Hemställningsmotion 3/2001-2002

Europaparlamentsvalet

     I juni 2004 genomförs för tredje gången Europaparlamentsval i Finland. Inför det första valet 1995 var lagtinget mycket aktivt, med bland annat uppvaktningar i Finlands riksdag hos alla de stora rikspartiernas ledningar samt överläggningar med president Ahtisaari och statsminister Aho. Arbetet gav som resultat att de flesta partierna medgav att Ålands rätt, ur konstitutionell synvinkel, var antingen klar eller noterbar, men att de partipolitiska realiteterna i riket inte i det skedet möjliggjorde att något parti som räknade med representation av en eller flera representanter var villigt att avstå ”sin” plats till Åland.

     Inför det andra valet 1999 fördes förhandlingar mellan landskapsstyrelsen och statsminister Lipponen med flera ministrar och mellan lagtinget och president Ahtisaari. Denna gång erhölls endast ett löfte om att regeringen skulle eftersträva en extra plats i parlamentet för Åland, en lösning som var och en numera erfarit att inte är möjlig. I samband med EU:s utvidgning kommer Finlands platser att nedgå från 16 till 12. Efter att lagtingets godkände Amsterdamfördraget återupprepade lagtinget kravet vid en presidentuppvaktning.

     Lagtinget har vid upprepade tillfällen, enhälligt, tydligt och klart motiverat Ålands politiska och moraliska rätt till en av Finlands parlamentsplatser. Senast nu i samband med att lagtinget godkände Nice-fördraget (Se självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande till lagutskottet).

     Varje gång Åland argumenterar för och kräver resultat i frågan, närmar vi oss politiskt en lösning. Sett ur folkrättslig synvinkel kan Finland inte i längden förvägra Åland en av Finlands platser i parlamentet. När Finlands platser nedgår till 12 kommer landets svenskspråkiga befolkning inte längre att genom sin främsta representation, Svenska Folkpartiet, kunna ha förhoppningar om ett tillräckligt röstetal för att få in en egen kandidat. Därför kan en åländsk representation vara den enda långsiktigt säkra vägen för landets svenskspråkiga befolkning att vara representerat i Europaparlamentet.

     Eftersom vi nu har bara drygt två år till valet brådskar åtgärder. Valet styrs av Finlands vallag (FFS 714/98), kapitel 12 ”Europaparlamentsval”. I lagen bör intas stadgande om att Åland utgör en egen valkrets i Europarlamentsvalet, jämte särskilda regler för uppställande av kandidater i valkretsen (se § 110 angående riksdagsval i gällande vallag). Samma typ av lagändring gjordes inför 1948 års riksdagsval då Åland avskildes till en egen valkrets för att långsiktigt säkerställa Ålands representation i Finlands riksdag (se § 5 punkt 5 i gällande vallag angående valkretsar vid riksdagsval).

Med anledning av det ovan anförda föreslår vi

att lagtinget hemställer hos landskapsstyrelsen om omedelbara förhandlingar med regeringen om sådana ändringar i vallagen (FFS 714/98) att Åland vid valet i juni 2004 till Europaparlamentet utgör en egen valkrets.