Hemställningsmotion 17/2010-2011

	Ålands lagting	HEMSTÄLLNINGSMOTION nr 17/2010-2011
	Lagtingsledamot	Datum
	Danne Sundman m.fl.	2011-03-14
	Till Ålands lagting

Strategi för kvalitetssäkring

 

Att medborgare är kritiska till enskilda politiska beslut och politiker är en följd av demokratin och i grunden sunt men det är av största vikt att det demokratiska systemet som sådant åtnjuter förtroende hos folket. I kontakter med ålänningarna hörs allt oftare grundläggande kritik mot hur det åländska samhället sköts. Detta är inte bra och måste tas på allvar. I syfte att återställa och förbättra detta förtroende föreslås i denna motion ett program för kvalitetssäkring av det politiska systemet. Processen kan liknas vid en storstädning. Programmet bör vara uppdelat i följande problem/åtgärdsområden inbegripet lösningar/åtgärder:

 

- Utveckling av ledarskapet

Mycket av problemen bottnar i ledarskapet eller snarare brist på ledarskap. Politiker är i grund och botten vanliga människor med varierande erfarenhet och kunskap inom ledarskap. Lägg därtill att alla sätter sin personliga prägel på sitt ledarskap. Inom näringslivet satsar man stort på ledarskapsutbildning också på styrelsenivå för att få ledarskapet att fungera på alla nivåer och genom hela organisationen. Det bör sålunda göras en storsatsning på ledarskapsutbildning av politiker och i viss mån ledande tjänstemän med fokus på att få ett fungerande gränssnitt mellan politik och förvaltning.

 

- Rätt ekonomistyrningsverktyg på plats 

Det är av största vikt att i grund och botten förnya och modernisera ekonomistyrningsverktygen och -processerna inom landskapsförvaltningen. Lagtinget har nyligen antagit en väldigt vid ramlag som i sig inte innebär tillräckliga förändringar utan istället ger vida förordningsfullmakter till landskapsregeringen. Dessa fullmakter måste omgående omsättas i ett regelverk som sätter stopp för de senaste årens problem med ekonomistyrningen. Vidare måste mål- och resultatstyrningen utvecklas, budget- och redovisningsprocessen göras mer transparent och en ny revisionsmyndighet skapas som har tillräckliga resurser för effektivitetsrevision. Detta dels för att garantera att skattemedlen används effektivt och medborgarna erhåller en service med god kvalitet till rätt kostnad, dels för att säkerställa lagtingets och i förlängningen folkets inflytande av dess användning.

 

- Lagtinget och landskapsregeringen version 2.0

Det är viktigt att demokratins organ fungerar och är samspelta. Det pågår som bäst en revidering av lagtingsordningen som förhoppningsvis ska innebära en anpassning till de nya förutsättningar som råder. Att ta bort ersättarsystemet i lagtinget är en viktig åtgärd som frigör resurser som kan användas till att förstärka det parlamentariska samspelet och uppnå högre produktivitet tillsammans med de övriga ändringar såsom t.ex. utskottsstrukturen. För att möjliggöra detta måste en del av resursen som frigörs användas till att avlasta ministrarna och möjliggöra för dem att syssla med rätt saker istället för idag i stor utsträckning daglig förvaltning. En genomgång och uppdatering av sättet att arbeta och disponera resurserna inom regeringen bör göras av den regering som tillträder i höst där man aktivt ifrågasätter strukturer och sättet att arbeta politiskt. Syftet bör vara att få mer tid och resurs för övergripande politiskt utvecklingsarbete.

 

- Självstyrelseombudsmannafunktion

För att övervaka rättsäkerheten på ett preventivt och rådgivande plan i beslutsprocessen behöver rättschefsfunktionen inom landskapsförvaltningen revideras. Rättchefsfunktionen får inte som idag vara knuten till en tjänst vars innehavare sitter på politiskt förtroende utan måste vara fristående och istället med stärkt anställningsskydd. Denna självstyrelseombudsmannafunktion ges också i uppgift att övervaka näringsrätts- och jordförvärvstillstånd.

 

- Maktutredning, handlingsplan mot korruption samt whistleblowersystem

I ett litet samhälle gör småskaligheten, släkt- och vänskapsband och övriga relationer att det lätt uppstår olika beroendeförhållanden. Detta är både på gott och ont men leder ofta till korrupta strukturer. Inom privatlivet och näringslivet är det tillåtet med dessa beroendeförhållanden. Det är dock viktigt att garantera att den offentliga maktutövningen är fri från korruption och att alla behandlas lika av myndigheterna. För att avdramatisera och genomlysa maktstrukturerna på Åland borde man göra en maktutredning för det åländska samhället. Det är också en viktig integrationspolitisk fråga. En handlingsplan hur man undviker korruption behöver också tas fram i vilken man listar åtgärder för att undvika en oönskad utveckling. Ett s.k. whistleblowersystem etableras genom vilket man kan rapportera felaktigheter och oegentligheter anonymt och/eller med garanti att det inte renderar i repressalier.

 

- Hållbar byråkrati och rätt verktyg till den byråkratiska processen.

En byråkratijagargrupp tillsätts med uppgift att granska byråkratiska processer och föreslå förändringar där det är motiverat. Byråkrati ska uttryckligen ha avsedd nytta, om inte ska den avskaffas eller förenklas. Förutom byråkrati och regler som sådant kan gruppen också föreslå förenklingar av själva processen, t.ex. med hjälp av möjligheter till effektivisering som ny teknik ger både internt och externt.

 

- Uppdatering av IT-system

Landskapets IT-system genomgår delvis en förnyelse och det är av största vikt att det arbetet fortsätter och påskyndas för att ta del av de möjligheter till effektivisering som ny teknik ger. Det ger också medborgare större tillgång till myndighetsservice, oberoende av tid och rum. Vidare ökar också medborgarnas möjligheter till interaktion med myndigheterna. Med s.k. e-förvaltning finns all service tillgänglig dygnet runt. Dessutom ger dessa nya system möjlighet till intern effektivisering eftersom processerna inom förvaltningen blir smidigare. På sikt innebär detta också lägre kostnader.

 

- Prioritering av lagberedningsresurserna

Lagstiftningsresurserna på lagberedningen måste prioriteras bättre. Lagberedningen är överblastad och viktiga lagar får vänta, vilket innebär att viktig samhällsutveckling uteblir. Mycket arbete görs för papperskorgen p.g.a. att de politiska direktiven och beställningen är otydliga. Ett lagberedningsprogram som förankras i lagtinget behöver bli ett av de parlamentariska verktygen.

 

-kvalitetscertifiering

Landskapsförvaltningen är speciell till sin karaktär på så vis att den är småskalig och enskilda tjänstemän sitter ofta på en speciell unik kompetens som ofta samtidigt av praktiska skäl är bred. Detta innebär att förvaltningen är starkt beroende av enskilda individers kompetens och erfarenhet och att problem kan uppstå när tjänstemän går i pension eller slutar av olika orsaker.

     För att undvika detta och andra problem borde ett kvalitetsledningssystem upprättas för landskapsförvaltningen. Ett sådant system med lämplig utformning enligt standard skulle innebära en kartläggning som i sin tur innebär bättre överblick som i större grad skulle klargöra var behov finns av förändring och modernisering av förvaltningen eftersom det också skulle systematisera utvecklings- och utvärderingsarbetet inom organisationen. Samtidigt skulle en jämn servicekvalitet och processerna för förverkligandet av centrala begrepp som offentlighetsprincipen, rättsäkerhet och demokrati skulle definieras tydligt.

 

Att genomföra dessa åtgärder måste bli den kommande landskapsregeringens viktigaste uppgifter, detta för att återskapa förtroendet hos befolkningen för det åländska politiska systemets förmåga att klara av att förvalta befintlig behörighet och på sikt ta över mer behörighet.

 

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

 

att lagtinget hemställer att landskapsregeringen tar fram ett program för kvalitetssäkring av det politiska systemet och tillser att programmet därefter förverkligas.

 

 

Mariehamn den 14 mars 2011
Danne Sundman       Fredrik Karlström	Gun-Mari Lindholm       Mika Nordberg