Hemställningsmotion 8/2001-2002

Avgiftssystemet för institutionsvård

De personer som finns på institution och betalar avgift  för fortgående institutionsvård, har en avgift som är uträknad  på basen av personliga inkomster.

     Systemet som sådant är rätt så invecklat och ger ett stort arbete för dem som fastställer avgifterna.

     Det regelverk som gäller kan inte ses som rättvist utgående från att det kan drabba hemmavarande maka/make oskäligt om huvudförsörjaren vistas på institution. Grundtanken är naturligtvis att hemmavarandes levnadskostnader skall tas i beaktande, men att varje år redogöra för sina kostnader känns inte alltid så lätt. Uppstår det under året kostnader som inte var kända då avgiften fastställdes måste man på nytt redogöra för sin nya kostnader för att de skall tas i beaktande.

     Också för ensamstående kan nuvarande avgiftssystem upplevas orättvist. En person, som arbetat under många år och har en rätt så god pension får utgående från det en relativt hög vårdavgift. För eget bruk får alla behålla 20% av pensionen eller minst 80 euro. Har man en låg pension men inkomster i form av kapitalinkomster påverkar dessa inkomster avgiften. Kapitalinkomster kan avyttras på olika sätt som då omedelbart leder till en lägre avgift

     Det är inte ovanligt idag att det finns personer som betalar över 1000 euro samtidigt som det finns personer som betalar under 200 euro, för samma vård.

Med hänvisning till ovan anförda anhåller vi om

att lagtinget hemställer hos landskapsstyrelsen om att utreda förutsättningarna för införande av ett enklare och mer sättvist avgiftssystem för fortgående institutionsvård.