Hemställningsmotion 16/2001-2002

Bostadsbidragsreform

En av den viktigaste förutsättningarna för att man skall må bra är att man har ett tryggt boende till rimliga kostnader. Bristen på bostäder och de höga boendekostnaderna gör att ganska många inte bor som de önskar. Särskilt för dem som har små inkomster blir boendet ofta bristfälligt. Detta har konsekvenser för den enskildas livskvalitet och hälsa vilket i förlängningen kan påverka samhällets kostnader för hälso- och sjukvården samt de sociala omsorgerna.

     Ett sätt att förbättra också möjligheterna för alla att få en trivsam bostad som motsvarar behoven är att utveckla bostadsbidraget. Efter som Åland har behörighet på detta område finns det inte några lagliga hinder för att utveckla ett fördelaktigt bostadsbidrag i enlighet med åländska förhållanden.

     Målet bör vara ett tillräckligt stort stöd för att alla skall kunna få en bra bostad. Därtill borde man beakta att alla hushåll är olika och att det finns många olika behov som måste beaktas. Inte bara antalet kvadratmetrar och antal personer i hushållet som nu är fallet. Lågavlönade ensamföräldrar har ofta en utsatt situation och de som är beroende av bostadsbidrag har ofta för små bostäder. Det betyder att mor och barn ofta har delat sovrum. Finns det flera barn i familjen är trångboddheten stor. Om det dessutom finns något barn i familjen med en funktionsnedsättning är bostadsbidraget för litet för att familjen skall kunna ha en tillräckligt stor bostad.

     Ensamstående män och kvinnor har vanligtvis olika krav på sitt boende. Kvinnor har ofta större intresse för att ordna sitt boende som ett verkligt hem och har ofta större krav på trivsel och utrymme. Det nuvarande bostadsbidraget kan hjälpa till att skapa tak över huvudet men det ger inte möjlighet för bidragstagaren att skaffa sig ett eget hem som kan skänka trivsel och trygghet.

Med hänvisning till det ovan anförda anhåller vi om

att lagtinget hos landskapsstyrelsen hemställer om att ändringar av bostadsbidraget görs så att det både i fråga om storlek men också till sin struktur motsvarar de verkliga behov som bidragsmottagarna har.

Lasse Wiklöf