyldig att föra med sig,

      2) har en polisman, tullman och gränsbevakningsman samt den som utför besiktningar och som deltar som sakkunnig i den tekniska vägkontrollen rätt att utan att föraren hindrar det ta sig in i fordonet och vid behov framföra det; fordonskontrollen får dock inte utsträckas till utrymmen i fordonet som används för boende, om det inte är nödvändigt för utredning av sådana omständigheter som kontrollen gäller.

      Om en polismans, tullmans och gränsbevakningsmans rätt att stanna fordon och om förarens skyldighet att iaktta order av dessa bestäms i 7 kap. vägtrafiklagen.

 

72 §

Utförande av tekniska vägkontroller

      Tekniska vägkontroller utförs utan förhandsanmälan på vägar som avses i vägtrafiklagen eller någon annanstans där fordonet skall uppfylla vissa kriterier enligt denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Fordonskontrollanten kan dock informera om kontrollen på förhand om syftet med informationen är att effektivisera iakttagandet av fordonsbestämmelserna. Om teknisk vägkontroll utförs i närheten av ett besiktningsställe, kan det bestämmas att ett fordon skall kontrolleras på besiktningsstället.

      Tekniska vägkontroller skall utföras objektivt och så att de inte medför fara eller väsentlig olägenhet för den övriga trafiken eller onödiga förseningar eller annan oskälig olägenhet för den som kontrolleras.

      Närmare bestämmelser om utförande av tekniska vägkontroller utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

 

73 §

Rapport om tekniska vägkontroller

      Fordonets förare får en rapport om den tekniska vägkontrollen, om Europeiska gemenskapens lagstiftning eller internationella fördrag som är bindande för Finland så kräver. Närmare bestämmelser om rapporten utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

74 §

Fordonskontrollanter

      Tekniska vägkontroller utförs av polisen. Tullverket och gränsbevakningsväsendet utför också tekniska vägkontroller inom sitt verksamhetsområde.

      För de tekniska vägkontrollerna ordnar Trafiksäkerhetsverket teknisk sakkunskap till hjälp för fordonskontrollanten genom att med besiktningsställena avtala om att personer berättigade att utföra besiktningar deltar i kontrollerna i den omfattning som fordonskontrollanten och Trafiksäkerhetsverket avtalar. Besiktningsmän som deltar i tekniska vägkontroller ska iaktta 14 § i lagen om koncession för fordonsbesiktning.

      Den som utför besiktningar och som deltar som sakkunnig i tekniska vägkontroller skall ha ett intyg av besiktningsstället över rätten att delta som sakkunnig i den tekniska vägkontrollen. Intyget skall på begäran visas för föraren av det fordon som kontrolleras.

      I fråga om Trafiksäkerhetsverkets rätt att delta i tekniska vägkontroller bestäms i lagen om koncession för fordonsbesiktning.

 

75 §

Utomlands konstaterade brister hos fordon som registrerats i Finland

      Om en utländsk behörig myndighet anmäler allvarliga fel eller brister hos ett fordon som registrerats eller tagits i bruk i Finland och som upptäckts i fordonet vid teknisk vägkontroll utomlands, kan polisen bestämma att fordonet skall genomgå i 85 § avsedd kontrollbesiktning i Finland vid äventyr att fordonet inte får användas i trafik om det inte förts till kontrollbesiktning inom den tid som polisen föreskrivit. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om på vilka villkor ett sådant fordon med användningsförbud får framföras till kontroll­besiktning.

      Trafiksäkerhetsverket har utan hinder av bestämmelserna om sekretess rätt att till polisen lämna ut de uppgifter enligt 1 mom. som den fått av utländska myndigheter.

 

76 §

Utbyte av information och övrigt samarbete med myndigheter i andra stater och i landskapet Åland

      Polisen, tullverket, gränsbevakningsväsendet och Trafiksäkerhetsverket ska inom sitt verksamhetsområde bistå de behöriga myndigheterna i EES-staterna så som avses i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen.

      Trafiksäkerhetsverket meddelar den behöriga myndigheten i staten i fråga eller i landskapet Åland de uppgifter som avses i artikel 7.2 första och tredje stycket i det direktiv som nämns i 1 mom. Trafiksäkerhetsverket kan samtidigt begära att den behöriga myndigheten i staten i fråga eller i landskapet Åland vidtar de åtgärder som avses i artikel 7.2 andra stycket.

      Utan hinder av bestämmelserna om sekretess har polisen, tullverket och gränsbevakningsväsendet rätt att till Trafiksäkerhetsverket lämna ut de uppgifter enligt 2 mom. som de fått vid tekniska vägkontroller, och Trafiksäkerhetsverket har rätt att till den behöriga myndigheten i staten i fråga lämna ut dessa och övriga uppgifter enligt 2 mom.

      Närmare bestämmelser om tillställandet av uppgifter enligt denna paragraf och om begäran att vidta åtgärder kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

77 §

Internationell rapportering om tekniska vägkontroller

      Närmare bestämmelser om inlämnande av rapporter om tekniska vägkontroller till Trafiksäkerhetsverket och kommissionen samt om lämnande av kontaktinformation och begäran till behöriga myndigheter i EES-staterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

10 kap.
Rätt att använda fordon, komponenter och separata tekniska enheter och förhindrande av användning samt reparationsskyldighet

 

78 §

Komponenter och tekniska enheter som kräver tillstånd

      Ett fordons eller dess släpvagns komponenter eller utrustning som kan medföra en betydande risk vad gäller korrekt funktion av system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller för dess miljöprestanda får bjudas ut för försäljning, säljas eller tas i bruk endast om typgodkännandemyndigheten har beviljat tillstånd för det.

