Det konkreta utvecklingsarbetet beträffande radio- och TV i allmänhetens tjänst skall enligt meddelandet handhas av Ålands Radio och TV Ab. Mediepolitiska frågor i övrigt skall handläggas av kansliavdelningens allmänna byrå och utbildnings- och kulturavdelningens kulturbyrå.

Landskapsstyrelsen avser att prioritera utvecklandet av finansieringssystemet för public service på Åland genom inrättandet av en TV/radiofond som skall förvaltas av Ålands Radio och TV Ab:s förvaltningsråd. Landskapsstyrelsen skall även granska fördelar och nackdelar med åtskild finansiering av programproduktion och -distribution.

Landskapsstyrelsen avser att fortsättningsvis arbeta för ett mångsidigt svenskspråkigt TV-programutbud efter Sveriges övergång till digitala sändningar.

Yrkesverksamma journalister skall erbjudas möjlighet till fortbildning rörande självstyrelsen och det åländska samhället med kultur och historia.

Landskapsstyrelsen föreslår vidare återkommande utvärderingar av Ålands Radio och TV Ab:s public service-uppdrag och regelbundna lyssnarundersökningar.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsstyrelsens meddelande till kännedom och samtidigt bringar betänkandet till landskapsstyrelsens kännedom.

Utskottets synpunkter

Public service

Landskapsstyrelsen anger i meddelandet att en av målsättningarna för etermediepolitiken är att säkerställa yttrandefriheten samt public service-mediernas tillgänglighet och oberoende. Det föreslås vidare att de i meddelandet definierade public service-principerna skall gälla för åländska etermedier, vilket enligt utskottet innebär Ålands radios och TV:s programverksamhet.

Utskottet stöder landskapsstyrelsens målsättningar och konstaterar i likhet med landskapsstyrelsen att definitionen för begreppet public service varierar i olika länder. I Norden har den nationella regleringen av programföretagens public service-uppdrag vanligtvis definierats på ett parlamentariskt plan, trots att de fastställts på lite olika sätt. I Danmark, Finland, Island samt på Färöarna och Grönland har principerna om public service-uppgiften intagits i lag. I Sverige framgår public service-uppgiften av respektive programföretags sändningstillstånd. Regeringens beslut om dessa villkor har dock föregåtts av en parlamentarisk beredning. Public service-uppgiften är i Norge intagna i stadgarna för Norsk rikskringkasting. På Åland är public service-uppgiften för Ålands radio och TV reglerade i bolagsordningen.

Trots att de nordiska ländernas definitioner för public service varierar något finns det grundläggande likheter såsom redaktionell självständighet, stödet för demokratiska värden, ”rikstäckande” sändningar, främjandet av den nationella kulturen och de nationella språken samt erbjudandet av ett brett programutbud. Samtliga nordiska public service företag finansierar sin verksamhet huvudsakligen genom intäkter från licensavgifter knutna till innehav av en TV-apparat. I Danmark och på Färöarna skall även innehavare av enbart en radioapparat betala licensavgift.

Utskottet konstaterar att Ålands radio och TV har ett public service-uppdrag. Bolaget skall därför, vilket också sägs i bolagsordningen, slå vakt om yttrande- och åsiktsfriheten samt garantera den redaktionella friheten. Detta innebär att bolaget inte får vara beroende av politiska eller kommersiella intressen. Utskottet anser därför att Ålands radio och TV:s verksamhet till huvuddelen skall bekostas med licensmedel. I syfte att stärka principerna om public service samt att möjliggöra avtal om public service-uppdrag med andra bolag utöver Ålands radio och TV föreslår utskottet att landskapsstyrelsen överväger möjligheten att definiera principerna om public service i lag.

Programutbudet i Ålands radio och TV

I enlighet med bolagsordningen och landskapsstyrelsens mediapolitiska program från 1995 har programutbudet i Ålands radio och TV med relativt sett små resurser utvecklats och breddats så att det i stort sett överensstämmer med de då antagna målsättningarna. De delar av 1995 års mediapolitiska program som inte har förverkligats omfattar främst barnprogram och utbildningsprogram. Utskottet har erfarit att anledningen till detta är i första hand att de tillbudsstående resurserna inte räcker till för att producera denna typ av program.

Under beredningen har utskottet tagit del av ett flertal utredningar varav en om ålänningarnas mediekonsumtion. Enligt utredningen har radion få lyssnare efter klockan 19.00. De bästa sändningstiderna med flest lyssnare är på morgonen och vid middagstid i anslutning till nyhetssändningarna.

När det gäller åländska TV-sändningar anser utskottet att denna verksamhet tillsvidare bör skjutas på framtiden. I landskapsstyrelsens meddelande sägs att Ålands radio och TV i mån av ekonomiska möjligheter kan inleda försök med TV-nyheter. Utskottet har erfarit att produktion av TV-program är förenat med höga kostnader. Eftersom Ålands radio och TV idag inte har resurser att producera åländska TV-program av tillräcklig kvalitet är det enligt utskottets mening bättre att använda tillgängliga resurser för att förbättra programutbudet i radion. Om TV-produktion så småningom inleds föreslår utskottet att programproduktion av annat slag än nyheter prioriteras.

Finansiering av radio och TV-verksamhet med public serviceuppdrag

De nordiska ländernas public service-bolag finansierar sin verksamhet direkt eller indirekt i stort sett uteslutande med licensmedel med undantag för den isländska radion, RUV, som finansieras med både licensmedel och reklamintäkter. Färöarna har en blandfinansiering medan Grönland till 86 procent finansierar verksamheten genom bevillningar i den årliga budgeten för hjemmestyret. Resterande del av kostnaderna finansieras med reklam- och sponsorintäkter. Licensavgifter uppbärs däremot inte alls på Grönland. I övriga Europa är blandfinansiering den vanligaste finansieringsformen. Blandfinansiering kan utgöras av, förutom licensmedel även sponsorintäkter, reklamintäkter samt intäkter från kommersiell verksamhet som bedrivs av programföretaget självt eller tillsammans med något annat företag.

Färöarna

Utskottet har särskilt granskat den färiska finansieringsmodellen. Färöarna har två självständiga offentliga institutioner som bedriver radio- (ÚF) respektive TV-verksamhet (SvF) separat. Verksamheten finansieras med hjälp av licenser, reklam och spelverksamhet. Dessutom kan verksamheten även tilldelas offentliga medel, vilka dock inte tillsvidare utnyttjats för finansiering av den färiska radion.

Färöarnas kulturminister fastställer nivån för radio- respektive TV-licensen för ett eller flera år i sänder efter framställan från de olika institutionernas direktörer. Kulturministern fastställer dessutom regler om vem som är betalningspliktig. Licensavgifterna uppbärs av respektive institution. Radiolicensen finansierar ca 65 procent av driftskostnaderna för radion och TV-licensen täcker ca 60 procent av utgifterna för TV-verksamheten.

Med stöd av en ny lagstiftning har ÚF och SvF rätt att sända reklam i block mellan två program. Reklamen måste vara utformad så att den inte kan förväxlas med redaktionellt material. Vid sidan av reklam kan institutionerna även använda sig av sponsorer för sändningarna. Vidare får både radio- och TV-verksamheten finansieras med intäkter av spelverksamhet såsom lottospel. Denna rättighet var tidigare förbehållen radion, men har nyligen även tillerkänts SvF. Slutligen har utskottet erfarit att uppbörden av licenser är förhållandevis effektiv på Färöarna eftersom innehav av radio- och TV-apparater regelmässigt anmäls av radio- och TV-försäljare samt av tullmyndigheterna.

Finansieringen av Ålands radio och TV:s verksamhet

Enligt meddelandet avser landskapsstyrelsen att utreda finansieringen av Ålands radio och TV:s verksamhet. Ett alternativ som nämns är att inrätta en fond som skall förvaltas av förvaltningsrådet för Ålands radio och TV. Utskottet har erfarit att avsikten är att licensmedel och samhällsmedel regelbundet skall tillföras fonden. Fondens medel skall betalas ut till Ålands radio och TV för att finansiera verksamheten. På detta sätt ges förvaltningsrådet möjlighet att på ett mer självständigt sätt planera bolagets framtida utveckling. Utskottet konstaterar att det ännu är oklart om en sådan fond även skall förvalta medel för investeringar.

På Åland uppbärs för närvarande licenser av ca. 8.000 hushåll. Enligt utskottet kan detta antal höjas betydligt om uppbörden effektiveras. Målsättningen bör vara att uppnå 10.000 licensbetalande hushåll. Utskottet föreslår därför att nödvändiga åtgärder vidtas så att detta möjliggörs. Landskapsstyrelsen bör bland annat överväga att överlåta uppbörden på Ålands radio och TV. Enligt utskottets mening bör programverksamheten vid Ålands radio och TV huvudsakligen finansieras med licensmedel. Vissa frågeställningar knutna till licensfinansieringen bör dock utredas. Utskottet vill bland annat lyfta fram frågor som vilket organ som skall fastställa licenserna, vilka kriterier som skall ligga till grund för storleken på licenserna samt vem som skall vara skyldig att betala licens. Utskottet föreslår dessutom att landskapsstyrelsen tar fram ett jämförande underlag med uppgifter om licensavgifterna i de övriga nordiska länderna och självstyrande områden. Vidare kan det finnas anledning att överväga om benämningen TV-licens är lämplig.

I meddelandet sägs vidare att radio och TV-verksamheten skall vara konjunkturkänslig. Utskottet vill dock understryka vikten av att Ålands radio och TV bereds ekonomiska förutsättningar att även under lågkonjunkturer självständigt uppfylla sitt public service-uppdrag.

Utskottets förslag till åtgärder

I sina förslag till åtgärder anför landskapsstyrelsen en rad utredningar. Dessa utredningar är i sig intressanta men utskottet konstaterar att det behövs klarare och tydligare mål och strategier för etermedieutvecklingen på Åland. Beslut bör fattas om vilket TV-utbud som Ålands radio och TV skall erbjuda de åländska konsumenterna i samband med övergången till digitala TV-sändningar samt vilka strategiska beslut som fordras för att säkerställa tittarna detta utbud.

Ålands radio och TV äger Smedsbölesändaren och kontrollerar därmed de distributionsanläggningar som är nödvändiga för etersändningar över Åland. Utskottet har erfarit att denna modell är ovanlig. I Norden och Europa är infrastrukturen för etersändningar vanligtvis samhällsägd genom en oberoende instans som inte själv bedriver radio- och TV-verksamhet. Syftet med en sådan uppdelning av distribution och programproduktion är att alla aktörer skall garanteras tillgång till anläggningarna på lika villkor. Enligt landskapslagstiftningen kan vidare kommersiella TV-kanaler beviljas tillstånd att sända via Smedsböle. Enligt utskottet är det knappast förenligt med Ålands radio och TV:s ställning som public service-bolag att bedriva verksamhet som är beroende av avtal med kommersiella bolag. Utgående från den information som utskottet erhållit kan det enligt utskottet vara lämpligt att skilja produktionen och distributionen av program åt.

Enligt landskapsstyrelsens meddelande är ca. 70 procent av de åländska hushållen anslutna till kabelbolag. I regel återutsänder kabelbolagen inte sändningar från Smedsbölesändaren till sina abonnenter. I samband med övergången till digitaliserade TV-sändningar till Smedsböle menar utskottet därför att kabelbolag på Åland borde åläggas att återutsända Ålands radio och TV:s program (must carry). Även med tanke på distributionen av säkerhets- och krismeddelanden borde Smedsbölesändaren vara en gemensam sändningspunkt. Beträffande tekniken i Smedsbölesändaren har utskottet erfarit att de tekniska lösningarna delvis är föråldrade.

Slutligen finner utskottet att det råder oklarhet om den etermediepolitiska strategin för att trygga utbudet av svenska TV-program. Landskapsstyrelsen bör klargöra om nuvarande villkor för att ta emot TV-program är tillfredsställande eller om det finns anledning att sträva till att bli ett eget programrättsområde. Samtidigt är det viktigt att bestämma om det är landskapsstyrelsen eller Ålands radio och TV som bär ansvaret för genomförandet av strategin. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att landskapsstyrelsen under år 2002 överlämnar ett nytt meddelande till lagtinget angående det utbud av TV-kanaler som avses återutsändas över Åland.

Med hänvisning till de synpunkter som anförs i betänkandet föreslår utskottet att lagtinget antar den hemställningskläm som fogats till betänkandet.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 1 oktober 2001 inbegärt kulturutskottets yttrande över meddelandet.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, landshövdingen Peter Lindbäck, landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson, räddningsinspektören Sven-Olof Boman, verkställande direktören för Mariehamns Centralantenn Ab Roland Danielsson, finanschefen Dan E Eriksson, programdirektören vid FST Leif Jakobsson, sekreteraren i Ahveniset r.f. Tuulikki Metsola, verksamhetsledaren vid Mediaverkstan Ab Christian Stormbom, Sveriges generalkonsul Sören Thunell, redaktören vid FSR Peter Turtschaninoff, redaktören Maria Wasström samt redaktionschefen Astrid Olhagen, verkställande direktören Pia Rothberg-Olofsson och förvaltningsrådsledamoten Göran Stenroos vid Ålands radio och TV. Ett skriftligt yttrande har dessutom avgivits av konsulten i ungdoms- och jämställdhetsarbete Mia Hanström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Strand, vice ordföranden Britt Lundberg samt ledamöterna Per-Erik Eriksson, Barbro Sundback och Hasse Svensson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig meddelandet till kännedom och bringar detta betänkande till landskapsstyrelsens kännedom samt

att lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen till lagtinget under år 2002 överlämnar ett meddelande med ett innehåll som kan läggas till grund för en plan för utvecklingen av radio- och TV-verksamheten på Åland på medellång sikt.

__________________

Mariehamn den 8 januari 2002

Ordförande

Jörgen Strand

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Kulturutskottets betänkande 1/2001-2002

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter