Kulturutskottets betänkande 1/2002-2003

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 1/2002-2003
		Datum
	Kulturutskottet	2002-11-12
	Till Ålands lagting

Kulturutskottets betänkande

Undervisning för barn med särskilda behov

·      Hemställningsmotion nr 2/2001-2002

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Motionärens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

Sammanfattning

 

Motionärens förslag

 

Lagtingsledamoten Jörgen Strand m.fl. föreslår att lagtinget hos landskapsstyrelsen hemställer om en utredning av vilket intresse det finns för en gemensam lösning på Åland utgående från de förslag som finns i STRUL utredningen från 1993.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att motionen förkastas men att betänkandets motivering bringas till landskapsstyrelsens kännedom.

 

Utskottets synpunkter

 

Utskottet konstaterar att skolornas uppgift i första hand är att förmedla undervisning och att målsättningen är att undervisningen skall ges till alla elever inom skolans upptagningsområde. Skolorna skall enligt grundskolelagen bedriva undervisning i form av allmän undervisning, specialundervisning, stödundervisning, elevhandledning och verksamhet utanför skolan. I syfte att uppfylla målsättningen anordnar skolorna specialundervisning, anlitar elevassistenter och i vissa fall resurslärare, anpassar undervisningsgruppernas storlek och anpassar undervisningen efter vissa elevers behov. 

     Motionen tar, enligt utskottets mening, upp ett angeläget och allvarligt problemområde. I landskapet finns nämligen för närvarande inom alla skoldistrikt elever med sådana behov som skolorna inte längre ansett sig kunna tillgodose varför eleverna får undervisning i så kallade skolhem utanför landskapet eller inom ramen för särskilda arrangemang i landskapet. Lagmansgården i Österbotten är det skolhem som tagit emot flest åländska elever men även skolhem i Sverige anlitas. Bland de särskilda arrangemangen på Åland kan nämnas pensionatsanläggningen Fyra små hus till vilken vissa skolor utlokaliserat sin verksamhet och där lärarna får särskild handledning. Kostnaden för dessa särskilda arrangemang är hög.     Utskottet konstaterar att det förefaller som om de flesta av de elever för vilka skolorna har gjort särskilda arrangemang inte i första hand har inlärningssvårigheter utan andra problem som är socialt eller medicinskt relaterade. Inte sällan ligger problemen i familjedynamiken och barnen är endast bärare av problemen. Av detta drar utskottet två slutsatser. För det första bör enligt utskottets mening åtgärder sättas in i ett så tidigt skede som möjligt. Utskottet konstaterar här att erfarenheterna visar att behovet av särskilda åtgärder ofta går att urskilja redan i förskoleåldern samtidigt som barnpsykiatriska åtgärder uppvisar en avsevärt bättre prognos än vuxenpsykiatrin. För det andra konstaterar utskottet att eleverna oftast är i behov av ett stöd som är tvärsektoriellt och som omfattar hela familjen. Stödet bör med andra ord inkludera bland annat familjeterapi, psykiatrisk och annan medicinsk hjälp samt sociala stödåtgärder. I det team som omger barnet bör alltså finnas tillgängliga bland andra socialarbetare, läkare, psykologer, egenvårdare, terapeuter och lärare.

     Efter ett sådant koncept där lärarna enbart utgör en del av den specialistgrupp som omger barnet, arbetar den barnpsykiatriska avdelningen vid Vasa centralsjukhus. Till avdelningen tas barn med särskilda behov in för i första hand en diagnostisering av vilka stödåtgärder som är nödvändiga. Diagnostiseringsperioden är ca 8 veckor lång. Efter att diagnosen är fastställd finns flera alternativa åtgärder. Eleven kan till exempel fortsätta i sin vanliga skola men med ett stöd som är anpassat till eleven eller så kan ett skolhem med lämplig inriktning bli aktuellt. Det är inte heller ovanligt att eleven blir kvar på den barnpsykiatriska avdelningen där undervisning i form av sjukhusundervisning hela tiden bedrivs. Motsvarande barnpsykiatriska verksamhet med sjukhusundervisning saknas i landskapet.

     Utskottet konstaterar att problemen på Åland i dag löses så att eleverna, ibland utan särskild tvärsektoriell diagnos av behovet av stödåtgärder, sänds till skolhem utanför landskapet eller till en privat anläggning vars verksamhetsförutsättningar bygger på enskilda individers personliga engagemang vilket i längden är mycket sårbart. Enligt utskottets mening vore det viktigt att mera gå till grunden med problemen vilket man gör med en omfattande diagnostisering. En sådan diagnos underlättas givetvis av att barnet eller ungdomen vistas dygnet runt på en avdelning i stället för att under några få timmar träffa olika specialister.

     Under hösten 2002 har landskapsstyrelsen igångsatt en inventering av undervisningsarrangemangen i kommunernas grundskolor. Syftet med inventeringen är att i samråd med kommunerna utveckla kommunernas förutsättningar att ordna skolornas undervisning, elevhandledning, stödundervisning och nödvändiga specialpedagogiska åtgärder för eleverna på bästa sätt och med särskild hänsyn till landskapsandelssystemet och diskuterade besparingar. Inventeringen kommer att tjäna som underlag för landskapsmyndigheternas utvecklande av gällande centrala anvisningar och föreskrifter om verksamheten i grundskolan. I inventeringen ingår en kartläggning av bland annat läropliktens fullgörande, klass- och gruppsammansättningar, undervisningsformer och arbetssätt, samarbete med föräldrarna, stödundervisning och särskilt stöd, specialundervisningens omfattning och innehåll, elevassisterna och skolans arbetssätt och ledning.

     Utskottet konstaterar vidare att Ålands kommunförbund för kommunerna har presenterat ett förslag till en struktur för samarbete mellan kommunerna i fråga om barnskyddsarbete. Barnskyddsarbetet kräver stor specialistkompetens som i synnerhet de mindre kommunerna har svårt att upprätthålla. Barnskyddsarbetet tangerar den problematik som tas upp i motionen och problemet med behovet av speciell kompetens är gemensamt för både barnskyddsarbetet och arbetet med barn med särskilda behov.

     I motionen efterlyses en utredning av vilket intresset är för en gemensam lösning utgående från de förslag som finns i STRUL utredningen från 1993. I STRUL utredningen föreslås att en specialenhet på Åland, en så kallad STRUL-skola, skall utredas. Fördelen med en skola på Åland är enligt utredningen att undervisning kan erbjudas för fler elever, kontakten mellan eleven och föräldrarna kan bibehållas, föräldrarnas medverkan i skolarbetet kan aktiveras, eleverna kan nås i en tidigare ålder och åtgärden har karaktären av förebyggande verksamhet. Enligt utskottets mening är problematiken dock så mångfasetterad att det är svårt att tänka sig en skolenhet som skulle svara mot alla olika behov på det sätt som föreslås i STRUL-utredningen. Vissa elever mår till exempel bra av att ha en nära kontakt med hemmet medan andra elever behöver få ett avstånd till sin närmiljö.

     Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att ett behov av samordnade insatser på området föreligger. Skolorna skall idag hantera problem som till sin natur inte endast är undervisningsproblem och som i stället borde lösas tvärsektoriellt så att  bland annat de sociala och psykiatriska insatserna koordineras med undervisningsinsatserna. Utskottet välkomnar den inventering som landskapsstyrelsen har igångsatt och anser att inventeringen kan tjäna som ett underlag för framtida insatser som sannolikt kräver samordning inte bara inom och mellan kommunerna utan också mellan kommunerna och landskapet.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 10 april 2002 inbegärt kulturutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört avdelningschefen Yvonne Eliasson, överinspektören Stina Colerus, projektledaren Ulla Rindler-Wrede, skoldirektörerna Inger Rosenberg-Mattsson, Berit Dahlin och P-O Friberg, speciallärarna Ann-Kristina Kjeldsen, Ragul Lundin och Gunvor Blomqvist, klassläraren Gudrun Jansson,ordföranden för Ålands kommunförbund k.f Christian Nordas, VD för Ålands kommunförbund k.f. Sigurd Lindvall, skolpsykologen Carita Saku samt specialläraren vid ungdomspsykiatriska avdelningen vid Vasa centralsjukhus Heikki Kurkiala

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Strand, vice ordföranden Britt Lundberg samt ledamöterna Per-Erik Eriksson, Hasse Svensson och Barbro Sundback.

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget med förkastande av hemställningsmotion nr 2/2001-2002 bringar betänkandets motivering till landskapsstyrelsens kännedom.

__________________

 

 

Mariehamn den 7 november 2002
Ordförande	Jörgen Strand
Sekreterare	Susanne Eriksson