      I fråga om ansökan om, beviljande och ändring av det tillstånd som avses i 1 mom., märkning och förpackning av komponenter eller utrustning, tillverkarens anmälningar och säkerställande av produktionens överensstämmelse tillämpas de förfaranden som föreskrivs i eller har godkänts med stöd av den rättsakt som nämns i 30 § 1 mom. 1 punkten.

      Om typgodkännandemyndigheten observerar att villkoren för beviljande av det redan gällande tillståndet som avses i 1 mom. inte uppfylls, ska den begära att tillverkaren av komponenten eller utrustningen vidtar behövliga åtgärder för att säkerställa att komponenten eller utrustningen på nytt fås att stämma överens med kraven. Om komponenten eller utrustningen trots begäran inte fås att stämma överens med kraven, ska typgodkännandemyndigheten återkalla tillståndet.

      Tillstånd som motsvarar tillstånd enligt 1 mom. och som beviljats i någon annan EES-stat än Finland eller i landskapet Åland och som fortfarande är giltiga är giltiga också i Finland.

      Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om de komponenter och den utrustning som avses i 1 mom. och om det förfarande som avses i 2 mom.

 

79 §

Marknadstillsyn som gäller fordon, komponenter och separata tekniska enheter

      Trafiksäkerhetsverket är tillsynsmyndighet i fråga om tillverkning av och handel med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter och utrustning som nämns i 6 § 2 och 3 mom. Tullverket är tillsynsmyndighet i fråga om övervakning av import från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet till Finland.

      Förbudet enligt 6 § 2 och 3 mom. gäller inte fordon, komponenter eller separata tekniska enheter, vilka på grund av slitage eller av någon annan orsak är odugliga för det ursprungliga ändamålet, om detta anges synligt genom en anteckning på de fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som saluförs eller på deras förpackningar eller om det annars klart framgår att ett fordon, en komponent eller en separat teknisk enhet säljs som skrot eller för något annat ändamål än för att som sådana användas i trafik.

 

80 §

Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som medför fara

      Om typgodkännandemyndigheten bedömer att något fordon eller system eller någon komponent eller separat teknisk enhet som avses i de rättsakter som nämns i 30 § 1 mom. medför allvarlig fara för trafiksäkerheten, arbetarskyddet, miljön eller hälsan trots att den är försedd med ett giltigt intyg över överensstämmelse, kan typgodkännandemyndigheten för högst sex månader förbjuda första registrering eller försäljning av ett sådant fordon, ett sådant system, en sådan komponent eller en sådan teknisk enhet. Typgodkännandemyndigheten ska utan dröjsmål och utan hinder av bestämmelserna om sekretess anmäla detta till godkännandemyndigheterna i de övriga EES-staterna och i landskapet Åland, godkännandemyndigheterna i de stater som tillämpar E-reglementet i fråga, Europeiska gemenskapernas kommission och, om så förutsätts i en rättsakt som nämns i 30 § 1 mom., tillverkaren av fordonet samt uppge grunderna för sitt beslut.

      Om en medlemsstat som meddelat typgodkännande gör en fara som avses i 1 mom. och som anmälts till den stridig, ska typgodkännandemyndigheten försöka lösa meningsskiljaktigheten genom samråd med den myndighet som beviljat godkännandet.

      Om Trafiksäkerhetsverket bedömer att en komponent eller separat teknisk enhet som är försedd med CE-märkning enligt denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser medför allvarlig fara för trafiksäkerheten, arbetarskyddet, miljön eller hälsan trots att den är försedd med tillräckliga märkningar, kan Trafiksäkerhetsverket förbjuda att sådana komponenter och separata tekniska enheter säljs eller tas i bruk. I sådana fall ska Trafiksäkerhetsverket förfara enligt 44 a §.

      Om en cykel eller någon annan än en typgodkänd komponent eller separat teknisk enhet medför fara för förarens hälsa eller egendom, ska lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (75/2004) tillämpas.

 

81 §

Åtgärder som förutsätts när i Finland godkända typer samt fordon som beviljats enskilt godkännande medför fara

      Om fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter eller utrustning som beviljats typgodkännande eller enskilt godkännande i Finland medför fara som avses i 80 § 1 mom., ska typgodkännandemyndigheten försäkra sig om att faran undanröjs. I detta syfte har typgodkännandemyndigheten rätt att

      1) temporärt eller permanent förbjuda att de farliga fordonen, system, komponenterna eller de separata tekniska enheterna tillverkas, saluförs, registreras första gången, säljs eller överlåts på annat sätt samt används,

      2) kräva att sådana ändringar görs i fordonen, system, komponenterna eller de separata tekniska enheterna att faran undanröjs, och kräva att resultatet påvisas,

      3) förplikta den som tillverkar, importerar eller säljer fordon, komponenter eller separata tekniska enheter att offentligt meddela att en fara sammanhänger med fordonen, komponenterna eller enheterna samt vid behov själv lämna ett sådant meddelande på tillverkarens, importörens eller säljarens bekostnad,

      4) förplikta tillverkaren, importören eller säljaren att ersätta kostnaderna för testning och undersökning, om typgodkännandemyndigheten utövar någon av de rättigheter som avses i 1–3 punkten.

