Kulturutskottets betänkande 8/2004-2005
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 8/2004-2005 | ||
|
| Datum |
| |
| Kulturutskottet | 2005-03-10 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Kulturutskottets betänkande
Lärlingsplatser för arbetslösa ungdomar
· Hemställningsmotion nr 30/2003-2004
INNEHÅLL
Sammanfattning
Motionärernas förslag
Ltl Anders Eriksson m.fl. föreslår att lagtinget hos landskapsstyrelsen hemställer om att en utredning av möjligheterna att utöka antalet lärlingsplatser i syfte att placera ungdomar på arbetsmarknaden och minska utgifterna för utkomststöd.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att motionen förkastas.
Utskottets synpunkter
Utskottet vill inledningsvis klargöra skillnaden mellan lärlingsutbildning och praktikplatser. Lärlingsutbildning, eller läroavtalsutbildning som det benämns i landskapslagen, motsvarar en treårig yrkesutbildning som dels bedrivs genom arbete, dels genom teoretiska studier. Arbetet utförs mot ersättning med stöd av ett arbetsavtal enligt vilket arbetsgivaren tillhandahåller handledning. Den teoretiska utbildningen köper landskapet in på basen av ett anbudsförfarande. Efter genomgången läroavtalsutbildning får lärlingen en yrkesexamen på gymnasialstadienivå. Praktikplatser däremot är sådana tillfälliga och oavlönade arbetsplatser som arbetsförmedlingen kan erbjuda för att arbetssökande skall få möjlighet att under en kortare tid prova på ett yrke.
I motionen föreslås att möjligheterna att utöka antalet lärlingsplatser skall utredas eftersom det i budgeten för år 2004 finns upptaget medel som endast räcker för tre nya läroavtal. Utskottet konstaterar här att det i budgeten för innevarande år finns upptaget ett anslag för läroavtalsutbildning som bedöms motsvara behovet av utbildning.
I motionen sägs vidare att syftet med utökningen av antalet lärlingsplatser är att minska utgifterna för utkomststöd. Enligt utskottets uppfattning utgör läroavtalsutbildningen i första hand ett alternativ för dem som exempelvis av familjeförsörjarskäl inte har möjlighet att skaffa sig en yrkesutbildning som kräver tre års skolgång. Dessutom kan det konstateras att läroavtalsutbildningen inte alltid är det bästa alternativet för ungdomar med sociala problem. Enligt vad utskottet fått erfara ingås ca 30 nya läroavtal per år och av dem berör uppskattningsvis 5-6 avtal personer under 25 år. Avtal gällande utbildning till närvårdare samt utbildning inom byggbranschen utgör de vanligast förekommande. Den direkta kopplingen mellan ett ökat antal läroavtal och en minskning av utkomststöd till ungdomar finner utskottet således oklar särskilt som ett läroavtal också innebär en kostnad för samhället.
Däremot konstaterar utskottet att motionärerna pekar på ett allvarligt problem med ungdomar som lyfter utkomststöd. Utskottet har inte under behandlingen av ärendet fördjupat sig i den här problematiken men anser generellt att kraftfulla åtgärder bör vidtas mot de underliggande problemen.
Utskottet vill avslutningsvis fästa uppmärksamheten vid det faktum att den teoretiska delen av läroavtalsutbildningen genomförs utanför landskapet eftersom ett anbudsförfarande, i vilket också skolor i landskapet deltog, utvisade att det trots kostnader för resor och boende är förmånligare att sända de studerande till skolor utanför landskapet. Enligt utskottets mening bör landskapsregeringen här vidta åtgärder.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 7 april 2004 inbegärt kulturutskottets yttrande över motionen.
Utskottet har i ärendet hört verksamhetsledaren Cecilia Stenman och byråchefen Lars-Erik Karlsson.
Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Danne Sundman, ledamöterna Johan Ehn och Henry Lindström samt ersättaren Raija-Liisa Eklöw.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget förkastar hemställningsmotion nr 30/2003-2004.
| Mariehamn den 10 mars 2005 | |
|
Ordförande |
Danne Sundman |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |