Landskapsregeringen föreslår att en ny lag om gymnasieutbildning antas. Landskapets gymnasieutbildning föreslås organiserad inom Ålands gymnasium. I myndigheten ingår två skolor med var sin ledning; en allmänbildande studieförberedande, Ålands lyceum, respektive en yrkesinriktad, Ålands yrkesgymnasium. Myndigheten leds av en direktion som tillsätts av landskapsregeringen. Föredragande i direktionen är de två rektorerna vardera i sina utbildningsfrågor samt förvaltningschefen i resurs- och förvaltningsfrågor.

Landskapsregeringen ska utöva sin allmänna lednings-, utvecklings- och tillsynsuppgift i dialog med direktionen och Ålands gymnasiums företrädare samt genom styrdokument i form av förordning, reglemente, läroplansgrunder och övriga anvisningar.

Ålands gymnasium organiseras för att möjliggöra sammanhållna utbildningslösningar enligt det åländska samhällets behov och som också kan anpassas till enskilda studerandes behov. En samordning av resurserna ger större effektivitet och enhetliga förvaltningssystem. En differentierad men sammanhållen utbildning med fokus på arbetsmarknad och kompetensbehov stärker lärande samt kunskapsbas för individ och samhälle.

Utskottets förslag

Lagförslaget föreslås antas med de ändringar som anges i betänkandet. Bland de viktigare organisatoriska förändringarna som utskottet föreslår är att förvaltningschefens roll som chef för Ålands gymnasium och de underlydande skolorna förtydligas och förstärks i förhållande till rektorerna. Ålands gymnasiums ansvariga förvaltningsorgan föreslås ledas av en styrelse istället för en direktion. Utskottet anser att bestämmelsen om tillsättandet av ett utbildningsråd är obehövlig och föreslår därför att den utgår ur det första lagförslaget samt att lagförslag tre om utbildningsråd för Högskolan på Åland förkastas. Utskottet föreslår slutligen att ikraftträdelsetidpunkten lämnas öppen för landskapsregeringen att besluta om.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Utskottet stöder den föreslagna reformen som innebär att utbildningen vid landskapets sju skolor på gymnasialstadiet sammanförs under en gemensam organisation med två skolor. Utskottet vill understryka vikten av att landskapsregeringen lägger stor omsorg vid uppbyggandet av en välfungerande och flexibel organisation såväl när det gäller den administrativa som de pedagogiska funktionerna. Detta utgör en grundförutsättning för att uppnå målsättningarna om en kostnadseffektiv administration och en pedagogisk verksamhet som motsvarar höga kvalitetskrav. Utskottet anser att Ålands gymnasium bör ges en mer självständig ställning än landskapsregeringen föreslår i framställningen. Genom flera förändringsförslag i lagtexten som föreslås i betänkandet vill utskottet betona Ålands gymnasiums ställning som en autonom myndighet. Under myndigheten finns två skolor som sett till antalet studerande, lärare och budgetvolym är mycket olika i storlek. Detta måste särskilt beaktas i planeringen av den interna organisationen. Samarbetet och utbytet mellan dem måste enligt utskottet fungera som om de var en enhet. För att underlätta en sådan utveckling föreslår utskottet att förvaltningschefens ställning som chef och föredragande i styrelsen förstärks. Utskottet vill understryka att det prognostiserade minskningen i studerandeunderlaget gör att det bör ställas höga krav på flexibilitet i organisationen, framför allt för att hålla kostnaderna under kontroll och i proportion till antalet studerande.

Landskapsregeringen bör noggrant följa utvecklingen av vuxenutbildningen och valideringen inom Ålands gymnasium. Hur och i vilken takt denna reform kommer att kunna förverkligas har under beredningen varit oklar. Enligt utskottet kommer denna del av reformen troligen att kräva betydande tilläggsresurser.

Utskottet har erfarit att gymnasiereformen kommer att föranleda ett ökat behov av studiehandledning. Genom studiehandledning får de studerande individuellt stöd som i många fall kan vara avgörande för framgångsrika studier. Det är därför viktigt att landskapsregeringen ser till att tillräckliga resurser avsätts för att säkerställa en rättvis tillgång till studiehandledning vid Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium.

Enligt utskottet är det nödvändigt att slutföra förhandlingarna med de fackliga organisationerna och ingå nya kollektivavtal, helst innan den nya gymnasielagstiftningen träder i kraft. Utskottet hänvisar till de synpunkter som framfördes i betänkande nr 3/2008-2009 om landskapsregeringens meddelande nr 3/2008-2009. Då framfördes att målsättningen bör vara att skapa ett gemensamt avtal för alla lärare inom gymnasialstadiet, men att förutsättningen måste vara att kostnaderna per utexaminerad studerande inte får tillåtas stiga.

När det gäller sjöfartsutbildningen konstateras att landskapsregeringen föreslår att utbildningen inom sjöfartssektorn även framledes skall bedrivas i såväl Ålands Gymnasium som Högskolan på Åland. Detta omfattas av utskottet. Landskapsregeringen bör dock överväga att öka samordningen av sjöfartsutbildningen genom att skapa en sammanhållen samordnings- och marknadsföringsfunktion där utbildningarna samordnas så att dubbleringar av utbildningar kan undvikas. De gemensamma resurserna, såsom skolfartyget och simulatorerna bör utnyttjas effektivare. Marknadsföringen av sjöfartssektorns utbildningar bör enligt utskottet göras gemensamt.

Disciplinära åtgärder

Utskottet konstaterar att bestämmelserna i avsnittet om disciplinära åtgärder (46-50 §§) i fjärde kapitlet landskapslagen om gymnasieutbildning klargör vilka åtgärder lärare och rektorn får vidta för att upprätthålla ordning och säkerhet i skolverksamheten. Bestämmelserna, som gör det möjligt att använda tvångsmedel, kan tas in i lanskapslag med stöd av självstyrelselagens 18 § 26 punkten enligt vilken landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga om tvångsmedel inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Till den del bestämmelserna kan anses utgöra ingrepp i den personliga friheten torde bestämmelserna kunna tas in med stöd av självstyrelselagens 19 § 3 mom., enligt vilket bestämmelser av rikslagstiftningsnatur, som i sak överensstämmer med motsvarande stadganden i rikslag, kan intas för vinnande av enhetlighet och överskådlighet.

När det gäller omhändertagandet av föremål vars användning stör undervisningen anser utskottet att detta är en lindrigare åtgärd än att förvägra den studerande rätten att delta i undervisningen. Det framgår av den föreslagna bestämmelsen i 49 § att syftet endast är att omhänderta föremålet tillfälligt. Det är därför enligt utskottet lämpligt att i första hand omhänderta föremålet för att förhindra företeelser som stör skolverksamheten.

Ändringarna i landskapslagen om läroavtalsutbildning

Utskottet konstaterar att landskapsregeringens beredning av det andra lagförslaget i framställningen är bristfällig. I framställningen föreslås att begreppet utbildningsanordnare skall avse den som benämns som huvudman i landskapslagen om gymnasieutbildning. Enligt definitionen i landskapslagen om gymnasieutbildning är landskapsregeringen huvudman för Ålands gymnasium som är den myndighet till vilken Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium hör. Utskottet har uppmärksammat att begreppet utbildningsanordnare samtidigt används i flera andra betydelser i den gällande landskapslagen om läroavtalsutbildning och i framställningens lagförslag om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning. Utbildningsanordnare används även om den som ingår avtal om läroavtalsutbildning, dvs. skolan och om den externa utbildare som enbart ger teoretisk undervisning till en lärling. Användningen av begreppet utbildningsanordnare i flera olika betydelser gör lagförslaget svårförståeligt. Utskottet föreslår därför att nya benämningar införs för att klargöra skillnaden mellan de organ som i lagförslaget har olika roller i läroavtalsutbildningen. Följden är ett stort antal tekniska rättelser. Vid sidan om de bestämmelser som landskapsregeringen har öppnat i framställningen föreslår utskottet att ytterligare några bestämmelser öppnas i betänkandet för att rätta de felaktiga benämningarna. Utskottet anser att detta är möjligt då ändringarna ligger inom gränserna för vad ett utskott har rätt att föreslå eftersom ärendet inte utvidgas. Ändringsförslagen ligger inom ramen för det som framställningen gäller. Syftet har varit att klargöra vad som avses med de begrepp som används i lagen.

Ekonomiska konsekvenser

Landskapsregeringen har i ett sent skede av utskottsberedningen tagit fram uppgifter om den uppskattade kostnadsutvecklingen av gymnasieutbildningen efter reformens genomförande. Utbildningen vid skolorna på gymnasialstadiet kostade enligt bokslutet för år 2009 15,9 miljoner euro. Landskapsregeringen uppskattar att reformen under inledningsåren kommer att medföra en kostnadsökning med ca. 1 miljon euro år 2011 och ca 1, 4 miljoner euro år 2012. Målsättningen är dock att kostnaderna därefter ska minskas så att budgeten år 2015 ska rymmas inom en ram på ca 16,5 miljoner euro. Detta belopp inkluderar inte utvecklingen av vuxenutbildningen och valideringen. Kostnadsutvecklingen är också beroende av hur landskapsregeringen utvecklar utbildningen för studerande med funktionsnedsättning och behov av särskilt stöd.

Av de uppgifter som landskapsregeringen bygger sina uppskattningar på framkommer att det prognostiserade studerandeunderlaget kommer att ha sjunkit från 1364 studerande år 2012 till 1150 år 2015, dvs. en minskning med 214 studerande. En annan omständighet som borde påverka beräkningarna är att Ålands naturbruksskola läggs ned. Landskapsregeringen har vidare uppgivit att reformen kommer att möjliggöra samordning och smidigare organisation som ger långsiktiga totalekonomiska fördelar. Inbesparingar kommer att kunna genomföras framför allt i fråga om lönekostnader, bl.a. kommer personalen kunna undervisa elevgrupper vid olika utbildningsprogram, antalet rektorer minskar, lärare i ledande positioner kommer att undervisa och periodiseringen kommer att öka möjligheterna att bättre utnyttja lärarresurserna. Landskapsregeringen har dessutom uppgivit att lönekostnaderna kommer att minska i takt med att antalet anställda minskar. Antalet anställda beräknas minska med ca 20 personer över tid. Målsättningen är att minskningarna sker genom naturlig avgång. Administrativa inbesparingar kan bl.a. göras genom en gemensam hantering av marknadsföring, upphandlingar, IT-funktioner, fastighetsförvaltning och kvalitetsledning.

Mot denna bakgrund är de beräknade kostnaderna för gymnasieutbildningen år 2015 förhållandevis hög. Kostnaden per studerande kommer att öka i stället för att minska.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att ta vara på de möjligheter till inbesparingar som lagförslaget ger. Målsättningen bör vara att medelkostnaderna per studerande inte ökar i förhållande till nuvarande kostnad.

Tidpunkten för lagstiftningens ikraftträdande

Det har under beredningen framkommit att det finns en tveksamhet om tiden fram till den föreslagna ikraftträdelsetidpunkten räcker för att utforma och utfärda de nödvändiga styrinstrumenten för organisationen. Arbetet med förordningen, läroplansgrunder, läroplaner, reglementet och bemanningsplanen är, såvitt utskottet erfarit, inte igångsatt. Att tillsätta de ledande tjänsterna och ledningsorganen kommer dessutom att ta viss tid i anspråk och först när detta är gjort kan de ledande tjänstemännen och styrelsen inleda arbetet med att förbereda förverkligandet av reformen. Utskottet anser att resurserna vid utbildningsavdelningen nu bör fokuseras vid arbetet med gymnasiereformen för att landskapsregeringen ska kunna hålla fast vid det planerade ikraftträdelsetidpunkten. Med hänvisning till att tidsramen i nuläget framstår som mycket snäv föreslår utskottet att ikraftträdelsetidpunkten lämnas öppen.

Uppföljning

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att inom två år efter lagens ikraftträdande utvärdera lagstiftningens konsekvenser och vid behov återkomma till lagtinget.

Detaljmotivering

1. Landskapslag om gymnasieutbildning

1 § I förtydligande syfte föreslås ett tillägg till rubriken så att den motsvarar bestämmelsens innehåll. Övrigt ändringsförslag är av språklig karaktär.

2 § Utskottet föreslår att bestämmelsen kompletteras med ett nytt 2 mom. som förtydligar att en studerande i sin examen kan kombinera kurser från den allmänbildande gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Syftet är att möjliggöra en större flexibilitet för att möta förändringar inom närings- och arbetsliv som följer av en fortgående samhällsutveckling.

Framställningens 2 mom. föreslås flyttas till 3 mom. utan andra ändringar.

4 § Utskottet föreslår att närmare bestämmelser om villkoren för beviljandet av landskapsbidrag till fristående huvudmän ska meddelas i förordning. Övriga ändringsförslag i 1 och 2 mom. är av språklig karaktär.

I förtydligande syfte föreslås att 3 och 4 mom. flyttas till en egen ny bestämmelse i 5 §.

5 § Framställningens 5 § föreslås utgå eftersom tillsättandet av ett utbildningsråd, vars uppgift är fungera som ett rådgivande organ i utbildningspolitiska frågor, inte förutsätter lagstöd.

Med hänvisning till detaljmotiveringen i 4 § flyttas bestämmelserna om benämningar i denna lag till betänkandets 5 §.

6 § Kapitelrubriken och mellanrubrikerna under kapitel 2 anger vilka frågor som bestämmelserna i kapitlet reglerar. Utskottet föreslår att 1 mom. utgår som obehövligt.

Övriga ändringar är av språklig natur eller föreslås i förtydligande syfte bl.a. så att terminologin blir mer enhetlig med senare bestämmelser.

8 och 9 §§ I syfte att göra bestämmelserna i 8 och 9 §§ mer översiktliga har båda bestämmelserna strukturerats om.

I framställningen anges att både den allmänbildande gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen omfattar tre år. Vidare sägs att landskapsregeringen i landskapsförordning beslutar om omfattningen av den allmänbildande gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Enligt utskottet är förordningsfullmakten oklar.

I förtydligande syfte föreslår utskottet att bestämmelserna omformuleras så att det av lagen framgår att utbildningen motsvarar 3 års heltidsstudier samt att landskapsregeringen i förordning beslutar om utbildningens innehåll och omfattning. Avsikten är att förordningen ska ange de delar av utbildningen som är obligatoriska allmänna ämnen som kommer att vara bestående på längre sikt. I förordningen kan vidare anges till vilka delar utbildningen kan bestå av andra valbara kurser vars inriktning och innehåll kan varieras genom beslut på lägre nivå. Att lyfta upp besluten om de centrala delarna av utbildningen på förordningsnivå är viktigt för att kvalitetssäkra utbildningen samtidigt som de studerandes rättigheter stärks. Detta är i linje med framställningens skrivningar i avsnitt 4.4 om de studerandes rättssäkerhet. I övrigt är ändringsförslagen av språklig eller teknisk natur.

Med hänvisning till landskapsregeringens motivering till 8 § konstateras slutligen att en avklarad studentexamen är avsedd att utgöra en förutsättning för att få en gymnasieexamen. Studentexamensskrivningarna genomförs i allmänhet efter den första februari den sjätte terminen under det tredje läsåret. Studentskrivningarna kommer på detta sätt att utgöra en obligatorisk del av den treåriga allmänbildande gymnasieutbildningen.

10-13 §§ Ändringsförslagen är av språklig och teknisk natur.

17 § I bestämmelsen används det äldre begreppet studiehelheter som är synonymt med examensdelar. Eftersom landskapsregeringen i övriga bestämmelser har gått in för att använda det nyare begreppet föreslås en rättelse så att begreppet studiehelheter byts ut mot examensdelar.

18, 20 och 21 §§ Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

22 § Utskottet föreslår vissa omformuleringar och kompletteringar i syfte att förtydliga förfarandet vid en förnyad bedömning då den studerande har begärt rättelse av en bedömning.

24 § Ändringsförslaget är av språklig karaktär.

25 och 26 §§ Med hänvisning till framställningens detaljmotivering till 8 § och utskottets detaljmotivering till samma paragraf i detta betänkande föreslås vissa omformuleringar i 25 §. Utskottet föreslår att det av lagtexten tydligt ska framgå att studentexamen är en obligatorisk del av gymnasieexamen. I förtydligande syfte har 25 och 26 §§ strukturerats på liknande sätt.

27 § Ändringsförslagen är av språklig och teknisk natur.

29 § Utskottet föreslår ett nytt 4 mom. i vilket det anges vem som fattar beslut om rätten att delta i studentexamen. Med hänvisning till rikslagstiftningen om studentexamen konstateras att det är rektorn för Ålands lyceum som är behörig att fatta ett sådant beslut. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

30 § Med hänvisning till motiveringen under 29 § föreslås ett tillägg så att det framgår att det är rektorn för Ålands lyceum som avses.

I kapitel 5 finns bestämmelser om Ålands gymnasiums organisation. Utskottet föreslår att det i 54 § anges att styrelsen för Ålands gymnasium är det ansvariga förvaltningsorgan. Styrelsen är både Ålands lyceums och Ålands yrkesgymnasiums ansvariga förvaltningsorgan.

31 § Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

32 § I förtydligande syfte föreslås en ändring så att det tydligt framgår att det inte är hela kollegiet som tillsammans beslutar om betygsättningen i ett läroämne.

34-38 § Ändringsförslagen är av språklig eller teknisk natur.

42 § Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

43 § I landskapsregeringens förslag kan både Ålands lyceum och Ålands gymnasium uppbära avgifter för utbildning och för deltagande i studentexamen. Utskottet anser att det är ändamålsenligt att formellt hänföra uppgiften till myndigheten Ålands gymnasium. Enligt 3 mom. ska styrelsen för Ålands gymnasium besluta om andra avgifter.

44, 46 och 48 §§ Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

51 §§ Utskottet föreslår att benämningen för Ålands gymnasiums ansvariga förvaltningsorgan ändras från direktion till styrelse med hänvisning till det ansvar och de myndighetsuppgifter som Ålands gymnasium får genom den föreslagna lagstiftningen.

54 § Utskottet föreslår att en uttrycklig bestämmelse om att styrelsen är Ålands gymnasiums ansvariga förvaltningsorgan intas i denna bestämmelse. Utskottet föreslår vidare att styrelsen alltid ska bereda företrädare för de studerande möjlighet att delta i styrelsesammanträden. De studerande deltar om de önskar. Utskottet utgår från att personalens representanter alltid kallas till sammanträden då ärenden som berör dem behandlas. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

55 § Förvaltningschefen föreslås vara den enda föredragande i styrelsen. Vid förvaltningschefens frånvaro föreslås ställföreträdaren vara föredragande. Detta ska regleras i reglementet. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

56 § Bestämmelsen om att styrelsen ska översända ett förslag om dimensionering av studieplatser till landskapsregeringen för fastställelse föreslås strykas i punkt 7. Styrelsen uppgift ska enligt ändringsförslaget vara att utarbeta ett underlag för beslutet. Utskottet vill betona landskapsregeringens ansvar för att i samband med budgetberedning ta ställning till dimensioneringen av utbildningsplatserna på gymnasialstadiet.

Utskottet föreslår i förtydligande syfte en bestämmelse om att styrelsen utser ordinarie personal samt att ett sådant beslut kan delegeras.

57 och 58 §§ Ålands gymnasiums styrelse föreslås utse förvaltningschefen och respektive rektor för Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium. Beslutet fattades genom omröstning som utföll 3-2. Beslutet biträddes av ordföranden Johan Ehn samt ledamöterna Camilla Gunell och Runar Karlsson.

Utskottet föreslår vidare att förvaltningschefens ställning som chef förtydligas och förstärks så att förvaltningschefen blir den enda föredragande i styrelsen. Detta innebär i praktiken att de två rektorerna föredrar sina ärenden för förvaltningschefen som i sin tur föredrar ärendena för styrelsen. Rektorerna blir på detta sätt underställda förvaltningschefen. Respektive rektor leder och utvecklar verksamheten i Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium, vilket inkluderar såväl kanslifunktioner som den pedagogiska verksamheten. I övrigt förslås ändringar av språklig karaktär.

59 § Som en följd av ändringsförslagen i 57 och 58 §§ föreslås att styrelsen är det organ som kan säga upp förvaltningschefen och rektorerna. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

60 § Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

61 § Rektorerna föreslås kunna organisera lärarna i ändamålsenliga lärarlag. Övrigt ändringsförslag är av språklig karaktär.

62 § Utskottet föreslår en strykning som öppnar för möjligheten att bilda flera lärarkollegium inom Ålands yrkesgymnasium.

63-68 §§ Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

71 § Med hänvisning till utskottets beslut i 57 och 58 §§ föreslås att landskapsregeringen inte utser förvaltningschef och rektorer. Paragrafnumreringen föreslås rättad. På grund av ett tekniskt missöde saknas 71 § i lagförslaget medan det finns två 72 §§.

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning

2 § I framställningen föreslås att begreppet utbildningsanordnare skall avse den som benämns huvudman i landskapslagen om gymnasieutbildning. Enligt definitionen i landskapslagen om gymnasieutbildning är landskapsregeringen huvudman för Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium. Utskottet har uppmärksammat att begreppet utbildningsanordnare används i flera betydelser i den gällande landskapslagen om läroavtalsutbildning och i framställningens lagförslag. Utbildningsanordnare används om den som ordnar läroavtalsutbildning och om den externa utbildare som enbart ger den teoretiska undervisningen till en lärling. För att korrigera detta föreslås en ny 6 punkt i vilken det anges att en extern utbildare är en utbildningsarrangör som skolan köper utbildningstjänster av. Utskottet föreslår i de följande ändringsförslagen att den som ordnar läroavtalsutbildning ska benämnas skolan.

5 § Utskottet föreslår med hänvisning till motiveringen under 2 § att begreppet utbildningsanordnare i 1 mom. byts ut till extern utbildare. Vidare föreslås att 3 mom. i bestämmelsen öppnas för att byta ut begreppet utbildningsanordnare till skolan. En ändring av språklig natur föreslås i 4 mom.

11 § I framställningen föreslås att 10 § om reglemente upphävs. En uttrycklig fullmakt att inta bestämmelser om läroavtalsutbildningen i reglementet saknas därmed i framställningen. Utskottet föreslår att ett nytt 4 mom. fogas till 11 §. Enligt 4 mom. ska närmare bestämmelser om beslutfattandet gällande läroavtalsutbildningen intas i det reglemente som avses i 64 § landskapslagen om gymnasieutbildningen.

14 § Utskottet föreslår att det andra momentet i 14 § öppnas och att begreppet utbildningsanordnare byts ut mot extern utbildare i enlighet med motiveringen till 2 §.

19aa § Utskottet föreslår att begreppet utbildningsanordnare byts ut mot skolan i enlighet med motiveringen till 2 §.

19c § Genom lagförslaget försvinner lärlingsnämnden. Utskottet föreslår att bestämmelsen öppnas och att begreppet lärlingsnämnd byts ut mot skolan.

19d § Utskottet föreslår att 2 mom. öppnas och att annan utbildningsanordnare byts ut mot extern utbildare i enlighet med motiveringen till 2 §.

19f § Utskottet föreslår att utbildningsanordnaren byts ut mot en extern utbildare i enlighet med motiveringen till 2 §.

21 § Utskottet föreslår att begreppet utbildningsanordnare byts ut mot extern utbildare i enlighet med motiveringen till 2 §.

Ikraftträdelsebestämmelsen Med hänvisning till utskottets allmänna motivering föreslås att ikraftträdelsebestämmelsen lämnas öppen.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 31 maj 2010 inbegärt kulturutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört vice lantrådet Britt Lundberg, studeranderepresentanterna i direktionen för Ålands yrkesskola Amira Boughdiri och Petra Söderblom, direktionsordföranden Karin Holmberg och rektorn Angela Sjöberg vid Ålands vårdinstitut, rektorn Bernt Bergman vid Ålands sjömansskola, byråchefen Stina Colerus, lagberedaren Olle Ekström, studiehandledaren Anne-Git Elling, Ålands fackskollärares ordförande Brita Enroth-Linden och verksamhetsledaren för TCÅ r.f. Mari Susanne Stenwall, direktionsordföranden Tage Eriksson och rektorn Bodil Regårdh vid Ålands naturbruksskola, organisationssekreteraren i Akava-Åland r.f. Maria Hagman, studeranderepresentanten i Ålands lyceums direktion Julia Hansson, rektorn Viveca Häggblom och direktionsordföranden Folke Engblom vid Ålands handelsläroverk, byråchefen Gösta Helander, verksamhetsledaren Ronny Holmström, rektorn Gyrid Högman och direktionsordföranden Anita Husell-Karlström för Ålands lyceum, avdelningschefen Rainer Juslin, avtalschefen Sara Karlman, direktionsordföranden Gunilla G Nordlund och rektorn Jan-Erik Sundström vid Ålands hotell- och restaurangskola, programföreståndaren Lotta Nordberg, rektorn Lars Selander och direktionsordföranden Jesper Eliasson vid Ålands yrkesskola, förvaltningschefen Arne Selander, f.d. rektorn Sture Skogberg, överinspektören Elisabeth Storfors och rektorn vid Ålands folkhögskola Maria Säll-Öfverström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Johan Ehn, viceordföranden Ulla-Britt Dahl samt medlemmarna Runar Karlsson och Margaret Lundberg samt ersättaren Camilla Gunell.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att det i framställningen ingående tredje lagförslaget förkastas samt

att lagtinget antar det i framställningen ingående första och andra lagförslaget i följande lydelser:

L A N D S K A P S L A G
om gymnasieutbildning

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 §

Lagens tillämpningsområde o c h t i l l s y n s m y n d i g h e t

I denna lag finns bestämmelser om gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå samt om gymnasieexamen. Landskapsregeringen har ett övergripande utvecklings-, lednings- och tillsynsansvar för den utbildning och verksamhet som bedrivs med stöd av denna lag.

2 §

Gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå

Med gymnasieutbildning avses allmänbildande gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning, som leder till en gymnasieexamen med angiven studie- eller yrkesinriktning. Gymnasieutbildning ska med grundskolan som grund ge de studerande kunskaper och färdigheter som förberedelse för högskolestudier eller andra på gymnasieutbildningen baserade studier eller för att självständigt utöva ett yrke.

Den allmänbildande gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen kan kombineras i olika utbildningsprogram.

(3 mom. lika som framställningens 2 mom).

3 §

(Lika som framställningen).

4 §

Huvudman

Gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå ordnas vid myndigheten Ålands gymnasium i skolorna Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium i enlighet med bestämmelserna i kapitel 5. Landskapsregeringen är huvudman för utbildningen vid Ålands gymnasium (uteslutning).

Landskapsregeringen kan bevilja offentlig- och privaträttsliga juridiska personer tillstånd att ordna utbildning som vid sidan av Ålands gymnasium erbjuder gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå. Dessa huvudmän benämns i denna lag (uteslutning) fristående huvudmän. I tillståndet ska åtminstone följande uppgifter anges: det ansvariga förvaltningsorganet för skolan, utbildningsuppgiften, examina, utvärdering av utbildningen, möjligheterna att rätta beslut och uppbära avgifter samt övriga grunder för att ordna utbildningen. I ett tillstånd ska landskapsregeringen ange om en fristående huvudman har rätt att tillsätta yrkesråd samt att besluta om tillgodoräknande av tidigare studier och kunnande samt om validering för arbetsmarknadens behov. Landskapsregeringen kan bevilja landskapsbidrag till fristående huvudmän som erbjuder gymnasieutbildning som uppfyller de krav som bestäms i denna lag. Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om villkoren för beviljandet av landskapsbidrag. Landskapsregeringen kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning om utbildningen inte fyller de krav som bestäms för beviljandet av tillståndet eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av denna lag.

(3-4 mom. utesluts)

5 §

B e n ä m n i n g a r i d e n n a l a g

I denna lag används även de kortare benämningarna lyceet för Ålands lyceum och yrkesgymnasiet för Ålands yrkesgymnasium. För Ålands gymnasiums samordnings- och resursenhet används även benämningen samordningsenheten.

Med skola avses i denna lag de skolor som finns inom Ålands gymnasium såväl som skolor som upprätthålls av fristående huvudmän.

2 kap.
Utbildning och undervisning

U t b i l d n i n g o c h u n d e r v i s n i n g s f o r m e r

6 §

Inledande bestämmelser

(1 mom. utesluts).

Utbildning kan ordnas som när-, distans-, (uteslutning) flerformsundervisning och läroavtalsutbildning. Utbildning kan vidare ordnas i praktiska arbetsuppgifter och som lärande i arbete. Sådan utbildning kan ges på en arbetsplats. Studierna kan delvis ordnas på annat sätt om en studerande redan till någon del anses ha de kunskaper och färdigheter som motsvarar de studier som ingår i examen (uteslutning) eller om det är motiverat på grund av den studerandes hälsotillstånd.

(3 och 4 mom. lika som framställningen).

7 §

(Lika som framställningen).

8 §

Allmänbildande gymnasieutbildning

Allmänbildande gymnasieutbildning motsvarar tre års heltidsstudier som ska slutföras senast inom fyra år. Med grundskolan som grund förbereder den allmänbildande gymnasieutbildningen de studerande för högskolestudier samt andra på gymnasieutbildning baserade studier.

(Uteslutning). Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordning bestämmelser om den allmänbildande gymnasieutbildningens innehåll och omfattning.

Närmare bestämmelser om den allmänbildande gymnasieutbildningen finns i läroplansgrunderna.

9 §

Grundläggande yrkesutbildning

Grundläggande yrkesutbildning motsvarar tre års heltidsstudier som ska slutföras senast inom fyra år. Utbildningen ordnas i form av utbildningsprogram. Den grundläggande yrkesutbildningen ska med grundskolan som grund ge den studerande sådana teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att självständigt utöva ett yrke. Den grundläggande yrkesutbildningen ska dessutom förbereda de studerande för yrkesinriktad högskoleutbildning eller andra på gymnasieutbildning baserade studier.

Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordning bestämmelser om den grundläggande yrkesutbildningens innehåll och omfattning samt om examensbenämningar för gymnasieexamina med yrkesinriktning.

Närmare bestämmelser om grundläggande yrkesutbildning finns i läroplansgrunderna.

10 §

Kompletteringsutbildning och vidareutbildning

En kompletteringsutbildning och en vidareutbildning bygger på en gymnasieutbildning. Kompletteringsutbildning och vidareutbildning ska med gymnasieutbildningen som grund eller med ett tillräckligt kunnande som grund ge den studerande ytterligare teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att kvalificera sig för krävande uppgifter inom ett yrkesområde. Utbildningen ordnas i nära samarbete med arbetslivet. Utbildningen ska förmedla kunskap som genererats inom berört arbetslivsområde och (uteslutning) utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans uppnås.

(2 mom. lika som framställningen).

Landskapsregeringen beslutar i landskapsförordning om utbildningens omfattning samt om examensbenämningar för examina som avses i denna bestämmelse.

11 §

Läroavtal och läroavtalsutbildning.

(1 mom. lika som framställningen).

Närmare bestämmelser om läroavtalsutbildning finns i landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning. Med iakttagande av lagstiftningen om läroavtalsutbildning beslutar huvudmannen om läroavtals, företagarläroavtals och tjänstemannaläroavtals innehåll, form och villkor för godkännande samt om det personliga studieprogrammet.

12 §

Utbildning i praktiska arbetsuppgifter och lärande i arbete

Utbildning som avses i 9 och 10 §§ kan i fråga om praktiska arbetsuppgifter och lärande i arbete ges på en arbetsplats. Sådan utbildning ska bygga på ett skriftligt avtal mellan skolan och arbetsgivaren. Annan utbildning på en arbetsplats än läroavtalsutbildning ska ordnas så att den studerande inte står i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren. Om det särskilt avtalas kan annan utbildning ordnas även så att ett arbetsavtal ingås.

I enlighet med det som gäller för arbetstagare svarar arbetsgivaren för en studerandes skydd i arbetet vid utbildning på en arbetsplats, även i de fall en studerande inte står i ett anställningsförhållande till arbetsgivaren.

13 §

Tystnadsplikt för studerande

En studerande i utbildning som ordnas i anslutning till praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats omfattas av de bestämmelser om tystnadsplikt som gäller för arbetstagare och tjänstemän i motsvarande arbetsuppgifter.

14 - 16 §§

(Lika som framställningen).

17 §

Läroplan

(1 mom. lika som framställningen).

I en läroplan beskrivs mål och innehåll för lärandet, ämnesuppdelning och uppdelning i examensdelar. Läroplaner ska möjliggöra studerandes individuella val i studierna.

(3 och 4 mom. lika som framställningen).

18 §

Personlig studieplan

Rektorn ska tillse att det för varje studerande upprättas en personlig studieplan samt att studieplanen revideras vid behov. Studieplanen ska innehålla uppgifter om den studerandes studiegång och om de val av kurser och examensdelar den studerande har gjort.

3 kap.
Bedömning och examen

19 §

(Lika som framställningen).

20 §

Bedömning inom yrkesutbildning

Inom grundläggande yrkesutbildning och annan yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå ska den studerandes yrkeskunnande bedömas, förutom genom annan form av bedömning, utgående från yrkesprov som den studerande genomgår i arbetssituationer eller arbetsuppgifter på en arbetsplats, i skolan eller på någon annan plats som skolan anvisar.

21 §

Beslut om bedömning

Vid bedömning av en studerandes studieprestationer och kunnande beslutar den lärare som svarar för undervisningen i de studier som ska bedömas eller, om lärarna är flera, lärarna gemensamt. I fråga om den i examen ingående utbildningen som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter bedöms den studerandes yrkeskunnande av den lärare som svarar för undervisningen och en av arbetsgivaren utsedd person gemensamt. Vid bedömning av yrkesprov beslutar de utsedda bedömarna, eller inom Ålands yrkesgymnasium de arbetslivsföreträdare som utsetts av berört yrkesråd, gemensamt eller var för sig.

(2 mom. lika som framställningen).

22 §

Rättelse av bedömning av prestation

En studerande som är missnöjd med bedömningen av sin prestation eller med tillgodoräknande av studier som den studerande har fullgjort i annan utbildning, eller på annat sätt visat kunnande, kan skriftligen eller muntligen begära rättelse inom 14 dagar från det att den studerande fått del av bedömningen. En begäran om rättelse av bedömning av en prestation begärs hos den eller de lärare, eller annan person, som har utfört bedömningen. Om den studerande är missnöjd med det beslut han eller hon därvid fått ska ärendet överlämnas till rektor för avgörande. Om den studerande är missnöjd även med rektors beslut ska ärendet överlämnas till landskapsregeringen som ska pröva om en ny bedömning ska göras.

Ett yrkande om rättelse av bedömningen av ett yrkesprov riktas till berört yrkesråd. Den studerande kan begära att landskapsregeringen omprövar ett beslut som yrkesrådet fattat med anledning av ett rättelseyrkande.

Om landskapsregeringens beslut angående ett rättelseyrkande innebär att en ny bedömning ska göras ska landskapsregeringen också besluta vem som ska utföra den nya bedömningen.

23 §

(Lika som framställningen).

24 §

Tillgodoräknande av tidigare studier och kunnande

(1 mom. lika som framställningen).

Beslut om tillgodoräknande av studieprestationer som slutförts i ett annat sammanhang eller kunnande som förvärvats på annat sätt fattas av rektorn.

25 §

A l l m ä n b i l d a n d e g y m n a s i e e x a m e n

Då en studerande har slutfört sin i 8 § avsedda allmänbildande gymnasieutbildning i enlighet med i läroplan fastställda mål erhåller den studerande en allmänbildande gymnasieexamen. I den allmänbildande gymnasiexamen ingår ett gymnasieexamensbetyg som utfärdas av Ålands lyceum och ett studentexamensbetyg som utfärdas av studentexamensnämnden.

I studentexamen ingår deltagande i minst fyra studentexamensprov. Den studerande ska (uteslutning) avlägga prov i svenska och litteratur samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i finska, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i ett realämne. Utöver dessa prov kan den studerande delta i ett eller flera extra prov.

26 §

G y m n a s i e e x a m e n m e d y r k e s i n r i k t n i n g

Då en studerande har slutfört sin i 9 § avsedda grundläggande yrkesutbildning i enlighet med i läroplan fastställda mål erhåller den studerande en gymnasieexamen med yrkesinriktning. I gymnasiexamen med yrkesinriktning ingår ett gymnasieexamensbetyg och ett yrkesprovsbetyg vilka utfärdas av Ålands yrkesgymnasium.

I riket gällande examensbenämningar för grundexamen är tillämpliga i landskapet, om inte annat särskilt stadgas om examensbenämningar i landskapsförordning.

27 §

Annan examen

Sådan annan utbildning på gymnasienivå som avses i 2 § 3 mom. kan avslutas med en examen. Med examen klarläggs om de studerande har uppnått de kunskaper och färdigheter som yrkesskickligheten inom ett studieområde eller angivet yrkesområde förutsätter.

Närmare bestämmelser om vad som ska ingå i betyg och intyg som ingår i den examen avses i 1 mom. ges i läroplansgrunderna.

28 §

(Lika som framställningen).

29 §

Rätten att delta i studentexamen

En studerande som genomgår allmänbildande gymnasieutbildning har rätt att avlägga studentexamen.

Andra än studerande som genomgått den allmänbildande gymnasieutbildningens lärokurs får delta i studentexamen och studentexamensprov, om de har avlagt

1) den allmänbildande gymnasieutbildningens lärokurs eller motsvarande lärokurs utanför landskapet,

2) en gymnasieexamen med yrkesinriktning som omfattar minst 120 studieveckor eller motsvarande och om de avlagt de obligatoriska kurserna i de ämnen som de avser att avlägga studentexamensprov i eller

3) en examen eller studier som är kortare än den examen som avses i 2 punkten, om examen eller studierna bygger på grundskoleutbildningen med minst två år eller motsvarande tidigare lärokurs, samt de extra studier som har föreskrivits av den nämnd som avses i 28 §.

Den som är studerande inom en utbildning som leder till en gymnasieexamen med yrkesinriktning som avses i 1 mom. 2 punkten kan delta i studentexamen medan han eller hon fortfarande deltar i utbildningen i fråga. En förutsättning för att kunna delta i studentexamen enligt detta moment är dock att den studerande har avklarat studier som omfattar minst ett och ett halvt års heltidstudier.

Rektorn för Ålands lyceum fattar beslut om rätten att delta i studentexamen.

30 §

Rättelse av beslut o m d e l t a g a n d e i studentexamen

Den som av rektorn för Ålands Lyceum har förvägrats rätt att delta i studentexamen eller i ett prov som hör till examen kan, inom 14 dagar räknat från att beslutet delgivits, skriftligen begära rättelse hos skolans ansvariga förvaltningsorgan (uteslutning). I rättelseyrkandet, som läggs till grund för det ansvariga förvaltningsorganets prövning, ska anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål. Om inte annat visas anses ett beslut vara delgivet den sjunde dagen efter den dag då beslutet lämnats för postbefordran under den adress som den som begär rättelse har uppgivit.

31 §

Yrkesråd

Skolans ansvariga förvaltningsorgan tillsätter yrkesråd. (uteslutning). Ett yrkesråd kan vara gemensamt för flera skolor. Varje yrkesråd ska inom sitt yrkesutbildningsområde

1) initiera och stöda utbildningens utveckling,

2) planera och tillse att yrkesprov och validering genomförs,

3) godkänna planer för genomförande och bedömning av yrkesprov som utgör en del av läroplanen,

4) utarbeta förslag till bedömningsgrunder för yrkesprov och för validering som krävs för att enligt arbetsmarknadsbehov utöva ett visst yrke samt översända det till landskapsregeringen för fastställelse,

5) utse bedömare av yrkesprov och validering samt

6) övervaka yrkesprov- och valideringsverksamheten.

Yrkesråden kan ta initiativ i frågor som rör läroplan, yrkesprov och kompetenshöjande utbildning. Bestämmelser om yrkesrådens beslutsfattande och andra omständigheter av betydelse för yrkesrådens funktion och uppgifter anges i reglementet.

Ett yrkesråds medlemmar ska företräda lärarna, arbets- och näringslivet samt de studerande. De utses för högst tre år i sänder. Ordföranden ska företräda arbets- och näringslivet. En medlem som företräder de studerande ska ha fyllt 15 år. En medlem som företräder de studerande har rätt att närvara och yttra sig när rådet behandlar ett rättelseyrkande som gäller bedömningen av en studerande.

(4 mom. lika som framställningen).

32 §

Beslut samt information om utfärdande av betyg och intyg

Beslut om betyg och intyg ska för varje studerande fattas av rektor och den eller de lärare som ansvarar för det enskilda läroämnet eller ämnesgruppen. Beslut om betyg över avlagt yrkesprov inom Ålands yrkesgymnasium fattas av det yrkesråd som tillsatts för utbildningen.

De studerande ska fortlöpande få information om de bedömningsgrunder och –kriterier som tillämpas i utbildningen och (uteslutning) hur de har tillämpats vid bedömningen av de studerandes framsteg och studieresultat.

33 §

(Lika som framställningen).

4 kap.
Studerande

A n t a g n i n g m. m.

34 §

Antagning av studerande

(1 mom. lika som framställningen).

En fristående huvudmans ansvariga förvaltningsorgan antar studerande till utbildning. (Uteslutning) Vid Ålands gymnasium beslutar styrelsen om antagningen av studerande till utbildning vid lyceet och yrkesgymnasiet.