      Tillverkaren, importören eller säljaren ska utan dröjsmål informera typgodkännandemyndigheten om fara som kan föranleda verksamhet enligt 1 mom. 1–3 punkten.

      Typgodkännandemyndigheten kan förena det förbud samt den ändrings- eller anmälningsuppmaning den meddelat tillverkaren, importören eller säljaren med vite eller hot om tvångsutförande så som bestäms i viteslagen. Typgodkännandemyndigheten ska betala kostnaderna för en åtgärd som vidtas genom tvångsutförande. Kostnaderna får utan dom eller beslut drivas in hos parten i den ordning som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter.

 

82 §

Verkställande av marknadstillsyn

      För utförande av marknadstillsyn eller kontroller i anslutning till den har polisen, tillsynsmyndigheten och av tillsynsmyndigheten befullmäktigade sakkunniga rätt att få tillträde till den plats där den som importerar, tillverkar eller säljer fordon, komponenter och separata tekniska enheter tillverkar, lagrar och säljer dem, att för undersökning ta prov och att utan hinder av bestämmelserna om sekretess få behövliga handlingar och uppgifter om egenskaper hos och godkännande av fordonen, komponenterna och de separata tekniska enheterna. Kontroll och tillsyn får dock inte verkställas i lokaler som används för permanent boende. Tillsynsmyndigheten har rätt att förbjuda att misstänkta fordon, komponenter och separata tekniska enheter importeras, tillverkas och överlåts under den tid undersökningen pågår. Undersökningen ska utföras i brådskande ordning.

      Provet skall returneras efter undersökningen, eller också skall tillsynsmyndigheten ersätta provet till gängse pris, om det måste förstöras vid undersökningen. Om en komponent, en separat teknisk enhet eller en cykel vid undersökningen dock konstateras vara sådan att det är förbjudet att importera, tillverka eller sälja den, ersätts provet inte, och importören, tillverkaren eller säljaren svarar för undersökningskostnaderna.

      Sakkunniga som tillsynsmyndigheten befullmäktigat för tillsynen över komponenters, separata tekniska enheters och cyklars överensstämmelse skall ha kompetens och sakkunskap för tillsynsuppdraget. De sakkunniga skall tillämpa vad som bestäms i lagen om förvaltningsförfarande, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, lagen om delgivning i förvaltningsärenden, lagen om översändande av handlingar och språklagen. Närmare bestämmelser om kompetensen och sakkunskapen hos de sakkunniga som tillsynsmyndigheten befullmäktigar för tillsynsuppdrag utfärdas genom förordning av statsrådet.

      Den som utför kontrollen skall utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten om att kontrollen genomförts och om de brister och försummelser som upptäckts. Efter att ha fått anmälan skall tillsynsmyndigheten vidta nödvändiga åtgärder.

 

83 §

83 § har upphävts genom L 3.4.2009/226.

 

84 §

Föreläggande om körförbud

      Om det vid en teknisk vägkontroll eller annars konstateras att ett fordon till sin konstruktion eller utrustning eller till sitt skick inte uppfyller kraven, om fordonet är belagt med användningsförbud eller om fordonet har använts i strid med bestämmelserna om registrering eller om temporär eller tillfällig användning av oregistrerat fordon i trafik, kan en polisman, tullman eller gränsbevakningsman förhindra att fordonet används i trafik eller någon annanstans och ge fordonet körförbud genom att avlägsna registreringsskyltarna och omhänderta förflyttningsmärkena, intyget över registrering, provnummerintyget, förflyttningstillståndet eller med andra behövliga metoder. Polismannen, tullmannen eller gränsbevakningsmannen får ändå meddela skriftligt tillstånd att föra fordonet till en bestämmelseort, för reparation eller besiktning. Om en brist i fordonet inte medför omedelbar fara för trafiksäkerheten eller betydande olägenhet för miljön, kan en polisman, tullman eller gränsbevakningsman utan att förhindra att fordonet används förelägga en tid inom vilken bristen skall avhjälpas.

      Trafiksäkerhetsverket kan meddela körförbud för ett fordon, om fordonets konstruktion har ändrats i strid med de bestämmelser som avses i 7 § 2 mom.

      Genom förordning av statsrådet bestäms om hantering och återställande av omhändertagna handlingar och avlägsnade skyltar enligt 1 mom.

 

85 §

Föreläggande om kontrollbesiktning

      Om en polisman, tullman eller gränsbevakningsman anser att de brister som upptäckts i ett fordon och i synnerhet i bromsarna kan medföra en sådan säkerhetsrisk att det är motiverat att utföra en grundligare kontroll än kontroll på väg, kan han eller hon bestämma att fordonet ska besiktigas (kontrollbesiktning). Trafiksäkerhetsverket ersätter besiktningsstället med de skäliga kostnaderna för en sådan kontrollbesiktning. En polisman, tullman eller gränsbevakningsman kan också förordna att fordonet ska kontrollbesiktigas i situationer där en tidigare given uppmaning att reparera fordonet inte har följts. Ett fordon som inte inom den tid som en polisman, tullman eller gränsbevakningsman föreskrivit har förts till kontrollbesiktning får inte användas i trafik förrän det har godkänts vid en kontrollbesiktning. På kontrollbesiktning tillämpas 53, 54 och 56–58 §. Om polismannen, tullmannen eller gränsbevakningsmannen på grund av fordonsskada eller av andra särskilda skäl anser att det behövs en utförligare kontroll kan han eller hon bestämma att kontrollbesiktningen ska utvidgas till en besiktning som motsvarar en registreringsbesiktning. Kontrollbesiktning kan också föreläggas i fråga om fordon som registrerats eller tagits i bruk i landskapet Åland eller utomlands.

      Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om på vilka villkor ett fordon som meddelats användningsförbud enligt 1 mom. får framföras till kontrollbesiktning och om åtgärder när ett fordon inte kan identifieras på ett tillförlitligt sätt vid kontrollbesiktning och om övriga omständigheter i anslutning till kontrollbesiktning.

 

86 §

Skyldighet att reparera fordon och återkallande

      Om sådana fel eller avvikelser som medför allvarlig fara för trafiksäkerheten eller avsevärd olägenhet för miljön eller hälsan konstateras i en fordonstyp i kategori M, N, O eller L som godkänts för användning i trafik i Finland eller i en del av fordonen av en sådan typ, ska fordonstillverkaren, tillverkarens representant och importören underrätta Trafiksäkerhetsverket om alla pågående kampanjer för återkallande, de objekt som ska repareras och kännetecknen för utförd reparation så snart fordonstillverkaren har inlett en kampanj för återkallande för en sådan fordonstyp i Finland eller någon annanstans inom en EES-stats territorium. Fordonstillverkaren, tillverkarens representant och importören ska se till att felet eller avvikelsen avhjälps i fråga om alla nämnda fordon som används i Finland. Tillverkaren, tillverkarens representant och importören ska underrätta Trafiksäkerhetsverket om när kampanjen för återkallande har slutförts och alla fordon har reparerats.

      Om tillverkaren av en fordonstyp, tillverkarens representant eller importören försummar sin underrättelseskyldighet i fråga om en kampanj enligt 1 mom., kan Trafiksäkerhetsverket förelägga den försumlige vite enligt viteslagen.

      Om alla fordon enligt 1 mom. inte kan repareras med åtgärder som tillverkaren, tillverkarens representant eller importören vidtar, ska denna meddela Trafiksäkerhetsverket tillverkningsnumren på de oreparerade fordonen. Trafiksäkerhetsverket ska uppmana ägarna till oreparerade fordon att föra sitt fordon för reparation. Ett besiktningsställe kan också i samband med periodisk besiktning ge ägaren eller innehavaren en reparationsuppmaning. Trafiksäkerhetsverket kan genom anteckning i registret om att fordonet avställs, genom meddelande av körförbud eller på annat sätt förhindra användningen av ett fordon som trots uppmaning inte förs för reparation.

      Bestämmelser om skyldighet att ersätta reparation av felaktiga fordon finns i konsumentskyddslagen (38/1978).

 

86 a §

Avlägsnande av fordon från marknaden

      Om tillverkaren av ett fordon som i enlighet med den rättsakt som nämns i 30 § 1 mom. 1 punkten beviljats EG-typgodkännande i Finland är tvungen att från marknaden avlägsna fordon som redan sålts, registrerats eller tagits i bruk på grund av att ett eller flera system eller en eller flera komponenter eller separata tekniska enheter som monterats på fordonet medför allvarlig fara för trafiksäkerheten, hälsan eller miljön, ska tillverkaren omedelbart underrätta typgodkännandemyndigheten om detta. Tillverkaren ska för typgodkännandemyndigheten föreslå korrigerande åtgärder med vilka tillverkaren undanröjer den fara som avses ovan. Typgodkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i andra EES-stater och i landskapet Åland de föreslagna åtgärderna och se till att åtgärderna faktiskt genomförs.

      Efter att ha fått det meddelande om korrigerande åtgärder som avses i 1 mom. och som lämnats in av en godkännandemyndighet i en annan EES-stat eller i landskapet Åland, ska typgodkännandemyndigheten se till att åtgärderna genomförs i Finland. Om typgodkännandemyndigheten anser att åtgärderna är otillräckliga eller om de inte har genomförts tillräckligt snabbt, ska myndigheten utan dröjsmål informera den godkännandemyndighet som beviljat EG-typgodkännandet.

      Om typgodkännandemyndigheten inte godtar tillverkarens åtgärder enligt 1 mom. eller om myndigheten får ett i 2 mom. avsett meddelande av en godkännandemyndighet i en annan EES-stat eller i landskapet Åland, ska typgodkännandemyndigheten underrätta tillverkaren om detta. Om tillverkaren inte föreslår och genomför effektiva korrigerande åtgärder, ska typgodkännandemyndigheten vidta behövliga skyddsåtgärder, inbegripet återkallelse av EG-typgodkännandet. Vid återkallelse av EG-typgodkännandet ska typgodkännandemyndigheten inom 20 arbetsdagar underrätta tillverkaren, godkännandemyndigheterna i andra EES-stater och i landskapet Åland och Europeiska gemenskapernas kommission om detta med rekommenderad post eller på likvärdigt elektroniskt sätt.

