Kulturutskottets betänkande 6/2010-2011
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 6/2010-2011 | ||
|
| Datum |
| |
| Kulturutskottet | 2011-09-13 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Kulturutskottets betänkande
Erkännande av yrkeskvalifikationer
· Landskapsregeringens framställning nr 27/2010-2011
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om erkännande av yrkeskvalifikationer. Genom lagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (2005/36/EG) om erkännande av yrkeskvalifikationer, nedan yrkeskvalifikationsdirektivet. I lagen intas huvudsakligen bestämmelser som krävs för att följa yrkeskvalifikationsdirektivet avseende den så kallade generella ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagförslaget antas med några mindre ändringar av språklig natur.
Utskottets synpunkter
Behörigheten
Utskottet har erfarit att landskapsregeringen år 2007 gjorde bedömningen att merparten av den lagstiftning som berördes av EU-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer hörde till rikets lagstiftningsbehörighet och att någon åtgärd för att implementera direktivet i landskapslagstiftningen därför inte behövdes. Detta ställningstagande har genom denna framställning omprövats. Landskapsregeringen föreslår att direktivet implementeras så att egen lagstiftning antas på alla de områden där landskapet har lagstiftningsbehörighet.
Lagstiftningsbehörigheten är delad mellan riket och landskapet när det gäller att anta bestämmelser om behörigheten att vara verksam inom olika yrken. För ett s.k. reglerat yrke finns bestämmelser om de kvalifikationskrav som uppställts för att en person ska få utöva yrket. Beroende på behörighetsfördelningen mellan riket och landskapet finns det vissa reglerade yrken som utövas i landskapet med stöd av rikets lagstiftning medan andra reglerade yrken bestäms i åländsk lagstiftning.
I självstyrelselagen 27 § 30 p. framgår direkt med stöd av ordalydelsen att det är riket som kan lagstifta om behörigheten att vara verksam inom hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården krävs legitimation för att utöva de reglerade yrkena inom detta område. Valvira prövar om en utbildning uppfyller kvalifikationskraven för yrket och registrerar de yrkesverksamma som därmed ges rätt att utöva ifrågavarande yrke.
När det gäller andra yrkesområden avgörs behörighetsfördelningen mellan riket och landskapet utgående från det lagstiftningsområde som yrket tillhör. Riket har t.ex. behörighet att besluta om kvalifikationskraven för yrken inom handelssjöfart eftersom handelssjöfart hör till rikets lagstiftningsbehörighet. På motsvarande sätt har landskapet lagstiftningsbehörighet när det t.ex. gäller yrkeskvalifikationskrav inom grundskolan, gymnasieskolan, socialväsendet, för fastighetsmäklare och för yrkesverksamma inom trafikväsendet såsom föreståndare för bilskola och trafiklärare.
Samtidigt konstateras att den föreslagna lagen inte kommer att vara tillämplig på godkända utbildningar som getts i Finland eftersom ett erkännande gäller i hela medlemsstaten, dvs. också i landskapet.
Antagande av kvalifikationskrav
Den föreslagna lagstiftningen innebär bl.a. att som kriterium för erkännande av kvalifikationskrav inte får anges att examen är från en särskild medlemsstat. Kvalifikationskraven ska utgå från den kunskap och färdighet som personen erhållit genom utbildning och yrkeserfarenhet. Kvalifikationskraven styrks genom ett examensbevis, kompetensbevis eller något annat bevis, dvs. det är utbildningens innehåll som ska uppfylla kraven.
I de fall det i landskapet anordnas utbildning för ett yrke finns i regel den sakkunskap som behövs för att uppställa kvalifikationskrav för det aktuella yrket. Om utbildning inte ges för ett visst yrke är det inte givet att den sakkunskap som finns i landskapet är tillräcklig för att kunna anta egna regler om yrket. Det är enligt utskottet möjligt att upphandla behövlig sakkunskap utanför Åland. Samarbete kan t.ex. inledas med universitet eller andra utbildningsinstanser för att utarbeta kvalifikationskrav. I många fall kan det vara mest ändamålsenligt att anta samma yrkeskvalifikationskrav som omgivande länder, särskilt då åländska studeranden yrkesutbildar sig vid ländernas utbildningsinstanser. Ett annat alternativ som lyfts fram under beredningen är att avtal kan ingås med riket om detta med stöd av en överenskommelseförordning. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen utreder och väljer det eller de alternativ som är mest ändamålsenliga med hänsyn till den åländska arbetsmarknaden, de åländska studerandenas utbildningsmöjligheter och kostnaderna för framtagandet av egna kvalifikationskrav.
Utskottet har erfarit att kommissionen i en ny grönbok föreslår förändringar som rör lagstiftningen om erkännande av yrkeskvalifikationskrav. Det föreslås bl.a. att den utbildande staten ska få större ansvar för att redovisa vad som ingår i en utbildning. Mot denna bakgrund bör landskapsregeringen redan nu förbereda sig på att de system som nu införs kan behöva anpassas till nya regler inom en snar framtid.
Utskottet stöder den föreslagna lagstiftningen och föreslår att den antas med några mindre ändringar av språklig natur samt med beaktande av det ovan framförda.
Detaljmotivering
Landskapslag om erkännande av yrkeskvalifikationer
2-7 §§ och 9-13 §§ Ändringsförslagen är av språklig karaktär.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 30 maj 2011 inbegärt kulturutskottets yttrande över ärendet.
Utskottet har i ärendet hört minister Britt Lundberg, byråchefen Stina Colerus, lagtingsledamoten Camilla Gunell, lagberedningschefen Lars Karlsson och t.f. byråchef Elisabeth Storfors.
I ärendet avgörande behandling deltog ordföranden Johan Ehn, viceordföranden Ulla-Britt Dahl samt ledamöterna Runar Karlsson, Fredrik Karlström och Margaret Lundberg.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget i följande lydelse:
L A N D S K A P S L A G
om erkännande av yrkeskvalifikationer
(Ingressen lika som framställningen).
1 kap.
Allmänt
1 §
(Lika som framställningen).
2 §
Definitioner
(1-3 mom. lika som framställningen).
Bevis på formella kvalifikationer är examens-, utbildnings- eller annat behörighetsbevis för en yrkesutbildning som huvudsakligen har ägt rum i gemenskapen och utfärdats av en behörig myndighet i en medlemsstat (uteslutning) samt behörighetsbevis för en yrkesutbildning som i ett tredjeland utfärdats till en medborgare i en medlemsstat och som erkänts i en medlemsstat, om innehavaren har tre års yrkeserfarenhet inom det berörda yrket i en medlemsstat.
Anpassningsperiod är en period då ett reglerat yrke utövas i landskapet under en behörig yrkesutövares ansvar, eventuellt åtföljt av kompletterande utbildning.
(6 mom. lika som framställningen).
Ursprungsmedlemsstat är den eller de medlemsstater där en person som har flyttat till landskapet har förvärvat sina yrkeskvalifikationer.
(8 mom. lika som framställningen).
Erkännande av yrkeskvalifikationer är ett beslut som ger en person rätt att utöva ett reglerat yrke i landskapet.
3 §
Behörig myndighet
(1 mom. lika som framställningen).
Landskapsregeringen ska vid behov samarbeta med behöriga myndigheter i stater som omfattas av gemenskapens regler för erkännande av yrkeskvalifikationer samt med behöriga myndigheter i riket.
2 kap.
Systemen för erkännande av yrkeskvalifikationer
4 §
Kvalifikationsnivåer i den generella ordningen
Yrkeskvalifikationerna indelas i följande nivåer:
1) ett kompetensbevis som har utfärdats av en behörig myndighet i ursprungsmedlemsstaten på basis av
a) en utbildning som inte utgör en del av ett utbildnings- eller examensbevis enligt 2-5 punkterna eller ett särskilt prov som inte föregås av någon utbildning eller av att sökanden utövat yrket i en medlemsstat på heltid under tre år i följd eller på deltid under motsvarande tid under de senaste tio åren (uteslutning) eller
b) en allmän utbildning på grundskole- eller gymnasienivå som visar att innehavaren besitter allmänna kunskaper,
2) ett bevis på avslutad gymnasieutbildning (uteslutning) omfattande
a) allmän utbildning, som kompletterats med annan utbildning än den som avses i 3 punkten och/eller med den provtjänstgöring eller yrkesutövning som krävs utöver denna utbildning (uteslutning) eller
b) teknisk eller yrkesinriktad utbildning, som i förekommande fall kompletterats med en annan allmän utbildning eller yrkesutbildning än den som avses i 3 punkten och/eller med den provtjänstgöring eller yrkesutövning som krävs utöver denna utbildning,
3) ett examensbevis över avslutad
a) annan postgymnasial utbildning än den som avses i 4 och 5 punkterna motsvarande minst ett års heltidsstudier för vilken ett av tillträdesvillkoren är en avslutad gymnasieutbildning med den inriktning som krävs för behörighet till universitetsstudier eller annan utbildning på likvärdig nivå (uteslutning) samt den yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver denna utbildning (uteslutning) eller
b) utbildning med ett särskilt upplägg enligt gemenskapens regler för erkännande motsvarande den utbildningsnivå som anges i 3) a),
4) ett examensbevis över avslutad utbildning motsvarande minst tre års och högst fyra års heltidsstudier vid universitet eller högskola eller annan utbildningsinstitution på motsvarande nivå samt den yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver utbildningen,
5) ett examensbevis över avslutad utbildning motsvarande minst fyra års heltidsstudier vid universitet eller högskola eller en annan likvärdig utbildningsinstitution (uteslutning) samt den yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver utbildningen.
(2 mom. lika som framställningen).
5 §
Villkor för erkännande i den generella ordningen
Erkännandet av yrkeskvalifikationer grundar sig på ett kompetensbevis eller ett bevis på formella kvalifikationer eller en uppsättning sådana bevis som utfärdats av en behörig myndighet i en annan medlemsstat och intygar att innehavarens yrkeskvalifikationer minst motsvarar den nivå som ligger omedelbart under den som krävs i landskapet i enlighet med indelningen i 4 §.
Med avvikelse från 1 mom. ska, om den nivå som krävs i landskapet är avslutad utbildning på högskole- eller universitetsnivå motsvarande fyra års heltidsstudier, innehavarens yrkeskvalifikationer vara minst på den nivå som avses 4 § 1 mom. 3 punkten.
Om en persons yrkeskvalifikationer inte uppfyller de gällande yrkeskvalifikationerna för utövande av ett yrke i ursprungsmedlemsstaten (uteslutning) ska lagstiftningen om förvärvade rättigheter i sökandens ursprungsmedlemsstat beaktas vid placeringen av yrkeskvalifikationerna på någon av de nivåer som avses i 4 §.
(4 mom. lika som framställningen).
Om rätten att utöva yrke som näring i landskapet bestäms i landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring.
6 §
Kompensationsåtgärder
Vid erkännande av yrkeskvalifikationer kan landskapsregeringen kräva att sökanden genomgår ett lämplighetsprov eller slutför en anpassningsperiod som inte överskrider tre år (uteslutning) om
1) omfattningen av den utbildning som sökanden åberopar i ansökan i enlighet med 5 § 1 mom. är minst ett år kortare än den som krävs,
2) innehållet i sökandens utbildning väsentligt avviker från den utbildning som krävs (uteslutning) eller
3) det reglerade yrket omfattar yrkesaktiviteter som inte ingår i motsvarande yrke i ursprungsmedlemsstaten och sökandens utbildning väsentligt avviker från den utbildning som krävs.
Innan kompensationsåtgärder krävs ska landskapsregeringen kontrollera om de kunskaper som sökanden har tillägnat sig under sin yrkesverksamhet är sådana att de helt eller delvis täcker den väsentliga avvikelse som avses i 1 mom. 2 och 3 punkterna.
Sökanden har rätt att välja kompensationsåtgärd. Vid erkännande av yrkeskvalifikationer kan landskapsregeringen kräva en anpassningsperiod eller ett lämplighetsprov (uteslutning) om
1) yrkesverksamheten kräver exakta kunskaper i nationell rätt och till en väsentlig och konstant del består i att lämna råd och/eller hjälp i frågor som rör nationell rätt (utslutning) eller
2) det gäller sådant erkännande av yrkeskvalifikationer som avses i 1 § 3 mom.
(4 och 5 mom. lika som framställningen).
7 §
Anpassningsperiod
(1 mom. lika som framställningen).
I ett villkorligt beslut om erkännande enligt 11 § 4 mom. bestäms anpassningsperiodens längd och de uppgifter som ska utföras. Därtill kan ett villkorligt beslut om erkännande innehålla övriga nödvändiga villkor för genomförande av anpassningsperioden.
(3 mom. lika som framställningen).
8 §
(Lika som framställningen).
9 §
Villkor för erkännande av yrkeserfarenhet
Om det för utövande av ett yrke krävs kunskap och förmåga av allmän, affärsmässig eller yrkesmässig art (uteslutning) ska tidigare utövande av denna verksamhet i en annan medlemsstat godtas i enlighet med gemenskapens regler för erkännande.
10 §
Bilagor till ansökan
Landskapsregeringen kan kräva att officiellt bestyrkta kopior av följande handlingar fogas till ansökan:
1) ett intyg om medborgarskap,
2) de kompetens- eller examensbevis som ger rätt att utöva yrket i fråga samt ett intyg om sökandens yrkeserfarenhet,
3) ett intyg om verksamhetens karaktär och varaktighet,
4) ett intyg som inte är äldre än tre månader över att sökanden har gott namn och rykte eller inte har försatts i konkurs eller att rätten att utöva yrket temporärt upphävts eller förbjudits i fall av grav yrkesmässig försummelse eller brottslig handling,
5) ett intyg som inte är äldre än tre månader över sökandens hälsa,
6) ett intyg som inte är äldre än tre månader angående sökandens ekonomiska ställning och bevis för att sökanden är försäkrad mot de ekonomiska risker som är förenade med sökandens yrkesansvar.
(2-4 mom. lika som framställningen)
11 §
Erkännande av yrkeskvalifikationer
(1-3 mom. lika som framställningen).
Om det vid erkännande av yrkeskvalifikationer krävs kompensationsåtgärder av sökanden (uteslutning) är beslutet villkorligt. Det slutliga erkännandet sker efter det att sökanden har meddelat landskapsregeringen att kompensationsåtgärderna fullgjorts.
12 §
Användande av yrkes- och utbildningstitel
(1 mom. lika som framställningen)
Personer som får sina yrkeskvalifikationer erkända har rätt att använda en utbildningstitel från ursprungsmedlemsstaten (uteslutning) och eventuell förkortning av den (uteslutning) på ursprungsmedlemsstatens språk. Om en utbildningstitel kan förväxlas med en titel som i landskapet kräver kompletterande utbildning, får landskapsregeringen kräva att personen i fråga använder utbildningstiteln från ursprungsmedlemsstaten i en lämplig form.
13 §
Överklagande
(1 mom. lika som framställningen).
Om ett beslut inte har fattats inom den tid som anges i 11 § 3 mom. anses det vara fråga om ett beslut om avslag med anledning av ansökan och sökanden får överklaga beslutet på det sätt som anges i 1 mom. Sådant överklagande får anföras till dess att ett beslut med anledning av ansökan meddelats.
3 kap.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
14-15 §§
(Lika som framställningen).
| Mariehamn den 13 september 2011 | |
|
Ordförande |
Johan Ehn |
|
Sekreterare |
Marine Holm-Johansson |