Hemställningsmotion 18/2001-2002

Tillhör ärendet: En åländsk kommunreform
Lagtingsår: 2001-2002
Typ av dokument: Hemställningsmotion

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

HEMSTÄLLNINGSMOTION nr 18/2001-2002

Lagtingsledamot

Datum

 

Lasse Wiklöf

2002-03-14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


En åländsk kommunreform

 

 

Den åländska samhällsekonomin i form av landskapets och kommunernas budgetställning indikerar allt svårare tider samtidigt som behoven av samhällsinsatser accelererar på många områden. Mycket tyder på att nuvarande utveckling rent ekonomiskt inte är hållbar och i en lågkonjunktur med arbetslöshet, minskade skatteintäkter, arbetslöshetsersättningar och andra sociala skyddsnätsutgifter skulle Åland få det mycket svårt.

     Vår offentliga sektor har expanderat till riskfyllda nivåer samtidigt som hotbilderna inom vår huvudnäring, sjöfarten, är påtagliga.

     Många kommuner har det bekymmersamt. En mångfald uppgifter har man under årens lopp samordnat genom gemensamma kommunala lösningar och landskapet har gått in och övertagit verksamheter av kostnadskrävande art som exempelvis Ålands hälso- och sjukvård som för innevarande år kostar betydligt mera än hela Mariehamns stads årliga drift.

     Många människor med sinne för realiteter ifrågasätter i dag starkt om Åland med sina 16 kommuner och 26.000 invånare för alltid måste bibehålla nuvarande kommunindelning med tanke på ändamålsenlighet, rationalitet, kompetens och ekonomi. Man kritiserar vår kommunstruktur som föråldrad och som baserad på känslor i stället för på realiteter - dagsaktuell och framtida verklighet.

     Strikt sakligt upplever säkert alla medborgare i vardagslivet kommuntillhörighet liksom den kommunala självständigheten och behörigheten som någonting väldigt viktigt. I verkligheten kan man idag konstatera att kommunernas behörighet - rätt att bestämma - inskränker sig till två väsentliga huvudområden. Det är grundskolan och den sociala sektorn. Övriga områden av betydelse är samordnade eller övertagna av landskapet.

     På sjuttiotalet, när exempelvis Gotlands många kommuner sammanslogs till en, var frågan om en kommunreform aktuell också på Åland men rönte ingen framgång. En mycket seriös och allvarligt menad frågeställning är dock om det inte nu på nytt vore av intresse att aktualisera diskussionen om en kommunreform i vårt landskap. Argumenten är många.

 

Med beaktande av ovanstående föreslår undertecknade

 

att lagtinget hos landskapsstyrelsen hemställer om en utredning av en utomstående konsult för att klarlägga för- och nackdelar med en åländsk kommunreform avseende Åland som en, två eller tre kommuner.

 

 

Mariehamn den 13 mars 2002

 

 

Lasse Wiklöf

 

 

Barbro Sundback