 

11 kap.
Installation och reparation av system, komponenter och separata tekniska enheter

 

87 §

Installations- och reparationstillstånd

      Av tillsynsmyndigheten skall utverkas tillstånd att installera och reparera följande system, komponenter och separata tekniska enheter:

      1) installation och reparation av taxametrar,

      2) installation och reparation av mekaniska och digitala färdskrivare,

      3) reparation av trycklufts- och elbromssystem i fordon i kategori M₂, M₃, N₂, N₃, O₃ och O₄,

      4) installation och reparation av hastighetsbegränsare som skall installeras i fordon.

      I fråga om kontrolluppgifter som tillståndshavaren utför bestäms särskilt.

      Tillstånd krävs inte för sådana mindre installations- och reparationsarbeten i fråga om system, delar, komponenter och separata tekniska enheter enligt 1 mom. som inte påverkar precisionen och säkerheten när det gäller systemens, komponenternas och de separata tekniska enheternas funktion. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om installations- och reparations­arbeten som får utföras utan tillstånd.

 

88 §

Tillsynsmyndighet vid installationer och reparationer

      Trafiksäkerhetsverket är tillsynsmyndighet vid installation och reparation av system, komponenter och separata tekniska enheter avsedda i 87 § 1 mom.

 

89 §

Villkor för beviljande av installations- och reparationstillstånd

      Installations- och reparationstillstånd för system, komponenter och separata tekniska enheter skall beviljas sökande som

      1) har införts i företags- och organisationsdatasystemet,

      2) förfogar över adekvata arbetslokaler som behövs för installations- och reparationsverksamheten,

      3) har tillgång till tillräckligt yrkeskunnig personal för installations- och reparationsverksamheten,

      4) förfogar över sådan utrustning som krävs för verksamheten.

      Reparationsarbetena kan klassificeras utifrån hur krävande de är. Olika krav kan uppställas för de olika kategorierna. Installatörerna och reparatörerna skall bokföra de installationer och reparationer de utfört.

      Tillstånd att installera och reparera taxametrar får inte beviljas sökande för vars verksamhet en taxibilist eller en taxibilistorganisation svarar via ägandeförhållande eller på annat sätt.

      Tillstånd att installera och reparera digitala färdskrivare får inte beviljas om sökanden utför transporter på vilka tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85.

      Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hurudan yrkesskicklighet personalen samt hurudana arbetslokaler och reparationsanordningar installatörer eller reparatörer av system, komponenter och separata tekniska enheter enligt 87 § skall ha. Genom förordning av statsrådet utfärdas också bestämmelser om installations- och reparationsanvisningar och om hur uppgifterna om utförda installations- och reparationsarbeten skall bokföras.

 

90 §

Begränsningar i fråga om installations- och reparationsarbeten

      Innehavare av installations- och reparationstillstånd får inte utföra installations-, kalibrerings- eller reparationsarbeten som gäller taxametrar, färdskrivare eller hastighetsbegränsare i sådana fordon som de äger eller innehar.

      Förbudet i 1 mom. gäller inte sådana fordon som ägs av företag som bedriver fordonshandel eller fordonsimportörer och som utrustas för försäljning eller för en enskild kund. Förbudet gäller inte heller idkare av buss- eller lastbilstrafik när de installerar mekaniska färdskrivare och plomberar dem i fordon som de besitter.

 

91 §

Tillsyn

      För utförande av kontroll har tillsynsmyndigheten, polisen och sakkunniga som befullmäktigats av tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till de platser där de som installerar eller reparerar i 87 § avsedda system, komponenter och separata tekniska enheter utför installationerna och reparationerna. Kontroller får dock inte utföras på hemfridsskyddade platser.

      Sakkunniga som tillsynsmyndigheten befullmäktigat för uppgiften skall ha kompetens och sakkunskap för tillsynsuppdraget. De sakkunniga skall iaktta vad som bestäms i lagen om förvaltningsförfarande, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, lagen om delgivning i förvaltningsärenden, lagen om översändande av handlingar och språklagen. Närmare bestämmelser om kompetensen och sakkunskapen hos de sakkunniga som tillsynsmyndigheten befullmäktigar för respektive tillsynsuppdrag utfärdas genom förordning av statsrådet.

      Den som utför kontrollen skall utan dröjsmål och utan hinder av bestämmelserna om sekretess underrätta tillsynsmyndigheten om utförda kontroller och de brister och försummelser som upptäckts.

 

92 §

Åtgärder med anledning av observerade brister i verksamheten

      Om den som innehar installations- eller reparationstillstånd inte längre uppfyller villkoren för erhållande av tillstånd eller om installations- eller reparationsarbeten inte har utförts på behörigt sätt, kan tillsynsmyndigheten ge tillståndsinnehavaren en anmärkning eller skriftlig varning.

      Om de i 1 mom. avsedda missförhållandena inte undanröjts trots anmärkningen eller den skriftliga varningen, kan tillsynsmyndigheten återkalla installations- och reparationstillståndet för viss tid eller helt och hållet. Ett installations- och reparationstillstånd kan återkallas helt och hållet bara om villkoren för erhållande av tillstånd inte uppfylls på de väsentliga punkterna eller om det i de installations- och reparationsarbeten som kräver tillstånd har framkommit väsentliga brister eller försummelser.

      I 92 d § i vägtrafiklagen bestäms om återkallande av verkstadskort som skall användas vid installation och reparation av digitala färdskrivare.

 

12 kap.
Särskilda bestämmelser

 

93 §

Fordonstillverkarens och importörens särskilda anvisningar för Trafiksäkerhetsverket

      Fordonstillverkaren, tillverkarens representant och importören ska lämna Trafiksäkerhetsverket sådana särskilda anvisningar av tillverkaren som Trafiksäkerhetsverket förutsätter och som behövs vid besiktning eller teknisk vägkontroll av fordon.

 

93 a §

Fordonstillverkarens och släpvagnstillverkarens anvisningar för användaren av fordonet

      Tillverkaren av ett fordon och dess släpvagn ska tillhandahålla teknisk information och anvisningar avsedda för användarna så som avses i artikel 37 i det direktiv som nämns i 30 § 1 mom. 1 punkten.

 

93 b §

Övriga anvisningar från tillverkare av typgodkända fordon, komponenter och separata tekniska enheter

      Tillverkaren av typgodkända fordon ska förse tillverkarna av komponenter eller separata tekniska enheter med alla de uppgifter som behövs för EG-typgodkännande av komponenterna eller de separata tekniska enheterna eller för beviljande av ett tillstånd enligt 78 §. Fordonstillverkare har rätt att kräva att tillverkarna av komponenter och separata tekniska enheter ingår avtal om att information som inte är allmänt tillgänglig ska hållas konfidentiell.

      Om en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter är innehavare av ett intyg över EG-typgodkännande som i enlighet med den rättsakt utfärdad av Europeiska gemenskaperna som beviljandet av godkännandet grundar sig på omfattar begränsningar för användningen eller särskilda monteringskrav, ska tillverkaren förse fordonstillverkaren med detaljerad information om detta.

      Om så föreskrivs i de rättsakter som nämns i 30 § 1 mom. ska tillverkaren av komponenter eller separata tekniska enheter i anslutning till komponenterna eller de separata tekniska enheterna tillhandahålla anvisningar som gäller begränsningar för användningen eller särskilda monteringskrav.

      Närmare bestämmelser om underrättelse om begränsningar för användningen och särskilda monteringskrav i fråga om komponenter och separata tekniska enheter utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

 

93 c §

Beskrivning

      Om användningen eller installationen i fordon av andra än typgodkända komponenter eller separata tekniska enheter avsevärt påverkar trafiksäkerheten eller miljön och användningen eller installationen i fordon inte är uppenbar utan anvisningar, ska överlåtaren se till att komponenten och den separata tekniska enheten, då den säljs eller annars överlåts som ny, åtföljs av en finsk- och svenskspråkig beskrivning av korrekt användning av komponenten och den separata tekniska enheten, av installation av en komponent och separat teknisk enhet avsedd att installeras i ett fordon och av övriga behövliga omständigheter.

      Närmare bestämmelser om hur beskrivningen ska ges och om dess innehåll utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

94 §

Anmälan av uppgifter till registret

      Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om anmälan om körförbud och annan periodisk besiktning och kontrollbesiktning, om godkännande som museifordon och återtagande av godkännandet samt om tekniska vägkontroller till ett register och om anteckning av dessa i intyg över registrering av fordon. I fråga om uppgifter som ska införas i registret bestäms särskilt.

 

95 §

Trafiksäkerhetsverkets rätt att göra ändringar

      Om skyldigheten att registeranmäla ett fordon har försummats eller om Trafiksäkerhetsverket får vetskap om att en uppgift som ska antecknas i registret har förändrats eller är felaktig, har Trafiksäkerhetsverket rätt att föra in de uppgifter som saknas i registret eller att rätta felaktiga uppgifter. Innan Trafiksäkerhetsverket företar ändringen ska den låta fordonets ägare och innehavare uttala sin åsikt om ändringen är befogad, ifall ändringen påverkar ägarens eller innehavarens rättigheter. Om felet beror på den anmälningsskyldiges åtgärder, har Trafiksäkerhetsverket rätt att hos denne uppbära kostnaderna för rättelsen. När ändringen gjorts ska Trafiksäkerhetsverket meddela fordonets ägare och innehavare detta.

 

96 §

Fordonsförseelse

      Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

      1) underlåter att fullgöra den reparationsskyldighet som föreskrivs i 5 eller 57 §,

      2) bryter mot användningsförbud eller körförbud enligt 6 § 1 mom. eller 51, 56, 57, 75 eller 84 §,

      3) bryter mot det förbud mot tillverkning, import, saluföring, försäljning eller annan överlåtelse som föreskrivs i 6 § 2 eller 3 mom.,

      4) underlåter att fullgöra den skyldighet att hålla ett fordon trafikdugligt som föreskrivs i 9 § 2 mom.,

      5) underlåter att fullgöra den skyldighet att ha med sig intyget över besiktning som föreskrivs i 58 § eller underlåter att fullgöra den besiktningsskyldighet som föreskrivs i 61 eller 62 §,

      6) bryter mot kravet i 66 a § om användning, fastsättning eller skötsel av registreringstecken, registreringsskyltar, förflyttningsmärken eller nationalitetsbeteckningar,

      7) använder ett i 66 f § avsett provnummerintyg eller förflyttningstillstånd i strid med paragrafen eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den,

      8) bryter mot skyldigheten enligt 71 § att tillåta utförandet av teknisk vägkontroll,

9) vägrar att visa upp de handlingar som avses i 71 § eller att lämna de handlingar som avses i 93 § eller att ge i 71 § avsedda personer tillträde till fordonet eller i 82 § avsedda myndigheter eller personer tillträde till den plats där den som importerar, tillverkar eller säljer fordon, komponenter eller separata tekniska enheter tillverkar, lagrar eller säljer dem eller att ta prov för undersökningar eller att få behövliga handlingar eller uppgifter om egenskaperna hos eller godkännandet av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter,

      10) försummar att ge den beskrivning som föreskrivs i 93 c §,

      11) utför installations- och reparationsarbeten enligt 87 § utan behörigt tillstånd eller i strid med den begränsning som föreskrivs i 90 §,

      12) vägrar att ge i 91 § avsedda myndigheter eller personer tillträde till den plats där system, komponenter eller separata tekniska enheter installeras eller repareras,

      13) bryter mot de bestämmelser om specialtransportfordon eller utförande av specialtransporter som utfärdats med stöd av 99 §,

      14) underlåter att fullgöra skyldigheten enligt 78 § att skaffa tillstånd för att bjuda ut för försäljning eller sälja komponenter och tekniska enheter,

      15) bryter mot ett säljförbud som meddelats med stöd av 80 § 1 mom. eller anmäler ett sådant fordon för första registrering,

      16) försummar att lämna sådan information som föreskrivs i en EU-rättsakt som innehåller tekniska krav och hänför sig till de rättsakter som nämns i 30 § 1 mom. och som kan leda till att fordon, komponenter, separata tekniska enheter eller utrustning avlägsnas från marknaden,

      17) underlåter att fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt 45 § 2 mom., 46 § 4 mom., 81 § 2 mom. eller 86 a § 1 mom.,

      18) underlåter att fullgöra den skyldighet som ålagts tillverkaren att tillhandahålla material som avses i 46 a § 2 mom. 3 punkten eller material som behövs för verksamhet enligt 49 §,

      19) försummar att tillhandahålla information som avses i 93, 93 a och 93 b §, eller

      20) bryter mot det förbud att på andra fordon använda färgsättningen och emblemen på polisfordon och gränsbevakningsväsendets fordon som föreskrivs i 20 § 4 mom.,

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för fordonsförseelse dömas till böter.

      För fordonsförseelse döms också den som uppsåtligen ger en utsedd teknisk tjänst, en godkänd sakkunnig eller en beviljare av enskilda godkännanden information som till sin juridiska betydelse är inkorrekt vid kontroller, mätningar eller tester som utförs för förfarandet för godkännande av eller för ett förfarande för att från marknaden dra bort fordon, komponenter, separata tekniska enheter eller utrustning eller vid tester eller bedömningar som utförs för tillsyn över produktionens överensstämmelse.

      För fordonsförseelse döms också den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

      1) försummar den skyldighet med avseende på åtkomst till uppgifter som behövs vid reparation och underhåll enligt Europeiska unionens förordning om tekniska krav som kompletterar de bestämmelser som nämns i 30 § 1 mom.,

      2) försummar den skyldighet med avseende på användning av reagens i systemet för begränsning av utsläpp för fordon då fordonet används i trafik enligt Europeiska unionens förordning om tekniska krav som kompletterar de bestämmelser som nämns i 30 § 1 mom., eller

      3) bryter mot förbudet att använda anordningar som begränsar funktionen av utsläppsbegränsande system eller förbudet att ändra utsläppsbegränsande system i strid med bestämmelserna om överensstämmelse enligt Europeiska unionens förordning om tekniska krav som kompletterar de bestämmelser som nämns i 30 § 1 mom.

      Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för vissa fordonsförseelser finns i lagen om ordningsbotsförseelser (756/2010).

96 § har ändrats genom L 768/2010, som träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom lag.

 

96 a §

Hänvisningar till strafflagen

      Bestämmelser om straff för äventyrande av trafiksäkerheten finns i 23 kap. 1 § i strafflagen (39/1889).

      Bestämmelser om straff för ingivande av osant intyg till en myndighet finns i 16 kap. 8 § i strafflagen.

 

97 §

Åtgärdseftergift

      Om en förseelse enligt 96 § med hänsyn till omständigheterna är ringa, behöver åtal för förseelsen inte väckas och straff inte dömas ut.

      När en förseelse uppenbart är sådan som anges i 1 mom., kan en polisman, tullman eller gränsbevakningsman utan att vidta andra åtgärder ge den skyldige en anmärkning.

 

98 §

Ändringssökande

      Rättelse i ett beslut som besiktningsstället fattat om godkännande eller besiktning av fordon samt om registreringsbeslut fattat av avtalsregistrerare får yrkas hos Trafiksäkerhetsverket. Rättelseyrkandet ska framställas inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

      I ett beslut som Trafiksäkerhetsverket fattat med anledning av rättelseyrkande samt som verket annars meddelat med stöd av denna lag får ändring sökas enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996). Även i beslut som polisen, tullverket och gränsbevakningsväsendet meddelat med stöd av denna lag får ändring sökas enligt förvaltningsprocesslagen.

      Beslut enligt 1 mom. får verkställas trots rättelseyrkande. Beslut enligt 2 mom. får verkställas trots att ändring har sökts.

 

99 §

Närmare bestämmelser

      Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

      Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas vid behov bestämmelser om specialtransportfordon och utförande av specialtransporter liksom om antalet dubbar, installering av dem i dubbdäck och typgodkännande av dem samt om mätning av dubbarnas massa och dubbkraften i dubbdäck.