Skolan ska föra ett register med nödvändiga uppgifter om de sökande till skolan, deras studieprestationer och kunnande samt (uteslutning) uppgifter om de sökandes avklarade studier. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter finns i landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

35 §

Rättelse av antagning

En sökande som är missnöjd med antagningen av studerande till en utbildning kan skriftligen begära rättelse hos det ansvariga förvaltningsorganet inom 14 dagar från det att beslutet delgivits. Om inte annat visas anses ett beslut vara delgivet den sjunde dagen efter den dag då beslutet lämnats för postbefordran under den adress som den som begär rättelse har uppgivit. Resultaten av antagningen får på grund av en begäran om rättelse inte ändras till nackdel för den som blivit antagen som studerande.

36 §

Studerande

Med en studerande avses i denna lag den som är antagen till gymnasieutbildning eller annan utbildning på gymnasienivå. Den studerande har rätt till undervisning enligt läroplan samt rätt till en trygg studiemiljö.

En studerande ska delta i undervisning enligt läroplan för berörd utbildning, om han eller hon inte har befriats från den eller av disciplinära skäl har avstängts eller förvägrats rätt att delta i undervisning. En studerande ska utföra sina uppgifter omsorgsfullt, respektera planerad studietakt, uppträda hänsynsfullt, följa skolans ordningsregler, lärares och annan personals anvisningar samt hantera skolans egendom ansvarsfullt. En läroavtalsstuderande ska dessutom göra sig förtrogen med de krav som gäller för att kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet med framgång samt aktivt delta i den planerade undervisningen.

37 §

Opartiskt bemötande

De studerande ska bemötas opartiskt så att ingen diskrimineras. Bestämmelser om diskriminering finns i landskapslagen (2005:66) om förhindrande av diskriminering i landskapet Åland.

38 §

Befrielse från skyldighet att delta i viss undervisning

På ansökan av den studerande eller av en omyndig studerandes vårdnadshavare kan en studerande av särskilda skäl befrias från skyldighet att delta i viss undervisning.

På den studerandes eller en omyndig studerandes vårdnadshavares begäran ska en studerande befrias från undervisning i religionskunskap om undervisningen i huvudsak ges enligt ett religionssamfunds lära till vilket den studerande inte hör. Med religionssamfund avses vad som enligt religionsfrihetslagen (FFS 453/2003) är religionssamfund eller registrerat religionssamfund. Undervisning i livsåskådningskunskap ska ordnas då en studerande befriats från undervisningen i religionskunskap och den studerande eller en omyndig studerandes vårdnadshavare inte ordnar annan undervisning.

39-41 §§

(Lika som framställningen).

42 §

Skolhälso- och studerandevård

(1 mom. lika som framställningen).

Studerande med funktionsnedsättning eller studerande i behov av särskilt stöd har i enlighet med vad som särskilt bestäms (uteslutning) rätt till de biträdestjänster, andra undervisnings- och studerandevårdstjänster samt särskilda hjälpmedel som studierna kräver.

43 §

Avgifter

(1 mom. lika som framställningen).

Ålands gymnasium kan uppbära en avgift för deltagande i studentexamen samt för deltagande i annan än i 1 mom. avsedd undervisning. Avgift för deltagande i studentexamen uppbärs med det belopp som i riket bestämts gälla för deltagande i sådan examen med stöd av rikets gymnasielag (FFS 629/1998). Enligt avtal och i enlighet med rikets särskilda bestämmelser därom kan Ålands gymnasium biträda med att uppbära en avgift för utbildning som ordnas i landskapet i enlighet med en i riket gällande läroplan, där de studerandes prestation bedöms av en riksmyndighet. Styrelsen beslutar om de avgifter som ska uppbäras för annan än i 1 mom. avsedd undervisning, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet bestäms om offentligrättsliga prestationer.

44 §

Studerande med hemkommun utanför landskapet

Landskapet bekostar undervisningen och med den sammanhängande förmåner för studerande som har sin hemkommun i de nordiska länderna och som fullgör sin utbildning vid någon av de skolor som omfattas av denna lag på motsvarande sätt som för studerande som har hemkommun i landskapet. Med den studerandes hemkommun avses den kommun som är den studerandes hemkommun enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994) vid början av respektive termin.

(2 mom. lika som framställningen).

45 §

(Lika som framställningen).

D i s c i p l i n ä r a å t g ä r d e r

46 §

Varning och avstängning

Studerande som bryter mot bestämmelserna i 36 § 2 mom. och som trots rektors varning inte rättar sig kan av skolans ansvariga förvaltningsorgan på ett lärarkollegiums förslag avstängas för viss tid, högst ett år. Det ansvariga förvaltningsorganet kan besluta att avstängningen ska börja verkställas omedelbart. Innan beslut om avstängning tas ska den studerande och, i förekommande fall, omyndig studerandes vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig i ärendet.

(2-5 mom. lika som framställningen).

47 §

(Lika som framställningen).

48 §

Avlägsnande av studerande

(1-2 mom. lika som framställningen).

Läraren eller berörd rektor kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna den studerande. Om läraren eller berörd rektor använt sig av maktmedel ska han eller hon lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till det ansvariga förvaltningsorganet eller annars till skolans ledning.

(4 mom. lika som framställningen).

49-50 §§

(Lika som framställningen).

5 kap.
Ålands gymnasium

51 §

Kapitlets tillämpningsområde

Ålands gymnasium är en under landskapsregeringen lydande myndighet. Ålands gymnasium företräds av styrelsen samt, inom sina befogenheter, av rektor för Ålands lyceum, rektor för Ålands yrkesgymnasium samt av förvaltningschefen för Ålands gymnasiums samordnings- och resursenhet.

I detta kapitel finns bestämmelser om Ålands gymnasiums uppdrag, organisation och verksamhet.

52-53 §§

(Lika som framställningen).

54 §

S t y r e l s e

Ålands gymnasium leds av en styrelse med högst sju medlemmar samt för dessa personliga ersättare. Styrelsen är Ålands gymnasiums ansvariga förvaltningsorgan.

Landskapsregeringen utser och tillsätter för den tid under vilken landskapsregeringens mandatperiod varar styrelsemedlemmar och deras ersättare. Dessa ska ha sakkunskap inom gymnasiets utbildningsområden. Landskapsregeringen utser bland dem en ordförande och en vice ordförande för styrelsen. Styrelsens ordförande, övriga medlemmar och ersättare får inte vara anställda i Ålands gymnasium. Styrelsen ska bereda företrädare för de studerande möjlighet att delta i styrelsesammanträden. Styrelsen kan även bereda företrädare för lärare och övrig personal möjlighet att delta. Företrädare för de studerande, lärarna och annan personal som deltar i ett styrelsesammanträde har yttranderätt.

Landskapsregeringen kan skilja medlem och ersättare från styrelseuppdrag innan mandattiden gått ut. Om en ordförande, medlem eller ersättare skiljs från sitt uppdrag eller avlider ska en ny ordförande, medlem respektive ersättare utses för den återstående mandattiden. Landskapsregeringen beslutar om arvode för styrelsens medlemmar.

55 §

S t y r e l s e m ö t e n

Styrelsens arbete leds av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden.

Styrelsen är beslutför då ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Faller rösterna lika avgör ordförandens röst, utom vid personval då lotten avgör. Faller rösterna lika vid behandling av disciplinärt ärende vinner den åsikt som företräder den lindrigaste påföljden.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid förfall för ordföranden på kallelse av vice ordföranden. Styrelsen ska sammankallas för behandling av visst ärende då förvaltningschefen, en rektor eller minst tre av styrelsens medlemmar begär det. Vid styrelsens sammanträden förs protokoll, vilka justeras på det sätt som styrelsen bestämmer. Förvaltningschefen (uteslutning) eller förvaltningschefens ställföreträdare är föredragande i styrelsen. Om i en enskild fråga ansvarsområdet inte är klart kan styrelsen utse en föredragande för frågan.

Styrelsen kan i enskilda ärenden kalla sakkunniga att delta i styrelsens sammanträde.

56 §

S t y r e l s e n s u p p d r a g

Styrelsen har lednings- och utvecklingsansvar för utbildningen och övriga verksamheter i Ålands gymnasium. Styrelsen har som Ålands gymnasiums högsta ansvariga förvaltningsorgan under landskapsregeringen tillsynsansvar för de interna besluten samt ska pröva om verksamheten bedrivs effektivt, författningsenligt och i överensstämmelse med gymnasieutbildningens allmänna mål.

Styrelsen ska fatta de övergripande besluten om riktlinjerna för gymnasiets verksamhet och genomförande av gymnasiets uppdrag, utarbeta gymnasiets verksamhets- och ekonomiplan, budget samt besluta om uppföljning och utvärdering av verksamheten. Årligen ska en verksamhets- och ekonomiplan göras för gymnasiet.

Styrelsen ska dessutom

1) anta läroplaner enligt 16 och 17 §§ samt enligt 5 § 4 mom. landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning,

2) årligen tillställa landskapsregeringen Ålands gymnasiums förslag till budget,

3) besluta om den interna fördelningen av budgetanslagen och det interna budgetansvaret inom ramen för de riktlinjer landskapsbudgeten anger,

4) årligen tillställa landskapsregeringen en verksamhetsberättelse över det gångna läsåret,

5) besluta om riktlinjer och befogenheter för lyceet, yrkesgymnasiet och samordningsenheten,

6) utarbeta förslag till reglemente samt översända det till landskapsregeringen för fastställelse,

7) utarbeta underlag för dimensionering av studieplatser (uteslutning),

8) besluta om styrdokument, instruktioner och handlingsplaner inom Ålands gymnasium,

9) tillsätta yrkesråd,

10) besluta om läsårets arbetstid för studerande och lärare, (uteslutning)

11) anställa ordinarie personal samt

12) besluta i övriga ärenden som enligt denna lag ankommer på styrelsen eller är av principiell karaktär.

Styrelsen kan delegera avgränsade uppgifter som avses i 4 mom. punkterna 8, 9, 11 och 12.

Andra frågor än de som avses i 1 mom. ska avgöras av förvaltningschefen, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning eller styrelsen har beslutat något annat. Har i denna lag eller i en förordning föreskrivits att en viss uppgift ankommer på förvaltningschefen eller en rektor får styrelsen inte ta över den uppgiften.

57 §

Förvaltningschef

För ledning och utveckling av Ålands gymnasium (uteslutning) utser styrelsen för viss tid en förvaltningschef. Förvaltningschefen (uteslutning) är föredragande i styrelsen i alla ärenden som rör myndigheten Ålands gymnasium och de underlydande skolorna. Till förvaltningschefens ansvarsområden hör den allmänna förvaltningen, ekonomin, anställnings- och lönefrågor, fastighetsskötsel och -förvaltning, informationsteknik, kvalitetssäkring av den administrativa verksamheten, marknadsföring och information.

(2 mom. lika som framställningen).

58 §

Rektorer

För ledning och utveckling av Ålands gymnasium under förvaltningschefen utser styrelsen för viss tid en rektor för Ålands lyceum och en rektor för Ålands yrkesgymnasium. (Uteslutning). Varje rektor ska inom sitt ansvarsområde och i samförstånd särskilt verka för att utbildningsutbudet svarar mot de studerandes och arbetsmarknadens behov samt tillse att verksamheten bedrivs effektivt, författningsenligt och i överensstämmelse med gymnasiets uppdrag. Vid behov kan rektorn anställa tillfällig personal till skolan. Varje rektor

1) har ett pedagogiskt lednings- och utvecklingsansvar,

2) har personal-, ekonomi- och budgetansvar i enlighet med vad som anges i reglementet samt

3) ska besluta i ärenden som enligt grunderna för rektors ansvar åligger dem samt i sådana frågor företräda Ålands gymnasium.

(2 mom. lika som framställningen).

59 §

Gemensamma bestämmelser om förvaltningschefen och rektorerna

(1 mom. lika som framställningen).

Styrelsen får säga upp rektorer och förvaltningschef, förutom på de grunder som allmänt gäller uppsägning av landskapets tjänstemän, när det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen. Uppsägningen får ske så att anställningen upphör med omedelbar verkan. I sådant fall har den som blir uppsagd rätt till en ersättning som motsvarar lön för uppsägningstiden.

60 §

Samordningsgrupp

Rektorn för Ålands lyceum, rektorn för Ålands yrkesgymnasium och förvaltningschefen utgör en samordningsgrupp för Ålands gymnasium. Förvaltningschefen är samordningsgruppens ordförande. Styrelsen kan utse ytterligare medlemmar i samordningsgruppen. Samordningsgruppen ska organisera verksamheten så att gymnasiets totala resurser samordnas och används optimalt.

61 §

Ledningsgrupp

Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium ska var för sig ha en ledningsgrupp. I en ledningsgrupp ska ingå rektorn, företrädare för studerande, lärare och övrig personal samt dem som rektor beslutar ska ingå i gruppen. Varje ledningsgrupp ska organisera verksamheten inom sitt ansvarsområde så att gymnasiets totala resurser samordnas och används optimalt. Rektorerna kan organisera lärarna i ändamålsenliga lärarlag.

62 §

Lärarkollegium

(Uteslutning)En lärare tillhör ett lärarkollegium i den skola där läraren har merparten av sin undervisning. Ett lärarkollegium ska planera och utveckla undervisningen och övrig verksamhet inom sitt ansvarsområde samt behandla andra ärenden inom ansvarsområdet. Ett lärarkollegium är beslutfört då minst hälften av medlemmarna är närvarande.

63 §

Studerandekår och studeranderåd

De studerande vid Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium utgör var sin studerandekår. En studerandekår väljer ett studeranderåd (uteslutning) för ett läsår. Studeranderådet ska främja studierna och studiesituationen inom Ålands gymnasiums skolor (uteslutning) och kan i detta syfte till rektor framföra förslag och avge utlåtanden (uteslutning) samt kan ordna aktiviteter ägnade att stärka de studerandes samhörighet. Studeranderådet

1) väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande,

2) utser en studerande som ska ingå i skolans ledningsgrupp,

3) beslutar om antalet medlemmar i efterföljande studeranderåd samt

4) beslutar om sitt sammanträdes- och beslutsförfarande.

Studerandekårerna får årligen ett anslag för sin verksamhet (uteslutning) som fastställs i Ålands gymnasiums budget.

64 §

Reglemente för Ålands gymnasium

I ett reglemente för Ålands gymnasium ska meddelas de närmare bestämmelser som behövs om skolornas interna organisation, beslutsfattande samt behövliga riktlinjer för ansvarsfördelningen. Utöver vad i denna lag särskilt angivits ska i reglementet med beaktande av gymnasieutbildningens mål finnas närmare bestämmelser om

1) (uteslutning) uppgiftsfördelning och beslutanderätt inom organisationen,

2) sammanträdes- och förvaltningsförfarande,

3) tjänstestruktur med behörighetskrav,

4) delegering av myndighetsutövning,

5) granskning av förvaltning och ekonomi,

6) antagning av studerande till kursverksamhet,

7) allmänna grunder för samarbete mellan hem och skola,

8) målen för studerandevården,

9) hur studeranderåd utses,

10) delegering av beviljande av ledighet av särskild orsak för en studerande,

11) övriga angelägenheter som enligt lag eller särskilda föreskrifter ska ingå i reglementet samt (uteslutning)

12) om tillsättande av samt skiljande från uppdrag som företrädare i styrelsen för studerande och lärare samt för övrig personal.

P e r s o n a l

65 §

Anställningsförhållanden

I Ålands gymnasium kan finnas personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande.

Om inte annat bestäms i denna lag eller landskapsregeringen beslutar annat handhar styrelsen de uppgifter som rör Ålands gymnasiums anställda och som enligt tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland ankommer på landskapsregeringen.

Beslut om förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande inom Ålands gymnasium fattas av styrelsen, medan beslut om förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande till och från en annan landskapsmyndighet eller landskapsinrättning samt om permittering fattas av landskapsregeringen. En förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande till och från en annan landskapsmyndighet eller landskapsinrättning kräver samtycke av Ålands gymnasium.

Beslut om beviljande av tjänstledighet och tiden för tjänstledigheten fattas enligt prövning, om inte annat följer av särskilda bestämmelser eller landskapets tjänstekollektivavtal.

Förvaltningschefen anställer, utom i de fall där rektor ska besluta, tjänsteförrättande tjänstemän och arbetstagare för sammanlagt högst ett års tjänstgöring. Förvaltningschefen beviljar, utom i de fall där rektor ska besluta, tjänstledigheter på grund av lag eller kollektivavtal.

Rektor anställer lärare för sammanlagt högst ett års tjänstgöring, timlärare i huvudsyssla för sammanlagt ett års tjänstgöring samt kan tillsätta timlärare i bisyssla. Rektor beviljar lärare tjänstledighet enligt prövning på grund av lag eller kollektivavtal.

