Kulturutskottets betänkande 6/2006-2007

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 6/2006-2007
		Datum
	Kulturutskottet	2007-09-11
	Till Ålands lagting

Kulturutskottets betänkande

Landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

·      Landskapsregeringens framställning nr 27/2006-2007

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ändring av grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland. Genom lagändringen föreslås landskapsregeringen fastställa dag för skolarbetets början och slut liksom elevernas lovdagar.

     Samtidigt anpassas grundskolelagen till den nya religionsfrihetslagen (FFS 453/2003). Vidare föreslås att grundskolelagen ändras så att skolan kan göra ändringar även i elevernas val av frivilliga språk om en ändamålsenlig undervisning inte kan ordnas på annat sätt. Dessutom föreslås en teknisk justering av 33 § grundskolelagen, så att omnämnandet av tjänst som föreståndare stryks i paragrafen.

     Avsikten är att den föreslagna lagändringen skall träda i kraft så snart som möjligt. Ändringen av bestämmelserna om elevernas skolarbete föreslås däremot träda i kraft först från och med det läsår som börjar efter det att lagen har trätt i kraft.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet omfattar landskapsregeringens förslag.

 

Utskottets synpunkter

 

Utskottet har inga invändningar mot landskapsregeringens förslag.

     Beträffande ändringen av 15 § konstaterar utskottet att det ur flera synvinklar förefaller ändamålsenligt att landskapsregeringen fattar beslut om när elevernas lovdagar skall infalla. Gemensamma skollov är till fördel t.ex. för familjer med barn i olika skolor och vid behandlingen av ärendet har det framkommit att en gemensam början på sommarlovet är positiv för eleverna med tanke på skolavslutningsfester som ”Summer In”. Samtidigt konstaterar utskottet att lagförslaget inte tvingar landskapsregeringen att fastställa för alla grundskolor gemensamma lov utan hänsyn kan tas till önskemål om avvikelser.    

     Enligt vad utskottet fått erfara har lagförslaget föregåtts av en diskussion om en senareläggning av sommarlovet. Utskottet konstaterar att det föreliggande förslaget förefaller utgöra en kompromiss mellan å ena sidan näringslivets önskemål om en anpassning till semestrarnas senareläggning och å andra sidan många lärares synpunkter på problemet med en lång och tung vårtermin.

     I framställningen föreslås också en ändring av 18 § 2 mom. så att skolorna skall kunna göra ändringar i elevernas ämnesval även i fråga om språk. Utskottet konstaterar här att skolorna idag är tvungna att ge undervisning i de språk som skolan enligt kommunens skolstadga skall erbjuda eleverna. Detta har i praktiken lett till att skolorna i vissa kommuner endast erbjuder eleverna möjlighet till undervisning i finska för att inte bli tvungna att anordna undervisning i andra främmande språk för ett litet fåtal elever eller t.o.m. för endast en elev.

     Utskottet finner det synnerligen angeläget att eleverna i landskapets grundskolor erbjuds möjlighet att studera flera språk. Mot bakgrund av att dagens lagstiftning, i motsats till vad som var avsikten då lagen stiftades, i praktiken resulterat i en minskad valmöjlighet för eleverna i flera kommuner, föreslår utskottet att lagtinget omfattar förslaget. Utskottet vill dock samtidigt framhålla vikten av att landskapsregeringen t.ex. genom  utbildningsinsatser stöder skolorna i sökandet efter nya och alternativa pedagogiska och tekniska lösningar som möjliggör undervisning också då enbart ett fåtal elever valt ett språk. Utskottet har här t.ex. åldersintegrerad undervisning och distansundervisning i åtanke. Utskottet ställer också sin förhoppning till att kommunerna skall se språkundervisningen som en god investering inför framtiden.

     Utskottet konstaterar att elevernas språkval också styrs av andra faktorer såsom antagningsregler för olika skolor. Enligt vad utskottet fått erfara planeras ändringar av antagningssystemet i svenska högskolor så att studier i språk som tyska, spanska och franska kan ge extra poäng vid antagning till vissa utbildningar. Finska räknas sannolikt inte som ett sådant språk. Eftersom många åländska studerande är inriktade på studier i Sverige förmodar utskottet att antagningsreglerna på sikt kan påverka valet av språk på både grundskole- och gymnasialstadiet så att flera elever väljer tyska, spanska och franska utöver eller framom finska. 

     I fråga om tjänster enligt 33 § konstaterar utskottet att bestämmelsen ger kommunerna möjlighet att inrätta tjänster som elevassistenter. Avsikten är dock inte att kommunerna skall tvingas inrätta tjänster utan möjligheten att anställa elevassistenter i arbetsavtalsförhållande kvarstår.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 1 juni 2007 inbegärt kulturutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Camilla Gunell, byråchefen Stina Colerus, skoldirektörerna Mari-Anne Kullman och Per-Olof Friberg, ordföranden för Ålands lärarförening rf Sune Alén, föreståndaren Ann-Charlotte Helgas samt elevrepresentanterna Isabell Kotzev, Samantha Bergman, Marcin Gorski och Lucas Mattsson.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Danne Sundman, vice ordföranden Katrin Sjögren samt ledamöterna Johan Ehn, Henrik Lagerberg och Henry Lindström.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget oförändrat.

__________________

 

 

Mariehamn den 11 september 2007
Ordförande	Danne Sundman
Sekreterare	Susanne Eriksson