      3 mom. har upphävts genom L 23.4.2010/276.

 

100 §

Närmare föreskrifter och anvisningar om polisens verksamhet

      Polisstyrelsen kan meddela närmare föreskrifter och anvisningar om åtgärder som polisen ska vidta med stöd av denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

      Polisstyrelsen fastställer formuläret för de blanketter som ska användas i samband med åtgärder som i denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den föreskrivs för polisen, med undantag av den rapportblankett enligt 73 § som ska ges vid tekniska vägkontroller.

 

13 kap.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

 

101 §

Ikraftträdande

      Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Bestämmelserna i 6 § 2 mom. och 10 kap. om tillverkning, import och handel med cyklar tillämpas på cyklar som importeras eller tillverkas den 1 januari 2005 eller därefter.

      Den i 24 § 1 mom., som gäller klassificering som museifordon, ingående bestämmelsen om en åldersgräns på 30 år för museifordon träder i kraft den 1 januari 2008. Till dess tillämpas den åldersgräns som anges i förordningen om fordons konstruktion och utrustning (1256/1992).

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

 

102 §

Bestämmelser som upphävs

      Genom denna lag upphävs

      1) lagen den 14 juli 1978 om handel med samt installering och reparation av trafikförnödenheter (570/1978) jämte ändringar,

      2) förordningen den 5 januari 1979 om handel med samt installering och reparation av trafikförnödenheter (9/1979) jämte ändringar,

      3) trafikministeriets beslut av den 21 augusti 1992 om villkor gällande tillstånd för installering och reparation av trafikförnödenheter (817/1992) jämte ändringar,

      4) förordningen den 4 december 1992 om fordons konstruktion och utrustning jämte ändringar, med undantag av

      a) bestämmelsen i 1 § 3 mom. om att på militärfordon som definieras i 2 § militärfordonsförordningen (560/1992), förutom pansarfordon, skall tillämpas förordningen om fordons konstruktion och utrustning på det sätt som bestäms i militärfordonsförordningen,

      b) definitionen i 13 § av invalidtaxi,

      c) definitionen i 16 § av veterinärbil,

      d) definitionen i 17 § av skattefri husbil,

      e) definitionen i 18 § av skattefri likbil,

      f) definitionen i 19 § av servicebil,

      g) definitionen i 20 § av motorredskap som byggts på bilunderrede,

      h) definitionen i 28 § av avfrostningsanordning för bakruta,

      5) förordningen den 30 december 1992 om besiktning av fordon (1702/1992) jämte ändringar,

      6) trafikministeriets beslut av den 20 december 1990 om husbilar och huskarosserier (1207/1990),

      7) trafikministeriets beslut av den 3 oktober 1994 om internationellt godkännande av fordons konstruktion, utrustning eller delar (874/1994).

 

103 §

Övergångsbestämmelser

      De befrielser som tillståndsmyndigheten före ikraftträdandet av denna lag beviljat i fråga om taxametrar som enligt 25 § 2 mom. krävs i sådana fordon i kategori M₁ som används för tillståndspliktig persontrafik fortsätter att gälla.

      Om det finns en taxameter i ett fordon i kategori M₁ som används för annat än tillståndspliktig persontrafik när denna lag träder i kraft, får den finnas kvar till den 31 december 2004.

      Två- och trehjuliga motorfordon kan beviljas typgodkännanden enligt direktiv 92/61/EEG, som upphävts genom det direktiv som nämns i 30 § 1 mom. 2 punkten, fram till den 9 november 2003. Genom denna lag ogiltigförklaras inte typgodkännanden som beviljats med stöd av det upphävda direktivet eller intyg över överensstämmelse som utfärdats med stöd av dem.

      I 47 § avsedda godkännanden som beviljats tekniska tjänster före ikraftträdandet av denna lag gäller i oförändrad form.

      Sådana tillverkare och importörer av fordon som när denna lag träder i kraft har kunnat förhandsanmäla fordon till registret anses uppfylla kraven enligt 65 § fram till den 31 december 2003.

      Installations- och reparationstillstånd som beviljats med stöd av lagen om handel med samt installering och reparation av trafikförnödenheter fortsätter att gälla.

      Vad som i 89 § 2 mom. bestäms om förbud att bevilja en sådan sökande tillstånd att installera och reparera taxametrar för vars verksamhet en taxibilist eller en taxibilistorganisation svarar via ägandeförhållande eller på annat sätt hindrar inte att företag som beviljats tillstånd före den 1 september 1992 och för vars verksamhet en taxibilistorganisation svarar via ägandeförhållande, på de villkor och enligt de begränsningar som anges i tillståndet, utför installationer och reparationer av taxametrar i bilar som ägs eller innehas av taxibilister som hör till organisationen.

      Ärenden som är anhängiga när denna lag träder i kraft skall behandlas och avgöras med stöd av de författningar som upphävs enligt 102 §.

RP 141/2002, TrUB 19/2002, RSv 193/2002, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG (32000L0030); EGT nr L 203, 10.8.2000, s. 1, kommissionens direktiv 2001/116/EG (32001L0116); EGT nr L 18, 21.1.2002, s. 1, europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG (32002L0024); EGT nr L 124, 9.5.2002, s. 1, europaparlaments och rådets direktiv 2002/85/EG (32002L0085); EGT nr L 327, 4.12.2002, s. 8