66 §

Tjänster och behörighetskrav

I Ålands gymnasium ska finnas en tjänst som förvaltningschef, en rektor för Ålands lyceum och en rektor för Ålands yrkesgymnasium samt det antal tjänster som dessa ansvarsområden förutsätter. För rektorn ska finnas en ställföreträdare. Vidare ska finnas det antal tjänster som lärare som Ålands gymnasiums studerandeantal och timantal förutsätter samt ett behövligt antal övriga tjänster.

Behörighetskrav för förvaltningschefen, rektorerna, lärare och andra tjänster bestäms i landskapsförordning. Landskapsregeringen kan av särskilda skäl bevilja dispens från fastställda behörighetskrav.

67 §

Tystnadsplikt och hantering av känslig information

Medlemmar i styrelsen eller anställda i Ålands gymnasium får inte informera (uteslutning) utomstående om vad som vid skötseln av uppgifter som rör skolväsendet framkommit i fråga om personliga eller ekonomiska omständigheter som rör en studerande eller dennes familj utan skriftligt samtycke av den berörda personen eller, i förekommande fall, av en omyndig studerandes vårdnadshavare. Sådan känslig information ska förvaras separat från andra uppgifter, samt ska om den är införd i register utplånas därifrån omedelbart då det inte finns grund för att bevara den för handläggning av myndighetens lagstadgade uppgifter.

(2-3 mom. lika som framställningen).

68 §

Övriga bestämmelser

Angående anställningsvillkor för tjänstemän gäller vad som överenskommits i tjänstekollektivavtal. För tjänstemän i Ålands gymnasium gäller, förutom denna lags bestämmelser, vad som särskilt är föreskrivet om landskapets tjänstemän.

6 kap.
Särskilda bestämmelser

69 och 70 §§

(Lika som framställningen).

71 §

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den (uteslutning). Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Landskapsregeringen kan innan denna lag träder ikraft tillsätta en styrelse för Ålands gymnasium (uteslutning). Vid tillsättande av styrelsen ska lagens 54 § i tillämpliga delar iakttas. Ålands gymnasium övertar vid ikraftträdandet av denna lag såsom avtalspart de gällande avtal som har ingåtts av berörda skolor och inrättningar. De studeranderåd som tillsätts vid Ålands lyceum och vid Ålands yrkesgymnasium för läsåret 2011-2012 ska utöver ordförande och vice ordförande ha fem medlemmar.

(2-4 mom. lika som framställningen).

72 och 73 §§

(Lika som framställningen).

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 8 - 10 §§ landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning, varav 9 § sådan den lyder i landskapslagen 2008/20, (uteslutning)

ändras lagens 2 §, 5 § 1, 3 och 4 mom., 7 §, 11 § 1 och 2 mom., 12 § 3 mom., 13 § 4 mom., 14 § 2 och 3 mom., 17 §, 19 § 1 och 2 mom., kapitelrubriken före 19a §, 19c § 3 mom., 19d § 2 och 3 mom., 19f § 2 mom., (uteslutning) 21 § 1 och 2 mom., 22 § 2 mom. (uteslutning), varav 2 §, 5 § 3 och 4 mom., 12 § 3 mom., 13 § 4 mom., 19 § 1 och 2 mom., kapitelrubriken före 19a §, 19c § 3 mom., 19d § 2 och 3 mom., 19f § 2 mom., 21 § 2 mom. och 22 § 2 mom. (uteslutning) sådana de lyder i landskapslagen 2009/16 (uteslutning) samt

fogas till lagen ett nytt 11 § 4 mom., en ny kapitelrubrik före 19aa § och en ny 19aa § som följer:

2 §

Definitioner

I denna lag förstås med

1) läroavtal ett med stöd av denna lag skriftligt ingånget arbetsavtal för viss tid mellan en lärling och en arbetsgivare genom vilket en lärling förbinder sig att personligen utföra arbete för en arbetsgivares räkning under dennes ledning, övervakning och handledning mot ersättning för att erhålla yrkeskunnighet i ett visst yrke eller inom ett delområde av ett yrke,

2) företagarläroavtal ett med stöd av denna lag skriftligt ingånget avtal för viss tid mellan skolan och en företagare att i sitt eget företag få en läroavtalsutbildning,

3) tjänstemannaläroavtal ett med stöd av denna lag skriftligt ingånget tidsbundet avtal mellan tjänsteman och arbetsgivare, (uteslutning)

4) läroavtalsutbildning en läroavtalsbaserad yrkesundervisning i arbetslivet i samband med praktiska arbetsuppgifter kombinerad med teoretisk undervisning, (uteslutning)

5) utbildningsanordnare den som i landskapslagen (0000:00) om gymnasieutbildning benämns huvudman och

6) e x t e r n u t b i l d a r e en utbildningsarrangör som skolan köper utbildningstjänster av.

5 §

Undervisning

Den teoretiska undervisningen handhas av skolan eller av någon annan av skolan godkänd extern utbildare.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I en läroavtalsutbildning för företagare genomförs den praktiska undervisningen med avvikelse från 2 mom. som praktiskt arbete i det egna företaget under ledning av en ansvarig handledare från ett annat företag eller en företagsorganisation. Om särskilda skäl föreligger får någon för uppgiften lämplig företrädare för skolan utses till handledare. Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om handledning vid läroavtalsutbildning för företagare.

Landskapsregeringen fastställer, om inte annat särskilt bestäms, läroplansgrunder för den utbildning som leder till examen och som ordnas enligt denna lag. Utgående från läroplansgrunderna antar skolan läroplaner.

7 §

(Lika som framställningen).

11 §

Godkännande av läroavtal

(1 och 2 mom. lika som framställningen).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I det reglemente som antas med stöd av landskapslagen (0000:00) om gymnasieutbildning meddelas närmare bestämmelser om beslutsfattande gällande läroavtalsutbildningen.

12 och 13 §§

(Lika som framställningen).

14 §

Bedömning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bedömningen av den praktiska undervisningen slutförs av arbetsgivaren enligt de bedömningsgrunder landskapsregeringen fastställt. Vid skolans eller annan extern utbildares bedömning av den teoretiska undervisningen tillämpas de bedömningsgrunder som används inom motsvarande skolbunden undervisning.

(3 mom. lika som framställningen).

17 och 19 §§

(Lika som framställningen).

5a kap.
Tjänstemannaläroavtal

19aa §

Tjänstemannaläroavtal

Läroavtalsutbildning kan grundas på ett skriftligt tidsbundet avtal mellan tjänsteman och arbetsgivare (tjänstemannaläroavtal), om arbetsgivare och skolan har kommit överens om att ordna utbildning på det sätt som avses i 4 och 5 kap. Ett tjänstemannaläroavtal kan också ingås med en person som står i ett med tjänsteförhållande jämförligt offentligrättsligt anställningsförhållande till en arbetsgivare.

Arbetsgivare och tjänsteman kan överenskomma om och med omedelbar verkan häva ett tjänstemannaläroavtal. Skolan kan häva avtalet efter att ha hört tjänstemannen och arbetsgivaren, om utbildningen inte följer lag eller bestämmelser (uteslutning) utfärdade med stöd av lag eller om bestämmelserna i avtalet mellan skolan och arbetsgivaren inte följs.

5b kap.
Företagarläroavtal

19c §

Företagaren

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om läroavtalsförhållandet utvecklar sig på ett sådant sätt att det inte är möjligt att få en tillfredställande undervisning ska företagaren underrätta skolan om detta.

19d §

Bedömning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bedömningen av den praktiska undervisningen utförs av den ansvariga handledaren enligt de bedömningsgrunder landskapsregeringen fastställt. Vid skolans eller extern utbildares bedömning av den teoretiska undervisningen tillämpas de bedömningsgrunder som används inom motsvarande skolbunden undervisning.

(3 mom. lika som framställningen).

19f §

Hävning av företagarläroavtal

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Skolan kan, efter att ha hört företagaren och en extern utbildare, häva läroavtalet om undervisningen inte sköts i enlighet med denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen eller läroavtalets bestämmelser.

21 §

Utbildningsersättning

(1 mom. lika som framställningen).

Utbildningsersättning kan betalas till ett annat företag, en organisation eller en extern utbildare för de kostnader som orsakas av handledning och rådgivning till den företagare som får läroavtalsutbildning. En överenskommelse om storleken på ersättningen ska träffas mellan företrädaren för den ansvariga handledaren för den praktiska utbildningen och skolan innan ett företagarläroavtal ingås.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

22 §

(Lika som framställningen).

__________________

Denna lag träder i kraft den (uteslutning). Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Mariehamn den 20 september 2010

Ordförande

Johan Ehn

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Kulturutskottets betänkande 9/2009-2010

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter