Hälso- och sjukvårdens beredskap för störningssituationer

 

Innehållsförteckning

1.        Inledning. 2

2.        Definition av störningssituationer för hälso- och sjukvården under normalförhållanden. 2

3.        Ålands hälso- och sjukvårds beredskapsskyldigheter 3

3.1.     Lagstadgad beredskap inom Ålands hälso- och sjukvård. 3

3.2.     ÅHS nuvarande beredskapsplaner 4

3.3.     ÅHS samarbete med myndigheter och aktörer i riket 5

Strategiska fokusområden för det framtida samarbetet innefattar: 6

4.        Övriga myndigheters och aktörers beredskapsskyldigheter relaterad till hälso- och sjukvård på Åland. 6

4.1.     Räddningsmyndighetens skyldigheter 6

4.2.     Ålands sjöräddningssamarbetsgrupp. 6

4.3.     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet 6

4.4.     Polisens lägescentral 7

4.5.     Kris.ax. 7

4.6.     Svalbardsgruppen. 8

4.7.     Landskapsregeringen och övriga myndigheter och aktörer 9

5.        Strategiskt utvecklingsarbete. 10

 

 

1.  Inledning

 

Denna analys är en del av arbetet med att ta fram en hälso- och sjukvårdsstrategi för Åland till 2040. Analysen är begränsad till beredskap inför sådana störningssituationer under normalförhållanden som direkt eller indirekt påverkar hälso- och sjukvården. Analysen fokuserar främst på den offentliga sjukvården, således på Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS).

 

Åland ansvarar för beredskapen inför störningssituationer under normalförhållanden inom de rättsområden för vilka Åland har lagstiftningsbehörighet, inklusive hälso- och sjukvård.[1] Åland har lagstiftningsbehörighet även rörande följande rättsområden med direkt eller indirekt relevans för hälso- och sjukvårdens beredskap;  landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, kommunernas förvaltning, allmän ordning och säkerhet, natur- och miljövård, vattenrätt, socialvård, undervisning, rundradio- och televisionsverksamhet, vägar och lokala sjötransporter samt näringsverksamhet (t.ex. energi och elmarknad).[2] Dessa områden behandlas inte i detta dokument. Beredskapsansvaret inom olika områden för landskapsregeringen, underlydande myndigheter, samt övriga myndigheter och aktörers beredskapsansvar vid störningssituationer under normalförhållanden framgår av Landskapsregeringens översikt över beredskap inför störningssituationer på Åland.[3]

 

Riket har enligt 27 § 34 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet rörande beredskap inför undantagsförhållanden. Om undantagsförhållande råder kan vid en särskilt allvarlig kris exceptionella åtgärder som inskränker grundläggande fri- och rättigheter vidtas med stöd av Beredskapslagen (FFS 1552/2011). Samarbetet mellan landskapets och rikets myndigheter regleras i förordning (2000:80, FFS 900/2000) om skötseln i landskapet Åland av förberedande uppgifter för undantagsförhållanden. Beredskap inför undantagsförhållanden behandlas inte i detta dokument då utvecklingen av sådan beredskap hanteras inom en separat process, inom vilken revideringar av beredskapslagen och självstyrelselagen planeras. Det har konstaterats att den nuvarande överenskommelseförordningen är föråldrad och skulle behöva uppdateras i samband med revideringar av beredskapslagen och självstyrelselagen, vilket bereds av en beredskapsarbetsgrupp och en självstyrelselagsarbetsgrupp. 

 

 

2.  Definition av störningssituationer för hälso- och sjukvården under normalförhållanden

 

Med störning under normalförhållanden avses en störning i en situation där undantagsförhållanden inte har utlysts.[4] En störningssituation för hälso- och sjukvården kan till exempel vara en storolycka, kemikalie- eller strålningsexponering på befolkningsnivå, en exceptionell epidemi eller pandemi, eller en annan jämförbar situation som riskerar att orsaka ett kraftigt ökat eller ändrat sjukvårdsbehov. En störningssituation för hälso- och sjukvården kan också uppstå på grund av händelser som äventyrar samhällets grundläggande funktioner eller strategiska uppgifter. Sådana störningar kan till exempel vara allvarliga naturkatastrofer, olyckor eller hot som leder till elavbrott, elbrist, vattenbrist, IT-avbrott eller IT-störning, hybridhot, eller försämrade transporter på och till Åland.

 

Beredskap för störningssituationer under normalförhållanden innefattar för hälso- och sjukvårdens räkning således både att ha beredskap för att hantera ett kraftigt ökat eller ändrat sjukvårdsbehov och att ha beredskap för att hantera störningar i infrastruktur, logistik, kommunikation med mera som kan hota tillgången till personal, läkemedel, medicinteknisk utrustning, vårdinformation, eller andra essentiella resurser.        

 

 

3.  Ålands hälso- och sjukvårds beredskapsskyldigheter

 

3.1.       Lagstadgad beredskap inom Ålands hälso- och sjukvård

Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) ansvar för att ha beredskap för störningssituationer under normalförhållanden ingår implicit i det som stadgas i Landskapslag (2011:114) om hälso- och sjukvård (hälso- och sjukvårdslagen).[5] Det finns emellertid i nuläget endast ett fåtal tydliga skrivningar om beredskap:

·         Enligt 44 § i hälso- och sjukvårdslagen ska ÅHS medverka i utarbetandet av landskapets beredskapsplan för storolyckor och exceptionella situationer inom hälso- och sjukvården inom ramen för prehospital akutsjukvård.

·         Hälso- och sjukvårdslagen möjliggör för ÅHS att omprioritera verksamheten vid en störningssituation:  Enligt 22 § kan ÅHS i situationer som föranleds av en naturkatastrof, en kärnkraftsolycka, en storolycka eller någon annan därmed jämförbar händelse för att trygga befolkningens hälsa och välfärd avstå från iakttagandet av de i 20 § föreskrivna tidsfristerna vid ordnande av icke-brådskande sjukvård, om det är nödvändigt för ordnande av brådskande sjukvård och om patientens hälsa inte riskeras av att tidsfristen överskrids. Landskapsregeringen bestämmer genom landskapsförordning om en sådan situation som avses i 1 mom. anses föreligga och under vilken tid Ålands hälso- och sjukvård kan avvika från de i 20 § angivna tidsfristerna.

·         I 45 § i hälso- och sjukvårdslagen anges att bestämmelser om arbetet med att bekämpa smittsamma sjukdomar finns i smittskyddslagen. Smittskydd är rikets lagstiftningsbehörighet. I smittskyddslagen (FFS 1227/2016) stadgas inte specifikt att ÅHS ska ha beredskap för exceptionella epidemier och pandemier. Emellertid förväntas sådana skrivningar i den nya smittskyddslag som nu tas fram.[6] I en preliminär pandemiberedskapsplan för Åland framgår detaljer om förväntade krav på pandemiberedskap i den kommande smittskyddslagen.[7]

 

I Räddningslagen (2006:106) för landskapet Åland föreskrivs om den övergripande planeringen av räddningsverksamheten i landskapet (12 §), planering för storolyckor (13 §) och räddningsplanering (14 §). Enligt 14 § är den som har det övergripande säkerhetsansvaret för verksamheten inom ”ämbetsverk och inrättningar” skyldig att utarbeta en räddningsplan för hur beredskap för att skydda människors liv och hälsa mm. I Räddningsförordning (2006:111) för landskapet Åland framgår att detta gäller bland annat sjukhus, omsorgshem och vårdinrättningar. Detta gäller brandskydd och annan jämförbar beredskap.

 

I landskapsförordning (2013:107) om externa räddningsplaner definieras ”Storolycka” som ”betydande utsläpp, brand, explosion eller en annan händelse, som orsakas av okontrollerade situationer i en produktionsanläggning eller i en deponi för utvinningsavfall, och som medför omedelbar eller fördröjd fara för människors hälsa, för miljön eller för egendom och där ett eller flera farliga ämnen eller utvinningsavfall ingår”. Denna definition är således begränsad till vissa platser. Ingen annan landskapslag eller förordning definierar storolycka eller hälsokris.

 

3.2.      ÅHS nuvarande beredskapsplaner

ÅHS har en katastrofmedicinsk plan som ska säkerställa en ändamålsenlig insats vid en storolycka, katastrof- eller krissituation som kraftigt kan öka vårdbehovet. I planen definieras ”Storolycka” som ”en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet, men där det genom omfördelning av resurser är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav för medicinsk behandling”. Ett katastrof-, kris- eller krigstillstånd definieras som ”en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet, och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav för medicinsk behandling inte längre kan upprätthållas trots adekvata åtgärder”. Olika beredskapsgrader möjliggör att sjukvården kan höja sin kapacitet och växa med uppgiften vid behov.

 

Katastrofplanen har tidigare upprättats av en Katastrofkommitté och fastställts av ÅHS ledningsgrupp. Senaste versionen är från 17.9.2024.[8] Planen består av en övergripande del och detaljerad åtgärdsplan. Den övergripande delen skulle revideras årligen eller vid behov. Planen från 2024 var emellertid den första revideringen sedan 2019, och den har inte reviderats år 2025. Två gånger per år har katastrofkommitténs administratör sammanställt larmlistor för katastrofledningens behov. Enhets- eller klinikchefer ansvarar för att de anställda har tillgång till och kännedom om katastrofplanen.  Efter utvärderingen av den katastrofmedicinska övningen Stormskär i september 2024, beslöt ÅHS ledningsgrupp att ändra beredskapsorganisationen och planeringen.[9] Man beslöt i juni 2025 att inrätta en beredskapskommitté i stället för en katastrofkommitté.  Beredskapskommittén fick ett bredare mandat att ansvara för hela beredskapsplaneringen och ta fram en övergripande beredskapsplan där katastrofplanen skulle vara en del.

Beredskapskommittén ska fungera som en styrgrupp för övergripande beredskapsfrågor och sammankallas minst en gång per år. En operativ kärngrupp skulle bildas för att kontinuerligt arbeta med beredskapsfrågor och rapportera till Beredskapskommittén. Beredskapskommittén har ännu inte etablerats och ingen beredskapsplan eller revidering av katastrofplanen har ännu inletts.   

 

ÅHS har emellertid redan beredskapsplaner för situationer som kan äventyra samhällets och sjukvårdens grundläggande funktioner, inklusive;

·         en riskutredning för värmeförsörjningen och matris för hantering av värmeavbrott på sjukhuset,

·         en nödvattenförsörjningsplan

·         utbildning för handhavande av syrgasgenerator med tillhörande elverk från Försörjningsberedskapscentralen,

·         en plan för lager och distribution av jodtabletter inom ÅHS, samt

·         rutiner för anmälan till NIS2-aktörsregistret för cybersäkerhet, och informationssäkerhetsplan.

 

ÅHS beredskapsplaner utgår från den befintliga vårdinfrastrukturen. När fastigheter, vårdinformationsystem och andra delar av infrastrukturen vidareutvecklas måst beredskapen inför störningssituationer och undantagsförhållande beaktas för att säkerställa buffertkapacitet vid kraftigt ökat vårdbehov, minimering av risk för driftstörning, samt omställning av verksamheterna vid en krissituation.   

 

ÅHS deltar, utöver i myndighetsgemensam lägesbild för åländska myndigheter var annan vecka (se avsnitt 4.7.), också i västra Finlands situationsbild var annan vecka.

 

 

3.3.      ÅHS samarbete med myndigheter och aktörer i riket

ÅHS har löpnade samarbete kring beredskapsfrågor med följande riksmyndigheter:

 

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM)
ÅHS deltar i nationell planering och samordning av beredskapsfrågor inom social- och hälsovårdssektorn. Samarbetet omfattar bland annat försörjningsberedskap, krishantering och utveckling av nationella riktlinjer.

 

Institutet för hälsa och välfärd (THL)
Samarbetet omfattar smittskydd, epidemiologisk övervakning, krisberedskap och nationella lägesbilder. Under covid-19-pandemin var THL en central samarbetspartner för ÅHS.

 

Försörjningsberedskapscentralen (HVK)
 ÅHS samverkar kring tillgång till läkemedel, medicintekniska produkter, skyddsutrustning och andra kritiska resurser som behövs för att upprätthålla hälso- och sjukvårdens verksamhet under störningar.

 

Tillstånds- och tillsynsverket och Fimea
 Samarbetet berör tillsyn, läkemedelsförsörjning och hantering av särskilda situationer som kan påverka patientsäkerheten.

 

Välfärdsområden och universitetssjukhus

ÅHS samarbetar med universitetssjukhus och andra vårdaktörer i Finland för att säkerställa tillgång till specialistvård även under kris- och beredskapssituationer. Samarbetet omfattar bland annat patienttransporter, kapacitetsstöd och medicinsk expertis.

 

Gemensam lägesbild och krishantering

Vid större störningar eller samhällskriser deltar ÅHS i informationsutbyte och samordning med nationella myndigheter för att skapa gemensamma lägesbilder och samordna åtgärder. Detta är särskilt viktigt för Åland med tanke på ö-läget och beroendet av transporter och externa leveranskedjor.

 

Strategiska fokusområden för det framtida samarbetet innefattar:

·         Försörjningsberedskap och lagerhållning av kritiska produkter

·         Cybersäkerhet och skydd av vårdens informationssystem

·         Beredskap för pandemier och smittsamma sjukdomar

·         Kontinuitetshantering vid långvariga störningar

·         Gemensamma övningar och utbildningar

·         Förstärkt samverkan kring nationella lägesbilder och kriskommunikation

 

 

4.    Övriga myndigheters och aktörers beredskapsskyldigheter relaterad till hälso- och sjukvård på Åland

 

4.1.       Räddningsmyndighetens skyldigheter

Ålands räddningsmyndighet samordnar arbetet med att skydda och säkerställa tryggheten för invånare och besökare på Åland. Myndigheten hanterar risker kopplade till bränder, olyckor och andra samhällshotande händelser. Ålands räddningsmyndighet kan utfärda varningsmeddelanden bland annat för att varna befolkningen för att människors liv och hälsa är i fara. Vid behov innehåller varningsmeddelandet anvisningar om hur man kan skydda sig mot en farlig situation eller dess följder och hur man ska undvika farliga situationer. Varningsmeddelanden går ut i olika kanaler, inklusive kris.ax (se avsnitt 4.5).

 

4.2.      Ålands sjöräddningssamarbetsgrupp

På Åland samordnas insatser vid en storolycka av Ålands sjöräddningssamarbetsgrupp. Gruppen aktiveras vid olyckslarm till sjöss. Denna grupp samordnas av Ålands sjöbevakningsstation, som lyder under kommendören för Västra Finlands sjöbevakningssektion, vilken i sin tur lyder under Gränsbevakningsväsendet. I sjöräddningssamarbetsgruppen ingår Ålands landskapsregering (inklusive förvaltningschef, enheten för rättsliga frågor, landskapsläkare), ÅHS (hälso- och sjukvårdsdirektören), Åland Polismyndighet, Räddningsverket, Hamnarna, Finnavia (Mariehamns flygfält) Ålands sjöräddningssällskap, Frivilliga räddningstjänsten, Röda korset och Traficom.  Ålands sjöbevakningsstation har en telefonlista till berörda tjänstepersoner för att snabbt kunna sammankalla, vanligtvis till en ledningscentralen upprättad i sjöbevakningsstationen på Lotsberget.  

 

Sjöräddningssamarbetsgruppen är inte lagstadgad och dess mandat och sammansättning är informellt och flexibelt, men gruppen har fungerat på samma sätt under flera decennier. Det finns inget skriftligt dokument som beskriver gruppens uppdrag och arbetssätt.

 

För sjöräddning på Åland verkar också Ålands Sjöräddningssällskap, som är en ideell förening som bedriver sjöräddningstjänst med frivilliga inom landskapet Åland. Sällskapet deltar även i brandbekämpning och miljöskydd i landskapet.

 

4.3.      Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) har bland annat ansvar för att identifiera och slå larm om hälsofarliga biologiska, kemiska och fysikaliska ämnen i vatten och livsmedel. ÅMHM är sammankallande myndighet för en epidemigrupp som utredning av livsmedels- och vattenburna epidemier. Utöver ÅMHM (tjänsteinnehavare som leder tillsynen enligt livsmedelslagen och hälsoskyddslagen, samt laboratoriechefen), ingår även ÅHS (smittskyddsläkaren inom primärvården, infektionsläkare, samt hygienskötare) och landskapsregeringen (landskapsläkaren och landskapsveterinären). Närmare beskrivning av epidemigruppens arbetet finns i utkastet till Pandemiberedskapsplan för Åland.  

 

4.4.      Polisens lägescentral

Ålands polismyndighet, i samarbete med övriga relevanta myndigheter, upprätthåller via bland annat Ålands lägescentral dygnet runt en aktuell operativ lägesbild över situationen på Åland.

 

4.5.      Kris.ax

Ålands landskapsregering, Statens ämbetsverk på Åland, Ålands polismyndighet, Ålands räddningsmyndighet samt Ålands hälso- och sjukvård förfogar gemensamt över webbsidan www.kris.ax. Sidan är ett komplement till att föra ut varningsmeddelanden till allmänheten direkt från en myndighet, via Ålands Radio och TV, eller andra medier.

 

Ett varningsmeddelande ska alltid publiceras på kris.ax.[10] Ett varningsmeddelande får utfärdas om en händelse innebär fara för människors liv eller hälsa, eller fara för omfattande skada eller förstörelse av egendom. Exempel på situationer då ett varningsmeddelande bör övervägas är:

·         Eldsvåda som skapar farlig rök som sprids i omgivningen

·         Mycket kraftiga stormar eller andra farliga väderfenomen som har ett snabbt händelseförlopp

·         Olyckor som kan orsaka att farliga ämnen sprids i omgivningen

·         Mycket svåra trafikolyckor

·         Om en person/grupp eller djur utgör fara för människor på grund av sitt beteende

·         Kontaminerat vatten eller livsmedel som är omedelbart hälsofarligt

·         Då nödnumret 112 inte är nåbart

 

Beslut om varningsmeddelanden får enligt räddningslagen tas av polisens eller räddningsväsendets operativa ledning eller en myndighet som enligt en annan lag har skyldighet att i brådskande situationer varna allmänheten. Exempelvis är Statens ämbetsverk på Åland, Gränsbevakningen, Meteorologiska institutet samt Strålsäkerhetscentralen sådana andra myndigheter som enligt annan lag har rätt att utfärda varningsmeddelanden. Om andra myndigheter ser ett behov av att utfärda ett varningsmeddelande ska polisen eller räddningsväsendets operativa ledning kontaktas.  

 

På kris.ax kan även andra meddelanden än varningsmeddelanden publiceras, t.ex. sådana meddelanden som inte är av lika allvarliga eller brådskande slag men som ändå bör nå allmänheten. De som har behörighet att fatta beslut om uppladdning på kris.ax är en bredare grupp myndigheter än de som har behörighet att besluta om varningsmeddelanden, inklusive ÅHS (hälso- och sjukvårdsdirektören, cheföverläkaren och kommunikationssamordnaren).

 

4.6.      Svalbardsgruppen

Svalbardgruppen, formellt Nordic Group for Public Health Preparedness, är ett nordiskt samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet som arbetar för att stärka den gemensamma förmågan att hantera hälsorelaterade kriser och katastrofer, baserat på det nordiska hälsoberedskapsavtalet från 2002.[11] Gruppen delar kunskap, utvecklar gemensamma strategier för bland annat kemiska olyckor, stora brännskadeincidenter, pandemier, naturkatastrofer, strålningsolyckor, terrorism, läkemedelsbrist och transportberedskap inom Norden, samt ordnar gemensamma övningar för att säkerställa en robust och snabb respons.  Svalbardgruppen ska stärka beredskapen genom att förbereda och utveckla hälso- och sjukvårdsbered­skapen över landsgränserna, utbyta erfarenheter, kompetens och information mellan nordiska länderna, samarbete kring beredskapsflygplatser och luftambulans. Svalbardgruppen rapporterar till Nordiska ministerrådet via en ämbetsmannakommitté. Ledarskapet roterar mellan de nordiska länderna. Åland ingår i Svalbardsgruppen, men mekanismen aktiveras för Ålands räkning via Social- och hälsovårdsministeriet.

 

Svalbardgruppens medlemsstater och deras myndigheter har samarbetat i olika projekt i syfte att utveckla nordisk beredskap inom social- och hälsovård. För närvarande arbetar gruppen framför all med följande projekt:

1.     Revideringen av Nordisk plan för hantering massbrännskador från 2018, som beskriver ramarna och de praktiska detaljerna för hantering av en incident som leder till massbrännskador genom en nordisk responsmekanism. Denna plan är resultatet av ett gemensamt arbete mellan de nationella brännskadecentrum i Bergen, Norge; Linköping och Uppsala, Sverige; Helsingfors, Finland; Köpenhamn, Danmark och hälsovårdsmyndigheterna i de nordiska länderna.

2.     Projektet Nordisk mekanism för delning av situationsmedvetenhet inom hälso- och sjukvård bygger vidare på de erfarenheter och den praxis som skapats för att hantera covid-19-pandemin. De nordiska ländernas nationella insatser har lyft fram vissa behov som behöver stärkas med nordiskt samarbete för att vara bättre förberedda på framtida störningar. Syftet med projektet är att utveckla ett gemensamt ramverk och en gemensam process för att samla in och dela situationsmedveten­hetsrelaterade data och anmälningar för hälso- och sjukvårdstjänster i Norden.

3.     Projektet Sömlöst nordiskt gränsöverskridande samarbete om hälsa, vid allvarliga olyckor och kriser, har pågått från 2023 till juni 2025. Projektets huvudfokus var att identifiera lagstiftningsfrågor som kan förhindra eller försena gränsöverskridande hälso- och sjukvårdsstöd mellan de nordiska länder­na. Andra mål var att beskriva befintliga mekanismer och kapaciteter för nordiskt gränsöverskridande stödinsatser och utforska möjligheter att förbättra samarbetet. Avsikten är att framgent – i de fall det är möjligt – försöka att röja undan de identifierade juridiska hindren.

4.     Den Nordiska planen för massolycksberedskap och det Nordiska strategiska samarbetsramverket för massolycksberedskap beskriver hur samordning kan ske vid en massolycksincident i Norden. Planen är resultatet av samarbete mellan de nationella hälsovårdsmyndigheterna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Den beskriver de stegvisa procedurerna för hur nordisk samordning av insatser genomförs och definierar vem som gör vad, när och hur vid en massolycksincident. Planen är strukturerad kring de tre huvudfaserna av samordning: aktivering, respons och återhämtning, och innehåller rutinbeskrivningar och stödjande dokument för varje fas.

5.     Det nordisk-baltiska ambulansnätverket går ut på att leverera jämförande data för ömsesidig utveckling och benchmarking av akutsjukvården i deltagande länder. Tidigare har tre separata projekt publicerat rapporter med fokus på nordisk-baltiska ambulanskvalitets- och benchmarking­indikatorer och andra åtgärder för att förbättra jämförbarheten och interoperabiliteten hos ambulanssystemen på systemisk nivå. För närvarande arbetar nätverket med att uppdatera den senaste rapporten som publicerades 2025.

 

4.7.      Landskapsregeringen och övriga myndigheter och aktörer

Landskapsregeringen handhar den allmänna styrningen av ÅHS och bereder lagstiftning om hälso- och sjukvård, inklusive gällande beredskap (se delanalys 6 om styrning), samt ansvarar för den strategiska planeringen av beredskapen på Åland.

 

Landskapsregeringen koordinerar den allmänna beredskapen inför störningssituationer i landskapet genom ett aktivt informationsutbyte. Landskapsregeringen ordnar bland annat myndighetsavstämningar varannan vecka med de underlydande myndigheterna (inklusive ÅHS) och kommunerna i syfte att upprätthålla en strategisk lägesbild. Detta arbete koordineras inom landskapsregeringen av en beredskapsarbetsgrupp och säkerhetsgrupp. I förhållande till näringslivet koordineras beredskapen inför störningssituationer via de olika försörjningsberedskapsgrupperna. Landskapsregeringen ordnar även gemensamma beredskapsutbildningar. Landskapsregeringen har tillsammans med Statens ämbetsverk även ett tätt samarbete med Uppsala läns krissamverkansgrupp (C-SAM), bland annat gällande beredskap för kärnkraftsolycka, andra olyckor och civilt försvar. Motsvarande samarbete för beredskap vid kärnkraftsolycka saknas med riket.  

 

Landskapsregeringens Hälso- och sjukvårdsbyrå deltar i Svalbardsgruppen (se avsnitt 4.6.) och flera andra nordiska samarbetsgrupper med indirekt koppling till beredskap, inklusive samarbetsgruppen för generaldirektörer inom hälso- och socialvården och Nordiska gruppen för hälso- och sjukvårdspersonal. 

 

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar ska landskapsregeringen övervaka att ÅHS, privata tjänsteproducenter samt socialvården har beredskap för sådana störningar som förorsakas av smittsamma sjukdomar,  samt fatta beslut om vissa smittskyddsåtgärder på samhällsnivå. Under en exceptionell epidemi eller pandemi, eller vid ett hot om en sådan, har landskapsregeringens ansvar för den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom landskapet.  

 

Beredskapsansvaret för landskapsregeringen, underlydande myndigheter, samt övriga myndigheter och aktörers beredskapsansvar vid störningssituationer under normalförhållanden framgår i övrigt av Landskapsregeringens översikt över beredskap inför störningssituationer.[12]

 

 

5.    Strategiskt utvecklingsarbete

 

1.     Det kan konstateras att det i gällande lagstiftning saknas ett specifikt krav på en övergripande beredskapsplan för hälso- och sjukvården. Det saknas även adekvata definitioner av storolycka. En central strategisk fråga är om specifika krav på sjukvårdens beredskap ska skrivas in i hälso- och sjukvårdslagen eller om det är lämpligare att införa allmänna skrivningar om krav på beredskapsplanering i en reviderad räddningslag för Åland, alternativt i en ny beredskapslag för Åland.

 

2.     ÅHS har redan beslutat att konsolidera all beredskapsplanering inom en Beredskapskommitté, som ska ansvara för att samtliga befintliga och nya beredskapsplaner inom olika områden faller under en övergripande beredskapsplan. Detta har ännu inte förverkligats. När detta sker har ÅHS tagit ett viktigt steg i den riktning som en lagrevidering skulle syfta till. Inom ramen för detta arbete kan några specifika strategiska frågor adresseras, såsom att fastställa principer för när och hur information om hälsorelaterade störningssituationer ska förmedlas via Kris.ax samt tydligare definiera ÅHS roll inom Ålands sjöräddningssamarbetsgrupp.

 

3.     Beredskap för störningssituation och beredskap för undantagsförhållande måste beaktas vid planering av nya fastigheter för ÅHS för att säkerställa buffertkapacitet vid kraftigt ökat vårdbehov, minimering av risk för driftstörning, samt omställning av verksamheterna vid en krissituation.  

 

4.     Det finns ett utkast till en pandemiberedskapsplan för Åland, vilken var planerad att färdigställas år 2026 efter att den nya smittskyddslagen antagits. Processen att ta fram en ny smittskyddslag har emellertid skjutits upp och lagen kommer vara på plats tidigast 2027. Pandemiberedskapsplanen för Åland behöver färdigställas i samband med att den nya smittskyddslagen antas.

 

5.     Avslutningsvis kan konstateras att även den strategiska utvecklingen av beredskapen inför undantagsförhållanden är av stor betydelse för planeringen av beredskapsarbetet inom hälso- och sjukvården på Åland.[13] Detta utvecklingsarbete är en del av den pågående beredningen av revideringarna av beredskapslagen och självstyrelselagen.