Landskapsregeringen föreslår att landskapets gymnasieutbildning skall organiseras inom en enda skolförvaltning såsom Ålands gymnasieskola, istället för som nu inom sju olika skolor. Den utbildning som ges på gymnasienivå skall vara mer flexibel inför arbetsmarknadens krav och individernas önskemål. Inom nuvarande struktur med sju gymnasieskolor är det svårt att ytterligare utveckla en samverkan på gymnasienivån. En samordning av gymnasieskolan i en organisation ökar de studerandes valmöjligheter och stärker förmågan att ge nationellt och internationellt konkurrenskraftiga utbildningar. Utan den målinriktning och resurssamordning som kan skapas inom en större organisation bedömer landskapsregeringen risken påtaglig för en eftersläpning och stagnation i kvalitet och kvalitetsutveckling av utbildningsinnehåll. Ålands gymnasieskola föreslås bli en självständig förvaltningsmyndighet med stort ansvar för att ordna sin inre verksamhet. Grunden för detta föreslås vara att Ålands gymnasieskola inom sina ekonomiska ramar och lagstiftningsramar skall vara mål- och resultatstyrd. Förslaget är ägnat att stärka gymnasieutbildningen och främja en fortsatt utveckling av kunskapssamhället. Som nu föreslås kommuner, registrerade samfund och stiftelser kunna ges tillstånd att ordna utbildning på gymnasienivå, vid sidan av landskapets gymnasieskola.

Utskottets förslag

Utskottet förslår att det i framställningen ingående lagförslaget antas med vissa ändringar.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt om förslaget

Utskottet ställer sig positivt till den föreslagna lagen som innebär en organisatorisk samordning av gymnasieutbildningen i landskapet. Utbildningen bedrivs idag i sju olika skolor som nu föreslås samorganiseras inom skolförvaltningen Ålands gymnasieskola. Genom samordningen möjliggörs ett fortsatt brett utbildningsutbud och en hög utbildningskvalitet trots att antalet unga studerande bedöms minska till följd av åldersstrukturförändringar i landskapet.

Utgångspunkten för reformen är att det breda utbildningsutbud som idag erbjuds skall kunna erbjudas också i framtiden vilket förutsätter ett mer effektivt och flexibelt utnyttjande av resurserna. Samordningen i en förvaltningsmyndighet syftar också till att öka de studerandes valfrihet och till att stärka utbildningens kvalitet och innehåll.

Den organisatoriska förändringen behöver enligt utskottets mening inte förhindra en fortsatt profilering av de olika utbildningar som erbjuds idag. Exempelvis anser utskottet att lagförslaget inte förhindrar att den allmänbildande utbildningen fortsättningsvis går under benämningen Ålands lyceum.

Lagens ikraftträdande

I framställningen föreslås att lagen skall träda i kraft den 1 januari 2009. Eftersom det under behandlingen framkommit att vissa frågeställningar ytterligare behöver utredas föreslår utskottet att dagen för lagens ikraftträdande lämnas öppen. Detta betyder enligt självstyrelselagens 20 § 2 mom. att landskapsregeringen beslutar om när lagen skall träda i kraft. Det öppna ikraftträdelsedatumet möjliggör för landskapsregeringen att invänta de utredningar och organisatoriska förändringar som landskapsregeringen bedömer nödvändiga för reformens genomförande. Utskottet har här frågor som rör bl.a. kollektivavtal, betygssystem och schemaläggning i åtanke. Utskottet konstaterar även att överenskommelseförordningen om studentexamen i landskapet Åland hänvisar till gällande gymnasielag varför förordningen bör ändras och träda i kraft samtidigt med den nya gymnasielagen.

Vid beslut om lämplig tidpunkt för lagens ikraftträdande bör landskapsregeringen enligt utskottets åsikt också ta ställning till om lagen skall träda i kraft vid ett årsskifte eller vid ett läsårs början.

Kollektivavtalen

Vid behandlingen av ärendet har det framkommit att en viktig förutsättning för ökad samordning av utbildningen på gymnasialstadiet är en samordning av kollektivavtalen för de anställda inom gymnasieskolorna. Enligt utskottets bedömning är denna samordning helt nödvändig men den är inte direkt kopplad till den nu föreslagna organisatoriska förändringen.

Ekonomin

Utskottet konstaterar att det är svårt att exakt bedöma de ekonomiska konsekvenserna av framställningen. Som nämndes pågår oberoende av denna framställning diskussioner om ett gemensamt avtal gällande lärarlönerna. Eftersom lönerna är den största kostnadsposten så blir det resultatet av det nya avtalet som visar hur ekonomin framöver kommer att se ut. Det är dock viktigt att ett brett utbildningsutbud, som svarar mot de behov som finns i det åländska samhället, kan erbjudas. Utskottet anser att det i framställningen ingående lagförslaget skapar möjligheter att effektivt bedriva utbildning bl.a. genom att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja de samlade resurserna.

Bedömning och examensbetyg

Under behandlingen av ärendet har utskottet fått erfara att det finns en viss oro för hur bedömningen av studier inom den allmänbildande utbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen skall kunna sammanjämkas till ett examensbetyg. Utskottet konstaterar här att landskapsregeringen redan år 2004 fastställde tabeller för hur de olika betygen skall omräknas varför några problem inte torde uppstå i detta avseende.

Utskottet konstaterar vidare att ett avtal med högskoleverket ligger till grund för det omräkningssystem som gäller för åländska studerande som söker till universitet och högskolor i Sverige. Enligt utskottets bedömning kommer den föreslagna organisatoriska samordningen av gymnasieutbildningen i landskapet inte att behöva inverka på omräkningssystemet som fortsättningsvis kommer att vara ett resultat av ett avtal med högskoleverket oavsett vem som är avtalspart i landskapet.

Schemaläggningen

Vid behandlingen av ärendet har det framkommit en oro för svårigheterna med ett gemensamt schema för Ålands gymnasieskola. Utskottet konstaterar här att erfarenheter från exempelvis Utbildningscentret Salpaus i Lahtis visar att en sådan schemaläggning är möjlig. Ett gemensamt schema torde dock enligt vad utskottet fått erfara förutsätta ett visst nytänkande och ett mera flexibelt synsätt. Det är enligt utskottets mening viktigt att man vid schemaläggningen eftersträvar att möjliggöra ökad valfrihet mellan de olika utbildningsinriktningarna.

Studerande- och personalinflytande

En fråga som berörts under behandlingen av ärendet är studerande- och personalinflytandet i Ålands gymnasieskola. Enligt 54 § i förslaget i framställningen kan styrelsen för gymnasieskolan bereda företrädare för de studerande, lärare och övrig personal möjlighet att delta i styrelsesammanträde varvid dessa har yttranderätt. I syfte att stärka demokratin i den nya myndigheten föreslår utskottet att paragrafen ändras så att de nämnda grupperna skall beredas tillfälle att med yttranderätt närvara vid styrelsens möten.

På motsvarande sätt föreslås att lagförslagets 60 § ändras så att det maximala antalet ledamöter i studeranderådet inte slås fast i lagen. I framställningen föreslås att antalet medlemmar i studeranderådet skall vara högst tio men det framgår inte av framställningen vem som besluter om antalet medlemmar inom den angivna ramen. För att de studerandes inflytande över sitt studeranderåd skall vara maximalt anser utskottet att sittande studeranderåd skall besluta om antalet medlemmar i följande studeranderåd. I övergångsbestämmelserna föreslås att det första studeranderåd som väljs för Ålands gymnasieskola skall ha tio medlemmar.

Skolhälsovården

Vid behandlingen av ärendet har utskottet fått erfara att skolhälsovården idag är förhållandevis splittrad och att olika förutsättningar råder mellan skolorna på gymnasialstadiet. En ökad administrativ samordning mellan skolorna möjliggör enligt utskottets bedömning ett bättre samarbete som ytterst gagnar eleverna samtidigt som skolhälsovård kan erbjudas på mera jämlika villkor.

Fastighetsförvaltningen

Den föreslagna samordningen av gymnasieutbildningen möjliggör en gemensam fastighetsförvaltning av de olika skolbyggnaderna vilket i sin tur ökar förutsättningarna för överblick och långsiktighet i fastighetsförvaltningen. Möjligheten till samordning av exempelvis jourverksamhet ökar också. Samtidigt behöver rektorerna inte längre i samma utsträckning ägna sig åt fastighetsfrågor utan resurser frigörs för pedagogiskt utvecklingsarbete. Enligt utskottets mening är det dock viktigt att det fortsättningsvis anslås resurser för det löpande underhållsarbetet i de olika skolbyggnaderna och att personalen inom fastighetsförvaltningen får tydliga ansvarsområden avseende de olika skolbyggnaderna.

Branschråden

Ålands gymnasieskola skall enligt förslaget tillsätta branschråd för att stöda utvecklingen av utbildningen inom de olika yrkesutbildningsområdena. Utskottet önskar betona vikten av att branschråden får ett reellt inflytande över utbildningen. Enligt vad utskottet fått erfara är branschernas engagemang i utbildningen avhängigt av att det också i praktiken finns möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och utveckling.

Detaljmotivering

4 § Utskottet föreslår att definitionen av Ålands gymnasieskola för tydlighetens skull flyttas från paragrafens 1 mom. till 3 mom.

7, 11 och15 §§ Ändringarna är av språklig natur.

34 § Ändringen föreslås i förtydligande syfte.

43 § Ändringen är av teknisk natur.

54 § 2 mom. Se den allmänna motiveringen under rubriken studerande- och personalinflytande.

54 § 1 mom., 56, 57 och 59 §§ Ändringarna är av språklig natur. Utskottet har eftersträvat att i enlighet med lagens 4 § konsekvent använda begreppet gymnasieskola istället för skola då Ålands gymnasieskola avses.

60 § Se den allmänna motiveringen under rubriken studerande- och personalinflytande.

61 § Ändringen är av språklig natur.

64 och 65 §§ Ändringarna är av språklig natur. Utskottet har eftersträvat att i enlighet med lagens 4 § konsekvent använda begreppet gymnasieskola istället för skola då Ålands gymnasieskola avses.

66 § 3 mom. I framställningen föreslås att det i reglementet skall kunna intas bestämmelser om tystnadsplikt för studerande inom social- och hälsovårdsutbildningen. Mot bakgrund av grundlagens 80 §, enligt vilken grunderna för individens skyldigheter skall regleras i lag, föreslår utskottet att bestämmelsen utgår. Samtidigt konstaterar utskottet att tystnadsplikt för verksamheten inom vården regleras i annan lagstiftning samt att lagförslagets 12 § också reglerar tystnadsplikten.

66 och 67 §§ Se motiveringen till 64 och 65 §§.

70 § Se allmänna motiveringen ovan beträffande ändringen av 1 mom.

Med hänvisning till allmänna motiveringen föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 7 mom. varvid framställningens 7 mom. blir 8 mom.

Ändringen i 2 mom. är av språklig natur.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 11 april 2007 inbegärt kulturutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Camilla Gunell, avdelningschefen Yvonne Eliasson, byråcheferna Gösta Helander och Stina Colérus, överinspektören Elisabeth Storfors samt projektledaren Rainer Juslin från utbildningsavdelningen, lagberedaren Olle Ekström, direktionsordföranden Kurt Gustavsson och rektorn Viveka Hägglom från Ålands handelsläroverk, direktionsordföranden Gunilla Nordlund, rektorn Diana Axén, studeranderepresentanterna Madelene Bergman och Fanny Eriksson samt lärarrepresentanterna Brita Enroth-Lindén, Sven Schåman och Jan-Erik Sundström från Ålands hotell- och restaurangskola, vice direktionsordföranden Emma Dahlén, t.f. rektorn Jana Ekebom, studeranderepresentanterna Emilia Häggblom och Dick Hilander samt lärarrepresentanterna Christian Henriksson och Gunilla Liewendahl från Ålands yrkesskola, direktionsordföranden Tage Eriksson, rektorn Bodil Regård samt lärarrepresentanterna Britt-Mari Nyman och Mikael Johansson från Ålands Naturbruksskola, rektorn Lars Selander och lärarrepresentanterna Jorma Lehtinen, Kimmo Mattsson och Gary Bäckman från Ålands sjömansskola, direktionsordföranden Sten-Erik Abrahamsson, rektorn Gyrid Högman, lärarrepresentanterna Anne Almqvist, Tom Rydell och Markus Koskinen-Hagman samt studeranderepresentanterna Anna Brunell och Simon Pellas från Ålands lyceum, direktionsordföranden Ola Andersson, t.f. rektorn Angela Sjöberg, studeranderepresentanterna Jenny Herrgård, Jessica Gustavsson och Matilda Eriksson samt lärarrepresentanten Ulrica Back från Ålands vårdinstitut, rektorn Agneta Eriksson-Granskog från Högskolan på Åland, studiehandledarna Anne-Git Elling, Jonna Anderson, Viveka Eriksson och Anna Levander, ungdomskonsulenten Marcus Enros, organisationssekreteraren Maria Hagman från Akava Åland, organisationssekreteraren Ulla Britt Dahl från FOA, lärarna Britt-Mari Nyman och Liselott Nordberg från Ålands yrkeslärare r.f., lärarna Päivi Nyman-Ackrén och Sanna Söderlund från Ålands vårdlärare r.f., lärarna Sune Alén och Kjell Pensar från Ålands lärarförening r.f. , myndighetschefen Lars-Erik Karlsson från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, kuratorn Yvonne Larpes, psykologen Cederik Lindholm, verksamhetsledaren Ronny Holmström från lärcentret Navigare, sjöfartskonsulenten vid redarföreningen Bernt Bergman, VD:n för Ålands handelskammare Johan Eriksson samt ombudsmannen för Ålands företagarförening Johnny Mattsson.

Beslutet i utskottet tillkom efter en omröstning som utföll 3-2. Ordföranden Danne Sundman och vice ordföranden Katrin Sjögren har inte omfattat utskottets åsikt utan fogar en skriftlig reservation till betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Danne Sundman, viceordföranden Katrin Sjögren samt ledamöterna Johan Ehn, Henrik Lagerberg och Henry Lindström.

Utskottet utsåg ledamoten Henry Lindström att i plenum presentera betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om gymnasieutbildning

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 – 3 §§

(Lika som i framställningen).

4 §

Utbildningsanordnare

Gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå ordnas vid Ålands gymnasieskola i enlighet med bestämmelserna i 5 kapitlet. (Uteslutning). Landskapsregeringen är utbildningsanordnare för Ålands gymnasieskola.

(2 mom. lika som i framställningen)

Ålands gymnasieskola benämns i denna lag Ålands gymnasieskola eller gymnasieskolan. Med skola avses i denna lag såväl Ålands gymnasieskola som skolor som upprätthålls av fristående utbildningsanordnare.

2 kap.
Utbildning och undervisning

U t b i l d n i n g o c h u n d e r v i s n i n g s f o r m e r

5 – 6 §§

(Lika som i framställningen).

7 §

Allmänbildande utbildning

(1 mom. lika som i framställningen.)

Landskapsregeringen beslutar i landskapsförordning om vilka de allmänna ämnena är, om fördelningen av undervisningstiden mellan olika ämnen och ämnesgrupper, om studiehandledning samt om examensbenämningar för gymnasieexamina med studieinriktning.

8 – 10 §§

(Lika som i framställningen).

11 §

Utbildning i praktiska arbetsuppgifter och lärande i arbete

Utbildning som avses i 8 och 9 §§ kan avseende praktiska arbetsuppgifter och lärande i arbete (uteslutning) ges på en arbetsplats. Sådan utbildning skall bygga på ett skriftligt avtal mellan skolan och arbetsgivaren. Annan utbildning på en arbetsplats än läroavtalsutbildning skall ordnas så att den studerande inte står i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren eller, om därom särskilt avtalas, genom att ingå ett arbetsavtal.

(2 mom. lika som i framställningen.)

12 – 14 §§

(Lika som i framställningen).

L ä r o p l a n s g r u n d e r o c h l ä r o p l a n

15 §

Läroplansgrunder

(1 - 2 mom. lika som i framställningen.)

I läroplansgrunderna finns särskilda bestämmelser för den allmänbildande utbildningen, om de ämnesvisa målen och om bedömningen av de studerandes prestationer.

(4 - 5 mom. lika som i framställningen.)

16 §

(Lika som i framställningen).

S ä r s k i l t o m l ä r o a v t a l s u t b i l d n i n g

17 – 22 §§

(Lika som i framställningen).

3 kap.
Bedömning och examen

23 – 33 §§

(Lika som i framställningen).

34 §

Betyg och intyg

Efter avslutad utbildning skall den studerande ges ett betyg enligt 2 mom., ett intyg över fullgjord fortbildning eller kurs eller ett skiljebetyg över avbruten utbildning.

Efter slutförd utbildning utfärdar skolan följande betygsdokument:

1) Betyg över avlagd gymnasieexamen med angiven studieinriktning inom den allmänbildande utbildningen med dokumentation över avlagda studier och bedömning (avgångsbetyg). Betyg utfärdas under förutsättning att den studerande avlagt studentexamen.

2) Betyg över avlagd gymnasieexamen med yrkesinriktning inom den grundläggande yrkesutbildningen med dokumentation över avlagda studier och bedömning (avgångsbetyg) samt ett yrkesprovsbetyg.

3) Betyg över avlagd examen efter fullgjord kompletteringsutbildning eller efter vidareutbildning.

Studerande som avlagt delar av gymnasieutbildningen har rätt att få intyg över fullgjord kurs eller studiehelhet. Studerande som avbryter sin utbildning ges ett skiljebetyg som dokumenterar åtminstone de studier som slutförts. Skolan utfärdar också betyg över fortbildning och annan kortare utbildning.

4 kap.
Studerande

A n t a g n i n g m. m.

35 – 40 §§

(Lika som i framställningen).

S t u d i e s o c i a l a f ö r m å n e r

41- 42 §§

(Lika som i framställningen).

43 §

Avgifter

(1 mom lika som i framställningen.)

Ålands gymnasieskola kan uppbära en avgift för deltagande i studentexamen samt för deltagande i annan än i 1 mom. avsedd undervisning. Avgift för deltagande i studentexamen uppbärs med det belopp som i riket bestämts gälla för deltagande i sådan examen med stöd av rikets gymnasielag (FFS 629/1998). Enligt avtal och i enlighet med rikets särskilda bestämmelser därom kan Ålands gymnasieskola biträda med att uppbära en avgift för utbildning som ordnas i landskapet i enlighet med en i riket gällande läroplan, där de studerandes prestation bedöms av en riksmyndighet.

3 mom lika som i framställningen.

44 – 45 §

(Lika som i framställningen).

D i s c i p l i n å t g ä r d e r

46 – 49 §§

(Lika som i framställningen).

5 kap.
Ålands gymnasieskola

50 – 51 §§

(Lika som i framställningen).

