Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om studiestöd där lagstiftning förs över från förordningsnivå till lagnivå. Förslaget innefattar en översyn av vuxenstudiepenningen och dess belopp, en översyn av bostadsbidragets belopp samt en översyn av beloppen beträffande studiestöd för studerande under 18 år i andra läroanstalter. Förändringarna medför att åländska studerande även fortsättningsvis är i en liknande ekonomisk situation som studerande i kringliggande regioner.

Genom förslaget ändras förutsättningarna för att få studielån med landskapsborgen. För att landskapsborgen skall beviljas skall kontroll om betalningsanmärkningar finns hos låntagaren göras i kreditupplysningsregister. Utbetalning av studielån från kreditinstitut skall vidare ske i angivna rater. Betalning av 1 procent ränta på studielånet skall ske av låntagaren redan under studietiden.

Förslaget innefattar vidare ändring av den lägsta tidsgräns för utbildning som berättigar till studiestöd samt ändring av den normala högsta tidsgräns för utbildning som berättigar till studiestöd. Därtill föreslås att landskapet uppfyller sina åtaganden enligt avtalet mellan EU:s medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget omfattar lagen med vissa ändringar. Vidare föreslår utskottet att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om en översyn av studiestödslagen varvid en indexjustering av stödbeloppen skall övervägas.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Den föreslagna lagen innebär en överföring av bestämmelserna om studiestöd från förordningsnivå till lagnivå och samtidigt justeras stödbeloppen så att studiestödet för åländska studerande fortsättningsvis skall ligga på samma nivå som för studerande i riket och Sverige. Det ursprungliga besparingssyftet har inte överskuggat reformen vilket utskottet bedömer som positivt eftersom en satsning på utbildning ur samhällets perspektiv utgör en investering för framtiden.

Utskottet har till största delen omfattat landskapsregeringens förslag till ny studiestödslag och de större ändringar som föreslås har tillkommit i samråd med den ansvariga landskapsregeringsledamoten. Utskottet föreslår bland annat att möjligheten till förlängning av tiden för studiestödet skall göras mera flexibel och att de extra tillägg, som kan ges till heltidsstuderande under 18 år vars föräldrars inkomster är låga, skall höjas.

Utskottet föreslår även vissa mindre ändringar i lagtexten men har ändå valt att inte gå in på detaljer. Som exempel kan nämnas att utskottet fört en diskussion kring begrepp som ”föräldrar”, ”utbildningsprogram” och ”självständigt boende” vilka saknar närmare definition trots att begreppen knappast kan anses helt entydiga. Eftersom många av begreppen är desamma som i gällande förordning har utskottet dock valt att inte föreslå några ändringar utan landskapsregeringen får, enligt utskottets mening, återkomma med ändringsförslag om det vid lagens tillämpning visar sig att det uppstår tolkningsproblem.

Mot bakgrund av att studiestödens exakta belopp nu slås fast i lag har utskottet även fört en diskussion om möjligheten till indexjustering av beloppen. Det nuvarande systemet innebär nämligen att studiestöden kontinuerligt sänks i takt med inflationen eftersom en årlig justering knappast är ändamålsenlig då den förutsätter lagändring vilket i sin tur tar lagberedningsresurser i anspråk. Utskottet har dock inte valt att i det här skedet föreslå en ändring av lagen utan föreslår istället att lagtinget hos landskapsregeringen skall hemställa om en översyn av studiestödslagen varvid en indexjustering av stödbeloppen skall övervägas. Landskapsregeringen bör då även överväga till vilket index stöden bör kopplas. En sådan översyn bör enligt utskottets mening företas utan dröjsmål.

Detaljmotivering

2 § Ändringarna föreslås i förtydligande syfte.

4 § Utskottet föreslår i förtydligande syfte ett tillägg till paragrafens rubrik.

Ändringen av 3 mom. föreslås mot bakgrund av att arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten är den myndighet som enligt lagens 1 § skall bevilja stöd för studerande. Ändringen överensstämmer med landskapsregeringens intentioner.

5 § Utskottet föreslår att maximitiden för förlängning av den tid för vilken studiestöd kan beviljas, skall ändras från nio månader till 15 månader. På så sätt kan också studerande som avlägger en extra krävande examen ha möjlighet till förlängning på lika villkor som övriga studerande. Samtidigt tillförsäkras åländska studerande samma möjligheter till studiestöd som studerande i riket. Förslaget medför inga större merkostnader eftersom den föreslagna förändringen berör ett mycket litet antal studerande.

De närmare förutsättningarna för beviljande av förlängning skall framgå av en landskapsförordning. För att tydliggöra att en sådan förordning måste komma till stånd föreslås en språklig ändring av paragrafens 4 mom.

8 § Ändringarna är endast av språklig natur.

10 § Ändringen föreslås i förtydligande syfte så att det framgår att det är bruttomånadsinkomsten som avses.

20 § Utskottet föreslår en ändring av paragrafen så att de extra tillägg som kan ges till heltidsstuderande under 18, år vars föräldrars inkomster är låga, höjs från 43 euro till 65 euro respektive från 23 euro till 43 euro. Motsvarande höjning föreslås även för deltidsstuderande.

Övriga ändringar är av förtydligande eller språklig natur.

21 § Ändringen är av språklig natur.

24 § Ändringarna är av språklig natur. I första meningen ändras ordföljden och i den andra föreslås ett tillägg.

27 § Utskottet föreslår att begreppet ”grov oaktsamhet” skall ersättas med ”oaktsamhet som inte är ringa” i syfte att i någon mån sänka tröskeln för möjligheten till återkrav på studiestöd som beviljats på basen av oriktiga eller vilseledande uppgifter.

35 § En ändring föreslås mot bakgrund av att arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten är den myndighet som enligt lagens 1 § skall bevilja stöd för studerande. Ändringen överensstämmer med landskapsregeringens intentioner.

38 § Utskottet föreslår att paragrafen utesluts varefter framställningens 39 – 43 §§ blir 38 – 42 §§.

I framställningen föreslås att det i 38 § skall ingå en bestämmelse om räntestöd. Bestämmelsen tar sikte på de fåtal studerande som beviljas studiestöd enligt det gamla system som gällde före år 1995.

Eftersom det enligt utskottet kan uppstå oklarhet då det i lagen ingår en bestämmelse om räntestöd trots att studiestödssystemet inte längre bygger på beviljande av räntestöd föreslår utskottet att paragrafen skall utgå. Utskottet konstaterar därtill att paragrafen kunde ha varit problematisk med beaktande av självstyrelselagens 21 § enligt vilken grunderna för individens rättigheter och skyldigheter bör framgå av lag. Detta betyder att bestämmelsen inte heller bör kvarstå i syfte att kunna användas vid ett framtida behov exempelvis vid ett högt ränteläge.

För de studerande som med stöd av gällande studiestödslag erhåller räntestöd kan stödet utgå i enlighet med ikraftträdelsebestämmelsen på motsvarande sätt som räntestöd för närvarande utgår i enlighet med ett likalydande stadgande i gällande lags ikraftträdelsebestämmelse.

38 § (Framställningens 39 §) I framställningen föreslås att landskapet skall betala ränta till den som blivit arbetslös och som uppfyller något av villkoren i punkterna a-c. Utskottet konstaterar att landskapsregeringens avsikt torde vara att det skall räcka med att villkoren i någon av de tre punkterna uppfylls och föreslår därför en ändring i inledningen till 1 mom.

Utskottet föreslår vidare att hänvisningen till sjukförsäkringslagen skall ändras så att lagen hänvisar till den nya lagen. Vidare föreslås att faderskapspenning skall läggas till listan över kriterierna för räntebetalningen. På motsvarande sätt som i 4 och 35 §§ föreslås att landskapsregeringen skall ersättas med arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten.

42 § (Framställningens 43 §) Utskottet föreslår en ändring av paragrafens rubrik så att den motsvarar vedertagen praxis.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 9 januari 2006 inbegärt kulturutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Camilla Gunell, lagberedaren Caroline Karlsson, vikarierande enhetschefen Kerstin Sundman, avdelningschefen vid Ålandsbanken Abp Birgitta Dahlén, ekonomiska rådgivaren vid Folkhälsan på Åland r.f. Maj-Len Palmqvist samt studerandena Staffan Brunnsberg, Sandra Danielsson, Tove Lundberg och Wille Valve.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Danne Sundman, vice ordföranden Katrin Sjögren samt ledamöterna Johan Ehn, Henrik Lagerberg och Henry Lindström.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om studiestöd

(Ingressen lika som i framställningen).

1 kap.
Allmänna stadganden

1 §

(Lika som i framställningen).

2 §

Definitioner

(1- 4 mom. lika som i framställningen).

Med högskolor avses Högskolan på Åland och därmed jämförbara utbildningsinstitutioner samt universitet.

(6 – 12 mom. lika som i framställningen).

Med deltidsstudier avses

a) att studier sker inom ramen för ett utbildningsprogram den studerande antagits till i en studietakt som är likvärdig med minst 10 studieveckor och högst 14 studieveckor per termin eller

b) att studier sker inom ramen för avläggandet av en högskoleexamen den studerande har studierätt till och att studierna sker i en studietakt som är likvärdig med minst 15 studiepoäng och högst 21 studiepoäng per termin.

(14 mom. lika som i framställningen).

3 §

(Lika som i framställningen).

4 §

H ö g s k o l e s t u d e r a n d e s studieprestation

(1–2 mom. lika som i framställningen).

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan av särskilda skäl bevilja studiestöd till den som inte uppfyller de krav på studieprestationer som avses i denna paragraf.

5 §

Tidsbegränsningar

(1-2 mom. lika som i framställningen).

Möjlighet till förlängning från 55 månader med ytterligare högst 15 månader finns även vid dubbelexamen, extra krävande examen eller påbyggnadsexamen.

Närmare bestämmelser om maximitiden för studiestöd för högre högskoleexamina (uteslutning) ges i landskapsförordning.

(5–6 mom. lika som i framställningen).

2 kap.
Studiestödsförmåner

6–7 §§

(Lika som i framställningen).

8 §

Studiepenningens fastställande och belopp

(1–5 mom. lika som i framställningen).

Studiepenningen för studerande som fyllt 17 men inte 18 år och som inte studerar vid högskola kan höjas med 50 euro för heltidsstuderande och 25 euro för deltidsstuderande som har en restid som under normala förhållanden sammantaget tur och retur är längre än två timmar från föräldrahemmet till skolan, om den studerande har kostnader för en bostad på studieorten.

9 §

(Lika som i framställningen).

10 §

Vuxenstudiepenningens fastställande

Vuxenstudiepenning utbetalas med 25 procent av den genomsnittliga bruttomånadsinkomsten omedelbart innan studierna inleds, dock lägst med 266 euro per månad och högst med 591 euro per månad. När vuxenstudiepenningens belopp fastställs skall dessutom beaktas den studietakt i vilken studierna avses bli bedrivna varvid beloppet utbetalas uppräknat till helt eurobelopp enligt följande:

a) Med fullt belopp om studierna sker på heltid eller om studierna är likvärdiga med minst 22,5 studiepoäng per termin vid högskolestudier eller med minst 15 studieveckor per termin för andra läroanstalter.

b) Med 50 procent av fullt belopp om studierna är likvärdiga med minst 15 och högst 21 studiepoäng per termin vid högskolestudier eller med minst 10 och högst 14 studieveckor per termin för andra läroanstalter.

11–18 §§

(Lika som i framställningen).

3 kap.
Ekonomisk behovsprövning

19 §

(Lika som i framställningen).

20 §

Extra tillägg f ö r s t u d e r a n d e u n d e r 1 8 å r

Om en studiestödssökande är under 18 år skall, när behovet av ekonomiskt stöd prövas, sökandens föräldrars senast fastställda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster beaktas. Sökandens föräldrars inkomster beaktas inte för den del av studiepenningen som understiger 105 euro för heltidsstuderande och 52,50 euro för deltidsstuderande.

Om den studerandes föräldrars sammanlagda inkomster är låga kan den studerande, för heltidsstudier, erhålla ett extra tillägg. Tillägget uppgår till 65 euro per månad om föräldrarnas sammanlagda inkomst är mindre än 29.000 euro per år och 43 euro per månad om den sammanlagda inkomsten är mindre än 35.000 euro per år. För deltidsstudier är beloppen istället 32,50 euro respektive 21,50 euro.

(3 mom. lika som i framställningen).

21 §

Studerandens egna inkomsters inverkan på studiestödet

(1 mom. lika som i framställningen).

En heltidsstuderande är berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 760 euro i genomsnitt per stödmånad. En deltidsstuderande är berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 1.100 euro i genomsnitt per stödmånad. Med skattepliktig inkomst avses här (uteslutning) förvärvs- och (uteslutning) kapitalinkomst. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten beaktas endast den inkomst den studerande har under stödmånaderna. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga kapitalinkomsten beaktas den inkomst som den studerande har under hela året.

(3 mom. lika som i framställningen).

22 §

(Lika som i framställningen).

4 kap.
Ansökan, betalning och återkrav

23 §

(Lika som i framställningen).

24 §

Komplettering av ansökan

På arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens skriftliga begäran om komplettering skall ansökan kompletteras senast inom den termin ansökan gäller. Om tiden efter det att komplettering begärdes och fram till terminens slut omfattar mindre än två månader skall komplettering ske senast inom två månader efter begäran därom. För ansökan som kompletteras efter dessa tidsfrister betalas inte studiestöd.

25 §

(Lika som i framställningen).

27 §

Återkrav

(1 mom. lika som i framställningen).

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan helt eller delvis återkalla eller återkräva studiepenning, vuxenstudiepenning, särskilt studietillägg, bostadstillägg eller försörjartillägg om stödet felaktigt utbetalats eller på felaktiga grunder beviljats på grund av att den sökande uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter väsentliga för beräknande av studiestödet eller på grund av annan jämförbar väsentlig omständighet.

(3 mom. lika som i framställningen).

28 §

(Lika som i framställningen).

5 kap.
Landskapsborgen för studielån

29–34 §§

(Lika som i framställningen).

35 §

Preskription av borgensfordran

En borgensfordran preskriberas fem år efter det att landskapet betalat ut studielånet till ett kreditinstitut efter att arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten beviljat landskapsborgen om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en borgensfordran avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 §§ lagen om preskription av skulder. Från avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

36–37 §§

(Lika som i framställningen).

6 kap.
Särskilda stadganden

38 §

(Uteslutes).

38 § (39 §)

Landskapets betalning av ränta

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar förfallna räntor till kreditinstitut på grund av studielån till låntagaren efter slutförda studier och avlagd examen (uteslutning) om de (uteslutning) villkor som anges i denna paragraf är uppfyllda. Låntagaren skall

a) ha varit arbetslös under de fyra senaste månaderna som föregår den sista räntebetalningsdagen och ha varit arbetslös minst 60 dagar under denna tid samt får högst ha 760 euro per månad i bruttoinkomst, dock så att för låntagare som har vårdnad om barn som inte fyllt 18 år höjs nämnda belopp med 120 euro för varje barn,

b) under den månad som räntan förfaller till betalning har fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) för minst 24 vardagar och inte ha fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning eller

c) under de sex månader som föregått den dag räntan förfaller till betalning ha fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för minst 50 vardagar och inte ha fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning.

(2 mom. lika som framställningens 39 § 2 mom.).

Arbetsmarknads- och studiestödsmyndigheten betalar inte ränta som avses i 1 mom. punkt b) och c) om det före ingången av den månad då räntan förfaller till betalning förflutit mer än 12 månader sedan den månad då personen senast fått studiepenning, vuxenstudiepenning eller bostadstillägg.

(4 mom. lika som framställningens 39 § 4 mom.).

39-41 §§

(Lika som framställningens 40–42 §§).

42 § (43 §)

I k r a f t t r ä d e l s e b e s t ä m m el s e

(1-7 mom. lika som i framställningens 43 §).

_________________

Utskottet föreslår vidare

att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om en översyn av studiestödslagen varvid en indexjustering av stödbeloppen skall övervägas.

__________________

Mariehamn den 6 februari 2006

Ordförande

Danne Sundman

Sekreterare

Susanne Eriksson

Kulturutskottets betänkande 2/2005-2006

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter