Framställning 8/2004-2005

		FRAMSTÄLLNING nr 8/2004-2005
		Datum
		2005-03-17
	Till Ålands lagting

Ändrad polislagstiftning

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att polislagen (2000:49) för landskapet Åland kompletteras med nya bestämmelser om okonventionella brottsbekämpnings- och brottsutredningsmetoder såsom täckoperation och bevisprovokation genom köp. Genom förslaget utvidgas även polislagen med bestämmelser om säkerhetsvisitation vid rättegångar och om polisens rätt att få teleidentifieringsuppgifter och utföra teknisk observation samt preciseras bestämmelserna om handräckning. Polislagen anpassas även till Schengenavtalen om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna. På grund av ändringar i strafflagen (FFS 39/1889) och skjutvapenlagen (FFS 1/1998) samt den nya lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (FFS 516/2004) krävs dessutom ändringar i polislagen.

     Samtidigt kompletteras polislagen med de bestämmelser som fanns med i den polislag för landskapet Åland som lagtinget antog den 20 mars 2000, men som fälldes av republikens president. Eftersom som sistnämnda bestämmelser numera finns intagna i den finländska polislagen kan även den åländska polislagen kompletteras med dessa bestämmelser med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen.

     Landskapsregeringen föreslår dessutom att landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personregister ändras så att lagen om personuppgifter inom polisens verksamhet (FFS 761/2003) görs tillämplig i landskapet. Samtidigt upphör lagen om polisens personregister (FFS 509/1995) att vara tillämplig i landskapet.

     Avsikten är att de i framställningen föreslagna lagarna skall träda i kraft så snart som möjligt.

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Polislagen. 3

1.2 Polisens personregister 3

2. Landskapsregeringens förslag. 4

2.1 Polislagen. 4

2.2 Polisens personregister 5

2.3 Ändringar i landskapsförordningar 5

3. Lagstiftningsbehörigheten. 5

4. Förslagets verkningar 6

Detaljmotivering. 6

1. Landskapslag om ändring av polislagen för landskapet Åland. 6

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personuppgifter 13

3. Landskapslag om ändring av 15d § landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet 14

4. Landskapslag om ändring av landskapslagen om besiktning och konstruktion av fordon  14

5. Landskapslag om ändring av landskapslagen om fritidsbåtar 14

6. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet 14

Lagtext 17

L A N D S K A P S L A G om ändring av polislagen för landskapet Åland. 17

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personregister 25

L A N D S K A P S L A G om ändring av 15d § landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet 27

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon  27

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om fritidsbåtar 27

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet 28

Bilaga. 30

L a g om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet 30

Parallelltexter 49

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Polislagen

 

Polislagen (2000:49) för landskapet Åland, nedan kallad polislagen, trädde i kraft i landskapet den 1 september 2000. Polislagen följer i huvudsak rikets polislag (FFS 493/1995). Orsaken till att landskapet fick en egen polislag och inte en blankettlag motiveras i framställningen till ny polislandskapslagstiftning (nr 1/1999-2000) med det rimliga behov som allmänheten har av att lagar som berör vårt dagliga liv och som innehåller svar på frågor som ofta uppkommer i vårt samhälle och där vi har egen behörighet skall ingå i den åländska lagsamlingen. Samtidigt ansågs det underlätta för tjänstemännen vilkas arbete berördes av de aktuella bestämmelserna, om polislagstiftningen kunde återfinnas i en författning.

     Efter att polislagen trädde i kraft har rikets polislag ändrats ett flertal gånger, ändringar som inte beaktats i den åländska polislagstiftningen. Ändringarna av rikets polislag har dock till största delen berört rättsområden som är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet och som därmed oavsett regleringen i den åländska polislagen direkt varit tillämpliga i landskapet (se kapitel 3). De ändringar som genomförts i rikets polislag, sedan polislagen för landskapet Åland trädde i kraft den 1 september 2000, gäller framför allt nya bestämmelser om okonventionella brottsbekämpnings- och brottsutredningsmetoder (exempelvis täckoperation och bevisprovokation genom köp) samt nya bestämmelser om säkerhetsvisitation för att skydda rättegångar (FFS 21/2001). Ändringar har även genomförts på grund av Schengenavtalen om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (FFS 315/2002). Även bestämmelserna om polisens uniform och tjänsteplagg (LM 156/2001) har ändrats. Tekniska ändringar har dessutom gjorts i rikets polislag på grund av revideringen av regelverket om straffrättens allmänna läror (FFS 517/2003), ändrad skjutvapenlagstiftning (FFS 806/2003) och en ny lagstiftning om dataskydd vid elektronisk kommunikation (FFS 522/2004).

     Den 14 december 2004 lämnade den finländska regeringen en proposition (RP 266/2004) med förslag till lag om ändring av polislagen och vissa lagar som har samband med den till riksdagen. I propositionen föreslås en precisering av polisens befogenheter i arbetet mot terrorism och organiserad brottslighet. Genom förslaget införs nya bestämmelser om åtgärdsfördröjning, om en polisman som studerar, polisens rättigheter och skyldigheter som nu ingår i den finländska polisförordningen, polisens rätt att utföra säkerhetskontroller på polisstationer och i andra lokaler som polisen förfogar över samt preciseras bestämmelserna om inhämtande av information. Samtidigt utvidgas tillämpningsområdet för teleavlyssning och teleövervakning, som ger polisen bättre möjligheter att förhindra och avslöja terroristattacker. Avsikten är här att öka polisens befogenheter så att de motsvarar en allmäneuropeisk nivå. Enligt propositionen ges polisen även rätt att anlita en person som inte tillhör polisförvaltningen som informationskälla. Det arvode som betalas till informatören skall vara skattefritt för att informatörens säkerhet skall tryggas.

 

1.2 Polisens personregister

 

Från och med den 1 september 1999 regleras polisens personregister i landskapet av landskapslagen (1999:50) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personregister. Genom landskapslagen är rikets personuppgiftslag (FFS 523/1999) och rikslagen om polisens personregister (FFS 509/1995) gällande i landskapet. Därutöver finns även en landskapslag (1999:49) om polisens grundregister. Rikets personuppgiftslag skall iakttas i fråga om de rättsområden inom den privata sektorn där landskapet har lagstiftningsbehörighet samt i fråga om de personregister Ålands polismyndighet använder. Innan lagreformen år 1999 tillämpades 3a kapitlet i landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet på den åländska polisens personregister.

     Genom blankettlagen i kombination med överenskommelseförordningen (1998:118) om polisförvaltningen i landskapet Åland möjliggjordes en uppkoppling till flertalet av de riksomfattande polisregistren.

     Den 1 oktober 2003 trädde en ny lag om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (FFS 761/2003) i kraft i riket. Genom rikslagen upphävdes lagen om polisens personregister att gälla i riket. Den nya rikslagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet kan redan delvis anses direkt tillämplig i landskapet inom de rättsområden som enligt självstyrelselagen är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet (se kapitel 3).

     Anledningen till att rikslagstiftningen om polisens personregister reformerades var bland annat den reform som några år tidigare hade genomförts i fråga om den allmänna personuppgiftslagstiftningen. Nödvändiga särbestämmelser i en speciallagstiftning med bestämmelser om behandling av personuppgifter som är av exceptionellt stor samhällspolitisk betydelse krävdes fortsättningsvis. I den nya lagen om personuppgifter i polisens verksamhet kom avvikelser från de allmänna bestämmelserna i personuppgiftslagen främst att gälla inhämtande och registrering av känsliga uppgifter, den registrerades rätt till insyn samt användning och utlämnande av registeruppgifter. Den nya lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet fick också bestämmelser om inrättande av personregister, registeransvarig, datainnehållet i polisens riksomfattande personregister, informationssystemet för misstänkta med uppgifter av tipsnatur, Europolinformationssystemet och skyddspolisens funktionella informationssystem, förvaringstiden för uppgifterna i polisens personregister, utelämnande av uppgifter ur personregister mellan myndigheter genom teknisk anslutning samt polisens internationella informationsutbyte.

 

2. Landskapsregeringens förslag

 

2.1 Polislagen

 

Den åländska polislagen utgör ett viktigt instrument vid polisens tjänsteutövning, inte minst på grund av att den reglerar polisens befogenheter och medborgarnas skyldigheter mot polisen. Behörigheten inom polislagstiftningen är även delad, vilket gör att flertalet bestämmelser i den finländska polislagen är direkt tillämpliga i landskapet. Landskapsregeringen anser det därför angeläget att polislagstiftningen med det snaraste uppdateras med den finländska polislagstiftningen, så att problem inte uppstår vid tolkningen av vilka rättsregler som gäller i landskapet. Samtidigt kompletteras polislagen med motsvarande bestämmelser som fanns med i den polislag för landskapet Åland som lagtinget antog den 20 mars 2000 och som ingick i regeringens proposition nr 34/1999, men som sedermera fälldes av republikens president. Eftersom sistnämnda bestämmelser numera finns intagna i den finländska polislagen kan även den åländska polislagen kompletteras med dessa bestämmelser med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen.

     Som berördes i första kapitlet behandlas för närvarande en ändring av den finländska polislagstiftningen i riksdagen (RP 266/2004). Landskapsregeringen anser det inte vara ändamålsenligt att föregå riksdagsbehandlingen av propositionen och de omfattande ändringar som där föreslås i den finländska polislagstiftningen, utan ber hellre att få återkomma med en ny framställning i ärendet efter det att propositionen är slutbehandlad i riksdagen. I sistnämnda framställning avser landskapsregeringen även att ta ställning till huruvida det framöver vore mest ändamålsenligt att övergå till en renodlad blankettlagstiftning inom rättsområdet.

 

2.2 Polisens personregister

 

De personregister Ålands polismyndighet använder i sitt dagliga arbete utgörs till en inte obetydlig andel av de permanenta personregister som är avsett för polisens riksomfattande bruk. Informationssystemen för polisärenden, förvaltningsärenden och misstänkta samt Europolinformationssystemet och Schengens nationella informationssystem är permanenta riksomfattande personregister. Personregistren utgör ett viktigt verktyg i polisens arbete, varför en klar och enhetlig reglering av polisens personregister är nödvändig. För att polismyndigheten även framledes skall kunna använda dessa register är det angeläget att landskapslagstiftningen hålls uppdaterad med motsvarande rikslagstiftning, åtminstone till de delar där landskapet har lagstiftningsbehörighet. Som beskrivits ovan i föregående kapitel finns sedan den 1 oktober 2003 en ny rikslag om personuppgifter i polisens verksamhet som ersatt 1995 års rikslag om polisens personregister.

     Landskapsregeringen anser det vara nödvändigt att ändra gällande blankettlagstiftning, så att rikslagen om personuppgifter i polisens verksamhet fullt ut blir tillämplig i landskapet. Landskapsregeringen föreslår därför att landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personregister ändras.

 

2.3 Ändringar i landskapsförordningar

 

Den föreslagna ändringen av 34 § i polislagen förutsätter att polisförordningen (2000:50) för landskapet Åland kompletteras med bestämmelser om de protokoll som skall föras i anknytning till en teknisk avlyssning.

     Lagförslaget kräver även att landskapsförordningen (1999:52) om tillämpning i landskapet Åland av förordningen om polisens personregister måste ses över innan den föreslagna lagstiftningen om personuppgifter i polisens verksamhet kan träda i kraft.

 

3. Lagstiftningsbehörigheten

 

Enligt 18 § 6 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörigheten i fråga om allmän ordning och säkerhet med de undantag som nämns i 27 § 27, 34 och 35 punkterna. Enligt undantagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om skjutvapen och skjutförnödenheter, försvarsväsendet, gränsbevakningen, ordningsmaktens verksamhet för tryggande av statens säkerhet, försvarstillstånd och beredskap inför undantagsförhållanden samt i fråga om explosiva ämnen till den del rikets säkerhet berörs.

     Polisverksamheten i landskapet regleras även av förordning (1998:118) om polisförvaltningen i landskapet Åland. Enligt 1 § 2 mom. i överenskommelseförordningen skall landskapets polis upprätthål­la allmän ordning och säkerhet samt utföra övriga uppgifter som hör till polisen om inte något annat bestämts i lag eller förordning. Genom bestämmelsen är landskapets polis berättigad till att sköta bland annat förundersökning av brott, som enligt 27 § 23 punkten i självstyrelselagen hör till rikets behörighet.

     Till rikets behörighet hör enligt 27 § 1 punkten i självstyrelselagen bland annat stiftande av grundlag och avvikelse från grundlag samt enligt 2 punkten bland annat rätten att färdas från en ort till en annan och utövande av församlingsfriheten. Bestämmelser om de grundläggande fri- och rättigheterna finns i 2 kapitlet grundlagen. Enligt högsta domstolen (OH 2000/50) är många av dessa fri- och rättigheter sådana som kan påverkas eller stå i konflikt med de stadganden som gäller polisens verksamhet. I grundlagen stadgas om att man genom lag i vissa fall kan inskränka de grundläggande fri- och rättigheterna. Den åländska polislagen innehåller många sådana bestämmelser som gäller frågor som hör till rikets behörighet. I självstyrelselagen finns dock en bestämmelse som gör det möjligt att ta in bestämmelser av rikslagstiftningsnatur i en landskapslag. Enligt 19 § 3 mom. i självstyrelselagen kan man i en landskapslag för vinnande av enhetlighet och överskådlighet uppta bestämmelser av rikslagstiftningsnatur som i sak överensstämmer med motsvarande bestämmelser i en rikslag. Då det är fråga om lagstiftning av blandad karaktär (t.ex. polislagstiftningen) har detta förfarande ansetts tillåtet, då väsentliga delar av rättsområdet hör till landskapets lagstiftningsbehörighet, varvid även har beaktats om det genom denna lagstiftningsteknik kan skapas en lagteknisk tillfredställande och enhetlig författning.

     Trots att merparten av de bestämmelser som ingår i den föreslagna ändringen av polislagen är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet, bedömer landskapsregeringen att mer än hälften av de bestämmelser som totalt sett kommer att finnas i polislagen för landskapet Åland är att hänföra till landskapets lagstiftningsbehörighet, varför en komplettering av polislagen enligt denna framställning är möjlig enligt självstyrelselagen.

     Lagstiftningsbehörigheten i fråga om personuppgifter finns inte angivet såsom ett särskilt lagstiftningsområde i självstyrelselagen. Lagstiftningsbehörigheten bör därför bedömas utgående från vilka rättsområden lagförslaget om personuppgifter i polisens verksamhet kan beröra. Den föreslagna ändringen av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar personregister hänför sig till ett flertal olika rättsområden, av vilka landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga om bland annat landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar samt ordning och säkerhet enligt 18 § 1 och 6 punkten i självstyrelselagen. Till den del bestämmelserna i landskapslagen är att hänföra till rikets behörighet med stöd av bland annat 27 § 1 och 23 punkten i självstyrelselagen bedömer landskapsregeringen det fortsättningsvis möjligt att med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen inta bestämmelserna i landskapslagen, eftersom en väsentlig del av landskapslagens bestämmelser är att hänföra till landskapets lagstiftningsbehörighet.

 

4. Förslagets verkningar

 

Förslaget torde inte medföra några nämnvärda ekonomiska eller organisatoriska verkningar för landskapet, eftersom flertalet av de föreslagna bestämmelserna redan är direkt tillämpliga i landskapet och uppgifterna med stöd av överenskommelseförording (1998:118) kan fullgöras av landskapets polis.

     Förslaget har inga kända konsekvenser för miljön eller effekter på jämställdheten mellan män och kvinnor.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om ändring av polislagen för landskapet Åland

 

8 § Särskilda polisbefogenheter Till paragrafen fogas en bestämmelse enligt vilken endast inrikesministeriet kan ge en tjänsteman befogenheter att göra förundersökning för undersökning av brott som har anknytning till hans eller hennes eget förvaltningsområde. Bestämmelsen reglerar förundersökning av brott som enligt 27 § 23 punkten i självstyrelselagen är att hänföra till rikets behörighet. En motsvarande bestämmelse fanns med i den polislag för landskapet Åland som lagtinget antog den 20 mars 2000, men som sedermera fälldes av republikens president. I förevarande förslag har högsta domstolens utlåtande i ärendet beaktats.

 

10a § Gränskontroll och tullåtgärder Enligt bestämmelsen, som överensstämmer med 10a § i rikets polislag, skall polismännen ha samma befogenheter som gränsbevakningsmännen vid gränskontroller och tullmännen vid tullåtgärder. Bestämmelsen hänger samman med Schengenavtalets tillämpningskonvention som innebär att kontrollerna vid de inre gränserna mellan de avtalsslutande staterna avskaffas. Polisen blir då tvungen att göra stickprovskontroller i inlandet för att kompensera de slopade gränskontrollerna. Till den del bestämmelserna i paragrafen är att hänföra till rikets behörighet har den kunnat tas in i landskapslagen med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen. Vid tillämpning av bestämmelsen skall även iakttas vad som föreskrivs i landskapsförordningen (1998:118) om polisförvaltningen i landskapet Åland. För en mer detaljerad motivering till förslaget hänvisas till proposition (RP 34/1999 rd) med förslag till ändring av polislagen.

     Till polisbefälet hänförs enligt 3 § i landskapslagen om Ålands polismyndighet polismästaren, överkommissarien och kommissarierna.

 

14 § Skydd för områden som omfattas av hemfrid och offentlig frid Genom förslaget uppdateras paragrafen med straffbestämmelser om kränkning av integritet och frid samt om ärekränkning i 24 kapitlet strafflagen (FFS 39/1889) (se RP 184/1999 rd). Bestämmelsen överensstämmer i sak med de ändringar som gjordes i rikets polislag (FFS 21/2001) (se även RP 34/1999 rd och LaUU 7/2000 rd).

     I bestämmelsen stryks omnämnandet av affärslokaler, ämbetsverk, sjukhus, skolor, andra motsvarande inrättningar samt deras gårdsområden, eftersom det föreslagna 1 mom. omfattar såväl traditionsenligt hemfridsskyddade områden som områden skyddade mot olaga intrång. Bestämmelsen i nuvarande 5 mom. blir därför obehövlig.

 

17 § Vidtagande av åtgärder I paragrafen förslås smärre tekniska ändringar så att en hänvisning även sker till polislagens 14 § om skydd för områden som omfattas av hemfrid och offentlig frid. Tillämpningen av 14 § blir oftast aktuell när någon familjemedlem har begärt hjälp av polisen i situationer av familjevåld. Ibland kan det uppstå konflikter när en bostadsinnehavare ber om hjälp och också någon annan i egenskap av familjemedlem och innehavare av bostaden har rätt att bestämma om tillträde till lägenheten, samtidigt som han eller hon står som föremål för den polisåtgärd som avses i lagrummet. I sådana fall har polismannen tillträde till platsen oberoende av denna persons vilja. Med tanke på dessa situationer kompletteras paragrafens 1 mom. med en hänvisning, enligt vilken maktmedel får användas också i situationer som avses i 14 §. I 3 mom. intas en skyldighet att protokollföra eller anteckna en dylik polisåtgärd. De föreslagna ändringarna överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 21/2001 (se även RP 34/1999 rd).

 

18 § Avspärrande av en plats eller ett område Enligt paragrafens 1 mom. har en polisman rätt att avspärra, stänga eller utrymma en plats eller ett område som är i allmänt bruk samt förbjuda eller begränsa trafiken där i vissa fall. För att avvärja en fara orsakad av brott och förhindra skador kan i allmänhet 6 kap. 2 § i tvångsmedelslagen (FFS 450/1987) tillämpas. Bestämmelsen berättigar till att avspärra en plats för att skydda brottsutredning. Eftersom bestämmelsen inte gäller annat än skydd av brottsutredning föreslås, med tanke på andra farliga situationer, att polisen skall ha rätt att för avvärjande av fara avspärra andra än de platser eller områden för allmänt bruk som avses i 1 mom. En bestämmelse om detta intas i ett nytt 2 mom., vilket medför att gällande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom.

     Med stöd av 11 § i polislagen kan en person gripas och hållas i förvar för att skydda honom för fara som utgör en överhängande risk. I de flesta risksituationer är det dock mest ändamålsenligt att avspärra det farliga området, också i sådana fall då det omfattar privata områden. Gripande av en person är inte heller en ändamålsenlig åtgärd enligt vad som avses i 2 § i polislagen. Principen om användningen av den lindrigare metoden enligt 2 § innebär att polisen i allmänhet bör ha rätt att välja alternativet att avspärra ett område i stället för alternativet att gripa en person. Detta blir dock tydligare, om det uttrycks direkt i lagen. De föreslagna ändringarna överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 21/2001 (se även RP 34/1999 rd).

 

22 § Säkerhetsvisitation I paragrafen införs en bestämmelse enligt vilken en polisman för att trygga säkerheten för deltagarna i en rättegång eller en allmän sammankomst, en offentlig tillställning eller någon annan motsvarande tillställning som förutsätter särskilt skydd rätt att kroppsvisitera en person som anländer till eller vistas i den omedelbara närheten av tillställningen och granska de saker han eller hon medför, i syfte att förvissa sig om att personen inte innehar sådana föremål eller ämnen med vilka deltagarnas säkerhet kan äventyras. En motsvarande bestämmelse fanns med i den polislag för landskapet Åland som lagtinget antog den 20 mars 2000, men som sedermera fälldes av republikens president. I förslaget beaktas högsta domstolens utlåtande (OH 2000/50) i ärendet. Samtidigt kompletteras bestämmelsen med en hänvisning till lagen om säkerhetskontroller vid domstolar (FFS 1121/1999). För en mer detaljerad motivering till förslaget hänvisas till proposition (RP 34/1999 rd) med förslag till ändring av polislagen.

 

23 § Omhändertagande av farliga föremål och ämnen Landskapsregeringen föreslår att paragrafens 1 mom. kompletteras med en bestämmelse enligt vilken polisen kan ta hand om sprängämnen som innehas i strid med landskapslagen (1971:12) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om explosionsfarliga ämnen eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, om den som innehar sprängämnena på eget initiativ gör en anmälan till polisen om sprängämnena och överlämnar dem i polisens besittning. Genom förslaget kan den som innehar sprängämnen undgå straffpåföljder på grund av sprängämnesbrott. I fråga om straff för sprängämnesbrott skall enligt 11 § i lagen om explosionsfarliga ämnen (FFS 263/1953) iakttas vad som bestäms i 44 kap. 11 § i strafflagen.

     Den som innehar sprängämnen och inte på eget initiativ gör en anmälan till polisen om sprängämnena eller överlämnar dem i polisens besittning gör sig skyldig till sprängämnesbrott, och då kan polisen ta sprängämnena i beslag enligt 4 kap. i tvångsmedelslagen i deras egenskap av brottsobjekt.

     När polisen har omhändertagit sprängämnena gäller vad som föreskrivs i 24 § i polislagen i fråga om hantering av omhändertagna sprängämnen. Sprängämnena skall återlämnas till den riktiga ägaren, om denna är känd för polisen och har tillstånd att inneha dem. Sprängämnena kan också överlåtas eller säljas till en person som är berättigad att inneha sprängämnena i fråga. Om sprängämnena inte riskfritt kan återlämnas, säljas eller överlåtas eller om de är av ringa värde, har en polisman som tillhör polisbefälet rätt att bestämma att föremålet eller ämnet skall förstöras. De föreslagna ändringarna överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 806/2003 (se även RP 5/2003 rd).

 

24 § Hantering av omhändertagen egendom Till paragrafen fogas ett nytt 1 mom. med bestämmelser om hur polisen skall förfara med egendom som omhändertagits enligt 22 § 4 mom. eller 23 § 1 och 2 mom. En motsvarande bestämmelse fanns med i den polislag för landskapet Åland som lagtinget antog den 20 mars 2000, men som sedermera fälldes av republikens president på grund av en intern hänvisning en bestämmelse i 22 § 4 mom., som även den fälldes av presidenten. Genom de ändringar som förslås i både 22 § och 24 § 1 mom. beaktas högsta domstolens utlåtande i ärendet.

     Av lagtekniska skäl föreslås att hela paragrafen ändras, trots att endast ett nytt 1 mom. införs i lagen och 2 mom. ändras.

 

25 § Polismans rätt att ta fast eller avliva ett djur I paragrafens rubrik förslås ett förtydligande av bestämmelsen så att det klart och tydligt framgår att paragrafen även omfattar rätten att ta fast ett djur som orsakar fara för människors liv eller hälsa.

 

27 § Användning av maktmedel Den förslagna ändringen av paragrafen är av teknisk karaktär och hänger samman med den reform av strafflagen som trädde i kraft den 1 januari 2004 genom FFS 515/2003 (se RP 44/2002 rd). Genom reformen fick strafflagen en allmän bestämmelse om maktmedelsanvändning i samband med tjänsteuppdrag eller av någon annan jämförbar orsak. Rätten att använda maktmedel skall alltid bestämmas särskilt genom lag. I strafflagen anges dock fortfarande de tillåtna maktmedlens gränser. Åtgärderna måste vara nödvändiga för att ett uppdrag som anges i lagen skall kunna utföras. För det andra skall de vara försvarliga (proportionalitetsprincipen). Genom reformen kompletterades strafflagen med en bestämmelse om det förfarande som skall iakttas när maktmedlen har varit överdrivna. Systematiken i strafflagstiftningen har förenhetligats till denna del så att det i respektive lag numera skall ingå en hänvisning till att frågan om excess i samband med användning av maktmedel regleras i strafflagen.

     För att fullfölja den reformen även i den åländska polislagen föreslås att 4 mom. ändras så att det i momentet sägs att bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen. Samtidigt stryks hänvisningen till bestämmelserna om nödvärn och nödtillstånd.

 

28 § Definitioner Genom förslaget kompletteras lagen med tre nya definitioner om inhämtande av information. Definitionerna gäller täckoperation, bevisprovokation genom köp och teleövervakning. Förslaget överensstämmer med den ändring som gjordes i rikets polislag genom FFS 21/2001 (se RP 34/1999 rd). Genom bestämmelserna fick polisen nya på lagnivå reglerade brottsbekämpnings- och brottsutredningsmetoder för att bekämpa allvarlig och organiserad brottslighet. I propositionen sägs att bestämmelserna avser att tillgodose kraven från informationssamhället genom att ge polisen bättre möjligheter att hemlighålla sin viktigaste taktik och teknik. I ett öppet samhälle är detta enligt propositionen ett måste om allvarlig brottslighet skall kunna bekämpas och den polispersonal som deltar i arbetet skyddas.

 

31 § Observation utförd av främmande stats polisman I paragrafen föreslås vissa tekniska ändringar till följd av Finlands anslutning till Schengenavtalet. De föreslagna ändringarna överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 315/2001 (se även RP 20/2001 rd).

 

32 § Förutsättningar för teknisk observation Enligt förslaget ändras paragrafen i överensstämmelse med de ändringar som gjordes av rikets polislag genom FFS 21/2001. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 34/1999. Av lagtekniska orsaker föreslås att hela paragrafen ändras.

 

32a § Förutsättningar för täckoperation Förslaget överensstämmer med den bestämmelse i 31a § i rikets polislag som fogades till rikslagen genom FFS 21/2001. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 34/1999.

 

32b § Förutsättningar för bevisprovokation genom köp Förslaget överensstämmer med den bestämmelse i 31b § i rikets polislag som fogades till rikslagen genom FFS 21/2001. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 34/1999.

 

32c § Förutsättningar för teleövervakning Förslaget överensstämmer med den bestämmelse i 31c § i rikets polislag som fogades till rikslagen genom FFS 21/2001. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 34/1999.

 

32d § Avlyssningsförbud Förslaget överensstämmer med den bestämmelse i 31d § i rikets polislag som fogades till rikslagen genom FFS 21/2001. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 34/1999.

 

33 § Beslut om teknisk observation Ändringen är teknisk och hänger samman med den föreslagna ändringen av 32 §, så att hänvisningen i paragrafen till 32 § 3 mom. ändras till en hänvisning till 32 § 4 mom.

 

33a § Beslut om täckoperation och bevisoperation genom köp samt övervakning av täckoperation Bestämmelsen överensstämmer med 32a § i rikets polislag sådan den lyder genom ändringen FFS 21/2001. Enligt förslaget måste bland annat den polisenhet som har beslutat om en täckoperation skicka en rapport om verksamheten till inrikesministeriet. Eftersom lagrummet berör ett rättsområde som enligt självstyrelselagen torde vara att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet kan avvikelser från rikslagstiftningen inte göras i lagrummet. Bestämmelsen bör dock kunna upptas i landskapslagen med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen. Genom förslaget beaktas högsta domstolens utlåtande (OH 2000/50) i fråga om 34 § 3 mom. i den polislag för landskapet Åland som lagtinget antog den 20 mars 2000, men som sedermera fälldes av presidenten. Högsta domstolens utlåtande berör i och för sig meddelande om teknisk avlyssning, men torde ha juridisk betydelse även i den nu föreslagna paragrafen. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 34/1999.

 

33b § Domstolsbeslut om teleövervakning och teknisk observation samt annan behandling av ett sådant ärende Förslaget överensstämmer med den bestämmelse i 32b § i rikets polislag som fogades till rikslagen genom FFS 21/2001. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 34/1999.

 

33c § Polismans rätt att besluta om teleövervakning och teknisk observation i brådskande fall Förslaget överensstämmer med den bestämmelse i 32c § i rikets polislag som fogades till rikslagen genom FFS 21/2001. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 34/1999.

 

33d § Fortsatt teleövervakning och fortsatt teknisk observation när en polisman har fattat beslut om åtgärden Förslaget överensstämmer med den bestämmelse i 32c § i rikets polislag som fogades till rikslagen genom FFS 21/2001. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 34/1999.

 

34 § Meddelande om observation, teknisk observation och teleövervakning Genom förslaget kompletteras paragrafen med en bestämmelse i 3 mom. om krav på upprättandet av ett protokoll efter utförd teknisk avlyssning eller teleövervakning. En motsvarande bestämmelse fanns med i den polislag för landskapet Åland som lagtinget antog den 20 mars 2000, men som sedermera fälldes av presidenten. Genom förslaget beaktas högsta domstolens utlåtande (OH 2000/50) i fråga om paragrafen, vilket medför att den åländska polisen måste skicka det i momentet nämnda protokollet till inrikesministeriet. Inrikesministeriet avger sedan i sin tur årligen till riksdagens justitieombudsman en berättelse om användningen av sådan teknisk avlyssning och teleövervakning som avses i momentet. Eftersom bestämmelserna berör ett rättsområde som enligt självstyrelselagen är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet kan avvikelser från rikslagstiftningen inte göras i lagrummet. Bestämmelsen torde dock kunna upptas i landskapslagen med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 34/1999.

     Ändringarna i paragrafens 1 och 2 mom. är av teknisk karaktär och hänger främst samman med de nya bestämmelserna om teleövervakning.

    

34a § Rättelse av registeranteckning För att säkerställa riktigheten av de uppgifter som ingår i registren skall en registeranteckning som har gjorts i samband med en täckoperation omedelbart avföras eller annars rättas när utövandet av täckoperationsbefogenheten har upphört. Paragrafen överensstämmer med den bestämmelse i 33a § i rikets polislag som fogades till rikslagen genom FFS 21/2001. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 34/1999.

 

37 § Rätt att få uppgifter av en privat sammanslutning eller en privatperson Paragrafen ändras på så sätt att ett nytt 1 mom. införs i paragrafen. Samtidigt krävs en ändring av gällande 1 mom. För att lagtekniskt underlätta ändringarna föreslås en ändring av hela paragrafen, så att gällande 1 och 2 mom. blir 2 och 3 mom. i den nya paragrafen. Den föreslagna paragrafens 3 mom. överensstämmer med gällande 2 mom.

     Det föreslagna 1 mom. överensstämmer i sak med de bestämmelser som fanns med 37 § 1 mom. i den polislag för landskapet Åland som lagtinget antog den 20 mars 2000 och som fälldes av presidenten. Bestämmelsen kan nu tas med i landskapslagen eftersom rikets polislag genom FFS 21/2001 kompletterats med de bestämmelser som fanns med i det moment (37 § 1 mom.) som fälldes av presidenten.

     Samtidigt föreslås att polislagens 2 mom. (gällande 1 mom.) kompletteras så att polisen får rätt att av teleföretag och sammanslutningsabonnenter få uppgifter som individualiserar terminalutrustning och anslutningar, om dessa uppgifter i enskilda fall behövs för att polisen skall kunna fullgöra sina uppgifter. Den föreslagna kompletteringen i 2 mom. överensstämmer med den ändring av 36 § 2 mom. i rikets polislag som gjordes genom FFS 522/2004. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till regeringens proposition 125/2003.

 

40 § Skyldighet att infinna sig och tryggande av undersökning I det förslag till 40 § i den polislag som lagtinget antog den 20 mars 2000 fanns en bestämmelse enligt vilken var och en som möjligen kunde lämna uppgifter som behövdes vid en polisundersökning var skyldig att på kallelse infinna sig till undersökningen på av polismyndigheten angiven plats. Bestämmelsen som avvek från motsvarande bestämmelse i 39 § i rikets polislag hade anpassats i förhållande till det då liggande förslaget till nya landskapslag om Ålands polismyndighet. Enligt 39 § i rikets polislag var skyldigheten att infinna sig till polisundersökning på den lokala polisenhetens område där han uppehåller sig eller om polisenheten har sitt verksamhetsställe på en annan enhets område eller polisväsendet sköts i samarbete med en annan enhet även på den andra enhetens område. Vid lagstiftningskontrollen av 40 § i polislagen för landskapet Åland fann högsta domstolen att lagtingsbeslutet gav polisen en mer omfattande rätt än rikets polislag. Högsta domstolen fann att landskapets reglering i 40 § berörde administrativa ingrepp i den personliga friheten, ett rättsområde som enligt 27 § 24 punkten i självstyrelselagen hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Presidenten förordande att 40 § i dess helhet skulle förfalla.

     I landskapsregeringens förslag har paragrafen anpassats från riksförhållanden till våra små förhållanden, där alla poliser har samma verksamhetsområden, det vill säga hela Åland. Den åländska polismyndigheten är inte indelad i mindre områden som i riket. Landskapsregeringen förslår således att en bestämmelse om skyldighet att infinna sig och tryggande av undersökning införs i polislagen för landskapet Åland.

 

41 § Handräckning av polisen Till paragrafen fogas ett nytt 1 mom., varvid gällande paragrafs 1 och 2 mom. blir 2 och 3 mom. Samtidigt görs även en teknisk ändring i det nya 2 mom. Förslagets 1 mom. motsvarar den bestämmelse som fanns med 41 § 1 mom. i den polislag för landskapet Åland som lagtinget antog den 20 mars 2000 och som fälldes av presidenten. Enligt högsta domstolen ansågs bestämmelsen innehåll beröra administrativa ingrepp i den personliga friheten, som enligt 27 § 24 punkten i självstyrelselagen hör till rikets lagstiftningsbehörighet. En bestämmelse med likadant innehåll kan nu tas med i landskapslagen eftersom rikets polislag genom FFS 21/2001 kompletterats med de bestämmelser som fanns med i det moment (40 § 1 mom.) som fälldes av presidenten.

 

43 § Tystnadsplikt Paragrafen föreslås kompletterad med ett nytt 3 mom. som motsvarar det 3 mom. som fanns med 43 § i den polislag för landskapet Åland som lagtinget antog den 20 mars 2000 och som fälldes av presidenten. Bestämmelsen ansågs ingripa i det rättsområde som enligt 27 § 34 punkten i självstyrelselagen är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet. Genom förslaget beaktas högsta domstolens utlåtande (OH 2000/50) i fråga om paragrafen. Samtidigt föreslås även tekniska ändringar i gällande 4 och 5 mom. För att underlätta ändringen av paragrafen föreslås att en hela paragrafen ändras.

 

44 § Rätt att förtiga uppgifter Paragrafen kompletteras med ett nytt 2 mom. som ger polisen rätt att tiga i anknytning till bevisprovokation genom köp och täckoperationer. Förslaget är i sak överensstämmande med 44 § 2 mom. i rikets polislag, såsom paragrafen slutligen fick sin utformning i riksdagen (se RP 34/1999, FvUB 17/2000, LaUU 7/2009 och GrUU 5/1999). Samtidigt föreslås en teknisk ändring av 4 mom. För att underlätta ändringen av paragrafen föreslås att en hela paragrafen ändras.

 

52 Besvär Genom förslaget anpassas paragrafen till den ändring av 25 § i självstyrelselagen, som trädde i kraft den 1 juni 2004.

 

Samtidigt föreslås även en ändring av lagen som helhet, så att ordet ”landskapsstyrelsen” ersätts med ”landskapsregering”. Förslaget motiveras av den ändring av självstyrelselagen som trädde i kraft den 1 juni 2004.

 

Ikraftträdelsebestämmelsen Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personuppgifter

 

Lagens rubrik föreslås ändrad så att den bättre överensstämmer med namnen på de riksförfattningar som genom blankettlagen blir tillämpliga i landskapet.

 

1 § Tillämpningsområde Genom förslaget ändras paragrafen så att hänvisningen till lagen om polisens personregister ersätts med en hänvisning till lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Samtidigt föreslås vissa språkliga justeringar av paragrafens första moments inledande stycke så att texten bättre överensstämmer med innehållet i personuppgiftslagen och lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

 

2a § Polismyndighetens rätt att få uppgifter ur vissa register Enligt 13 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet har polisen trots sekretessbestämmelserna rätt att genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form få uppgifter ur vissa register. Enligt 12 § 2 mom. i landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet får inte en landskapsmyndighet eller kommunal myndighet lämna ut en hemlig handling eller uppgift på annat sätt lämnas om dess innehåll, såvida annat inte är särskilt stadgat. För att möjliggöra för den åländska polismyndigheten att få uppgifter ur motorfordonsbyråns fordonsregister och fritidsbåtsregister samt landskapsregeringens register över trafiktillstånd föreslås att en specialbestämmelse intas i lagen som ger polismyndigheten denna rättighet. Samtidigt föreslås även att landskapslagen om besiktning och konstruktion av fordon och landskapslagen om fritidsbåtar kompletteras med bestämmelser som ger respektive landskapsmyndighet rätt att lämna ut uppgifterna.

 

2b § Polismyndighetens rätt att lämna ut uppgifter till andra myndigheter Enligt 19 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet får polisen trots sekretessbestämmelserna genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form lämna ut behövliga uppgifter genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form ur polismyndighetens personregister, med undantag för Europolinformationssystemet som avses i 30 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och Schengens nationella informationssystem som avses i 31 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Genom paragrafen föreslås den åländska polismyndigheten även få lämna ut behövliga uppgifter till motorfordonsbyrån för upprätthållande av fordonsregistret.

 

Genom förslaget föreslås ingen ändring av lagen så att ordet ”landskapsstyrelsen” skulle ersättas med ”landskapsregering”, eftersom en sådan ändring redan ingår i landskapsregeringens framställning nr 8/2003-2004 om ny landskapslagstiftning om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

Ikraftträdelsebestämmelsen Redan den 1 oktober 2003 trädde rikslagen delvis i kraft i landskapet inom de rättsområden där behörigheten hör till riket. För att undanröja eventuell tveksamhet om vilka regler som gäller är det angeläget att så snart som möjligt få blankettlagen i kraft. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

3. Landskapslag om ändring av 15d § landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet

 

15d § Paragrafen föreslås ändrad på grund av att den författning som paragrafen hänvisar till byter namn.

 

Genom den förslagna lagen föreslås ingen ändring av landskapslagen så att ordet ”landskapsstyrelsen” skulle ersättas med ”landskapsregering”, eftersom en sådan teknisk ändring redan ingår i landskapsregeringens framställning nr 8/2003-2004 om ny landskapslagstiftning om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

Ikraftträdelsebestämmelsen Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt, dock senast samtidigt som de övriga lagändringar som föreslås i denna framställning. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

4. Landskapslag om ändring av landskapslagen om besiktning och konstruktion av fordon

 

23a § Utlämnande av uppgifter Landskapslagen föreslås få en ny bestämmelse om utlämnande av uppgifter ur fordonsregistret. Bestämmelsen utgör en komplettering till regleringen av massutlämnande som finns i 3a kapitlet landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet samt till 13 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

 

Ikraftträdelsebestämmelsen Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt, dock senast samtidigt som de övriga lagändringar som föreslås i denna framställning. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

5. Landskapslag om ändring av landskapslagen om fritidsbåtar

 

23a § Utlämnande av uppgifter Landskapslagen föreslås på motsvarande sätt som landskapslagen om besiktning och konstruktion av fordon få en ny bestämmelse om utlämnande av uppgifter ur fritidsbåtsregistret som upprätthålls av motorfordonsbyrån. Bestämmelsen utgör en komplettering till regleringen av massutlämnande som finns i 3a kapitlet landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet samt till 13 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

 

Ikraftträdelsebestämmelsen Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt, dock senast samtidigt som de övriga lagändringar som föreslås i denna framställning. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

6. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet

 

1 § Förvaltning I förtydligande syfte föreslås att lagen kompletteras med en bestämmelse enligt vilken landskapsregeringen vid behov kan utfärda närmare bestämmelser om polismyndighetens ekonomiförvaltning och om vissa ärenden som hänför sig till tjänstekollektivavtalen samt till vilken del landskapsregeringen handhar skötseln av dessa uppgifter.

 

2 § Personal Paragrafen föreslås ändrad så att den stämmer överens med överenskommelseförordningen (1998:118) om polisförvaltningen i landskapet Åland. Enligt förordningens 6 § utnämns landskapets polischef och dennes ställföreträdare av landskapsregeringen efter samtycke av landshövdingen.

 

7 § Uniform och beväpning Enligt gällande bestämmelse skall i regel en polisman bära en polisuniform vid tjänsteutövningen. Polisen utövar vid tjänsteutövningen offentlig makt, vilket utåt bland annat kännetecknas av uniform. Möjligheten att avvika från huvudregeln, det vill säga att bära uniform, gäller i fråga om bland annat spaning, brottsbekämpning och brottsutredning. Också diskretion kan i vissa fall kräva en annan beklädnad än polisuniform. Här blir det enligt gällande bestämmelse en prövning från fall till fall.

     Enligt grundlagsutskottet (GrUU 11/2001) bör polislagstiftningen innehålla grundläggande bestämmelser om polismäns skyldighet att bär uniform. Landskapslagstiftningen tillgodoser i huvudsak detta krav, men vissa kompletteringar av lagstiftningen är dock på sin plats. För att tillmötesgå grundlagsutskottets skrivningar föreslår landskapsregeringen att paragrafen kompletteras med bestämmelser om att uniform kan bäras vid resor i anknytning till tjänsteutövning och när personen representerar polisen. Med andra sammanhang i förslagets 2 mom. avses exempelvis privata evenemang såsom bröllop, begravning eller bemärkelsedagar för en nära anhörig eller en person från en intressegrupp. Även vid exempelvis teaterföreställningar kan polisuniformen enligt 4 mom. få användas, om tillstånd ges av polismästaren.

     Polislagen ger polisen särskilda befogenheter med rätt att ingripa i medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Polisens uppgifter sköts av polismän som i regel känns igen på sin tjänsteuniform. Medborgarna vet att den som bär en uniform har speciella rättigheter och en särskild skyldighet att utöva offentlig makt. Det är därför viktigt att endast en polisman få bära polisuniform eller uniformsplagg. Undantag finns. Några av dem berördes ovan i motiven till 2 och 4 mom. Till paragrafen fogas en bestämmelse i 3 mom. om att polisuniform eller beklädnadsartiklar som används av polisen i tjänst inte får bäras av andra än polismän. Enligt förslaget får ingen heller använda en dräkt eller ett klädesplagg som är förvillande lik en sådan uniform eller sådana beklädnadsartiklar på ett sådant sätt att detta kan ge intrycket att bäraren är en polisman. I momentets tredje mening undantas den som med stöd av lag har rätt att bära uniform eller beklädnadsartikel från förbudet. Sistnämnda bestämmelse syftar på bestämmelser som ligger utanför landskapets behörighet och som regleras i rikslagstiftning. Förslaget överensstämmer med den ändring av rikets polislag (6a §) som nyligen gjordes till följd av en lagmotion (156/2001) i riksdagen.

 

11a § Straffbestämmelse I en ny straffbestämmelse föreslås att överträdelse av det förbud som anges i föreslagna 7 § 3 mom. bestraffas med böter. Av den straffrättliga legalitetsprincip som framgår av 8 § i grundlagen följer att bestämmelserna om straff skall utfärdas på lagnivå.

 

Samtidigt föreslås även en ändring av lagen som helhet, så att ordet ”landskapsstyrelsen” ersätts med ”landskapsregering”. Förslaget motiveras av den ändring av självstyrelselagen som trädde i kraft den 1 juni 2004.

 

Ikraftträdelsebestämmelsen Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt, dock senast samtidigt som de övriga lagändringar som föreslås i denna framställning. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av polislagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 14 och 17 §§, 22 § 3 mom., 23 § 1 mom., 24 §, paragrafrubriken till 25 §, 27 § 4 mom., 28 § 1 mom., 31 § 1 mom., 32 §, 33 § 2 mom., 34, 37, 41, 43, 44 och 52 §§ polislagen (2000:49) för landskapet Åland,

     fogas till lagens 8 § ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2 mom. blir 3 mom., en ny 10a §, till 18 § ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., till 22 § nya 4 och 5 mom., nya 32a-d §§, nya 33a-d §§, nya 34a § och 40 § samt

     ersätts i lagen ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former som följer:

 

8 §

Särskilda polisbefogenheter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Befogenheter att använda i denna lag föreskrivna maktmedel kan dock endast ges en namngiven tjänsteman. Inrikesministeriet kan ge en tjänsteman befogenheter att göra förundersökning för undersökning av brott som har anknytning till hans eller hennes eget förvaltningsområde och som särskilt nämns i förordnandet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

10a §

Gränskontroll och tullåtgärder

     I syfte att ta i beslag ett föremål eller ämne som tillverkats, importerats eller innehas olagligen, eller för att förhindra olaglig inresa, har en polisman rätt att verkställa gränskontroll enligt lagen om gränsbevakningsväsendet (FFS 320/1999) och att utföra tullåtgärder enligt tullagen (FFS 1466/1994).

     För att utföra en åtgärd som ingår i gränskontroll har en polisman sådana befogenheter som föreskrivs i 3 kap. 15 § 1 och 2 mom., 16, 17 och 21 §§ i lagen om gränsbevakningsväsendet samt för att utföra tullåtgärder sådan befogenhet som föreskrivs för annan behörig myndighet som avses i 14 § i tullagen. En polisman har samma rätt att verkställa gränskontroll och utföra en åtgärd som ingår i den också på de gränsövergångsställen, där polisen eller en tullmyndighet har hand om passkontrollen.

     Förutsätter tullåtgärder kroppsbesiktning eller annan granskning än granskning av resgods eller ytterkläder utan att förundersökning görs, iakttas vid utförande av dessa åtgärder 15 § i tullagen. Den polisman som beslutar om åtgärderna skall dock höra till befälet.

 

14 §

Skydd för områden som omfattas av hemfrid och offentlig frid

     Om innehavaren av ett område eller en plats som omfattas av hemfrid eller offentlig frid eller om innehavarens företrädare begär det, har en polisman rätt att från området eller platsen avlägsna en person som utan laglig rätt tränger sig in eller i smyg eller genom att vilseleda någon annan inträder eller gömmer sig där eller underlåter att iaktta en tillsägelse att avlägsna sig.

     En polisman har rätt att från ett område eller en plats som avses i 1 mom. avlägsna en person som lovligen uppehåller sig där, om personen stör andras hemfrid eller den offentliga friden eller på något annat sätt vållar betydande störning där och det finns grundad anledning att befara att störningen upprepas.

     Om det är sannolikt att en upprepning av störningen inte kan förhindras genom att personen avlägsnas, har en polisman rätt att gripa och hålla den som uppträder störande i förvar. Den som har gripits får hållas i förvar endast så länge som det är sannolikt att störningen upprepas, dock högst 12 timmar från gripandet.

 

17 §

Vidtagande av åtgärder

     I de fall som avses i 13-16 §§ får ett rum eller ett förvaringsutrymme öppnas med våld. När åtgärden avslutas skall det utrymme som har öppnats åter stängas på lämpligt sätt.

     En husrannsakan enligt 13 § får inte utan särskilda skäl förrättas mellan klockan 21.00 och 6.00.

     Över åtgärder som har vidtagits med stöd av 13-16 §§ skall upprättas protokoll eller göras anteckning i någon annan handling.

 

18 §

Avspärrande av en plats eller ett område

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En polisman har rätt att på order av ett polisbefäl och i brådskande fall också utan order avspärra eller utrymma ett område som omfattas av hemfrid eller offentlig frid, om detta är nödvändigt för att avvärja en fara som omedelbart hotar liv eller hälsa och om de som finns på området inte annars kan skyddas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

22 §

Säkerhetsvisitation

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     För att trygga säkerheten för deltagarna i en rättegång eller en allmän sammankomst, en offentlig tillställning eller någon annan motsvarande tillställning som förutsätter särskilt skydd, har en polisman rätt att kroppsvisitera en person som anländer till eller vistas i den omedelbara närheten av tillställningen och granska de saker han eller hon medför, i syfte att förvissa sig om att personen inte innehar sådana föremål eller ämnen med vilka deltagarnas säkerhet kan äventyras.

     Om säkerhetskontroller som ordnas genom beslut av en domstol föreskrivs i lagen om säkerhetskontroller vid domstolar (FFS 1121/1999).

     De i 1 och 3 mom. avsedda farliga föremålen eller ämnena skall vid behov tas ifrån den som visiteras.

 

23 §

Omhändertagande av farliga föremål och ämnen

     Utöver vad som bestäms i denna lag eller i någon annan lag har en polisman rätt att tillfälligt för polisens räkning ta hand om sprängämnen och andra farliga föremål eller ämnen, om den som innehar dem med hänsyn till sin ålder, sitt berusnings- eller sinnestillstånd eller andra omständigheter med fog kan misstänkas orsaka överhängande fara för allmän ordning och säkerhet. Polisen kan också ta hand om sprängämnen som innehas i strid med landskapslagen (1971:12) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om explosionsfarliga ämnen eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, när den som innehar sprängämnena på eget initiativ gör en anmälan till polisen om sprängämnena och överlämnar dem i polisens besittning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

24 §

Hantering av omhändertagen egendom

     Föremål eller ämnen som har omhändertagits med stöd av 22 § 5 mom. eller 23 § 1 mom. skall återlämnas till innehavaren inom 14 dygn, om det inte dessförinnan vidtagits åtgärder för att överlåta det vidare eller förstöra det enligt 2 och 3 mom. eller ett förfarande för återkallande av tillståndet att inneha egendomen har inletts. Egendom som har omhändertagits med stöd av 23 § 2 mom. skall alltid återlämnas, om inte hela föremålet redan tidigare har omhändertagits av polisen med stöd av 23 § 1 mom.

     Föremål eller ämnen som omhändertagits med stöd av 23 § 1 mom. och som inte riskfritt kan återlämnas till innehavaren eller ägaren kan med ägarens samtycke säljas eller överlåtas till en person som är berättigad att inneha sådan egendom. Om detta inte är möjligt, kan egendomen säljas på offentlig auktion för ägarens räkning.

     Om ett föremål eller ämne inte riskfritt kan återlämnas, säljas eller överlåtas enligt 1 eller 2 mom., eller om det är fråga om egendom av ringa värde, har en polisman som tillhör polisbefälet rätt att bestämma att föremålet eller ämnet skall förstöras.

     Om det inte är fråga om egendom av ringa värde skall ägaren och innehavaren ges möjlighet att bli hörd innan egendomen säljs eller förstörs.

 

25 §

Polismans rätt att ta fast eller avliva ett djur

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

27 §

Användning av maktmedel

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.

 

28 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) teknisk övervakning: iakttagande eller avlyssning av allmänheten, fordonsförare eller fotgängare med hjälp av en teknisk anordning samt automatisk upptagning av ljud eller bild,

     2) observation: fortlöpande eller upprepat inhämtande av information om en viss person eller dennes verksamhet,

     3) teknisk observation: fortlöpande eller upprepad, med hjälp av en teknisk anordning utförd avlyssning av en viss person och upptagning av ljud (teknisk avlyssning), iakttagande och avbildande av en viss person (optisk övervakning) samt spårning av hur ett fordon eller en vara förflyttas (teknisk spårning),

     4) täckoperation: sådant fortlöpande eller upprepat inhämtande av information om en viss person eller persongrupp eller om personens eller gruppens verksamhet och sådan infiltration i en persongrupps verksamhet, där det för att förhindra att inhämtandet av information och infiltrationen avslöjas används vilseledande eller förtäckta uppgifter eller registeranteckningar eller framställs eller används falska dokument,

     5) bevisprovokation genom köp: ett av polisen givet köpeanbud för att förhindra eller avslöja innehav av eller handel med ett föremål, ett ämne eller egendom som innehas olagligen eller är föremål för handel, för att förhindra eller avslöja olaglig framställning av ett föremål, ett ämne eller egendom, för att finna ett sådant föremål, ett sådant ämne eller sådan egendom som avses ovan eller för att återfå vinningen av ett brott,

     6) teleövervakning: inhämtande av hemliga identifieringsuppgifter om telemeddelanden som har sänts från en teleanslutning eller teleterminalutrustning som är kopplad till ett allmänt telenät eller till något annat telenät som hör till tillämpningsområdet för telemarknadslagen (FFS 396/1997), eller som har mottagits till en sådan teleanslutning eller teleterminalutrustning, samt tillfällig stängning av en sådan teleanslutning eller teleterminalutrustning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

31 §

Observation utförd av främmande stats polisman

     En i artikel 40 eller 41 i tillämpningskonventionen till avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, nedan kallad Schengenkonventionen, avsedd polisman i en stat som tillämpar Schengenregelverket har rätt att fortsätta med observation eller teknisk observation av en person i landskapet i syfte att utreda ett brott enligt vad som bestäms i Schengenregelverket som är bindande för Finland och Åland, om observationen har påbörjats på polismannens eget lands territorium. Dessutom förutsätts att en finsk eller åländsk polisman inte omedelbart kan fortsätta med observationen eller den tekniska observationen i landskapet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

32 §

Förutsättningar för teknisk observation

     En polisman får utföra teknisk observation av en person som inte befinner sig i ett rum eller utrymme som används för stadigvarande boende eller av ett fordon eller en vara, om det finns grundad anledning att anta att observationen kan ge uppgifter som behövs för avvärjande av ett brott. Under samma förutsättningar får teknisk observation dessutom riktas mot en person som avtjänar straff i en straffanstalt eller som är internerad i tvångsinrättning eller mot en rannsakningsfånge, när denne befinner sig i sin cell eller i anstaltens övriga utrymmen som står till fångarnas förfogande.

     En anordning som används för teknisk observation får placeras i utrymmen där teknisk observation är tillåten enligt 1 mom., om observationen förutsätter detta. En polisman har på order av ett polisbefäl rätt att få tillträde till ifrågavarande utrymmen för att installera och avlägsna anordningen. Om anordningen förbrukar fordonets energi eller den energi som är avsedd för något annat utrymme där anordningen installeras, skall ersättning betalas för förbrukning som är större än ringa.

     Ett ytterligare villkor för teknisk avlyssning är att det på grund av en persons uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år, eller till ett narkotikabrott. För optisk övervakning och teknisk spårning förutsätts på motsvarande sätt att det på grund av en persons uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig eller medverkar till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i mer än sex månader. Om den optiska övervakningen riktar sig mot en i 1 mom. avsedd person som är omhändertagen av fångvårdsväsendet, förutsätts dock att det på grund av personens uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år, eller till ett narkotikabrott.

     Omedelbart innan en polisåtgärd vidtas och medan den pågår får en polisman även utföra teknisk observation av en person som befinner sig i en bostad, om detta är nödvändigt för att polisåtgärden tryggt skall kunna vidtas eller sådan överhängande fara avvärjas som hotar den persons liv eller hälsa som vidtar åtgärden eller den persons liv eller hälsa som skall gripas eller skyddas.

 

32a §

Förutsättningar för täckoperation

     En polisman har rätt att företa en täckoperation, om det är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utreda brottslig verksamhet som avses i 5a kap. 2 § i tvångsmedelslagen och det på grund av uppträdandet hos den persons som är föremål för inhämtande av uppgifter eller annars finns grundad anledning att misstänka att han eller hon gör sig skyldig till ett sådant brott. Täckoperation är tillåten i en bostad om tillträdet eller vistelsen sker under aktiv medverkan av den som använder bostaden. Beträffande husrannsakan gäller likväl vad som bestäms i tvångsmedelslagen.

     Rätt till täckoperation föreligger också när en verksamhet som avses i 1 mom. helt eller delvis sker utanför Finland, om verkningarna av brottet också kan framträda i Finland och om straff för gärningen skulle kunna utdömas om den hade begåtts i Finland.

 

32b §

Förutsättningar för bevisprovokation genom köp

     En polisman har rätt att använda sig av bevisprovokation genom köp, om detta är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utreda ett häleribrott eller ett sådant brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år, eller för att finna ett föremål, ämne eller egendom som på grund av ett sådant brott olagligt innehas eller utbjuds till försäljning eller för att återfå vinningen av ett sådant brott.

     Rätt till bevisprovokation genom köp föreligger också när ett brott som avses i 1 mom. helt eller delvis begås utanför Finland, om brottet begånget i Finland skulle vara straffbart eller berättiga till beslag eller kvarstad.

 

32c §

Förutsättningar för teleövervakning

     En polisman har för att förhindra eller avslöja ett brott rätt att rikta teleövervakning mot en teleanslutning eller teleterminalutrustning som är i en persons besittning eller som denne annars antas använda, eller tillfälligt stänga en sådan anslutning eller anordning, om det på grund av personens uttalanden, hotelser eller uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna straffet inte är lindrigare än fängelse i fyra månader, eller till ett brott som är riktat mot en automatisk databehandlingsanordning och begås med användning av en teleterminalutrustning, eller till olaga hot, hotande av någon som skall höras vid rättskipning eller till ett narkotikabrott.

     En polisman har dessutom rätt att utföra teleövervakning i en situation som avses i 18 § 2 mom. eller i en annan situation, om det är nödvändigt för att avvärja fara som hotar liv eller hälsa.

 

32d §

Avlyssningsförbud

     Vad som i 5a kap. 10 § i tvångsmedelslagen bestäms om förbud mot att avlyssna en misstänkt, gäller också annan teknisk avlyssning som sker med stöd av denna lag än sådan som riktas mot den misstänkte.

 

33 §

Beslut om teknisk observation

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     När en åtgärd enligt 32 § 4 mom. vidtas skall en polisman som hör till befälet omedelbart underrättas om den.

 

33a §

Beslut om täckoperation och bevisprovokation genom köp samt övervakning av täckoperation

     Beslut om täckoperation och om registeranteckning som avses i 28 § 1 mom. 4 punkten eller framställning av falska dokument fattas av en av inrikesministeriet förordnad chef för en polisenhet.

     Beslut om bevisprovokation genom köp fattas av en polisman som hör till befälet.

     Den polisenhet som har beslutat om en täckoperation skall skicka en rapport om verksamheten till inrikesministeriet, som årligen avger en berättelse om användningen av täckoperationer till riksdagens justitieombudsman.

 

33b §

Domstolsbeslut om teleövervakning och teknisk observation samt annan behandling av ett sådant ärende

     Beslut om teleövervakning samt om teknisk observation i sådana i 32 § 2 mom. avsedda fall där den optiska övervakningen eller tekniska avlyssningen förutsätter att en anordning som används för observationen placeras i ett rum eller utrymme i vilket den som skall observeras eller övervakas vistas eller i ett fordon som den som skall observeras eller övervakas använder, eller där den tekniska avlyssningen eller den optiska övervakningen riktar sig mot en person som är omhändertagen av fångvårdsväsendet, fattas av en i 1 kap. 9 § i tvångsmedelslagen avsedd domstol eller en annan domstol där behandlingen av ärendet lämpligen kan ske.

     Ett ärende som avses i 1 mom. avgörs utan hörande av innehavaren till det utrymme som skall avlyssnas eller observeras. När ett ärende som gäller teknisk avlyssning eller optisk övervakning av en person som är omhändertagen av fångvårdsväsendet behandlas i domstol, skall straffanstaltens direktör likväl ges tillfälle att bli hörd.

     Angående behandlingen av ett ärende som avses i 1 mom. gäller dessutom i tillämpliga delar vad som bestäms i 5a kap. 5-9 §§, 11 § 1 mom. samt 12 och 14 §§ i tvångsmedelslagen.

 

33c §

Polismans rätt att besluta om teleövervakning och teknisk observation i brådskande fall

     En polisman som hör till befälet har rätt att besluta att teleövervakning eller i 33b § 1 mom. avsedd teknisk observation skall inledas, om det på grund av sakens brådskande natur är nödvändigt att åtgärden vidtas utan dröjsmål. Då skall åtgärden utan dröjsmål och inom 24 timmar efter att den har inletts anmälas till en domstol som avses i 33b § 1 mom. Till anmälan skall fogas ett yrkande på teleövervakning eller teknisk observation, om avsikten är att teleövervakningen eller den tekniska observationen skall fortsätta efter det att anmälan anlänt till domstolen.

     Den rätt som avses i 1 mom. gäller inte teknisk avlyssning eller optisk övervakning av en person som är omhändertagen av fångvårdsväsendet.

 

33d §

Fortsatt teleövervakning och fortsatt teknisk observation när en polisman har fattat beslut om åtgärden

     Sedan domstolen har fått en anmälan enligt 33c § 1 mom. kan den förbjuda fortsatt teleövervakning eller fortsatt teknisk observation eller uppställa begränsningar beträffande en åtgärd eller uppställa sådana villkor för användningen av information som den anser vara nödvändiga.

     Angående behandlingen av ärendet i domstol gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 5a kap. 5-9 §§, 11 § 1 mom. samt 12 och 14 §§ i tvångsmedelslagen.

 

34 §

Meddelande om observation, teknisk observation och teleövervakning

     En polisman som har fattat beslut om teknisk observation enligt 32 § 1 mom. eller om placering av anordning som används för teknisk observation enligt 32 § 2 mom., eller en polisman som med stöd av 32c § beslutat om teleövervakning eller gjort anmälan till domstol skall efter det att den tekniska observationen eller teleövervakningen har avslutats underrätta den person som varit föremål för åtgärden därom, om detta inte äventyrar det ändamål för vilket information inhämtas eller förundersökningen av ett brott.

     Meddelande behöver inte lämnas om observation eller om teknisk observation enligt 32 § 4 mom. eller om vad en dylik åtgärd grundar sig på.

     Den polisman som har utfört en teknisk avlyssning enligt 32 § eller en teleövervakning enligt 33b och 33c §§ skall utan dröjsmål upprätta ett protokoll över åtgärden. Närmare bestämmelser om protokollen kan utfärdas i landskapsförordning. Protokollet skall tillställas inrikesministeriet som årligen till riksdagens justitieombudsman avger en berättelse om användningen av sådan teknisk avlyssning och teleövervakning som avses i detta moment. Samtidigt skall det också ges en utredning om användningen av teknisk observation i straffanstalter.

 

34a §

Rättelse av registeranteckning

     En registeranteckning som avses i 28 § 1 mom. 4 punkten skall rättas utan dröjsmål, när rättelsen inte längre äventyrar syftet med inhämtande av information eller förundersökning av brott.

 

37 §

Rätt att få uppgifter av en privat sammanslutning eller en privatperson

     Utan hinder av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företagshemlighet eller bank- eller försäkringshemlighet, har polisen på begäran av en polisman som hör till befälet rätt att få uppgifter som behövs för avvärjande eller utredning av brott. Om ett viktigt allmänt eller enskilt intresse kräver det, har polisen samma rätt till uppgifter som behövs vid polisundersökning enligt 38 §.

     Polisen har rätt att av ett teleföretag och av en sammanslutningsabonnent få kontaktuppgifter om en sådan teleanslutning som inte är upptagen i en offentlig katalog, eller andra uppgifter som specificerar en teleterminalutrustning eller en anslutning, om uppgifterna i ett enskilt fall behövs för utförandet av en uppgift som ankommer på polisen. Polisen har motsvarande rätt att få uppgifter om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postförmedling.

     För sin handläggning av körkortsärenden och tillståndsförvaltning har polisen rätt att få uppgifter av en privat sammanslutning eller en privatperson enligt 36 § 2-4 mom.

 

40 §

Skyldighet att infinna sig och tryggande av undersökning

     Var och en som möjligen kan lämna uppgifter som behövs vid polisundersökning enligt 38 § är skyldig att på kallelse infinna sig till polisundersökning hos polismyndigheten.

     Om den som har kallats till polisundersökning underlåter att hörsamma kallelsen utan godtagbar orsak, får personen på befallning av en polisman som tillhör befälet hämtas till undersökningen med iakttagande i tillämpliga delar av vad i 18 § i förundersökningslagen bestäms om hämtning till förundersökning.

     En polisman har rätt att för en polisundersökning få tillträde till den plats eller det område där den händelse som undersöks har inträffat, besikta föremål eller handlingar som kan vara av betydelse för undersökningen, utföra försök som behövs för undersökningen samt lösgöra och ta prov som behövs för den. Ett ytterligare villkor för åtgärden är att den med fog kan antas ha stor betydelse vid utredningen av saken.

 

41 §

Handräckning av polisen

     Polisen skall på begäran lämna andra myndigheter handräckning om så bestäms särskilt. Polisen skall även lämna andra myndigheter handräckning för fullgörandet av en enligt lag föreskriven tillsynsskyldighet. Polisen kan också lämna en privatperson handräckning när detta är nödvändigt för att denne skall kunna utöva sina lagliga rättigheter och rättskränkningen är uppenbar.

     För handräckning enligt 1 mom. förutsätts det att den myndighet som begär handräckning hindras i sin tjänsteutövning eller att en privatperson hindras i sina rättigheter och att polisbefogenheter måste anlitas för att dessa rättigheter skall kunna utövas.

     Om inte något annat bestäms, fattas beslut om lämnande av handräckning av en polisman som tillhör befälet.

 

43 §

Tystnadsplikt

     Om tystnadsplikt för den som tillhör polisens personal gäller vad som bestäms i 17 § i tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland. Samma tystnadsplikt åligger den som står i privaträttsligt anställningsförhållande till polismyndigheten och den som med stöd av polisbefogenheter eller annars utför polisuppgifter.

     Om inte skötseln av hans eller hennes uppgifter förutsätter annat, får en person som avses i 1 mom. inte utnyttja eller olovligen för andra röja omständigheter som han eller hon fått kännedom om vid skötseln av uppgifterna, om dessa omständigheter hänför sig till en persons integritet och kunde vålla personen skada eller förfång om de röjs.

     Tystnadsplikten hindrar dock inte att en omständighet yppas för en myndighet eller en sammanslutning som sköter ett offentligt uppdrag och som på grund av en uppgift som ankommer på den behöver få vetskap om en omständighet som annars skall hållas hemlig eller om en persons tillförlitlighet eller lämplighet. Information som behövs för att få visshet om att den som söker sig till eller har en ur säkerhetssynpunkt betydande uppgift är tillförlitlig får i behövlig omfattning lämnas även till en privat sammanslutning eller person.

     Tystnadsplikten utgör inte heller hinder för röjande av sådana uppgifter som i enskilda fall behövs för att förhindra en händelse som utgör fara för liv eller hälsa, ett brott som riktar sig mot den personliga friheten eller för att avvärja en betydande skada på miljön eller en betydande egendomsskada.

     Bestämmelserna i 1, 2 och 4 mom. skall även tillämpas efter att anställningsförhållandet vid polisen har upphört.

     Bestämmelser om lämnande av uppgifter i polisens personregister via teknisk anslutning till andra än polisen och om användningen av personregister för utlåtanden om en persons tillförlitlighet finns i landskapslagstiftningen om polisens personuppgifter.

 

44 §

Rätt att förtiga uppgifter

     Den som tillhör polisens personal är inte såsom vittne eller när han eller hon annars hörs skyldig att röja identiteten av en person av vilken han eller hon i sitt anställningsförhållande har fått uppgifter som denne har lämnat konfidentiellt och inte heller taktiska eller tekniska metoder som skall hemlighållas.

     Den som tillhör polisens personal är inte såsom vittne eller när han annars hörs skyldig att röja identiteten av den person som deltagit i bevisprovokation genom köp eller en täckoperation, om röjande av uppgiften skulle äventyra att den täckoperation som bevisningen gäller lyckas eller i betydande grad äventyra möjligheten för den som deltar i bevisprovokation genom köp eller täckoperation att sköta motsvarande framtida uppdrag eller om det finns något annat särskilt vägande skäl att avstå från att röja uppgiften.

     När särskilt vägande skäl föreligger, kan en domstol dock förordna att i 1 eller 2 mom. nämnda uppgifter skall röjas, om en allmän åklagare utför åtal för ett brott på vilket kan följa fängelse i sex år eller strängare straff. Domstolen får inte ens då förordna att den persons identitet som lämnat uppgifterna eller deltagit i bevisprovokation genom köp eller täckoperation skall röjas, om detta uppenbart skulle medföra allvarlig fara för hans eller hennes eller för honom eller henne närstående personers säkerhet.

 

52 §

Besvär

     Beslut som polismyndigheten fattat med stöd av denna lag får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.

     Besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

 

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personregister

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras i landskapslagen (1999:50) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personregister lagens rubrik samt 1 § 1 mom., sådan 1 § lyder i landskapslagen 2000/54, samt

     fogas till lagen nya 2a och 2b §§ som följer:

 

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om

personuppgifter

 

1 §

Tillämpningsområde

     I syfte att skydda den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter och att främja utvecklandet och iakttagandet av en god informationshantering samt för att sköta de uppgifter polisen har enligt polislagen (2000:49) för landskapet Åland skall följande riksförfattningar äga tillämpning i landskapet Åland, om inte annat följer av denna lag eller särskilda bestämmelser:

     1) personuppgiftslagen (FFS 523/1999) samt

     2) lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (FFS 761/2003).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

2a §

Polismyndighetens rätt att få uppgifter ur vissa register

     Utöver vad som föreskrivs i 13 § 2 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet har polismyndigheten utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att enligt avtal med den registeransvarige genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form få uppgifter:

     1) ur motorfordonsbyråns fordonsregister som gäller fordon som polisen spanar efter eller som är föremål för förundersökning, polisundersökning eller annan undersökning,

     2) ur landskapsregeringens register för trafiktillstånd som behövs vid övervakningen av tillståndspliktig trafik och

     3) ur motorfordonsbyråns fritidsbåtsregister som behövs vid övervakningen av fritidsbåttrafiken.

 

2b §

Polismyndighetens rätt att lämna ut uppgifter till andra myndigheter

     Utöver vad som föreskrivs i 19 § 1 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet får polismyndigheten utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna ut behövliga uppgifter genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form ur polismyndighetens personregister, med undantag för Europolinformationssystemet som avses i 30 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och Schengens nationella informationssystem som avses i 31 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet, till motorfordonsbyrån för upprätthållande av fordonsregistret.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 15d § landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 15d § landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet, sådan den lyder i landskapslagen 1999/51, som följer:

 

15d §

     Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på polismyndighetens personregister. Om polismyndighetens personregister finns särskilda bestämmelser i landskapslagen (1999:49) om polisens grundregister och landskapslagen (1999:50) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personuppgifter.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

4.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon en ny 23a § som följer:

 

23a §

Utlämnande av uppgifter

     Uppgifter ur fordonsregistret får lämnas till en myndighet som behöver uppgifterna vid skötseln av ärenden som enligt lag ankommer på myndigheten.

     Personuppgifter på fordonets ägare eller innehavare får lämnas ut endast om mottagaren har rätt att enligt personuppgiftslagstiftningen behandla dessa uppgifter.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

5.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om fritidsbåtar

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     fogas till landskapslagen (2003:32) om fritidsbåtar en ny 19a § samt

     ersätts i lagen ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former som följer:

 

19a §

Utlämnande av uppgifter

     Uppgifter ur fritidsbåtsregistret får lämnas till en myndighet som behöver uppgifterna vid skötseln av ärenden som enligt lag ankommer på myndigheten.

     Personuppgifter på fritidsbåtens ägare får lämnas ut endast om mottagaren har rätt att enligt personuppgiftslagstiftningen behandla dessa uppgifter.

 

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

6.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 12 § 3 mom. landskapslagen (2000:26) om Ålands polismyndighet,

     ändras 2 § 4 mom. och 12 § 2 mom.,

     fogas till lagens 1 § ett nytt 4 mom., till 7 § nya 2-4 mom., varvid nuvarande 2 mom. blir 5 mom., och en ny 11a § samt

     ersätts i lagen ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former som följer:

 

1 §

Förvaltning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Landskapsregeringen utfärdar vid behov närmare bestämmelser om polismyndighetens ekonomiförvaltning och om vissa ärenden som hänför sig till tjänstekollektivavtalen samt till vilken del landskapsregeringen handhar skötseln av dessa uppgifter.

 

2 §

Personal

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Polismästaren och dennes ställföreträdare utnämns av landskapsregeringen efter samtycke av landshövdingen. Övriga tjänstemän och personal i privaträttligt anställningsförhållande utnämns eller anställs av landskapsregeringen. Sistnämnda uppgift kan dock helt eller delvis i landskapsförordning delegeras till polismästaren.

 

7 §

Uniform och beväpning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Uniform får utom vid tjänsteutövning också bäras vid resor i anknytning till tjänsteutövning och när personen representerar polisen. Beslut om användning av uniform i andra sammanhang fattas av polismästaren.

     Polisuniform eller beklädnadsartiklar som används av polisen i tjänst får inte bäras av andra än polismän. Ingen får heller använda en dräkt eller ett klädesplagg som är förvillande lika en sådan uniform eller sådana beklädnadsartiklar på ett sådant sätt att detta kan ge intrycket att bäraren är en polisman. Förbudet i detta moment skall inte gälla den som med stöd av särskild lag har rätt att bära föreskriven uniform eller beklädnadsartikel.

     Utan hinder av vad som föreskrivs i 3 mom. kan tillstånd att bära polisuniform vid teaterföreställningar eller andra motsvarande evenemang ges av polismästaren.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

11a §

Straffbestämmelse

     Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot förbudet i 7 § 3 mom., skall för orättmätig användning av polisuniform dömas till böter, om inte strängare straff föreskrivs någon annanstans i lag.

 

12 §

Besvär

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Beslut som polismyndigheten fattat med stöd av denna lag får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 17 mars 2005
L a n t r å d	Roger Nordlund
Vicelantråd	Jörgen Strand

 

Bilaga

 

 

L a g
om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet

(FFS 761/2003)

 

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

Lagens tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas på automatisk behandling av personuppgifter som behövs för skötseln av de uppgifter som avses i 1 § polislagen (FFS 493/1995) och på annan behandling av personuppgifter, då de utgör eller är avsedda att utgöra ett personregister eller en del av ett sådant. På behandling av personuppgifter tillämpas personuppgiftslagen (FFS 523/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999), om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i någon annan lag.

     Utöver vad som föreskrivs i denna lag iakttas internationella avtal som är bindande för Finland.

 

2 kap.

Polisens informationssystem

2 §

Informationssystemet för polisärenden

     Informationssystemet för polisärenden är ett permanent personregister som är avsett för polisens riksomfattande bruk och förs med hjälp av automatisk databehandling. Informationssystemet för polisärenden kan innehålla personuppgifter som polisen måste behandla för att kunna utföra de uppgifter som anges i 1 § 1 mom. polislagen.

     I informationssystemet får, av de uppgifter som gäller identiteten i fråga om en person som är misstänkt för brott eller är föremål för förundersökning, polisundersökning, polisens åtgärder eller tvångsmedel, registreras fullständigt namn, födelsedatum, personbeteckning, kön, modersmål, nationalitet, civilstånd, födelsestat, födelsehemkommun, hemkommun, yrke, adress och telefonnummer eller annan kontaktinformation, uppgift om att personen avlidit, uppgifterna i en utländsk persons resedokument samt sådana uppgifter om personen som påverkar hans eller hennes egen säkerhet eller polisens säkerhet i arbetet.

     I informationssystemet får även annan nödvändig information som inhämtats för skötseln av de uppgifter som anges i 1 § 1 mom. polislagen registreras enligt följande:

     1) för att en person skall kunna påträffas, övervakas, observeras och skyddas, i fråga om personer som är efterlysta eller som har meddelats närings-, besöks- eller reseförbud eller som är villkorligt frigivna samt personer som ett besöksförbud avses skydda eller som är föremål för observation, orsaken till åtgärden, de begärda åtgärderna, den myndighet som har hand om efterlysningen, preskription av efterlysningen och andra uppgifter som behövs vid övervakningen av efterlysningar (efterlysningsuppgifter),

     2) för att hitta fordon och registreringsskyltar som tillgripits eller efterspanas av någon annan orsak, identifieringsuppgifter om dem samt uppgifter som behövs för att de skall kunna återställas till ägaren eller innehavaren, samt uppgifter som behövs för att personer som är efterspanade eller föremål för observation och som rör sig med motorfordon skall kunna påträffas (uppgifter om efterspanade motorfordon),

     3) för att hitta egendom som någon har förlorat genom brott, som har omhändertagits av polisen, som har förkommit eller innehafts av en försvunnen person, identifieringsuppgifter om egendomen samt uppgifter som behövs för att den skall kunna återställas till ägaren eller innehavaren och uppgifter som behövs för utredning av försvinnanden (egendomsuppgifter),

     4) för att tiden för frihetsberövande skall kunna följas och övervakas samt säkerheten vid förvaring tryggas, i fråga om personer som har gripits, anhållits eller häktats med stöd av förundersökningslagen (FFS 449/1987), tvångsmedelslagen (FFS 450/1987), polislagen eller någon annan författning, uppgifter enligt 22 § förordningen om förundersökning och tvångsmedel (FFS 575/1988) som gäller anhållande, uppgifter som hänför sig till anmälningar om brott och gripande samt i enskilda fall uppgifter som påverkar säkerheten vid förvaring i fråga om den som varit berövad sin frihet (uppgifter om anhållna),

     5) för en samlad sökning av registrerade anmälningar om brott, i fråga om personer misstänkta för brott anmälans nummer, gärningsdagen och gärningsplatsen, brottsbeteckning, tidpunkten för åtalspreskription samt straff och andra påföljder för brottet (uppgifter om brottsanmälningsindex och påföljder),

     6) för att polisenheterna skall kunna underrättas och övervakningen inriktas, av polisen registrerade uppgifter som skall tillkännages särskilt på grund av att saken är brådskande, att det är fråga om en farosituation, för att brott skall kunna förebyggas eller av skäl som har samband med utredningen (uppgifter för förmedling av meddelanden),

     7) för klassificering och analys av tillvägagångssättet vid misstänkta brott, uppgifter som baserar sig på anmälan om brott och undersökningsprotokoll, uppgifter om målsägande, uppgifter om den som misstänks för brott, uppgifter som gäller specificering av brott och beskrivning av händelseförloppet, uppgifter om egendom som har åtkommits genom brott, uppgifter som beskriver klassificeringen av gärningsmannen, händelsen eller gärningen samt uppgifter som behövs för sammanlänkning och teknisk undersökning av brott (uppgifter om tillvägagångssätt),

     8) för att personer som anmälts försvunna skall kunna hittas, nödvändiga uppgifter om försvunna personer och för att okända avlidna skall kunna identifieras för identifieringen nödvändiga uppgifter om okända avlidna (identifieringsuppgifter),

     9) för identifiering av personer som misstänks för brott, för utredning av brott och för registrering av gärningsmän, i fråga om personer som misstänks eller har blivit dömda för brott, signalement enligt 6 kap. 4 § 1 och 4 mom. tvångsmedelslagen och DNA-profiler enligt 5 § i nämnda kapitel, videobilder på en person och skospår, uppgifter om ett misstänkt brott samt uppgifter som gäller registrering samt klassificering av en person (signalementsuppgifter),

     10) för utförande och registrering av undersökningar och handräckningsuppdrag, uppgifter som erhållits vid förundersökning enligt förundersökningslagen, vid undersökning enligt polislagen, i samband med polisåtgärder eller vid ett handräckningsuppdrag eller vid tillämpning av tvångsmedelslagen (uppgifter om undersökning och handräckning) enligt följande:

     a) om personer som misstänks för brott samt personer som gjort anmälan, uppträder som vittnen eller målsägande eller som har något annat samband med anmälan,

     b) om rubriceringar i anmälningar om brott och övriga anmälningar, tvångsmedel, polisens åtgärder samt olika faser i förundersökning och polisundersökning,

     c) om andra nödvändiga beskrivningar, omständigheter och specificeringar som hänför sig till polisens uppgifter, åtgärder eller händelser,

     11) för sökning av en handling i polisens datorarkiv anmälan om uppgifter om undersökningen och handräckningen och identifikationsuppgifter i fallet samt sammandrag av redogörelsen (arkivuppgifter om undersökning och handräckning).

 

3 §

Informationssystemet för förvaltningsärenden

     Informationssystemet för förvaltningsärenden är ett permanent personregister som är avsett för polisens riksomfattande bruk och förs med hjälp av automatisk databehandling. Informationssystemet för förvaltningsärenden kan innehålla personuppgifter som polisen måste behandla för att kunna utföra de uppgifter som anges i 1 § 3 mom. polislagen.

     I informationssystemet får av uppgifterna om en persons identitet registreras fullständigt namn, födelsedatum, personbeteckning, kön, modersmål, nationalitet, civilstånd, födelsestat, födelsehemkommun, hemkommun, yrke, adress och telefonnummer eller annan kontaktinformation, uppgift om att personen avlidit samt uppgifterna i en utländsk persons resedokument.

     I informationssystemet får även annan nödvändig information som inhämtats för skötseln av de uppgifter som anges i 1 § 3 mom. polislagen registreras enligt följande:

     1) för skötseln av polisens uppgifter enligt skjutvapenlagen (FFS 1/1998) nödvändig information om ansökan, tillstånd, polisens åtgärder, beslut, hinder, anmärkning, anmälan och inspektion enligt nämnda lag (uppgifter om vapentillstånd),

     2) för skötseln av polisens uppgifter enligt lagen om identitetskort (829/1999) nödvändig information om ansökan, beslut, tillstånd, polisens åtgärder, hinder, anmärkning och anmälan som avses i nämnda lag och för skötseln av polisens uppgifter enligt passlagen (FFS 642/1986), uppgifter om passansökningar och beslut i passärenden, uppgifter om pass eller andra resedokument som har utfärdats av en finsk myndighet, uppgifter om pass som förkommit, blivit stulna eller omhändertagits samt uppgifter om hinder mot utfärdande av pass och anmärkningar som hänför sig till passärenden (uppgifter om identitetskort och pass),

     3) för identifiering av en person och för utarbetande av en handling som styrker identiteten, ett fotografi av personen och personens namnteckningsprov, som personen lämnat till polisen eller till en myndighet inom utrikesförvaltningen vid ansökan om ett tillstånd eller beslut som fotografiet och namnteckningsprovet behövs för; med personens samtycke får det fotografi och namnteckningsprov som registrerats i bilduppgifterna även användas för något annat förvaltningstillstånd eller beslut som personen ansökt om än för den handling som fotografiet och namnteckningsprovet har lämnats för (bilduppgifter),

     4) i det syfte som anges i 4 kap. lagen om säkerhetsutredningar (FFS 177/2002), en anteckning om att en person har varit föremål för en begränsad säkerhetsutredning enligt nämnda lag samt den tidpunkt då utredningen lämnades och andra uppgifter som behövs för att specificera utredningen (uppgifter om den lokala polisens säkerhetsutredningar),

     5) för skötseln av polisens uppgifter enligt lagen om privata säkerhetstjänster (FFS 282/2002) och lagen om ordningsvakter (FFS 533/1999) sådan nödvändig information om ansökan, beslut, kort, polisens åtgärder, hinder, anmärkning, anmälan och inspektion som avses i lagen om privata säkerhetstjänster och i de bestämmelser som utfärdats med stöd av den samt sådan nödvändig information om ansökan, beslut, tillstånd, kort, polisens åtgärder, hinder, anmärkning och anmälan som avses i lagen om ordningsvakter och i de bestämmelser som utfärdats med stöd av den (uppgifter för tillsynen över säkerhetsbranschen),

     6) för skötseln av uppgifter enligt 53 a § utlänningslagen (FFS 378/1991) i nämnda paragraf avsedda signalement på en i paragrafen avsedd utlänning samt uppgifterna i ett resedokument (uppgifter för identifiering av utlänningar).

 

4 §

Informationssystemet för misstänkta

     Informationssystemet för misstänkta är ett permanent personregister som är avsett för polisens riksomfattande bruk och förs med hjälp av automatisk databehandling.

     Informationssystemet för misstänkta kan innehålla information som för skötseln av uppgifter enligt 1 § 1 mom. polislagen inhämtats genom kriminalunderrättelseverksamhet, observation eller iakttagelser som gäller personer som skäligen kan misstänkas

     1) göra eller ha gjort sig skyldiga till ett brott på vilket kan följa fängelse, eller

     2) medverka eller ha medverkat till ett brott på vilket kan följa fängelse i mer än sex månader, eller till straffbart bruk av narkotika.

     Av de uppgifter som gäller en persons identitet får registreras fullständigt namn, födelsedatum, personbeteckning, kön, modersmål, nationalitet, civilstånd, födelsestat, födelsehemkommun, hemkommun, yrke, adress och telefonnummer eller annan kontaktinformation, uppgift om att personen avlidit samt uppgifterna i en utländsk persons resedokument.

     Endast polispersonal som förordnats till kriminalunderrättelse- och observationsuppgifter har genom teknisk anslutning tillgång till informationssystemet för misstänkta.

 

5 §

Skyddspolisens funktionella informationssystem

     Skyddspolisens funktionella informationssystem är ett permanent personregister som är avsett för skyddspolisens bruk och förs med hjälp av automatisk databehandling.

     Skyddspolisens funktionella informationssystem kan innehålla uppgifter som skyddspolisen måste behandla för att kunna förebygga och utreda förehavanden eller brott som äventyrar rätts- och samhällsordningen eller statens säkerhet.

     Av de uppgifter som gäller en persons identitet får registreras fullständigt namn, födelsedatum, personbeteckning, kön, modersmål, nationalitet, civilstånd, födelsestat, födelsehemkommun, hemkommun, yrke, adress och telefonnummer eller annan kontaktinformation, uppgift om att personen avlidit samt uppgifterna i en utländsk persons resedokument.

     I skyddspolisens funktionella informationssystem införs också uppgifter om av skyddspolisen utförda normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar enligt lagen om säkerhetsutredningar, identitetsuppgifter för den som en utredning gäller och den tidpunkt då en utredning lämnades.

 

6 §

Polisens övriga personregister

     Förutom de i 2―4 § samt i 30 och 31 § avsedda permanenta riksomfattande informationssystemen som förs med hjälp av automatisk databehandling kan det finnas temporära eller manuella personregister för polisens riksomfattande bruk.

     Med undantag för de informationssystem som avses i 2―5 § samt 30 och 31 § kan personregister även inrättas

     1) för flera än en polisenhet eller

     2) för en polisenhet.

     I personregister som polisen inrättat för uppgifter enligt 1 § 1 mom. polislagen får endast information som behövs för skötseln av dessa uppgifter insamlas och registreras. I personregister som polisen inrättat för uppgifter enligt 1 § 3 mom. polislagen får endast information som behövs för skötseln av dessa uppgifter registreras.

 

7 §

Registeransvarig

     Polisens högsta ledning är registeransvarig för de personregister som avses i 2―4 §, 6 § 1 mom. samt 30 och 31 §, skyddspolisen är registeransvarig för det personregister som avses i 5 § och den polisenhet som ansvarar för verksamheten är registeransvarig för det personregister som avses i 6 § 2 mom.

 

8 §

Inrättande av personregister

     Om inrättande av ett personregister enligt 6 § 1 mom. beslutar polisens högsta ledning och om inrättande av ett personregister enligt 6 § 2 mom. beslutar den polisenhet som svarar för verksamheten.

     För inrättande av andra än de i 2―5 § samt 30 och 31 § avsedda personregistren krävs ett skriftligt beslut. När det gäller riksomfattande temporära och manuella personregister som avses i 6 § skall dataombudsmannen underrättas om beslutet att inrätta ett register och väsentliga ändringar i beslutet senast en månad innan registret inrättas eller ändras. I beslutet om inrättande skall personregistrets ändamål anges.

 

9 §

Nödcentralsdatasystemet och utlänningsregistret

     Bestämmelser om nödcentralsdatasystemet finns i lagen om nödcentraler (FFS 157/2000) och bestämmelser om utlänningsregistret i lagen om utlänningsregistret (FFS 1270/1997).

 

3 kap.

Specialbestämmelser om behandling av personuppgifter

 

10 §

Behandling av känsliga uppgifter

     Uppgifter som avses i 11 § 3 punkten personuppgiftslagen får samlas in för och registreras i polisens personregister och i övrigt behandlas när de behövs med tanke på registrets ändamål.

     Uppgifter som avses i 11 § 1, 2 eller 4―6 punkten personuppgiftslagen får samlas in för och registreras i polisens personregister och i övrigt behandlas endast när det är nödvändigt för att ett visst uppdrag som hör till polisen skall kunna fullgöras. Uppgifter som avses i 4 punkten i nämnda paragraf får dessutom samlas in för och registreras i polisens personregister och i övrigt behandlas när det är nödvändigt för tryggande av den registrerades egen säkerhet eller polisens säkerhet i arbetet.

     Uppgifter som avses i 11 § 1, 2 och 4―6 punkten personuppgiftslagen får dock inte samlas in för eller registreras i det personregister som avses i 31 §.

     Bestämmelser om begränsningar i fråga om registrering av DNA-profiler finns i 6 kap. 5 § tvångsmedelslagen.

 

11 §

Uppgifter som inhämtats genom avlyssning

     Om en uppgift som har inhämtats genom teknisk avlyssning enligt polislagen hänför sig till något annat brott än det som avses bli förhindrat eller avbrutet genom avlyssningen, får uppgiften inte införas i ett personregister om den inte gäller ett brott för vars förhindrande eller avbrytande avlyssning får ske.

     I tvångsmedelslagen föreskrivs om införande i personregister av uppgifter som inhämtats genom teleavlyssning eller teknisk avlyssning enligt tvångsmedelslagen.

 

12 §

Behandling av uppgifter som inte hänför sig till ett visst uppdrag

     Information som inhämtats i samband med ett visst uppdrag som hör till polisen och som behövs för att de uppgifter som avses i 1 § 1 mom. polislagen skall kunna utföras, men som inte hänför sig till uppdraget eller till ett annat pågående uppdrag, får endast samlas in för eller registreras i personregister enligt 4, 5, 30 och 31 § samt i register som är avsedda att vara temporära enligt 6 § 2 mom. 2 punkten i de registreringssyften som anges i paragraferna.

     När uppgifter registreras skall de i mån av möjlighet åtföljas av en bedömning av uppgiftslämnarens tillförlitlighet och uppgifternas riktighet.

 

13 §

Polisens rätt att få uppgifter ur vissa register

     Utöver vad som föreskrivs i polislagen eller i någon annan lag har polisen rätt att så som föreskrivs i 2 mom. ur vissa register få information som den behöver för att sköta sina uppgifter och föra sina personregister.

     Utan hinder av sekretessbestämmelserna har polisen rätt att enligt avtal med den registeransvarige genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form få följande uppgifter:

     1) ur Fordonsförvaltningscentralens informationssystem för vägtrafiken uppgifter som gäller fordon som polisen spanar efter eller som är föremål för förundersökning, polisundersökning eller annan undersökning,

     2) ur länsstyrelsernas informationssystem för trafiktillstånd uppgifter som behövs vid övervakningen av tillståndspliktig trafik och ur magistraternas motorbåtsregister uppgifter som behövs vid övervakningen av båttrafiken,

     3) ur justitieförvaltningens informationssystem uppgifter om brottmål som är eller har varit föremål för åtalsprövning, beslut av åklagare, brottmål som är eller har varit anhängiga vid domstol, domstolarnas lagakraftvunna avgöranden, personer som efterlysts av justitieförvaltningsmyndigheterna, ur rättsregistercentralens informationssystem uppgifter om verkställigheten av bötesstraff samt ur kriminal- och fångvårdsmyndigheternas informationssystem uppgifter om personer som avtjänar eller har avtjänat straff som riktar sig mot friheten; om inhämtande av uppgifter ur straffregistret föreskrivs dock i straffregisterlagen (FFS 770/1993),

     4) ur patent- och registerstyrelsens handelsregister anmälningar och meddelanden som gäller näringsidkare,

     5) av ett teleföretag de uppgifter som avses i 5 a kap. 3 § i tvångsmedelslagen, i 31 c § i polislagen eller i 35 och 36 § i lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (FFS 516/2004), (16.6.2004/523)

     6) ur utrikesministeriets informationssystem uppgifter angående beslut om pass, visum, uppehålls- eller arbetstillstånd,

     7) ur utlänningsverkets informationssystem uppgifter som behövs vid behandlingen av ärenden som avses i utlänningslagen och vid tillsynen över att utlänningslagen iakttas,

     8) ur befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem de uppgifter som avses i 4 och 5 § befolkningsdatalagen (FFS 507/1993).

     Innan uppgifter lämnas ut till polisen genom teknisk anslutning skall polisen visa att uppgifterna är skyddade på det sätt som 32 § 1 mom. personuppgiftslagen avser.

 

14 §

Uppgifter som andra myndigheter lämnar ut till polisen genom registrering vid direkt anslutning eller för registrering i maskinläsbar form

     Enligt avtal med den registeransvarige kan uppgifter lämnas till polisens personregister genom direkt anslutning eller i maskinläsbar form enligt följande:

     1) av justitieförvaltningsmyndigheterna, kriminal- och fångvårdsmyndigheterna och rättsregistercentralen uppgifter om personer som de har efterlyst samt fångvårdsmyndigheterna signalementsuppgifter om personer som avtjänar eller har avtjänat straff som riktar sig mot friheten,

     2) av gränsbevakningsväsendet, tullverket och militärmyndigheterna uppgifter om personer som de har efterlyst, uppgifter om utlänningar, uppgifter som gäller utlänningars identitet och signalement samt uppgifter som behövs för förebyggande och utredning av brott som hör till gränsbevakningsväsendets och tullverkets behörighet,

     3) av myndigheterna inom utrikesförvaltningen uppgifter angående beslut om pass, visum, uppehålls- eller arbetstillstånd.

 

4 kap.

Användning och utlämnande av uppgifter

 

15 §

Användning av uppgifter för det ändamål som uppgifterna har samlats in och registrerats för

     De personregister som polisen inrättat för riksomfattande bruk får användas av polisenheterna, med undantag av Polisyrkeshögskolan, Polisskolan, Polisens datacentral och Polisens teknikcentral. Ett personregister som avses i 6 § 2 mom. och som har inrättats för mer begränsad användning än riksomfattande bruk får endast användas av de polisenheter som det inrättats för.

     Polisen har rätt att använda informationen i ett personregister som har inrättats för de uppgifter som anges i 1 § 1 mom. polislagen, om informationen behövs för skötseln av dessa uppgifter. Polisen har rätt att använda informationen i ett personregister som har inrättats för de uppgifter som anges i 1 § 3 mom. polislagen, om informationen behövs för skötseln av de uppgifter som den har samlats in och registrerats för.

 

16 §

Användning av uppgifter för andra ändamål än de som uppgifterna har samlats in och registrerats för

     Polisen har rätt att använda uppgifterna i polisens personregister för andra ändamål än de som uppgifterna har samlats in och registrerats för, om inte något annat föreskrivs nedan och om uppgifterna behövs för

     1) tryggande av statens säkerhet,

     2) avvärjande av fara som omedelbart hotar liv eller hälsa eller avvärjande av en betydande egendomsskada,

     3) förebyggande eller utredning av ett brott på vilket kan följa fängelse,

     4) utredning av identitet i samband med ett visst uppdrag som hör till polisen och som nödvändigt kräver att identiteten styrks,

     5) beslut eller utlåtande som gäller beviljande eller giltighet av ett tillstånd, när tillståndet enligt gällande bestämmelser är beroende av sökandens eller tillståndshavarens tillförlitlighet, lämplighet eller någon liknande egenskap, och det för bedömningen av egenskapen krävs uppgifter om sökandens eller tillståndshavarens hälsotillstånd, bruk av rusmedel, brottslighet eller våldsamma uppträdande.

     Uppgifter i polisens personregister får användas även för polisens forsknings- och planeringsverksamhet. Uppgifter får också användas för polisens utbildningsverksamhet, om de är nödvändiga för att genomföra utbildningen.

     Uppgifter i det i 4 § avsedda informationssystemet för misstänkta får inte användas för skötseln av de uppgifter som avses i 1 mom. 5 punkten.

 

17 §

Utlämnande av uppgifter till en annan polisenhet för det ändamål som uppgifterna har samlats in och registrerats för

     En polisenhet har för de uppgifter som avses i 1 § 1 mom. polislagen rätt att lämna ut information till en annan polisenhet ur ett personregister som inrättats för mer begränsad användning än riksomfattande bruk, om informationen behövs för skötseln av dessa uppgifter.

     Uppgifter som avses i 12 § får dock lämnas ut endast när de behövs för

     1) tryggande av statens säkerhet,

     2) avvärjande av fara som omedelbart hotar liv eller hälsa eller avvärjande av betydande egendomsskada,

     3) förebyggande eller utredning av ett brott på vilket kan följa fängelse,

     4) förebyggande och utredning av brottslighet som hör till Europeiska polisbyråns behörighet samt annan allvarlig brottslighet.

     En polisenhet har för de uppgifter som avses i 1 § 3 mom. polislagen rätt att lämna ut information till en annan polisenhet ur ett personregister som inrättats för mer begränsad användning än riksomfattande bruk, om informationen behövs för skötseln av de uppgifter som den har samlats in och registrerats för.

     Utan hinder av sekretessbestämmelserna får uppgifter lämnas ut även genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form.

 

18 §

Utlämnande av uppgifter till en annan polisenhet för andra ändamål än de som uppgifterna har samlats in och registrerats för

     En polisenhet får lämna ut uppgifter till en annan polisenhet ur ett personregister som polisen inrättat för mer begränsad användning än riksomfattande bruk för andra ändamål än de som uppgifterna har samlats in och registrerats för, om uppgifterna behövs för

     1) tryggande av statens säkerhet,

     2) avvärjande av fara som omedelbart hotar liv eller hälsa eller avvärjande av en betydande egendomsskada,

     3) förebyggande eller utredning av ett brott på vilket kan följa fängelse,

     4) utredning av identitet i samband med ett visst uppdrag som hör till polisen och som nödvändigt kräver att identiteten styrks,

     5) beslut eller utlåtande som gäller beviljande eller giltighet av ett tillstånd, när tillståndet enligt gällande bestämmelser är beroende av sökandens eller tillståndshavarens tillförlitlighet, lämplighet eller någon liknande egenskap, och det för bedömningen av egenskapen krävs uppgifter om sökandens eller tillståndshavarens hälsotillstånd, bruk av rusmedel, brottslighet eller våldsamma uppträdande.

     Uppgifter i skyddspolisens funktionella informationssystem som avses i 5 § eller uppgifter enligt 12 § i ett temporärt personregister som avses i 6 § 2 mom. 2 punkten får dock inte lämnas ut för skötseln av de uppgifter som avses i 1 mom. 5 punkten.

     Uppgifter i polisens personregister får även lämnas ut för polisens forsknings- och planeringsverksamhet. Uppgifter får också lämnas ut för polisens utbildningsverksamhet, om de är nödvändiga för att genomföra utbildningen.

     Utan hinder av sekretessbestämmelserna får uppgifter lämnas ut även genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form.

 

19 §

Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter

     Utan hinder av sekretessbestämmelserna får polisen lämna ut behövliga uppgifter genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form ur polisens personregister, med undantag för Europolinformationssystemet som avses i 30 § och Schengens nationella informationssystem som avses i 31 §, till

     1) Fordonsförvaltningscentralen för upprätthållande av fordonsregistret inom informationssystemet för vägtrafiken och för tillverkning av körkort,

     2) försvarsmaktens huvudstab för i lagen om fullgörande av polisuppgifter inom försvarsmakten (FFS 1251/1995) avsedda säkerhets- och övervakningsuppgifter samt för brottsutredning och för i lagen om säkerhetsutredningar (FFS 177/2002) avsedda säkerhetsutredningar,

     3) gränsbevakningsväsendet för gränsbevakning, för genomförande av gränskontroller samt för övervakning av personers inresa och utresa,

     4) tullverket för övervakning av utlandstrafiken, för förebyggande och utredning av tullbrott samt för övervakning av personers inresa och utresa,

     5) domstolarna för behandling av ärenden som gäller skjutvapen, vapendelar, patroner eller särskilt farliga projektiler,

     6) domstolarna för uppföljning av efterlysningar, kriminal- och fångvårdsmyndigheterna för uppföljning av efterlysningar och beslut om besöksförbud som gäller personer som dömts till straff som riktar sig mot friheten samt för behandling av tillståndsärenden och övervakning av att tillståndsvillkoren iakttas samt till justitieministeriet och militärmyndigheterna för uppföljning av deras egna efterlysningar,

     7) utrikesministeriet och Finlands beskickningar för handläggning av ansökan om pass, visum och uppehålls- eller arbetstillstånd,

     8) utlänningsverket för behandling av ärenden som gäller finskt medborgarskap, utlänningars inresa, vistelse och arbete i landet samt flyktingar och asyl,

     9) allmänna åklagare i den utsträckning som föreskrivs i 11 § lagen om allmänna åklagare (FFS 199/1997),

     10) en tjänsteman som har sådana särskilda polisbefogenheter som föreskrivs i 8 § polislagen för utförande av uppgifter som avses i 1 § polislagen; i fråga om utlämnande av uppgifter gäller 17 § 1―3 mom. och 18 § 1 och 2 mom.,

     11) en tjänsteman som nämns i 1 eller 6 § lagen om stämningsmän (FFS 505/1986) för stämning till en rättegång för bestämmande av förvandlingsstraff.

     Tjänstemän vid försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet eller tullverket som förordnats till kriminalunderrättelse- eller observationsuppgifter, kan utan hinder av sekretessbestämmelserna av polisens högsta ledning av särskilda skäl få teknisk anslutning till det informationssystem för misstänkta som avses i 4 §. Detsamma gäller tjänstemän vid fångvårdsväsendet som förordnats till kriminalunderrättelse- eller observationsuppgifter och som har sådana särskilda polisbefogenheter som regleras i 8 § polislagen.

     Innan uppgifter lämnas ut genom teknisk anslutning skall den som begär uppgifter visa att uppgifterna är skyddade på det sätt som 32 § 1 mom. personuppgiftslagen avser.

 

20 §

Beslut om utlämnande av uppgifter

     Beslut om utlämnande av uppgifter ur polisens personregister fattas av den registeransvarige eller av en annan polisenhet som den registeransvarige har förordnat till uppgiften. Polisenheten skall utse ett tillräckligt antal personer med rätt att besluta om utlämnande av uppgifter ur personregistren.

     När beslut om utlämnande fattas skall uppgifternas art beaktas för att datasekretessen och den registrerades datasäkerhet skall kunna tryggas.

 

21 §

Säkerhetsutredningar

     När skyddspolisen gör i lagen om säkerhetsutredningar avsedda normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar har den rätt att använda uppgifter ur informationssystemet för polisärenden, informationssystemet för förvaltningsärenden och skyddspolisens funktionella informationssystem och rätt att få uppgifter ur justitieförvaltningens informationssystem om brottmål som är eller har varit föremål för åtalsprövning samt uppgifter ur domslutssystemet. Om skyddspolisens rätt att få andra uppgifter som den kan använda vid normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar bestäms särskilt.

     När polisen gör en begränsad säkerhetsutredning har den rätt att använda uppgifter som finns i informationssystemet för polisärenden och rätt att få uppgifter som finns i justitieförvaltningens informationssystem om brottmål som är eller har varit föremål för åtalsprövning samt uppgifter ur domslutssystemet, samt andra uppgifter som polisen har rätt att få för detta ändamål av andra myndigheter enligt vad som bestäms någon annanstans i lag.

 

5 kap.

Utplåning och arkivering av uppgifter

 

22 §

Utplåning av uppgifter ur informationssystemet för polisärenden

     Ur informationssystemet för polisärenden skall uppgifter utplånas enligt följande:

     1) av efterlysningsuppgifterna uppgifter om näringsförbud då fem år har förflutit sedan näringsförbudet upphörde, uppgifter om besöksförbud då två år har förflutit sedan besöksförbudet upphörde och andra efterlysningsuppgifter då tre år har förflutit sedan efterlysningen återkallades,

     2) uppgifter om efterspanade motorfordon då ett år har förflutit sedan efterlysningen återkallades, dock senast då tio år har förflutit sedan efterlysningen antecknades,

     3) egendomsuppgifter då ett år har förflutit sedan egendomen återställdes till ägaren eller innehavaren eller såldes på auktion eller förstördes, dock senast då tio år har förflutit sedan uppgiften antecknades,

     4) uppgifter om anhållna då tio år har förflutit sedan den sista uppgiften antecknades, i fråga om en person som gripits med stöd av 11 § polislagen dock senast då fem år har förflutit sedan uppgiften antecknades,

     5) uppgifter ur brottsanmälningsindexet och uppgifter om påföljder då ett år har förflutit sedan åtalsrätten för det misstänkta brottet preskriberades; uppgifter om anmälan om brott med åtföljande uppgifter om straff eller andra påföljder utplånas dock från det beslutet vann laga kraft enligt följande:

     a) uppgifter om böter eller samfundsbot, ungdomsstraff eller avsättning då fem år har förflutit,

     b) uppgifter om fängelsestraff på högst två år och om samhällstjänst då tio år har förflutit,

     c) uppgifter om fängelsestraff på över två och högst fem år samt om dom genom vilken någon lämnats obestraffad med stöd av 3 kap. 3 § strafflagen (FFS 39/1889) då tjugo år har förflutit,

     6) uppgifter om förmedling av meddelanden då två år har förflutit sedan meddelandet har förmedlats,

     7) uppgifter om tillvägagångssätt och om signalement då ett år har förflutit

     a) sedan förundersökningen avslutats då den visat att inget brott begåtts,

     b) sedan förundersökningsmyndigheten med stöd av 2 § 2 mom. förundersökningslagen beslutade avstå från åtgärder för att få den som gjort sig skyldig till ett brott ställd under åtal,

     c) sedan åtalsrätten för det misstänkta brottet preskriberats då förundersökningen har visat att ingen kan åtalas,

     d) sedan den registeransvarige fått kännedom om åklagarens beslut med stöd av 1 kap. 7 eller 8 § lagen om rättegång i brottmål (FFS 689/1997) eller något annat lagrum om åtalseftergift för den som har gjort sig skyldig till ett brott eller om åklagarens beslut om att det i saken inte är fråga om ett brott eller inte finns bevis för brott,

     e) sedan den registeransvarige fått kännedom om en domstols lagakraftvunna avgörande om att åtal som väckts mot den registrerade förkastats eller om att åtal som väckts förkastats på grund av att åtalsrätten preskriberats,

     8) identifieringsuppgifter då ett år har förflutit sedan en person påträffades eller en okänd avliden identifierades,

     9) av undersöknings- och handräckningsuppgifterna brottsanmälningsuppgifter då ett år har förflutit sedan åtalsrätten för det misstänkta brottet preskriberades och övriga anmälningsuppgifter då fem år har förflutit sedan anmälningen registrerades; om en anmälan om brott gäller flera brott utplånas uppgifterna då ett år har förflutit sedan åtalsrätten för det senaste misstänkta brottet preskriberats; om endast en tidsintervall under vilken brottet har begåtts har kunnat fastställas, beräknas tiden för utplåning av uppgifter från och med den senaste tidpunkten.

     DNA-profiler som registrerats i polisens personregister med stöd av 6 kap. 5 § tvångsmedelslagen skall utplånas ur registret då ett år har förflutit sedan den registeransvarige fick kännedom om åklagarens beslut om att det i saken inte varit fråga om ett brott eller det inte funnits bevis för brott eller om att åtalet mot den registrerade genom en lagakraftvunnen dom har förkastats eller straffet undanröjts. Om en profil inte har utplånats tidigare skall den utplånas senast då 10 år har förflutit från den registrerades död. De förvarade proven skall förstöras samtidigt som motsvarande DNA-profiler utplånas.

     Utan hinder av 1 och 2 mom. utplånas ur informationssystemet anteckningar om personer under 15 år som misstänks för brott när ett år har förflutit sedan den registrerade fyllde 18 år, om inte en kortare tid för utplåning av uppgifterna föreskrivs. Uppgifterna skall dock inte utplånas på denna grund om

     1) anmälan gäller andra misstänkta för brottet och uppgifterna om dem ännu inte utplånas,

     2) någon av anteckningarna gäller en brottslig gärning för vilken inte föreskrivs någon annan påföljd än fängelse, eller

     3) det för en person under 15 år som registrerats som misstänkt för brott införs nya anteckningar om misstanke om brott innan personen har fyllt 18 år.

     Utan hinder av 1 och 3 mom. skall alla uppgifter om en person utplånas ur informationssystemet senast ett år efter den registrerades död.

     Utan hinder av vad som 1―4 mom. föreskriver om undersöknings- och handräckningsuppgifter, identifieringsuppgifter, egendomsuppgifter och uppgifter om efterspanade fordon, utplånas dock inte uppgifterna om de fortfarande behöver bevaras med tanke på undersökning eller övervakning som hänför sig till anmälan i fråga. Personuppgifter skall inte heller utplånas om de inbegriper uppgifter som hänför sig till en persons egen säkerhet eller polisens säkerhet i arbetet. Senast tre år efter att behovet av att bevara uppgifterna undersöktes skall en ny kontroll av behovet göras och den nya kontrollen antecknas.

     Oberoende av de förvaringstider som anges i 1―5 mom. utplånas dock arkivuppgifter som gäller undersökning och handräckning när 50 år har förflutit sedan anmälningen registrerades.

 

23 §

Utplåning av uppgifter ur informationssystemet för förvaltningsärenden

     Ur informationssystemet för förvaltningsärenden skall uppgifter utplånas enligt följande:

     1) av uppgifterna om vapentillstånd, uppgifter om beslut då tio år har förflutit sedan beslutet fattades eller förföll eller den i beslutet angivna giltighetstiden gick ut, tillståndsuppgifter då tio år har förflutit sedan utgången av tillståndets giltighetstid, uppgifter om hinder och anmärkningar samt andra registrerade uppgifter då tio år har förflutit sedan uppgiften antecknades,

     2) av uppgifterna om identitetskort och om pass samt av uppgifterna som gäller tillsyn över säkerhetsbranschen, uppgifter om beslut då tio år har förflutit sedan beslutet fattades eller förföll eller den i beslutet angivna giltighetstiden gick ut, uppgifter om hinder, anmärkningar och kontroll samt andra registrerade uppgifter då tio år har förflutit sedan uppgiften antecknades,

     3) bilduppgifter då tre år har förflutit sedan utgången av giltighetstiden för det av polisen beviljade förvaltningstillståndet eller för det förvaltningsbeslut för vars beredning fotografiet eller namnteckningsprovet av en person senast användes,

     4) uppgifter om den lokala polisens säkerhetsutredningar då ett år har förflutit sedan en ny begränsad säkerhetsutredning lämnades, dock senast då tio år har förflutit sedan utredningen lämnades,

     5) uppgifter om identifiering av utlänningar då tio år har förflutit sedan registreringen; om den registrerade har beviljats finskt medborgarskap utplånas dock uppgifterna då ett år har förflutit sedan den registeransvarige fått kännedom om medborgarskapet.

     Alla uppgifter om en person skall dock utplånas ur informationssystemet senast ett år efter den registrerades död, om det inte finns särskilda skäl att fortfarande bevara dem. Senast fem år efter att behovet av att bevara uppgifterna undersöktes skall en ny kontroll av behovet göras och den nya kontrollen antecknas.

 

24 §

Utplåning av uppgifter ur informationssystemet för misstänkta

     Ur informationssystemet för misstänkta skall uppgifter utplånas då tio år har förflutit sedan den sista uppgiften om ett misstänkt brott infördes.

 

25 §

Utplåning av uppgifter ur skyddspolisens funktionella informationssystem

     Uppgifter om en person skall utplånas ur skyddspolisens funktionella informationssystem då 25 år har förflutit sedan den sista uppgiften infördes. De uppgifter i informationssystemet som gäller normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar utplånas då ett år har förflutit sedan en ny utredning lämnades, dock senast då tio år har förflutit sedan utredningen lämnades.

 

26 §

Utplåning av uppgifter ur övriga personregister

     Ur de i 6 § avsedda personregister som har inrättats för skötseln av de uppgifter som avses i 1 § 1 mom. polislagen utplånas uppgifter enligt följande:

     1) ur personregister som har inrättats för polisens riksomfattande bruk och som förs manuellt, då ett år har förflutit sedan den registrerades död,

     2) ur personregister som har inrättats för en eller flera polisenheter, då tio år har förflutit sedan den gärning, åtgärd eller händelse som föranledde registreringen antecknades, om inte uppgifterna fortfarande behöver bevaras på grund av undersökning eller övervakning; senast tre år efter att behovet av att bevara uppgifterna undersöktes skall en ny kontroll av behovet göras och den nya kontrollen antecknas.

Personuppgifter utplånas inte på de grunder som anges i 1 mom., om de inbegriper uppgifter som hänför sig till en persons egen säkerhet eller polisens säkerhet i arbetet. Senast tre år efter att behovet av att bevara uppgifterna undersöktes skall en ny kontroll av behovet göras och den nya kontrollen antecknas.

     Ur de i 6 § avsedda personregister som har inrättats för skötseln av de uppgifter som avses i 1 § 3 mom. polislagen utplånas uppgifter då ett år har förflutit sedan den registrerades död.

     Om ett tillfälligt personregister som inrättats för polisens bruk inte längre behövs skall det förstöras om det inte arkiveras.

 

27 §

Uppgifter som konstaterats vara felaktiga

     En uppgift som har konstaterats vara felaktig skall antecknas som felaktig och den får bevaras, om det är nödvändigt för att trygga de rättigheter som den registrerade, någon annan part eller en person som hör till polispersonalen har. En sådan uppgift får användas endast i syfte att trygga dessa rättigheter.

     En uppgift som har konstaterats vara felaktig får dock inte bevaras i det register som avses i 31 §.

     En uppgift som konstaterats vara felaktig och som bevaras med stöd av 1 mom. skall utplånas genast när den inte längre behövs för att trygga rättigheterna, dock senast då fem år har förflutit sedan den föreskrivna tiden för utplåning av uppgiften gått ut.

 

28 §

Arkivering av uppgifter

     I fråga om arkivväsendets uppgifter och om handlingar som skall arkiveras gäller vad som föreskrivs i arkivlagen (831/1994) eller bestäms med stöd av den.

 

6 kap.

Specialbestämmelser om behandling av personuppgifter i samband med internationellt polissamarbete

 

29 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) Europolkonventionen konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (FördrS 79/1998) som ingåtts på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen,

     2) Europeiska polisbyrån den polisbyrå som Europeiska unionens medlemsstater upprättat genom Europolkonventionen,

     3) behöriga Europolmyndigheter polisen, undersökningsavdelningen vid försvarsmaktens huvudstab, gränsbevakningsväsendet och tullverket,

     4) Europeiska polisbyråns informationssystem det informationsregister som avses i artikel 7 i Europolkonventionen,

     5) Schengenkonventionen konventionen om tillämpning av Schengenavtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (FördrS 23/2001),

     6) Schengenstat de avtalsslutande parterna i Schengenkonventionen samt Island och Norge,

     7) behöriga Schengenmyndigheter de finska myndigheter som nämns i den förteckning som Finland överlämnat till den verkställande kommitté som avses i artikel 101.4 i Schengenkonventionen och vilka enligt artiklarna 101.1 och 101.2 i Schengenkonventionen har rätt att genom en teknisk anslutning söka uppgifter i Schengens informationssystem,

     8) Schengens informationssystem ett informationssystem som består av en nationell enhet för varje Schengenstat samt en teknisk stödfunktion; den tekniska stödfunktionen upprätthåller en datafil som garanterar att de nationella enheternas datafiler är enhetliga till sitt innehåll.

 

30 §

Europolinformationssystemet

     Europolinformationssystemet är ett permanent personregister som är avsett för polisens riksomfattande bruk och förs med hjälp av automatisk databehandling.

     Europolinformationssystemet kan innehålla sådana i 2―4 § avsedda uppgifter som skall behandlas för att förebygga och utreda brottslighet som hör till Europeiska polisbyråns behörighet.

     För Europolinformationssystemet får de behöriga Europolmyndigheterna samla in och registrera uppgifter som skall överföras till Europeiska polisbyråns informationssystem.

     Polisen har rätt att använda uppgifterna i Europolinformationssystemet för andra ändamål än det för vilket uppgifterna har samlats in och registrerats, om detta är nödvändigt för att

     1) trygga statens säkerhet,

     2) avvärja fara som omedelbart hotar liv eller hälsa eller avvärja en betydande egendomsskada,

     3) förebygga eller utreda ett brott på vilket kan följa fängelse.

 

31 §

Schengens nationella informationssystem

     Schengens nationella informationssystem är ett permanent personregister som är avsett för polisens riksomfattande bruk och förs med hjälp av automatisk databehandling.

     Schengens nationella informationssystem kan ha följande delregister:

     1) den nationella enheten i Schengens informationssystem, och

     2) Schengenregistret för registreringar.

     Om ändamålet för och innehållet i den nationella enheten i Schengens informationssystem bestäms i artiklarna 92―100 i Schengenkonventionen.

     I Schengenregistret för registreringar får de behöriga myndigheterna samla in och registrera uppgifter som skall utlämnas till Schengens informationssystem för ändamål som anges i artiklarna 95―100 i Schengenkonventionen.

     Polisen har rätt att använda uppgifterna i Schengens nationella informationssystem för andra ändamål än de för vilka uppgifterna har samlats in och registrerats enligt vad som bestäms i artikel 102 i Schengenkonventionen.

32 §

Datafil som upprätthålls av den tekniska stödfunktionen i Schengens informationssystem

     Om den datafil som upprätthålls av den tekniska stödfunktionen i Schengens informationssystem föreskrivs i avdelning IV och VI i Schengenkonventionen.

 

33 §

Rätt att få uppgifter ur Europeiska polisbyråns informationssystem

     Om rätt för polisen, undersökningsavdelningen vid försvarsmaktens huvudstab, gränsbevakningsväsendet och tullverket att få uppgifter ur Europeiska polisbyråns informationssystem föreskrivs i artiklarna 2 och 17 i Europolkonventionen.

     Uppgifterna i Europeiska polisbyråns informationssystem skall inhämtas genom förmedling av centralkriminalpolisen.

 

34 §

Polisens rätt att få uppgifter ur Schengens informationssystem

     Om polisens rätt att få uppgifter ur Schengens informationssystem föreskrivs i artiklarna 101 och 102 i Schengenkonventionen.

 

35 §

Utlämnande av uppgifter ur Europolinformationssystemet

     Polisen får lämna ut uppgifter till de behöriga Europolmyndigheterna ur Europolinformationssystemet som avses i 30 § för ändamål som anges i artiklarna 4―9 i Europolkonventionen.

     Polisen får lämna ut uppgifter till de behöriga Europolmyndigheterna ur Europolinformationssystemet för andra ändamål än de för vilka uppgifterna har samlats in och registrerats, om uppgifterna behövs för att

     1) trygga statens säkerhet,

     2) avvärja fara som omedelbart hotar liv eller hälsa eller avvärja en betydande egendomsskada,

     3) förebygga eller utreda ett brott på vilket kan följa fängelse.

     Utan hinder av sekretessbestämmelserna får polisen lämna ut uppgifter även genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form.

 

36 §

Utlämnande av uppgifter ur Schengens nationella informationssystem

     Polisen får lämna ut uppgifter till de behöriga Schengenmyndigheterna ur Schengens nationella informationssystem som avses i 31 § för ändamål som anges i artiklarna 95―100 i Schengenkonventionen. Polisen får lämna ut uppgifter som registrerats i informationssystemet till de behöriga Schengenmyndigheterna för andra ändamål än de för vilka uppgifterna har samlats in och registrerats enligt vad som anges om detta i artikel 102 i Schengenkonventionen.

     Utan hinder av sekretessbestämmelserna får polisen lämna ut uppgifter även genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form.

 

37 §

Utlämnande av uppgifter inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

     Polisen får inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ur polisens personregister, som inrättats för skötseln av de uppgifter som avses i 1 § 1 mom. polislagen, lämna ut uppgifter till polismyndigheter och andra myndigheter som har till uppgift att trygga rätts- och samhällsordningen, upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller att förebygga brott, utreda brott och sörja för att brott blir föremål för åtalsprövning, om uppgifterna är nödvändiga för utförande av uppdragen. Uppgifterna i polisens personregister, som inrättats för skötseln av de uppgifter som avses i 1 § 3 mom. polislagen, får lämnas ut, om uppgifterna är nödvändiga för att utföra de uppdrag som uppgifterna har samlats in och registrerats för.

     Uppgifter som avses i 12 § får dock lämnas ut endast om de är nödvändiga för att

     1) trygga statens säkerhet,

     2) avvärja fara som omedelbart hotar liv eller hälsa eller avvärja en betydande egendomsskada,

     3) förebygga eller utreda ett brott på vilket kan följa fängelse,

     4) förebygga eller utreda brottslighet som hör till Europeiska polisbyråns behörighet och annan grov brottslighet.

     Polisen får ur polisens personregister lämna ut uppgifter till de myndigheter som nämns i 1 mom. för andra ändamål än det för vilket uppgifterna har samlats in och registrerats, om uppgifterna är nödvändiga för att

     1) trygga statens säkerhet,

     2) avvärja fara som omedelbart hotar liv eller hälsa eller avvärja en betydande egendomsskada,

     3) förebygga eller utreda ett brott på vilket kan följa fängelse,

     4) utreda identitet i samband med ett visst uppdrag som hör till polisen och som nödvändigt kräver att identiteten styrks,

     5) besluta eller lämna utlåtande om beviljande eller giltighet av ett tillstånd, när tillståndet enligt gällande bestämmelser är beroende av sökandens eller tillståndshavarens tillförlitlighet, lämplighet eller någon liknande egenskap, och det för bedömningen av egenskapen krävs uppgifter om sökandens eller tillståndshavarens hälsotillstånd, bruk av rusmedel, brottslighet eller våldsamma uppträdande.

     Uppgifter i skyddspolisens funktionella informationssystem som avses i 5 § eller uppgifter enligt 12 § i de temporära register som avses i 6 § 2 mom. 2 punkten får dock inte lämnas ut för utförande av uppgifter som avses i 3 mom. 5 punkten.

     Uppgifter i informationssystemet för misstänkta som avses i 4 § får dock inte lämnas ut för utförande av uppgifter som avses i 3 mom. 5 punkten.

     Utan hinder av sekretessbestämmelserna får uppgifter lämnas ut även genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form.

     Innan uppgifter lämnas ut genom teknisk anslutning skall den som begär uppgifterna visa att uppgifterna är skyddade på det sätt som 32 § 1 mom. personuppgiftslagen avser.

 

38 §

Utlämnande av uppgifter till Europeiska polisbyrån

     Polisen får lämna ut uppgifter ur polisens personregister till Europeiska polisbyrån och Europeiska polisbyråns nationella enheter samt för registrering i Europeiska polisbyråns informationssystem för förebyggande eller utredning av brottslighet som hör till Europeiska polisbyråns behörighet. Uppgifterna skall lämnas ut genom förmedling av centralkriminalpolisen.

     Utan hinder av sekretessbestämmelserna får centralkriminalpolisen lämna ut uppgifter till Europeiska polisbyråns informationssystem även genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form.

 

39 §

Utlämnande av uppgifter till Schengenstater och Schengens informationssystem

     Polisen får till Schengenstaternas behöriga myndigheter och för registrering i Schengens informationssystem ur polisens personregister lämna ut uppgifter som avses i artikel 94 i Schengenkonventionen, om uppgifterna behövs för ändamål som anges i artiklarna 95―100 i Schengenkonventionen. Uppgifterna skall lämnas ut genom förmedling av centralkriminalpolisen.

     Utan hinder av sekretessbestämmelserna får centralkriminalpolisen lämna ut uppgifterna även genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form.

 

40 §

Annat utlämnande av uppgifter till utlandet

     Polisen får under de förutsättningar som anges i 37 § 1―4 mom. ur polisens personregister lämna ut uppgifter till internationella kriminalpolisorganisationen (I.C.P.O.-Interpol) eller till polismyndigheter eller andra myndigheter i andra medlemsstater i organisationen än de som avses i 37 § och som har till uppgift att trygga rätts- och samhällsordningen, upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller att förebygga brott, utreda brott och sörja för att brott blir föremål för åtalsprövning.

     Polisen får lämna ut uppgifter ur polisens personregister till polismyndigheter eller andra myndigheter i andra stater än de som avses i 1 mom. och som har till uppgift att trygga rätts- och samhällsordningen, upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller att förebygga brott, utreda brott och sörja för att brott blir föremål för åtalsprövning. Uppgifterna får lämnas ut, om de är nödvändiga för att

     1) trygga statens säkerhet,

     2) avvärja fara som omedelbart hotar liv eller hälsa eller avvärja en betydande egendomsskada,

     3) förebygga eller utreda ett brott på vilket kan följa fängelse.

     Polisen får till de myndigheter som ansvarar för vapentillsynen i en annan stat lämna ut uppgifter ur polisens personregister om förvärv, innehav, överföring, införsel och utförsel av skjutvapen, vapendelar, patroner och särskilt farliga projektiler, om det är nödvändigt för vapentillsynen att uppgifterna lämnas ut.

 

41 §

Utplåning av uppgifter ur Europolinformationssystemet

     Uppgifter i Europolinformationssystemet utplånas med iakttagande av vad som föreskrivs i artikel 21 i Europolkonventionen.

     Om personuppgifter som har lämnats ut till Europeiska polisbyråns informationssystem utplånas ur Europolinformationssystemet, skall Europeiska polisbyrån underrättas om detta.

 

42 §

Utplåning av uppgifter ur Schengens nationella informationssystem

     Uppgifter i Schengens nationella informationssystem utplånas med iakttagande av vad som föreskrivs i artiklarna 112 och 113 i Schengenkonventionen.

 

7 kap.

Den registrerades rättigheter

 

43 §

Information om behandling av uppgifter

     Vid insamling av personuppgifter för skötseln av de uppgifter som avses i 1 § 3 mom. polislagen skall polisen fullgöra sin informationsskyldighet enligt 24 § 1 mom. personuppgiftslagen. Polisen omfattas inte av denna skyldighet när den samlar in, registrerar och lämnar ut personuppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 1 § 1 mom. polislagen.

 

44 §

Rätt till insyn

     I fråga om utövande av rätten till insyn tillämpas 26 och 28 § personuppgiftslagen. Den registeransvarige lämnar ut uppgifterna för utövande av insyn. Även någon annan polisenhet som förordnats av den registeransvarige kan för utövande av insyn lämna ut uppgifter ur det personregister som inrättats för polisens riksomfattande bruk. Polisenheten skall utse ett tillräckligt antal personer som fattar beslut om hur rätten till insyn skall tillgodoses och om hur uppgifter lämnas ut.

     En registrerad som vill utöva sin rätt till insyn skall framställa en personlig begäran om detta till den registeransvarige eller någon annan i 1 mom. avsedd polisenhet samt styrka sin identitet.

 

45 §

Inskränkningar i rätten till insyn

     Rätten till insyn gäller över huvud taget inte

     1) uppgifterna i informationssystemet för misstänkta,

     2) uppgifterna i Europolinformationssystemet,

     3) uppgifterna i skyddspolisens funktionella informationssystem,

     4) uppgifterna i Schengens nationella informationssystem i de fall som avses i artikel 109.2 i Schengenkonventionen,

     5) andra uppgifter om klassificering, övervakning och tillvägagångssätt i fråga om en person eller gärning som har registrerats i polisens personregister.

     Dataombudsmannen kan på begäran av den registrerade kontrollera att de uppgifter om den registrerade som avses i 1 mom. är lagenliga.

     I fråga om inskränkningar i rätten till insyn gäller dessutom vad som föreskrivs i 27 § personuppgiftslagen.

 

46 §

Utövande av rätten till insyn i uppgifterna i Europeiska polisbyråns informationssystem

     Europeiska polisbyrån lämnar ut uppgifter ur Europeiska polisbyråns informationssystem för utövande av insyn. Begäran om detta skall framställas till polisinrättningen i häradet, som utan dröjsmål skall föra ärendet till Europeiska polisbyrån för behandling. Polisinrättningen i häradet skall underrätta den som framställt begäran att Europeiska polisbyrån kommer att sända sitt svar direkt till honom eller henne.

     Var och en har rätt att begära att dataombudsmannen kontrollerar att centralkriminalpolisen har förfarit lagligt när den har registrerat information om honom eller henne i Europeiska polisbyråns informationssystem och förmedlat den till Europeiska polisbyrån samt att informationen används på ett lagligt sätt.

     Var och en har dessutom rätt att begära att Europeiska polisbyråns gemensamma tillsynsmyndighet kontrollerar att Europeiska polisbyrån samlar in, registrerar, behandlar och använder hans eller hennes personuppgifter på ett lagligt och riktigt sätt. Begäran om detta skall framställas till dataombudsmannen eller polisinrättningen i häradet, som utan dröjsmål skall föra ärendet till Europeiska polisbyråns gemensamma tillsynsmyndighet för behandling.

     En begäran om insyn enligt 1 mom. och en begäran om kontroll till polisinrättningen i häradet enligt 3 mom. skall framställas personligen hos polisinrättningen i häradet, och den som framställer begäran skall samtidigt styrka sin identitet.

     Dataombudsmannen har rätt att få tillgång till Europeiska polisbyråns informationssystem för att övervaka att registreringen och användningen av de personuppgifter som är nödvändiga för förebyggande och utredning av den brottslighet som hör till Europeiska polisbyråns behörighet och förmedlingen av dem till Europeiska polisbyrån sker lagenligt och så att individens rättigheter inte kränks.

 

47 §

Utövande av rätten till insyn i den datafil som upprätthålls av den tekniska stödfunktionen i Schengens informationssystem

     Var och en har rätt att begära att den tillsynsmyndighet som avses i artikel 115 i Schengenkonventionen kontrollerar att insamlingen, registreringen, behandlingen och användningen av personuppgifter som gäller honom eller henne i den datafil som upprätthålls av den tekniska stödfunktionen i Schengens informationssystem sker på ett lagligt och riktigt sätt. Begäran om detta skall framställas till dataombudsmannen eller polisinrättningen i häradet. En begäran om kontroll som framställts hos polisinrättningen i häradet skall utan dröjsmål överföras till dataombudsmannen.

     En i 1 mom. avsedd begäran om kontroll hos polisinrättningen i häradet skall framställas personligen hos polisinrättningen i häradet, och den som framställer begäran skall samtidigt styrka sin identitet.

 

8 kap.

Särskilda bestämmelser

 

48 §

Närmare bestämmelser och anvisningar

     Närmare bestämmelser om förfaringssätten vid öppnande av teknisk anslutning enligt 19 §, vid beslut om utlämnande av uppgifter enligt 20 § och vid utövande av rätt till insyn enligt 44 § kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

     Polisens högsta ledning kan meddela närmare anvisningar om vidtagande av åtgärder som enligt denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den hör till polisen. Polisens högsta ledning fastställer formulären för de blanketter som skall användas vid dessa åtgärder.

 

49 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.

     Genom denna lag upphävs lagen den 7 april 1995 om polisens personregister (509/1995) jämte ändringar.

     Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

 

Helsingfors den 22 augusti 2003

 

Republikens President

TARJA HALONEN

 

Inrikesminister

Kari Rajamäki

 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 8/2004-2005