O r g a n i s a t i o n o c h l e d n i n g

52 – 53 §§

(Lika som i framställningen).

54 §

Gymnasieskolans styrelse

Landskapsregeringen skall för fyra år tillsätta en styrelse för Ålands gymnasieskola samt utse en ordförande och en vice ordförande för styrelsen. Styrelsen skall medräknat ordföranden bestå av högst sju medlemmar, samt för dessa personliga ersättare. Styrelsemedlemmarna och deras ersättare skall ha sakkunskap inom gymnasieskolans utbildningsområden. Styrelseordförande, styrelsemedlem och ersättare bör inte vara anställd vid gymnasieskolan. Landskapsregeringen kan skilja ordförande, medlem och ersättare från styrelseuppdrag innan mandattiden gått ut. Om en ordförande, medlem eller ersättare skiljs från sitt uppdrag eller avlider skall en ny ordförande, medlem respektive ersättare utses för den återstående mandattiden. Landskapsregeringen beslutar om arvode för dem som har styrelseuppdrag.

Styrelsen skall bereda företrädare för de studerande, lärare och övrig personal möjlighet att delta i styrelsesammanträde, varvid dessa har yttranderätt.

55 §

(Lika som i framställningen).

56 §

Styrelsens uppdrag

(1 mom. lika som i framställningen.)

Styrelsen skall fatta de övergripande besluten om riktlinjerna för gymnasieskolans verksamhet och genomförande av gymnasieskolans uppdrag, utarbeta gymnasieskolans verksamhets- och ekonomiplan, budget samt besluta om uppföljning och utvärdering av verksamheten. Gymnasieskolans verksamhets- och ekonomiplan skall göras för mål- och resultatavtalsperioden.

(3 mom. lika som i framställningen. )

57 §

Gymnasiechef

(1 – 4 mom. lika som i framställningen.)

Styrelsen utser en ställföreträdande gymnasiechef bland en av gymnasieskolans rektorer eller ekonomi- och personalchefen, för en tid som sammanfaller med gymnasiechefens tjänstgöringstid.

58 §

(Lika som i framställningen).

59 §

Ledningsgrupp och lärarkollegier

Styrelsen utser för gymnasieskolan en ledningsgrupp. Ledningsgruppen skall bestå av gymnasiechefen, ekonomi- och personalchefen samt rektorerna. Styrelsen kan utse ytterligare medlemmar i ledningsgruppen. Ledningsgruppen skall under gymnasiechefens ledning organisera verksamheten så att gymnasieskolans totala resurser samordnas och används optimalt. Ledningsgruppen skall organisera lärarkåren i ändamålsenliga lärarkollegier och lärarlag, utgående från de ansvarsområden där lärarna har merparten av sin undervisning.

(2 mom. lika som i framställningen.)

60 §

Studerandekår och studeranderåd

De studerande vid gymnasieskolan utgör en studerandekår. Studerandekåren företräds av ett studeranderåd (uteslutning), företrädande ansvarsområdena och valt för ett läsår. Studeranderådet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. Studeranderådet beslutar om antalet medlemmar i följande studeranderåd. Ordförandeskapet skall alternera mellan företrädare för ansvarsområdena. Studeranderådet beslutar om sitt sammanträdes- och beslutsförfarande.

(2 - 3 mom. lika som i framställningen.)

61 §

Administration och förvaltning

Gymnasieskolans administration och förvaltning utgörs av en enhet som benämns centralkansliet. Centralkansliet leds av en ekonomi- och personalchef. Med beaktande av vad som har delegerats till Ålands gymnasieskola i enlighet med 53 § har ekonomi- och personalchefen avseende internt lednings- och utvecklingsarbete ansvar för förvaltning och ekonomi, anställnings- och lönefrågor, fastighetsskötsel och -förvaltning, informationsteknik, kvalitetssäkring av den administrativa verksamheten, marknadsföring och information. Avseende centralkansliet har ekonomi- och personalchefen personalansvar och kan anställa tillfällig personal.

62 – 63 §§

(Lika som i framställningen).

P e r s o n a l

64 §

Anställningsförhållanden

(1 mom. lika som i framställningen.)

Om inte annat bestäms i denna lag eller landskapsregeringen beslutar annat handhar styrelsen de uppgifter som rör gymnasieskolans anställda och som enligt tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland ankommer på landskapsregeringen.

65 §

Tjänster och behörighetskrav

Vid gymnasieskolan skall finnas en tjänst som gymnasiechef samt det antal tjänster som rektor som indelningen i ansvarsområden förutsätter. Vidare skall finnas ett antal tjänster som lärare som gymnasieskolans studerandeantal och timantal förutsätter samt ett behövligt antal övriga tjänster.

(2 mom. lika som i framställningen.)

66 §

Tystnadsplikt

Den som är anställd vid gymnasieskolan får inte informera en utomstående om vad som vid skötseln av uppgifter som rör skolväsendet framkommit i fråga om personliga eller ekonomiska omständigheter som rör en studerande eller dennes familj utan skriftligt samtycke av den berörda personen eller, i förekommande fall, av en omyndig studerandes vårdnadshavare.

Den som är anställd vid gymnasieskolan får utan hinder av 1 mom. och vad som i övrigt bestäms om tystnadsplikt lämna uppgifter till varandra samt till andra organ inom landskapets förvaltning, om uppgifterna är nödvändiga för att en studerandes skolgång skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Vad som är stadgat i 1 mom. hindrar inte heller att uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om saken.

(3 mom. utesluts)

67 §

Övriga bestämmelser

Angående anställningsvillkor för lärare och andra tjänstemän gäller vad därom överenskommits i tjänstekollektivavtal. För lärare och övriga tjänstemän vid gymnasieskolan gäller, förutom vad i denna lag stadgas, vad som särskilt är föreskrivet om landskapets tjänstemän.

6 kap.
Särskilda bestämmelser

68 – 69 §§

(Lika som i framställningen).

70 §

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den (uteslutning). Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Ålands gymnasieskola övertar vid ikraftträdandet av denna lag såsom avtalspart de gällande avtal som har ingåtts av berörda skolor och inrättningar.

Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (1997:52) och landskapsförordningen (2006:69) om utbildning på gymnasialstadienivå. Författningarna skall dock i tillämpliga delar tillämpas av Ålands gymnasieskola vid bedömning och examinering av studerande som under år 2009 slutför sina studier vid gymnasieskolan.

3 – 6 mom. lika som i framställningen.

Antalet medlemmar i det första studeranderåd som tillsätts efter lagens ikraftträdande skall vara tio.

(8 mom. lika som i framställningens 7 mom.)

__________________

Mariehamn den 22 maj 2007

Ordförande

Danne Sundman

Sekreterare

Susanne Eriksson

R E S E R V A T I O N

Vi undertecknade reserverar oss mot kulturutskottets beslut att omfatta, med vissa mindre justeringar, landskapsregeringens framställning om en gemensam gymnasieutbildning.

Landskapslagen om utbildning efter grundskolan (1997/52) möjliggör redan idag ett samarbete som går att utveckla betydligt. Gymnasialstadiet har samma huvudman, utgör samma budgethelhet, har samma helhetsplanering samt bildar en avtalspart dock med skilda avtal. Skolornas direktioner utses av landskapsregeringen, nuvarande lagstiftning tillåter dessutom gemensamma direktioner.

Reformen är omfattande och vi ifrågasätter tillvägagångssättet att göra om systemet fullständigt när det redan idag finns en betydande utvecklingspotential. Dessutom förefaller det som om motiven för denna omdanande reform; att ge möjlighet till fördjupade studier och s.k. kombinationsexamen inte efterfrågas i någon större utsträckning. Dessutom kan detta redan erbjudas inom ramen för nuvarande organisation med ett fördjupat samarbete utan att fläta samman den yrkesinriktade och studieförberedande utbildningen på det föreslagna sättet.

Den studieförberedande utbildningen och den yrkesinriktade utbildningen har olika inriktningar. Vi anser att de också i framtiden skall vara åtskilda. Däremot, som tidigare påpekats, bör samarbete och samutnyttjande av resurser utvecklas. De två inriktningarna utgör olika skolkulturer, bildningsideal och utbildningstraditioner som berikar det åländska utbildningssystemet.

Vi konstaterar också att Finlands nya regering har som målsättning att inte slå samman gymnasiet och yrkesutbildningen. Istället avser man stärka den allmänbildande och studieförberedande utbildningen medan yrkesutbildningen skall erbjuda ett starkt yrkeskunnande och även behörighet för vidare studier.

Vi anser vidare att studeranden med särskilda behov och specialpedagogiken har alltför lite utrymme i framställningen.

Behovet ökar och karaktären av vuxenutbildningsbehovet ändrar i samhället och vi anser att vuxenutbildningen behöver en egen organisationsform mer fristående än i förslaget men med ett nära samarbete med gymnasialstadiet. Vuxenutbildningen har olika nivåer och begränsas genom att införlivas med gymnasialstadiet.

Vidare beaktar inte framställningen att storleken på årskullarna och utbildningsbehovet inte kongruerar. Ungdomsårskullarna minskar, vuxenutbildningsbehovet ökar och inflyttningens inverkan är osäker och inte beaktade fullt i befolkningsprognoserna som ligger till grund för reformen.

Vi anser att det är en stor brist att det inte framtagits tillräckligt faktaunderlag för att göra en ekonomisk konsekvensbedömning av reformen. Mot bakgrund av hur reformen nu genomförs kommer den sannolikt att kraftigt fördyra utbildningen. Det är svårt att ens på lång sikt se en kostnadseffektivitet.

Vi anser att vissa delar av reformen är nödvändig och att vissa områden inom gymnasieutbildningen kräver ett helhetsgrepp såsom ekonomi, fastighetsfrågor, IT, studerandevård, studerandeförmåner, avtals- och lönefrågor samt personalpolitik.

Vi anser att det är synnerligen viktigt att avtalen förenhetligas som en första åtgärd och att detta är avgörande för hur flexibelt gymnasial-stadiet blir i framtiden. Ett nytt arbetstidssystem och rättvis lönesättning är kärnfrågor i ett gemensamt avtal. En arbetsgrupp är tillsatt för att se över frågeställningarna men en direkt förhandlingssituation är enligt uppgift avlägsen.

Lagen om en gemensam gymnasieutbildning, Ålands gymnasieskola har formen av en ramlag men det är vår åsikt att det fortfarande återstår alltför många frågeställningar och oklarheter för att det skulle vara ansvarsfullt att genomföra reformen. Sådana frågor är bl.a. elevernas rättsäkerhet, betygssättning och schemaläggning.

Reformen är en av de största skolreformerna i självstyrelsens historia och den påverkar alla åländska ungdomars framtid.

Reformen upplevs som svagt förankrad vilket inte ger god grund för en framgångsrik process.

Ålands gymnasieskola riskerar att bli en överstor enhet i det småskaliga åländska samhället. Man avser med dunkla motiv införa ytterligare en administrativ nivå. Organisationen blir synnerligen toppstyrd.

Vi anser att konsekvenserna är svåra att överblicka och ovannämnda frågeställningar bör utredas grundligare varför framställningen bör förkastas.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att lagtinget förkastar framställning nr 13/2006-2007.

Mariehamn den 29 maj 2007

Danne Sundman Katrin Sjögren

kulturutskottets kulturutskottets

ordförande vice ordförande

Kulturutskottets betänkande 5/2006-2007

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter