Hemställningsmotion 13/2001-2002

	Ålands lagting	HEMSTÄLLNINGSMOTION nr 13/2001-2002
	Lagtingsledamot	Datum
	Barbro Sundback	2002-03-10
	Till Ålands lagting

Idrottsgymnasium i Godby

 

 

Utbildningsväsendet måste ständigt revideras och förnyas för att möta inte bara samtidens  utan också framtidens krav och behov. Ett andra gymnasium i Godby är en gammal tanke som nu fått liv igen. Det finns ett flertal argument för att ta upp frågan på nytt och allvarligt överväga om inte tiden nu är mogen för ett gymnasium också på Norra Åland.

     Vi ser fyra huvudsakliga motiv för bildandet av ett idrottsgymnasium i Godby

-    regionalpolitik

-    utbildningspolitik

-    jämställdhetspolitik

-    idrottspolitik

 

Regionalpolitik

För att motverka och ändra den starka centraliseringspolitik som förts under de senaste mandatperioderna, och fortfarande förs, måste lagtinget  överväga utlokalisering av verksamheter som har en bestående regionalpolitiska verkan. Ett decentraliserat skolsystem  utgör en viktig grundstruktur för det spridda boendet och en jämnare fördelning av arbetsplatserna inom offentlig sektor. Bristen på tomtmark i Mariehamn gör att privata investeringar alltmer sprids i närområdet till Mariehamn och särskilt mellan axeln Mariehamn Godby. Inflyttningen till fasta Åland är konstant och landskapsstyrelsen uppmuntrar till inflyttning av arbetskraft utifrån. För många innebär denna befolkningsrörelse att man söker sig en bostad i tillväxtkommunerna och Mariehamn. För att denna spontana samhällsutveckling skall vara hållbar krävs en större medvetenhet i fråga om de offentliga investeringarna. Ett idrottsgymnasium i Godby har alla förutsättningar att stärka en utveckling som redan är i full gång. De befintliga idrottsanläggningar och de som planeras i Godby utgör en naturlig bas för verksamheten vid ett idrottsgymnasium.

 

Utbildningspolitik

Utbildningen efter grundskolan måste följa med sin tid. Ålands lyceum har en traditionell allmänbildande inriktning och ger en god examen för dem som önskar studera vidare vid högskolor och universitet. Ålands lyceum har dock ett begränsat antal studieplatser och för att komma in vid lyceet måste man ha ett medelvitsord på minst 7,5 i läsämnena vilket är ett av det högsta medelvitsorden om man jämför med gymnasier i Svenskfinland. I övrigt kan man också notera att andelen studerande som får inträde till Ålands gymnasium är betydligt mindre än i Svenskfinland. När 45 procent av de åländska årskullarna tas in till Ålands lyceum är motsvarande i Svenskfinland mellan 60-70 procent. Ålands lyceum avviker också i det avseendet att skolan är den största till elevantalet i Svenskfinland. Det finns således skäl att fråga sig om inte den allmänna utbildningsnivån på Åland borde höjas. Den allmänna samhällsutvecklingen fordrar en befolkning som är väl utbildad och som ständigt har förutsättningar att utbilda sig. Åland har traditionellt haft en rätt låg utbildningsnivå och vartefter samhället har utvecklats och behoven av välutbildad arbetskraft ökat har Åland blivit alltmer beroende av inflyttning utifrån. Den europeiska integrationen och globaliseringen fordrar en alltmera välutbildad befolkning för att svara mot tidens krav inom olika samhällsområden. Ett svar på den utmaningen är att höja andelen åländska studeranden som avlägger gymnasie- eller studentexamen.

 

Jämställdhetspolitik

En sänkning av medelvitsordet och en inriktning på idrott skulle med stor sannolikhet öka jämställdheten inom gymnasieutbildningen. Hösten 2000 var andelen kvinnor 60 procent och andelen män 40 procent. Inom den  övriga gymnasialutbildningen är könsfördelningen jämnare. Ett idrottsgymnasium med inriktning på t.e.x fotboll och hästsport ge intressanta associationer med hänsyn till genusaspekten. En närmare analys och undersökning bland ungdomarna behövs för att man skall få en klarare bild av vilka idrotter som flickor respektive pojkar önskar utbilda sig i. Det är likväl uppenbart att med ett andra gymnasium med inriktning på idrott så kan man balansera den könsobalans som nu finns inom gymnasieutbildningen.

 

Idrottspolitik

Samhället stöder idrotten på många olika sätt. Man beviljar pengar för byggande av anläggningar, man deltar i finansieringen av idrottsföreningarnas verksamhet och man satsar på friskvård och motion samt förebyggandet hälsoarbete. Grunden för all denna verksamhet är ett aktivt och roligt föreningsliv som i första hand riktar sig till amatöridrottare, motionärer och friluftsmänniskor. Men vid sidan av detta sker en professionalisering också av idrotten. Alltfler unga satsar mycket tid och pengar på en idrottskarriär. Konkurrensen är hård och  med proffsidrotten följer också negativa verkningar som inte kan accepteras. Men det är ofrånkomligt att idrotten såväl som kulturen på Åland går en professionalisering till mötes. Många unga lovande idrottare från Åland har redan satsat på en professionell karriär. De flesta som sysslar med någon individuell idrottsgren söker sig förr eller senare bort från Åland. Att på Åland erbjuda utbildningen i alla idrottsgrenar är givetvis inte möjligt men det finns goda förutsättningar att utveckla ett idrottsgymnasium i enlighet med de intressen och önskemål som den åländska idrottsrörelsen förespråkar.

 

Med hänvisning till det ovan anförda anhåller vi

 

att lagtinget hemställer hos landskapsstyrelsen om att ett idrottsgymnasium grundas i Godby av regional-, utbildnings-, jämställdhets- och idrottspolitiska skäl.

 

 

Mariehamn den 10 mars 2002
Barbro Sundback	Anne-Helena Sjöblom
Lasse Wiklöf