Lag- och kulturutskottets betänkande 1/2018-2019

Lagtingsår: 2017-2018

Ladda ner Word-dokument

LSvapen

5x5px

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 1/2018-2019

 

Datum

 

Lag- och kulturutskottet

2018-11-02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Lag- och kulturutskottets betänkande

Reform av kommunstrukturen på Åland

·       Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Allmän motivering. 1

Detaljmotivering. 7

Ärendets behandling. 9

Utskottets förslag. 9

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår en reform av kommunstrukturen så att Åland senast den 1 januari 2022 består av fyra kommuner. Reformen förverkligas stegvis så att kommunala beslut om samgående ska fattas senast 30 juni 2019 och de nya kommunerna bildas under åren 2020 - 2022.

     Lagförslaget innehåller en landskapslag med bestämmelser om grunderna för den nya kommunindelningen och om hur reformen av kommunstrukturen ska genomföras samt en allmän lag om kommunstruktur som ersätter den nuvarande blankettlagen om kommunindelning.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen efter vissa ändringar. Bland annat föreslås att ett sista datum för när kommunerna ska godkänna samgångsavtalet slopas. Dessutom föreslås att medlingsförfarandet ska slopas eftersom förfarandet inte behövs då det inte längre är reglerat i lagen när kommunerna senast ska godkänna samgångsavtalet.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget ska anta två lagförslag. Det första lagförslaget innebär en lagstadgad kommunindelningsreform som ska vara genomförd senast den 1 januari 2022 medan det andra lagförslaget reglerar framtida kommunindelningsreformer. Utskottet välkomnar båda lagförslag men ägnar sig i det följande huvudsakligen åt den lag som reglerar den lagstadgade kommunindelningen.

 

Behovet av en ny kommunstruktur

 

I lagförslaget redogörs för motiveringarna till förslaget till en ny kommunstruktur. Utskottet delar landskapsregeringens helhetsbedömning att det är nödvändigt, motiverat och välgrundat att genomföra en reform av kommunstrukturen på Åland. Reformen är strategisk och framåtsyftande och har som mål skapa så stora kommunala enheter att de kan hantera utmaningarna i framtiden och klara av att tillhandhålla likvärdig kommunal service av tillräckligt hög kvalitet för invånarna. Genom lagförslaget tryggas likställighetsprincipen och kommuninvånarnas rätt till reell självstyrelse.

     I lagförslaget görs en utförlig nulägesanalys som innefattar bland annat demografi och skattekraft samt nyckeltal för ekonomin och för verksamheten. Vidare beskrivs de vägledande principerna för långsiktigt hållbara kommuner till vilka bland annat hör att landskapsandelarnas andel av intäkterna inte ska överstiga en tredjedel av kommunernas intäkter, att befolkningsunderlaget ska vara stort nog för en effektiv och specialiserad administration, att en kommuns låneskuld inte ska överstiga genomsnittet med mer än 100 procent och att skattesatsen inte ska avvika mer än 1,5 procent av medeltalet på Åland. I lagförslaget beskrivs slutligen förslagets konsekvenser i fråga om ekonomi, organisation, miljö, jämställdhet samt barn.

 

Innehållet i reformen

 

Reformen utgår från att lagtinget genom lag fastställer grunderna och ramarna för reformen. Sedan vidtar det praktiska genomförandet som sker genom kommunala processer i varje kommun. Slutligen fastställer landskapsregeringen utgående från kommunernas samgångsavtal när och hur samgången inom varje samarbetsområde ska ske.

     Reformen innebär att samtliga kommuner utom Mariehamn stad delas in i tre samarbetsområden inom vilka kommunerna ska gå samman senast den 1 januari 2022. De tre samarbetsområden som föreslås är

     1) Norra Åland, som består av de nuvarande kommunerna Geta, Finström, Saltvik, Sund och Vårdö,

     2) Södra Åland, som består av de nuvarande kommunerna Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland samt

     3) Skärgården, som består av de nuvarande kommunerna Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga.

     Målet är att samtliga kommuner inom ett samarbetsområde ska gå samman till en kommun vilket framgår av lagförslagets 7 § enligt vilken kommunerna bestämmer själva genom ett samgångsavtal hur samgången ska ske; genom att alla kommuner inom området upplöses och går samman i en ny kommun eller genom att alla kommuner utom en inom området upplöses och går samman med den kommun som finns kvar.

     I samgångsavtalet, som ska godkännas av kommunernas fullmäktigen, bestäms också bland annat om tidpunkten för samgången; den 1 januari 2020, 2021 eller 2022, namnet på den nya kommunen, principerna för den nya kommunens förvaltning, hur den nya kommunens fullmäktige ska bildas och antalet fullmäktigeledamöter samt principerna för samordning av servicen och ordnandet av närservicen i de kommuner som går samman.

 

Identiteten och de nya kommunernas namn

 

Utskottet konstaterar att en stor del av diskussionerna kring förändringar av kommunstrukturen rör frågan om den kommunala identiteten. Enligt utskottets mening vore det därför till fördel om kommuninvånarna får behålla sin identitet som exempelvis hammarlänningar, sundsbor och föglöbor trots att det på grund av den nya kommunindelningen sker förändringar på det administrativa planet. Detta skulle förutsätta att de nya kommunerna får namn som inte motsvarar namn på befintliga kommuner. Samtidigt vill utskottet, som inte anser det nödvändigt att följa rekommendationerna från Forskningscentralen för de inhemska språken, betona att det är kommunerna själva som fattar beslut om de nya kommunernas namn.

     Om de gamla kommunnamnen får leva kvar kan de användas exempelvis om det inom de nya kommunerna inrättas organ med ett särskilt ansvar för de gamla kommunernas geografiska områden, såsom sockenråd, kommundelsnämnder, direktioner eller kommittéer.

 

Personalens ställning

 

Utskottet noterar att lagförslaget går ut på att vid en kommunsammanslagning övergår arbetstagarna till den nya kommunen som så kallade gamla arbetstagare. Den nya kommunen får inte ensidigt sänka lönerna eller ändra arbetstider eller andra anställningsvillkor som avtalats och den nya kommunen är skyldig att iaktta gällande kollektivavtal till kollektivavtalsperiodens slut. Arbetsgivaren kan ändra anställningsförhållandets villkor ensidigt endast med en uppsägningsgrund och med iakttagande av uppsägningstid.

     Kommundirektörena åtnjuter inte samma anställningstrygghet som övrig personal utan sitter på fullmäktiges förtroende. För kommundirektörernas del finns det därför i lagförslaget en specialbestämmelse enligt vilken de kommundirektörer som inte får en tjänst som kommundirektör i den nya kommunen ska beredas en lämplig tjänst under en period om två år efter att samgångsavtalet fastställts.

     Enligt utskottets mening är det viktigt att personalen i kommunerna kontinuerligt hålls informerad under processens gång.

 

Föreslagna ändringar i lagförslaget

 

Utskottet föreslår vissa ändringar av framför allt landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland. Bland annat föreslås att ett sista datum för när kommunerna ska godkänna samgångsavtalet slopas. Dessutom föreslås att medlingsförfarandet ska slopas eftersom förfarandet inte behövs då det inte längre är reglerat i lagen när kommunerna senast ska godkänna samgångsavtalet. Genom ändringen blir det kommunernas eget ansvar att komma överens om ett samgångsavtal och godkänna det i så god tid att kommunerna kan gå samman senast den 1 januari 2022.

     Utskottet konstaterar att grundlagens bestämmelser om demokrati bättre uppfylls när medlingsförfarandet utgår ur lagen. Genom medlingsförfarandet hade nämligen andra kommuners representanter och därigenom indirekt andra kommuners invånare genom majoritetsbeslut kunnat besluta om delar av samgångsavtalet.

 

Kommuninvånarnas inflytande

 

Enligt grundlagen har den enskilde rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling och i grundlagen finns även bestämmelser om kommuninvånarnas rätt till självstyrelse, vilket inte är detsamma som kommunernas rätt till självstyrelse eller till inflytande.  I arbetet med att reformera kommunstrukturen har landskapsregeringen därför enligt vad utskottet fått erfara, strävat efter en så öppen process som möjlig.

     Inledningsvis konstaterar utskottet att information om vad som varit aktuellt har publicerats på regeringens hemsida. Presentationer och presskonferenser har filmats, sänts och sparats på landskapsregeringens bambuserkanal.

     I oktober 2016 gav landskapsregeringen Åsub i uppdrag att genom en enkät ta reda på hur invånarna ställer sig till en förändrad kommunindelning. Resultatet av Åsubs enkät offentliggjordes genom rapporten Den framtida kommunindelningen på Åland - en enkätstudie (2017:1) som presenterades den 14 februari 2017.

     I maj 2016 inledde det av landskapsregeringen anlitade konsultföretaget PwC arbetet med en utredning som resulterade i tre rangordnade och motiverade förslag på en förändrad kommunstruktur. Kommunutredningen offentliggjordes den 28 februari 2017 och i arbetet ingick bland annat en serie  workshops med förtroendevalda och ledande tjänstemän från samtliga kommuner, två medborgardialoger och en nulägesanalys av samtliga 16 kommuners strukturella förutsättningar, ekonomi och verksamheter.

     Den 11 april 2017 lämnade landskapsregeringen ett meddelande om en reform av kommunstrukturen till lagtinget (M 4/2016–2017) och i april 2017 begärde landskapsregeringen samtliga kommuners yttrande om förslaget till ny kommunstruktur och den planerade processen för förverkligandet. I yttrandebegäran redogjordes för att landskapsregeringen i enlighet med 8 § i kommunindelningslagen önskar höra kommunerna om förslaget till ny kommunstruktur och den planerade processen. I samband med hörandet kom det in synpunkter som beaktades i den fortsatta beredningsprocessen. Under tiden 15 maj till 19 juni 2017 besökte landskapsregeringen alla kommuner för att diskutera sitt förslag på öppna invånarmöten. Landskapsregeringen skickade lagförslaget om en reform av kommunstrukturen på Åland på remiss den 28 februari 2018. Svarstiden gick ut 11 maj 2018 och antalet remissinstanser var 54.

     Landskapsregeringen informerade brevledes i april 2018 kommunerna om anlitandet av Henricson Ab som kommunindelningsutredare. I samma brev rekommenderade landskapsregeringen att kommunerna skulle snarast som möjligt utse högst tre förtroendevalda från respektive kommun för att verka i en referensgrupp för kommunindelningsutredningar.

     Kommunindelningsutredarna har förbundit sig till att genomföra kommunindelningsutredningen som en så öppen och transparent process som möjligt. Detta inkluderar exempelvis att publicera information på landskapsregeringens hemsida och att förklara formalia kring sammanslagningsprocessen till allmänheten. Utredarna ska i samarbete med Ålands landskapsregering arrangera åtminstone två olika öppna informationsmöten för kommunernas invånare då metoden för utredningen presenteras och förklaras. I slutfasen av projektet ska utredningen, förslaget till avtal om ändring i kommunindelningen och utkastet till plan för det fortsatta arbetet presenteras. I utredarnas uppdrag ingår också att vara tillgänglig för media.

     Mot bakgrund av att beslutsfattandet i fråga om samgångsavtalen enligt utskottets förslag helt förs över till kommunernas fullmäktige konstaterar utskottet att även kommunerna har ett ansvar gentemot kommuninvånarna. Enligt 31 § i kommunallagen för landskapet Åland ska kommunernas fullmäktige ge kommunmedlemmarna möjlighet att delta i och påverka kommunernas verksamhet. Deltagandet ska främjas genom information. I 36 § i förvaltningslagen för Åland sägs att om avgörandet i ett ärende kan ha en betydande inverkan på personernas livsmiljö, arbete eller övriga förhållanden, ska myndigheten ge dem möjlighet att uttala sin åsikt om ärendet. Enligt 34 § i kommunallagen kan fullmäktige besluta att en folkomröstning ska hållas i en fråga som hör till kommunen. Utskottet förutsätter att kommunerna i det fortsatta arbetet iakttar bestämmelserna om kommuninvånarnas rätt till inflytande.

 

Kommunindelningsutredningarna

 

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i enlighet med gällande blankettlag vidtagit vissa förberedelser för den nya kommunindelningen. Blankettlagen hänvisar till den i riket upphävda kommunindelningslagen enligt vars 8 § det kan tillsättas kommunindelningsutredare. 

     Landskapsregeringen riktade i februari 2018 en avropsförfråga till Henricson Ab avseende kommunindelningsutredningar och Henricson Ab tog emot uppdraget den 12 april 2018. Utredarens uppgift är att ta fram ett beslutsunderlag för sammanslagningen av kommunerna i enlighet med landskapsregeringens förslag till ändring av kommunindelningen på Åland. Utredaren ska identifiera och analysera skillnader, anpassningsbehov och utvecklingspotential kommunerna emellan samt framställa statistik som inte direkt framgår av budgeten (t.ex. investeringsbehov, harmonisering av lönenivåer och soliditet). Utredningen kräver flera besök till de berörda kommunerna. Utredningen beräknas vara färdig vid årsskiftet 2018-2019.

     Enligt 5 § i förslaget till landskapslag om en reform av kommunstrukturen på Åland ska de kommunindelningsutredningar som landskapsregeringen har beslutat att ska genomföras innan lagen träder i kraft, beaktas i den reform av kommunstrukturen som regleras i lagen.

 

Lagstiftningsbehörigheten och lagförslagets förhållande till grundlagen

 

Lagtingets lagstiftningsbehörighet

Med stöd av 18 § 4 punkten i självstyrelselagen har lagtinget lagstiftningsbehörighet angående kommunindelning. Behörigheten överfördes från riket till Åland då den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft den 1 januari 1993. Lagförslaget bör dock prövas även i förhållande till grundlagens bestämmelser om demokrati samt rättsstatsprincipen och om kommunernas självbestämmanderätt.

 

Kommuninvånarnas rätt till självstyrelse

I grundlagens 2 § om demokrati samt rättsstatsprincipen, sägs att till demokratin hör att den enskilde har rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling och enligt grundlagens 121 § är Finland indelat i kommuner, vilkas förvaltning ska grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare.

     I lagförslaget framhålls att det i grundlagen talas om kommuninvånarnas självstyrelse och inte kommunernas självstyrelse och att denna skillnad omtalas även i Högsta förvaltningsdomstolens beslut med anledning av besvären över ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. HFD hänvisar till den Europeiska stadgan om lokal självstyrelse som lagtinget gav sitt bifall till 21.1.1991. Enligt artikel 5 i stadgan får ändringar i indelningen av lokala myndigheter inte göras utan föregående samråd med de lokala myndigheter som berörs, eventuellt genom folkomröstning där detta är tillåtet i lag. HFD konstaterar att inte heller stadgan utgör ett hinder mot förändringar av kommunindelningen. 

 

Finns det möjlighet till tvångssammanslagningar?

Landskapsregeringen hänvisar i lagförslaget till grundlagsutskottets ställningstaganden i fråga om tvångsammanslagningar både före och efter grundlagens ikraftträdande. Utskottet konstaterar att grundlagen inte ansetts utgöra ett hinder för tvångssammanslagningar mot kommunernas vilja under vissa förutsättningar.

     I riket kan statsrådet besluta om sammanslagning av kommuner enligt kommunindelningslagen (FFS 1698/2009). Beslut om en sammanslagning av kommuner kan fattas trots fullmäktiges motstånd, om kommunindelningsutredarens förslag om en sammanslagning av kommunerna har fått majoritetens stöd i en folkomröstning. Statsrådet kan också besluta om att en del av en kommun ska överföras till en annan kommun trots att fullmäktige motsätter sig detta, om vissa kriterier som anges i lagen är uppfyllda.  Även på Åland skulle ett beslut om sammanslagning av kommuner i princip kunna fattas av landskapsregeringen med stöd av gällande blankettlag.

     Tvångssammanslutningar genom lag är också möjliga. I landskapsregeringens lagförslag framhålls att grundlagsutskottet i sitt betänkande över regeringens proposition med förslag till gällande kommunindelningslag konstaterade att en sammanslagning i vissa fall ska kunna ske genom att det föreskrivs i lag om sammanslagning trots att någon kommuns fullmäktige motsätter sig det och sammanslagningen inte fått majoritetens understöd i en eventuell folkomröstning. Grundlagsutskottet hänvisar också till sina tidigare utlåtanden där det har slagit fast att motsvarande bestämmelser i den tidigare gällande lagen inte utgör något konstitutionellt problem.

 

Kriterier för tvångssammanslagningar

Grunderna för kommunindelning ska enligt grundlagens 122 § utfärdas genom lag och inte på lägre nivå. Detta konstaterades bland annat i grundlagsutskottet betänkande över lagstiftning om en kommun- och servicestrukturreform år 2006, det vill säga efter att den nya grundlagen trätt i kraft. Grundlagsutskottet hade alltså inget att invända mot att grunderna för kommunindelning fortsättningsvis skulle kunna regleras genom vanlig lag.

     Om beslut om tvångssammanslagningar ska fattas av statsrådet mot kommunernas vilja sätter lagen upp relativt stränga kriterier. Beslut om en sammanslagning av kommuner trots fullmäktiges motstånd förutsätter understöd i en folkomröstning som ordnats i en kommun som motsätter sig sammanslagningen. Beslut om att en del av en kommun ska överföras till en annan kommun kan fattas trots att fullmäktige motsätter sig detta om ändringen är ringa för en kommun som motsätter sig ändringen med beaktande av ändringens konsekvenser.

     Grundlagsutskottet har i ett utlåtande (GruU 20/2013 rd) betonat ställningen hos de kommuner som är föremål för sammanslagning men har motsatt sig den. Enbart det faktum att de ekonomiska kriterier som lett till utvärderingsförfarandet uppfylls bör inte leda till en ändring i kommunindelningen i strid med kommunens vilja, utan ändringen bör vara motiverad som helhet. Grundlagsutskottet förutsätter också att ändringen är nödvändig ("...om ändringen är nödvändig för att trygga den service som förutsätts i lagstiftningen för invånarna i en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning..") Nödvändighetskriteriet begränsar också antalet kommuner som kan omfattas av sammanslagningen. Utskottet bedömer att detta nödvändighetskriterium motiveras av att möjligheten att fatta beslut om tvångssammanslagningar delegerats till statsrådet.  

     I propositionen till den lag som fortfarande gäller på Åland konstaterades att riksdagen genom lag kan bestämma om vilken som helst ändring av kommunindelningen utan några villkor. Enligt vad utskottet fått erfara vid behandlingen av ärendet har lagstiftaren i motsats till statsrådet relativt fria händer att genom lag lagstifta om tvångssammanslagningar och enligt utskottets bedömning torde tröskeln för tvångssammanslagningar åtminstone vara lägre då sammanslagningen sker på basen av lag och inte genom beslut av statsrådet eller landskapsregeringen. Mot bakgrund av principen om kommunal självbestämmande rätt, gör utskottet ändå bedömningen att det bör föreligga särskilda skäl för en tvångssammanslagning.

 

Föreligger särskilda skäl för en tvångssammanslagning?

Grundlagsutskotten har i sitt utlåtande (GrUU 20/2013 rd) över förslaget till ändring av kommunstrukturlagen betonat att ett tungt vägande skäl som berättigar ett så pass betydande ingrepp i den kommunala självstyrelsen som en kommunsammanslagning, är att rätten till likabehandling av människor i hela landet och deras faktiska möjligheter att få tjänster som är nödvändiga för deras grundläggande rättigheter tryggas.

     Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i sitt lagförslag för ett omfattande resonemang om bakgrunden till sin helhetsbedömning av situationen på Åland enligt vilken det är nödvändigt, motiverat och välgrundat att genomföra en reform av kommunstrukturen på Åland.

 

Utskottets slutsatser om lagförslagets förhållande till grundlagen

Utskottet konstaterar i likhet med landskapsregeringen att grundlagsutskottets praxis inte är direkt tillämpbar i fråga om föreliggande lagförslag eftersom lagstiftningen på Åland skiljer sig märkbart från lagstiftningen i Finland. Den modell som föreslås i landskapsregeringens lagförslag har heller aldrig prövats gentemot grundlagen.

     En kommun som sådan har inte något grundlagsskyddat existensberättigande utan att det är kommuninvånarnas rätt till självstyre som skyddas i grundlagen. Enligt utskottets bedömning fråntar lagförslaget inte kommuninvånarna deras rätt till självstyre. Invånarna och deras folkvalda representanter har också varit involverade under processens gång på det sätt som det beskrivs ovan.

     Utskottet konstaterar att tvångssammanslagningar är möjliga. För tvångssammanslagningar genom beslut av statsrådet gäller ett nödvändighetskriterium men för tvångssammanslagningar genom lag är tröskeln lägre. Utskottet bedömer dock att det även för sammanslagningar genom lag bör finnas särskilda skäl för vilka det redovisas i lagförslagens motivering.

     Utskottet delar landskapsregeringens bedömning i fråga om nödvändigheten av reformen. Frivilliga sammanslagningar har i praktiken visat sig vara mycket svåra samtidigt som kommunmedlemmarnas rätt till likabehandling och tryggande av de grundläggande rättigheterna inte kan tillgodoses av kommuner i den nuvarande storleksordningen. Utskottet konstaterar här att kraven på likabehandling samt tryggande av medborgerliga rättigheter kontinuerligt ökar.

     Utskottet delar sammanfattningsvis landskapsregeringen bedömning att lagförslagen inte torde innebära en konflikt med grundlagen.

 

Utlåtanden från övriga utskott

 

Utskottet har inbegärt utlåtanden från finans- och näringsutskottet samt social- och miljöutskottet vilka bifogas betänkandet. Utskottet delar bedömningarna från de övriga utskotten.

 

Detaljmotivering

 

1.      Landskapslag om en reform av kommunstrukturen på Åland

 

6 § Kommunsamordnare

Strykningen av 2 mom. följer av att utskottet föreslår att medlingsförfarandet i 9 § ska slopas.

     Utskottet konstaterar att efter det att bestämmelserna om myndighetsutövning utgår ur lagen kommer kommunsamordnaren inte längre att vara en myndighetsutövare utan ha en rådgivande roll

 

7 § Samgångsavtal

I och med att utskottet föreslår att ett sista datum för när kommunerna ska godkänna samgångsavtalet slopas föreslår utskottet även att samtliga uppräknade punkter i samgångsavtalet ska vara obligatoriska. Det är till fördel för samgångsprocessen om kommunerna enats om så många praktiska frågor som möjligt i ett tidigt skede av processen. Det är nu kommunernas eget ansvar att komma överens om ett samgångsavtal och godkänna det i så god tid att kommunerna kan gå samman senast den 1 januari 2022.

 

8 § Kommunernas godkännande av samgångsavtalet och giltighetstid för avtalet

Utskottet föreslår att det inte ska vara reglerat i lagen vid vilken tidpunkt som kommunerna senast ska godkänna samgångsavtalet. På detta sätt betonas den kommunala självbestämmanderätten och kommunernas ansvar för reformprocessen. I och med ändringen konstaterar utskottet att ett behov av en medlingsprocess inte längre finns. Ändringen i 2 mom. följer av att medlingsförfarandet föreslås slopat.

Föreslås också att begränsningen ”om förhållandena ändras så att det skulle vara uppenbart oändamålsenligt att följa någon av avtalsbestämmelserna” utgår så att kommunerna helt förfogar över samgångsavtalet inom lagens gränser. Samgångsavtalet ska alltså kunna ändras genom överensstämmande beslut av kommunernas fullmäktige.

 

9 § Medlingsförfarande

Utskottet föreslår att medlingsförfarandet slopas. Förfarandet behövs inte eftersom det inte längre är reglerat i lagen när kommunerna senast ska godkänna samgångsavtalet. Genom ändringen blir det kommunernas eget ansvar att komma överens om ett samgångsavtal och godkänna det i så god tid att kommunerna kan gå samman senast den 1 januari 2022. Genom ändringen betonas kommunsamordnarens stödjande funktion i förhållande till kommunerna.

 

10 § och följande

Föreslås en teknisk förändring av paragrafnumreringen i de efterföljande paragraferna till följd av att 9 § om medlingsförfarande föreslås utgå.

 

Ny 9 § Fastställande av ändringen av kommunindelningen

Paragrafen ändras som en följd av ändringen av 8 och 9 §§.

 

Ny 10 § Samgångsstyrelse

Föreslås en ändring så att landskapsregeringen istället för att besluta om ändringen av kommunindelningen istället ska fastställa den.

     Ändringen av 2 mom. är av teknisk natur.

 

Ny 17 §

Ändringen är av teknisk natur.

 

Ny 26 §

Ändringen är av teknisk natur.

 

Ny 27 §

Ändringen föreslås i förtydligande syfte.

 

2.      Kommunstrukturlag för Åland

 

18 § Förutsättningar för beslutsfattande när kommuner går samman

Utskottet föreslår att paragrafens 2 mom. utgår eftersom lagen inte definierar begreppet kriskommun.

     Utskottet konstaterar att ett omfattande underlag bör föreligga när kriterierna för kriskommuner på Åland uppställs eftersom det inte är ändamålsenligt att använda samma kriterier som i Finland bland annat i fråga om skuldbördan. Trots att behovet av lagstiftning om kriskommuner torde minska efter den föreslagna kommunreformen, uppmanar utskottet landskapsregeringen att till lagtinget inkomma med ett förslag till lagstiftning om kriskommuner.

 

48 § Rå mellan kommuner

Paragrafen som reglerar en statlig myndighets verksamhet torde vara oproblematisk eftersom lantmäteribyrån har motsvarande uppgifter enligt riksdagslag.

 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 4 juni 2018 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Nina Fellman, lagberedaren Lotta Wickström, biträdande finanschefen Runa Tuvesson, rättssakkunnige Raine Katajamäki, förbundsdirektören för Ålands kommunförbund Magnus Sandberg, stadsdirektören Barbara Heinonen, kommundirektörerna John Eriksson, Gustav Blomberg och Christian Dreyer, kommunindelningsutredarna Marcus Henriksson, Siv Sandberg och Jan-Erik Enestam, lagstiftningsdirektören Auli Vali-Lintu vid finansministeriet (per telefon), direktören för juridiska ärenden vid Finlands kommunförbund Arto Sulonen (per telefon), professor Markku Suksi (per telefon), regionchefen för lantmäteriverket på Åland Nils-Erik Bäckblom samt justitierådet Sten Palmgren.

     Utskottet har inbegärt utlåtanden från finans- och näringsutskottet samt social- och miljöutskottet vilka bifogas betänkandet.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, viceordföranden Roger Eriksson, ledamöterna Johan Ehn, Brage Eklund, Bert Häggblom, Mikael Staffas och Tony Wikström.

     Utskottets beslut har tillkommit efter en omröstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av viceordförande Roger Eriksson samt ledamöterna Johan Ehn, Mikael Staffas och Tony Wikström. Ordförande Harry Jansson och ledamöterna Brage Eklund och Bert Häggblom har fogat en reservation till betänkandet. Viceordförande Roger Eriksson utsågs att presentera betänkandet.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

 

att lagtinget antar lagförslagen i följande lydelse:

 

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om en reform av kommunstrukturen på Åland

 

     (Ingressen lika som i lagförslaget.)

 

1 kap.
Inledande bestämmelser

 

1 – 4 §§

     (Lika som i lagförslaget.)

 

2 kap.
Praktiskt genomförande

 

5 §

     (Lika som i lagförslaget.)

6 §

Kommunsamordnare

     (1 mom. lika som i lagförslaget.)

     (2 mom. utesluts.)

     (3 mom. lika som i lagförslaget.)

 

7 §

Samgångsavtal

     Kommunerna inom varje samarbetsområde ska gemensamt utarbeta ett samgångsavtal där de är överens om

     1) hur samgången ska ske; genom att alla kommuner inom området upplöses och går samman i en ny kommun eller genom att alla kommuner utom en inom området upplöses och går samman med den kommun som finns kvar, (uteslutning)

     2) tidpunkten för samgången; den 1 januari 2020, 2021 eller 2022.

     (Uteslutning.)

     3) namnet på den nya kommunen,

     4) principerna för ordnandet av den nya kommunens förvaltning,

     5) antalet ledamöter och ersättare i samgångsstyrelsen och fördelningen av platser mellan de kommuner som går samman samt mellan de olika grupper som är företrädda i fullmäktige i de kommuner som berörs,

     6) samgångsstyrelsens behörighet,

     7) samgångsstyrelsens samarbete med myndigheterna i de kommuner som går samman innan landskapsregeringens beslut om ändring av kommunindelningen,

     8) hur den nya kommunens fullmäktige ska bildas i enlighet med bestämmelserna i 15 § och antalet fullmäktigeledamöter i enlighet med bestämmelserna i 38 § kommunallagen för landskapet Åland,

     9) principerna för samordning av servicesystemen och ordnandet av närservicen i de kommuner som går samman,

     10) ställningen i den nya kommunen för kommundirektörerna i de kommuner som går samman,

     11) de allmänna principerna för skötseln av ekonomin i den nya kommunen samt

     12) hur invånarnas möjligheter att påverka och delta samt närdemokratin ska förverkligas i den nya kommunen.

     (2 mom. lika som lagförslagets 3 mom. )

 

8 §

Kommunernas godkännande av samgångsavtalet och giltighetstid för avtalet

     Fullmäktige i alla kommuner inom samarbetsområdet ska godkänna samgångsavtalet (uteslutning).

     Avtalet ska följas från det datum då fullmäktige i alla kommuner inom samarbetsområdet har godkänt avtalet (uteslutning).

     ( 3 mom. lika som i lagförslaget)

     Samgångsavtalet kan ändras genom överensstämmande beslut av kommunernas fullmäktige tills ändringen av kommunindelningen träder i kraft (uteslutning).

 

9 §

     ( Paragrafen utesluts varvid lagförslagets 10 – 28 §§ blir 9 – 27 §§)

 

 

9 §

Fastställande av (uteslutning) ändringen av kommunindelningen

     Efter att kommunfullmäktige godkänt samgångsavtalet ska kommunen skicka samgångsavtalet för kännedom till landskapsregeringen. (Uteslutning.)

     Landskapsregeringen ska utan dröjsmål (uteslutning) fastställa (uteslutning) ändringen av kommunindelningen inom respektive kommunområde i enlighet med det samgångsavtal som kommunerna godkänt (uteslutning).

     En ändring av kommunindelningen ska fastställas före utgången av juni månad året före det år då ändringen ska träda i kraft. En ändring av kommunindelningen ska alltid träda i kraft den 1 januari.

     (4 mom. lika som lagförslagets 10 § 4 mom.)

 

10 §

Samgångsstyrelse

     Efter att landskapsregeringen fastställt ändringen av kommunindelningen ska fullmäktige i de kommuner som ska gå samman välja en samgångstyrelse på det sätt som man kommit överens om i samgångsavtalet. Samgångsstyrelsen ansvarar för att samgångsavtalet verkställs och förbereder ordnandet av den nya kommunens verksamhet och förvaltning.

     Landskapsregeringen ska utan dröjsmål, senast den 31 augusti 2019, fastställa tidpunkten samt sättet för ändringen av kommunindelningen inom respektive samarbetsområde i enlighet med det samgångsavtal som kommunerna godkänt enligt 8 eller 9 §§.

     (3  mom. lika som lagförslagets 11 § 3 mom.)

 

11 §

     (Lika som lagförslagets 12 § .)

 

 

3 kap.
Ordnandet av förvaltningen i de nya kommunerna

 

12 – 16 §§

     (Lika som lagförslagets 13 – 17 §§.)

 

17 §

Kommundirektör

     Blir kommundirektören i en kommun som går samman inte kommundirektör i den nya kommunen, ska han eller hon erbjudas en för honom eller henne lämplig tjänst i den nya kommunen under två år efter att samgångsavtalet fastställts. Tjänsten ska vara knuten till bildandet av den nya kommunen. Om kommundirektörens ställning och rättigheter i övrigt gäller vad som bestäms i 16 §.

 

18 §

     (Lika som lagförslagets 19 §.)

 

 

4 kap.
Samgångsunderstöd

 

19 – 24 §

     (Lika som lagförslagets 20 -25 §§.)

 

 

5 kap.
Ändringssökande samt rättelseyrkande

 

25 §

     (Lika som lagförslagets 26 §.)

 

26 §

Särskild besvärsrätt i fråga om beslut av en kommunal myndighet.

     Beslut som har fattats av en kommunal myndighet efter att landskapsregeringen fastställt en ändring av kommunindelningen men innan ändringen av kommunindelningen trätt i kraft får överklagas på det sätt som bestäms i kommunallagen också på den grund att beslutet strider mot bestämmelserna i 18 § i denna lag. Även en samgångsstyrelse som avses i 10 § har besvärsrätt.

 

6 kap.
Ikraftträdelse

 

27 §

Ikraftträdelse

     Denna lag träder i kraft den   2019.     

     Åtgärder för verkställighet av lagen kan vidtas innan lagen träder i kraft.

__________________

 

 

 

2.

K O M M U N S T R U K T U R L A G
för Åland

 

     Ingressen lika som i lagförslaget.

 

1 – 4 kap.

     (Lika som i lagförslaget.)



5 kap.
Beslut om ändring av kommunindelningen

 

18 §

Förutsättningar för beslutsfattande när kommuner går samman

     Landskapsregeringen kan besluta om en samgång av kommuner på gemensam framställning från fullmäktige i de kommuner som går samman. Kommunernas framställning om samgången av kommunerna kan förkastas om ändringen i kommunindelningen uppenbarligen skulle strida mot förutsättningarna för en ändring enligt 4 §.

     (Uteslutning.)

 

19 – 20 §§

     (Lika som i lagförslaget.)

 

6 kap.

Förrättande av val och ordnande av förvaltningen i en ny kommun

 

21 – 22 §§

     (Lika som i lagförslaget.)

 

23 §

Antal fullmäktigeledamöter

     De kommuner som går samman ska i samgångsavtalet komma överens om antalet fullmäktigeledamöter i den nya kommunen på det sätt som anges i 38 § kommunallagen för landskapet Åland. Kommunerna ska meddela landskapsregeringen antalet fullmäktigeledamöter före utgången av året före valåret eller senast i samband med den anmälan som avses i 22 § 1 mom. i denna lag.

 

24 §

Förberedande åtgärder

     Registerförvaltningsmyndigheterna och valmyndigheterna ska vidta behövliga åtgärder så att det val som avses i 21 och 22 §§ kan förrättas, och myndigheterna ska ge varandra handräckning i det syftet.

 

25 §

Inledande av fullmäktiges verksamhet

     Fullmäktige i den nya kommunen ska omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att ordna kommunens verksamhet och förvaltning. Om de kommuner som går samman har kommit överens om att fullmäktige ska bildas i enlighet med 22 § 2 mom. börjar fullmäktiges mandattid när landskapsregeringen har beslutat om ändringen i kommunindelningen.

( 2 mom. lika som i lagförslaget).

 

26 §

Mandattiden för andra förtroendevalda och inledande av tjänsteinnehavarnas tjänsteutövning

     (Lika som i lagförslaget.)

 

27 §

Mandattiden för revisorerna

     Mandattiden för revisorerna i de kommuner som upplöses pågår med avvikelse från vad som bestäms i 26 § efter att kommunindelningen trätt i kraft och revisorerna ska på det sätt som bestäms i 11 kap. i kommunallagen för landskapet Åland bereda granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen för det år som föregick ändringen i kommunindelningen.

     (2 mom. lika som i lagförslaget)

    

28 §

Personalens ställning

     (Lika som i lagförslaget.)

  

29 §

Kommundirektör

     (1 mom. lika som i lagförslaget)

     Om kommundirektörens ställning och rättigheter i övrigt gäller vad som bestäms i 17 §.

 

 

7 kap.

Verkan av ändringar i kommunindelningen i vissa fall


     (Lika som i lagförslaget.)

 

8 kap.

Övergång av egendom och ekonomisk uppgörelse

 

34 - 35 §§

     (Lika som i lagförslaget.)

 

36 §

Medlingsförfarande

     (1-2 mom. lika som i lagförslaget.)

     På medlarna tillämpas bestämmelserna i 17 § om kommunindelningsutredarens straffrättsliga ansvar, skadeståndsansvar, rätt att få uppgifter och behörighet.

     Utöver de förutsättningar som beskrivs i 35 § kan medlarna beakta sådana ekonomiska konsekvenser av ändringen av kommunindelningen som är skäliga med tanke på kommunernas ekonomi och ett rättvist bemötande.

   ( 5-7 mom. lika som i lagförslaget.)

 

 

37 - 38 §§

     (Lika som i lagförslaget.)

 

9 kap.

Stöd vid ändringar av kommunindelningen


     (Lika som i lagförslaget.)

 

10 kap.
Förhållandet mellan kommunindelning och kameral indelning

 

46 §

     (Lika som i lagförslaget.)

 

47 §

Förenhetligande av kommunindelningen och den kamerala indelningen

     ( 1 mom. lika som i lagförslaget.)

     Om en del av en fastighet med anledning av ett beslut som avses i 46 § eller i 1 mom. ska överföras kameralt från en kommun till en annan, ska den genom styckning eller, om det är en tomt eller ett allmänt område, genom tomtmätning eller mätning av allmänt område ombildas till en självständig fastighet. 

48 §

     (Lika som i lagförslaget.)

 

 

11 kap.
Ändringssökande samt rättelseyrkanden

 

49 §

     (Lika som i lagförslaget.)

 

50 §

Landskapsregeringens beslut

     (1 – 3 mom. lika som i lagförslaget.)

     Landskapsregeringens beslut om överföring av en del av en kommun till en annan kommun med stöd av 19 § 2 mom. kan överklagas av en kommun som berörs av ändringen eller en kommunmedlem.

      (5 mom. lika som i lagförslaget.)

 

51 §

Särskild besvärsrätt i fråga om beslut av en kommunal myndighet.

     Beslut som har fattats av en kommunal myndighet efter att landskapsregeringen fattat ett beslut om ändring av kommunindelningen men innan ändringen av kommunindelningen trätt i kraft får överklagas på det sätt som bestäms i kommunallagen också på den grund att beslutet strider mot grunderna för ändring av kommunindelning eller mot bestämmelserna i 30 eller 31 §§ i denna lag.

      (2 mom. lika som i lagförslaget.)

 

 

52 – 53 §§

     (Lika som i lagförslaget.)

 

 

12 kap.

Ikraftträdande

 

54 – 56 §§

     (Lika som i lagförslaget.)

 

__________________

 

 

 

Mariehamn den 2 november 2018

 

 

Ordförande

 

 

Harry Jansson

 

 

Sekreterare

 

 

Susanne Eriksson

 

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Harry Jansson  m.fl.

2018-11-02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot lag- och kulturutskottets betänkande nr 1/2018-2019 gällande lagförslag nr 21/2018-2019 Reform av kommunstrukturen på Åland

 

 

 

Inledning

Undertecknade omfattar inte lagförslaget till den del som förslaget rör Landskapslag om en reform av kommunstrukturen. Vi har därför under utskottsbehandlingen förslagit att lagförslaget till denna del ska förkastas och att till grund för lagtingets behandling ska läggas lagförslagets andra del, dvs. Kommunstrukturlag för Åland.

 

 

Motivering

Trots de omfattande ansträngningar utskottets majoritet gjort i ett försök att åstadkomma ett mer hållbart lagförslag, kan undertecknade inte godkänna att de 15 berörda kommunerna på bristfälliga grunder och utgående från undermåliga motiveringar ska tvingas till ett samgående. Under hörandena i utskottet har vår oro över lagförslagets juridiska styrka i förhållande till den kommunala självstyrelsen bekräftats och vi anser fortfarande att lagförslaget, trots omfattande ändringar, till den tvingande delen inte har förutsättningar att klara den förestående lagkontrollen.

Även undertecknade anser att Ålands lagting med stöd i självstyrelselagens kompetenskatalog har full rätt att reglera både innehållet och gränserna för den kommunala självstyrelsen. Landskapsregeringen har dock, trots åratal av förberedelser, inte förmått att skapa ett lagförslag som innehåller tillräckligt tydliga motiveringar eller en tidtabell som är realistisk i förhållande till den kommunala självstyrelsens status. Såsom finans- och näringsutskottet påpekar i sitt utlåtande i ärendet, saknas till och med underlag för att bedöma dagens administrativa kostnader inom den kommunala sektorn.

På Åland har kommuninvånarnas rätt till reell kommunal självstyrelse samt tryggandet både av likställighetsprincipen och hög servicekvalitet i ålänningarnas vardag redan för flera decennier sedan säkerställts genom omfattande reformer rörande sjukvård och utbildning. Följande steg i denna riktning togs redan 2015 då lagtinget beslöt om bildandet av Kommunernas Socialtjänst (KST) för centralisering av delar av socialvården. Undertecknade kan av demokratiska skäl inte acceptera att landskapsregeringen parallellt med sistnämnda omfattande process påtvingat kommunerna ett ofrivilligt samgångsförfarande.

 

 

Landskapsregeringen har parallellt med lagförslaget påtvingat kommunerna ett utredningsförfarande vars juridiska utgångspunkter står i strid med det nu aktuella lagförslagets tvingande del.

Landskapsregeringens försök att tvinga lagtinget att anta en tvångslag vars upplägg mycket väl kan komma att stå i strid med de resultat som ovan nämnda kommunutredningarna utmynnar i, är ett allvarligt angrepp på den demokratiska beslutsgången.

Avsaknaden av tillräckliga konsekvensbedömningar och för skärgårdens del även avsaknad av förslag till trafiklösningar för den nya kommunens verksamhet, utgör likaså en allvarlig brist i lagförslagets struktur.

En genomgång av motsvarande kommunala processer i Finland, ger tydliga belägg för att varje form av tvång vid sammanslagning av kommuner förutsätter att kommuninvånarna involveras i processen genom en kommunal folkomröstning.

Till sist vill undertecknade understryka att den nu aktuella kommunreformen till alla delar saknar det s.k. nödvändighetskriterium i form av t.ex. utsatt ekonomiskt läge eller brister i lagstadgad service, som är en allmän förutsättning för att kommunernas ställning ska rubbas genom tvångslag. Därmed räcker inte heller de s.k. särskilda skäl som åberopas i lagförslaget till för tvångssammanslagningar genom lag.

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att lagförslagets första del ska förkastas och att lagförslagets andra del benämnd Kommunstrukturlag för Åland antas i den form som av framgår av betänkandet.

 

 

 

Mariehamn den 2 november 2018

 

 

Harry Jansson

 

 

Brage Eklund

 

 

Bert Häggblom

 

 

 

 

 

 

 


Ålands lagting

UTLÅTANDE 2017-2018

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2018-09-14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets utlåtande

Reform av kommunstrukturen på Åland

·       Landskapsregeringens lagförslag nr 21/2017-2018

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Allmänt 1

Barnomsorg. 2

Äldreomsorg. 2

Demensvård. 3

Personal- och kompetensförsörjning samt specialisering. 3

Behov av samarbete. 3

Jämställdhet 4

Miljön. 4

Skärgårdens utmaningar 4

Sammanfattning. 4

Ärendets behandling. 5

Utskottets förslag. 5

 

 

Lag- och kulturutskottet har den 21 augusti 2018 med stöd av 56 § i arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över lagförslaget till den del det hänför sig till utskottets ansvarsområden.  

 

Utskottets synpunkter

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår en reform av kommunstrukturen så att Åland senast den 1 januari 2022 består av fyra kommuner. Målsättningen är att skapa livskraftiga och funktionsdugliga kommuner, att stärka kommunernas förutsättningar att ordna service av hög kvalitet på lika villkor, att förenhetliga samhällsstrukturen och att stärka den kommunala självstyrelsen.    

 

 

Allmänt

 

Utskottet har i utlåtandet valt att främst fokusera på kommunstrukturreformens inverkan på den sociala sektorn. Avsikten är att kommunerna framdeles ska tillhandahålla barn- och äldreomsorg, medan övrig socialvård ska tillhandahållas av en kommunalt samordnad socialtjänst, Kommunernas socialtjänst. 

     Utskottet konstaterar inledningsvis att kommunerna står inför stora utmaningar inom den sociala sektorn. Utmaningarna som kommunerna står inför handlar om den demografiska utvecklingen, tillhandahållandet av likvärdig service för medborgarna oberoende av bosättningsort, anpassning av socialservicen till kommande socialvårdslagstiftning där tyngdpunkten i socialvården flyttas mot tidiga, förebyggande insatser och specialisering, utveckling av digitala tjänster samt kraven på en effektiv användning av resurserna.  

 

 

Barnomsorg

 

Utskottet har erfarit att det idag finns skillnader mellan kommunernas  barnomsorg. Förverkligandet av förundervisningen kan se lite annorlunda ut mellan kommunerna och en del kommuner har anställda barnomsorgsledare medan andra inte har det. Fortbildningen och kompetensutvecklingen för personalen inom barnsomsorgen skiljer sig åt mellan kommunerna. Det finns löneskillnader mellan kommunerna och rekrytering av utbildad personal är en utmaning. Utskottet har erfarit att pedagogiska ledare med uppgift att ansvara för den pedagogiska ledningen av kommunens barnomsorg efterlyses.

     Utskottet bedömer att större kommunala enheter skapar bättre förutsättningar för att kunna utjämna skillnaderna mellan kommunerna och för att kunna förverkliga behovet av pedagogiska ledare för kommunernas barnomsorg.   

 

Äldreomsorg

 

Den demografiska utvecklingen sätter press på kommunernas äldreomsorg, såväl beträffande ekonomiska som personella resurser. Statistik från ÅSUB visar att försörjningskvoten bland de åländska kommunerna har ökat stadigt de senaste åren och uppgår i genomsnitt till 77 procent år 2018 (år 2008 52,1 procent). ÅSUB:s prognoser visar att den demografiska försörjningskvoten kommer att fortsätta öka stadigt. Kvoten varierar mellan 72 och 131 procent år 2018 och beräknas varierar mellan 83 och 187 procent år 2040. År 2030 beräknas 17 procent av befolkningen att höra till åldersgruppen 65 - 79 år och 8,5 procent beräknas vara 80 år eller äldre. I takt med att andelen äldre av Ålands befolkning blir allt större ökar också kraven på kommunerna att beakta de demografiska förändringarna i all verksamhet och att skapa en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar plattform för de tjänster äldre har behov av. Landskapsregeringen har i ”Kvalitetsrekommendationen angående tjänster för äldre” redan år 2010 fastställt att målet för kommunernas servicestruktur är att minst 90 procent av personer som är 75 år och äldre ska ges möjlighet att kunna bo kvar hemma med hjälp av förebyggande, aktiverande och rehabiliterande insatser. Målsättningen är att 5-6 procent ska ha tillgång till effektiverat serviceboende och 3 procent till institutionsvård. Landskapsregeringens målsättning innebär att kommunernas servicestruktur i hög grad behöver inriktas på hemservice och stödtjänster som äldre behöver. Landskapsregeringen har dock nyligen, utgående från tillgänglig statistik, konstaterat att kommunernas utveckling av äldreomsorgen inte motsvarar de av landskapsregeringen fastställda servicemålen och de mål som uppställs i kommande lagstiftning. Landskapsregeringen begärde därför i mars 2018 kommunerna att svara på hur de avser att utveckla sin äldreomsorg så att den motsvarar de fastställda servicemålen och de mål som uppställs i kommande lagstiftning. Utskottet har erfarit att svaren visar att den service som tillhandahålls för äldre varierar från kommun till kommun. Omfattningen av socialservice och stödtjänster för hemmaboende som är 75 år och äldre varierar stort både beträffande antalet tjänster och på vilket sätt en tjänst tillhandahålls. För att uppnå servicemålen om tidiga, förebyggande åtgärder och därmed senarelägga behov av tyngre omsorg inom ramen för boendeservice och institutionsvård visar svaren att vissa kommuner har ett relativt stort antal olika serviceformer medan andra har endast ett fåtal tjänster. Det är till exempel endast äldre i fem kommuner som har tillgång till hemservice dygnet runt. Av den statistik som skickades ut som bilaga till förfrågan om utvecklingen av kommunernas äldreomsorg framgick kommunernas servicestruktur idag och hur servicen förhåller sig till den förväntade demografiska utvecklingen och servicemålen. Endast två kommuner har i sina svar angett att man i sin planering av äldreomsorgen har mål som förändrar servicestrukturen.  

     Utskottet bedömer att färre kommuner skapar bättre förutsättningar att uppnå de uppsatta servicemålen och utjämna skillnaderna mellan dagens kommuner beträffande service till hemmaboende, serviceboende och institutionsvård samt möjliggör en effektivare och mer ändamålsenlig resursanvändning. Utskottet understryker dock att färre kommuner inte är tillräckligt för att möta de demografiska utmaningarna inom äldreomsorgen, även verksamhetens inriktning och arbetssätt behöver ändras i riktning mot tidiga, förebyggande insatser.

 

Demensvård

 

Vården och omsorgen om personer med demens kräver ett nära samarbete och god samverkan mellan framför allt socialvården och hälso- och sjukvården, dvs. mellan kommunerna och Ålands hälso- och sjukvård. Utskottet har erfarit att samarbetet inte fungerar optimalt bland annat på grund av att det finns brister i samarbetsformerna mellan de ansvariga aktörerna. Utskottet har även erfarit att det upplevs som problematiskt med många   kommuner då utbudet av socialservicetjänster och specialistkunskaperna på området varierar mellan kommunerna. Personer som drabbas av demens och deras anhöriga upplever att de får olika grad av service beroende på i vilken kommun de bor. Anhöriga upplever att stödtjänsterna och omsorgen snarare utgår från vad kommunen har att erbjuda än från vad de drabbade behöver.

     Utskottet konstaterar att demensvården inte tycks fungera på ett helt tillfredsställande sätt idag. Enligt utskottet skulle ett färre antal kommuner  medge en högre grad av specialisering än idag samtidigt som förutsättningarna för att kunna tillhandahålla en kostnadseffektiv service av god kvalité på lika villkor skulle förbättras, vilket skulle gynna såväl personer som lider av demens som övriga i behov av kommunernas socialservicetjänster. Även samarbetet mellan kommunerna och Ålands hälso- och sjukvård skulle enligt utskottet gynnas av att antalet kommuner minskar.  

     Stödformerna och avlastningen för närståendevårdare till personer med demens och övriga klienter behöver enligt utskottet förenhetligas och stärkas, vilket även det underlättas av om antalet kommuner är färre än idag.  

 

Personal- och kompetensförsörjning samt specialisering 

 

En minskning av antalet kommuner och bildandet av en kommunalt samordnad socialtjänst innebär att personalen och kompetensen inom den sociala sektorn sammanförs i större kommunala enheter, vilket enligt utskottet torde medföra att möjligheterna att erbjuda en likvärdig behandling av alla medborgare oberoende av bosättningsort förbättras samtidigt som förutsättningar skapas för att tillgodose socialvårdslagstiftningens ökande krav på specialistkunskap. Större kommunala enheter torde även möjliggöra en utveckling av verksamheten samt underlätta rekryteringen av kompetent personal och ge bättre förutsättningar att skapa en attraktiv arbetsplats där kompetenserna används på bästa sätt och smalare ansvarsområden gör att personalen kan arbeta mer fokuserat och stärka sin kompetensutveckling.

 

Behov av samarbete

 

För att få till stånd välfungerande servicehelheter som motsvarar klienternas behov krävs att kommunerna och Kommunernas socialtjänst har ett strukturerat och väl utvecklat samarbete såväl sinsemellan som med  Ålands hälso- och sjukvård, utbildningssektorn, arbetsmarknadsmyndigheten och övriga aktörer inom den sociala sektorn. Utskottet har erfarit att samarbetet mellan de olika aktörerna underlättas om antalet kommuner är färre än idag.

 

Jämställdhet

 

Kommuner, som regelbundet har minst 30 anställda, har enligt landskapslag (1989:27) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om kvinnor och män en skyldighet att minst vartannat år utarbeta en jämställdhetsplan. Jämställdhetsplanen ska innehålla en redogörelse för jämställdhetsläget på arbetsplatsen inklusive en fördelning av kvinnor och män i olika uppgifter och för hela personalens del en lönekartläggning samt lönerna och löneskillnaderna i fråga om kvinnors och mäns uppgifter. Vidare ska jämställdhetsplanen innehålla åtgärder som behövs för att främja jämställdheten och uppnå lönejämställdhet samt en utvärdering av hur åtgärderna i en tidigare jämställdhetsplan har genomförts och resultaten av åtgärderna.

     Utskottet bedömer att större kommunala enheter skapar bättre förutsättningar för kommunerna att aktivt arbeta med jämställdhetsfrågorna och leva upp till de krav som ställs i lagstiftningen.  

 

Miljön

 

Utskottet har i utlåtandet valt att fokusera på utmaningarna inom den sociala sektorn. Utskottet delar dock landskapsregeringens bedömning att en förändring av kommunstrukturen också är en nödvändighet för att kunna uppnå de högt ställda målen på sådana områden som kräver ett övergripande samarbete, som mark- och vattenplanering, avfallsreduktion, energiförsörjning och vatten- och avloppsförsörjning. Större kommunala enheter och ett bättre helhetsperspektiv ökar möjligheterna för centraliserad produktion och distribution samt för ökad kompetens och specialisering vad gäller energiförsörjning, vatten och avlopp vilket är positivt för miljön.

 

Skärgårdens utmaningar

 

Utskottet konstaterar att den skärgårdskommun som föreslås bildas inte bara är den befolkningsmässigt klart minsta kommunen utan även den kommun som är geografiskt mest spridd. Utskottet anser att det är viktigt att kommunikationerna mellan de olika delarna av kommunen fungerar och förutsätter att landskapsregeringen tillsammans med kommunerna medverkar till välfungerande trafiklösningar för den nya skärgårdskommunen. Utskottet anser i likhet med landskapsregeringen att skärgårdskommunernas särförhållanden innebär att man måste fästa en speciell uppmärksamhet vid den nya skärgårdskommunens bas- och specialservice, stödjande av näringsliv, trafik- och transportservice, samhällsplanering, skärgårdskommunernas ekonomiska ställning och miljöskydd.

 

Sammanfattning

 

Utskottets samlade bedömning är att den föreslagna kommunstrukturreformen och en kommunalt samordnad socialtjänst kommer att på ett bättre sätt än idag möta de utmaningar som följer av att socialvårdslagstiftningens tyngdpunkt flyttas mot tidiga, förebyggande insatser, främja en likvärdig behandling av medborgare oberoende av bosättningsort, skapa förutsättningar för en effektivare användning av resurserna, möjliggöra utvecklingsarbetet samt stärka kompetensen och en ökad specialisering inom personalen. Utskottet bedömer även att färre kommuner tillsammans med en kommunalt samordnad socialtjänst på ett bättre sätt än idag främjar integriteten och stärker anonymiteten för klienterna. Utskottet understryker dock att färre kommuner och en för kommunerna gemensam socialtjänst inte är tillräckligt för att möta utmaningarna inom den sociala sektorn, även verksamhetens innehåll och arbetssätt behöver ändras för att möta framtidens behov.    

 

Ärendets behandling

 

Lag- och kulturutskottet har den 21 augusti 2018 inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande över lagförslaget.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Nina Fellman, ministern Wille Valve, förhandlingschefen för Akava-Åland r.f. Maria Hagman, ordföranden för Ålands Barnträdgårdslärare r.f. Annett Jansson, rättssakkunnige Raine Katajamäki, chefläkaren vid Ålands hälso- och sjukvård Olli-Pekka Lehtonen, verksamhetsledaren för Demensföreningen på Åland r.f. Cita Nylund, styrelsemedlemmen i Ålands Barnträdgårdslärare r.f. Cia Rögård, verksamhetsledaren för Tehy Åland Erkki Santamala, organisationssekreteraren för FOA-Å r.f. Anne-Helena Sjöblom och byråchefen Maj-Len Österlund.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Carina Aaltonen, viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Fredrik Fredlund, Igge Holmberg, Annette Holmberg-Jansson, Torsten Sundblom och Pernilla Söderlund.

     Beslutet tillkom efter en omröstning som utföll 5-2. Viceordföranden Mikael Lindholm och ledamoten Fredrik Fredlund fogar en reservation till betänkandet.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lag- och kulturutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

 

 

Mariehamn den 13 september 2018

 

 

Ordförande

 

Carina Aaltonen

 

 

Sekreterare

 

 

Carina Strand

 

 

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Mikael Lindholm m.fl.

2018-09-14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

Reservation mot social- och miljöutskottets utlåtande 2017-2018 gällande landskapsregeringens lagförslag nr 21/2017-2018

 

Motivering

Målet med förändringen av kommunstrukturen var att skapa livskraftiga och funktionsdugliga kommuner, att stärka kommunernas förutsättningar att ordna service av hög kvalitet lika villkor, att förenhetliga samhälls- strukturen och att stärka den kommunala självstyrelsen.

 

Tyvärr innehåller den allmänna motiveringen väldigt och dessutom di- rekt vilseledande analyser av de sociala effekterna av lagförslaget.

 

I motiveringen till lagförslaget hävdas att försörjningskvoten 2018 är 77% och kommer att stiga till 90% år 2040 enligt statistik från ÅSUB. ÅSUBs egna uppgifter är att kvoten är 62% (2018) och kommer att stiga till 73% (2040). Den kommer alltså att bli lägre än man i motiveringen uppger att den är i nuläget. Detta borde rimligen påverka slutsatserna.

 

Landskapsregeringen har nyligen, utgående från tillgänglig statistik, kon- staterat att kommunernas utveckling av äldreomsorgen inte motsvarar de av landskapsregeringen fastställda servicemålen och de mål som uppställs i kommande lagstiftning. Vi konstaterar att kommunerna i dagsläget har fler platser ESB och institution än servicemålen vilket betyder att kommu- nerna framför allt behöver satsa personal inom hemservicen, vilket inte är lika kapitalkrävande som direkta investeringar. Vi ifrågasätter  även starkt det faktum att LR åberopar en lagreform som hittills endast behand- lats inom den interna regeringskretsen.

 

Vi delar inte utskottsmajoritetens åsikt att 4kommuner ger den enskilde bättre möjligheter till service utan anser att detta även fortsättningsvis främst kommer att bero bosättningsort. Större kommuner kommer dessutom sikt att till följd av centraliseringar leda till försämrad närservice.

 

Vi anser att bildandet av ett enda Kommunernas Socialtjänst Åland kommer att innebära att den överväldigande delen av de problem som lyfts i höranden och remissutlåtanden angående behovet av specialisering, kom- petensförsörjning, jämställdhet och integritetsskydd inom den sociala sek- torn löses utan att kommunerna slås ihop med tvång.

 

I lagförslaget saknas därtill alla de vittgående effekter av kostnadsökningar som inte minst den sociala sektorn för med sig löner och förmåner ska likställas inom de nya kommunerna.

 

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att lagförslaget förkastas

 

 

Mariehamn den 14 september 2018

 

 

Mikael Lindholm

 

 

Fredrik Fredlund


  LSvapen

5x5px

 

Ålands lagting

UTLÅTANDE 2017-2018

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2018-09-13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till lag- och kulturutskottet

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets utlåtande

Reform av kommunstrukturen på Åland

·       Landskapsregeringens lagförslag nr 21/2017-2018

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 3

 

 

Lag- och kulturutskottet har den 21 augusti 2018 med stöd av 56 §§ arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om finans- och näringsutskottets utlåtande över lagförslaget.

 

Utskottets synpunkter

 

Utskottet har i sitt utlåtande valt att fördjupa sig i de aspekter som berör ekonomi och näringsliv. Utskottet konstaterar att det i sina höranden och i de remissutlåtanden som utskottet tagit del av fått en nästan enig bild av att det behövs en reform av den kommunala strukturen för att öka den ekonomiska effektiviteten i den kommunala sektorn, minska överlappande arbetsuppgifter, öka kompetensen och ge en likvärdig service.

     Utskottet konstaterar att landskapsandelssystemet måste justeras efter att kommunantalet och de använda relationstalen ändrar. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen avser att korrigera och anpassa fördelningen av landskapsandelarna till de nya kommunerna, dock så att totalnivån bibehålls vid reformens genomförande.

     Beträffande skärgårdens förutsättningar har utskottet tagit del av den oro som finns bland skärgårdskommunerna och konstaterar att skärgården har andra grundförutsättningar som behöver beaktas inom nuvarande kommunstruktur såväl som i en ny kommunstruktur.

     Näringslivet efterlyser en mer övergripande planering av infrastrukturen i landskapet och poängterar att långsiktigt stabila spelregler är viktiga. Dessutom poängteras vikten av att arbetskrafts- och kompetensförsörjningen fungerar på ett bra sätt nu och i framtiden. Mångsyssleri är vanligt förekommande på Åland. Arbetskraftsreserven är liten och resurserna samt kompetensen nyttjas inte alltid på bästa sätt i mindre enheter. Utskottet har tagit del av statistik som visar på att Åland inom en snar framtid står inför stora utmaningar när det gäller den demografiska försörjningskvoten, i dagsläget räcker inte ens den relativt stora inflyttningen till för att täcka upp de pensionsavgångar som finns eftersom de nya årskullarna är betydligt mindre än de som går i pension. Utskottet konstaterar att den ekonomiska försörjningskvoten är god för närvarande, men att det finns framtida risker gällande arbetskraftsförsörjningen på grund av den demografiska utvecklingen. Utskottet har erfarit att större kommuner i allmänhet är mer robusta och har bättre förutsättningar för arbetskrafts- och kompetensförsörjning. Utskottet anser att det är bättre att genomföra en kontrollerad reform i förebyggande syfte än att vidta åtgärder när krisen redan är ett faktum.

     Utskottet förenar sig med den bedömning som gjordes i samband med kommunutredningen för en eventuell sammanslagning av Finström, Geta och Sunds kommuner, nämligen att på kort sikt förorsakar kommunsammanslagningen fusionskostnader. De mest betydande kostnaderna är harmonisering av personalens löner och eventuella omdisponeringar och anpassningar av verksamhetsutrymmena. Det finns inbesparingspotential inom den allmänna förvaltningen, men den kan, liksom effektiveringen av serviceproduktionen, förverkligas först på längre sikt. Sammanslagningen resulterar i en starkare organisation med större kollegier som ger bättre möjligheter till arbetsfördelning och specialisering. I den nämnda kommunutredningen konstaterades att i synnerhet inom den allmänna förvaltningen och den tekniska sektorn gör en större organisation det möjligt att stärka verksamhetsområden som i de nuvarande kommunerna inte haft tillräckliga resurser.

     Hur ekonomiskt effektiv en ny kommunstruktur blir och hur bra villkor som skapas för näringslivet avgörs till största del av vilka beslut som fattas i de nya kommunerna. Utskottet är av den uppfattningen att färre och större enheter än vad vi har idag i den kommunala sektorn ger betydligt större möjligheter till framgång än om ingenting görs.

     Utskottet erfar att administrationen inom hela den kommunala sektorn är betydligt större än de cirka fem procent av kostnaderna som uppges under allmän administration i kommunernas och kommunalförbundens bokslut. Inom andra sektorer finns en hel del administration under respektive förvaltning. Dessutom utför många som levererar kommunal service också administrativa uppgifter. I lagförslaget framgår det att erfarenheterna från Danmark har visat att sammanslagningar till större kommuner resulterade i en inbesparing på ungefär tio procent av de administrativa kostnaderna. Med anledning av ovanstående anser utskottet att det är viktigt att en utredning genomförs som belyser samtliga administrativa kostnader som finns inom hela den kommunala sektorn på Åland.

     Utskottet vill avslutningsvis konstatera att det behövs en reform av kommunstrukturen i landskapet och att lagförslaget är nödvändigt.

 

Ärendets behandling

 

Lagtingets lag- och kulturutskott har den 21 augusti 2018 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget om en reform av kommunstrukturen på Åland.

     Utskottet har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, vicelantrådet Camilla Gunell, ministern Mats Perämaa, kommundirektören Christian Dreyer från Kumlinge kommun, direktören Magnus Sandberg vid Ålands kommunförbund, stadsdirektören Barbara Heinonen från Mariehamns stad, direktören Anders Ekström vid Ålands näringsliv och direktören Katarina Fellman vid Ålands statistik- och utredningsbyrå, samt ordföranden Mats Adamczak och ombudsmannen Jonny Mattsson från Företagarna på Åland r.f.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Ingrid Johansson, vtm Veronica Thörnroos och ledamoten Stephan Toivonen.

     Beslutet tillkom efter omröstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg och Ingrid Johansson.

 

 

 

Reservation

 

Vicetalman Veronica Thörnroos samt ledamöterna Lars Häggblom och Stephan Toivonen har fogat en gemensam reservation till utlåtandet. Vidare har ledamöterna Stephan Toivonen och Lars Häggblom fogat en gemensam reservation till utlåtandet.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lag- och kulturutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 13 september 2018

 

 

Ordförande

Petri Carlsson

 

 

Sekreterare

 

Sten Eriksson

 

 

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Vtm m.fl.

Datum

 

Veronica Thörnroos

2018-09-13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot finans- och näringsutskottets utlåtande 2017-2018 gällande reform av kommunstrukturen på Åland LF 21/2017-2018

 

 

 

Utskottet har inom sitt verksamhetsområde valt att fördjupa sig inom områdena ekonomi och näringsliv.

Inledningsvis kan vi konstatera att en majoritet av utskottets medlemmar, enligt vårt förmenande, i stor utsträckning övertolkar hörande i utskottet i syfte att söka stöd för en i övrigt svag lagstiftning. Den absolut största svagheten är att lagförslaget helt saknar ett ekonomiskt faktaunderlag och dito ekonomiska analyser. Det framkommer varken i lagförslaget eller i samband med hörande hur en tvångsreform av 15 kommuner (Mariehamn är ju som bekant exkluderat) exempelvis ska ge lägre skatter eller uppnå den inbesparingspotential som utlovas i lagförslaget.

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att lagförslaget förkastas

 

 

Mariehamn den 13 september 2018

 

 

 

 

 

 

Veronica Thörnroos                                                        Lars Häggblom

 

 

 

Stephan Toivonen

 

 

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Stephan Toivonen m.fl.

2018-09-13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

Reservation mot finans- och näringsutskottets utlåtande till lag- och kulturutskottet gällande LF 21/2017-2018 om Reform av kommunstrukturen på Åland

 

Motivering:

 

Ett mål med förändringen av kommunstrukturen är att skapa förutsättningar för ekonomisk hållbarhet på lång sikt.

 

Tyvärr innehåller den allmänna motiveringen väldigt få och dessutom vilseledande uppgifter av de ekonomiska effekterna av lagförslaget. Uppgifterna om den demografiska försörjningskvoten innehåller felaktigheter och stora överdrifter.

 

I motiveringen till lagförslaget hävdas att försörjningskvoten 2018 är 77 och kommer att stiga till 90 år 2040 enligt statistik från ÅSUB. ÅSUBs egna uppgifter är att kvoten är 62 (2018) och kommer att stiga till 73 (2040). Den kommer alltså att bli lägre än man i motiveringen uppger att den är i nuläget. Detta borde rimligen påverka slutsatserna.

 

Enligt motiveringarna kommer Åland att ha den äldsta åldersstrukturen i Norden enligt den demografiska försörjningskvoten. Lagförslaget om   sammanslagningen av kommunerna kommer knappast att utjämna de demografiska skillnaderna, utan snarare att förstärka dem.

 

Enligt ÅSUB har Åland en väldigt låg ekonomisk försörjningskvot tack vare högre pensionsålder och betydligt lägre arbetslöshet. Den kan vara lägst i Norden. Detta torde vara en mer relevant analys, men den saknas helt i motiveringarna.

 

En av de mest centrala analyserna i tidigare förslag har gällt skattekraften och dess utjämning tack vare kommunsammanslagningarna. Denna analys saknas i det slutgiltiga förslaget. Förslaget till kommunsammanslagning torde inte utjämna skillnaderna i skattekraft, snarare tvärtom.

 

I avsnittet ”nyckeltal” för verksamheten uppges kostnaderna för barnomsorgen, grundskolan, hemservicen och åldringsvård per år och per dygn.

 

Däremot saknas en analys av vad dessa kostnader är per individ enligt en livstidsanalys.

 

En grov uppskattning visar att kostnaden per individ för barnomsorgen och grundskolan kan vara i storleksordningen 150.000 euro. Kostnaden för äldreomsorgen kan röra sig om 40.000 euro per individ. En minskning av antalet yngre personer och en ökning av antalet äldre personer behöver därför inte per automatik höja kostnaderna.

 

 

I motiveringarna till lagförslaget saknas en analys över hur kostnadsutvecklingen ser ut för de olika sektorerna; barnomsorg, grundskola och åldringsvård. Men framför allt saknas en prognos av utvecklingen. Problemen ligger kanske inte i den ändrade demografiska försörjningskvoten utan i kostnadsutvecklingen för barnomsorgen och grundskolan.

 

Under åren 2011-2016 har nämligen kostnaderna för barnomsorgen och grundskolan ökat kraftigt medan kostnaderna för institutionsvård och hemservice har varit stabil per vårddygn respektive per hushåll. Ur kommunens synvinkel bör man dessutom beakta de avgifter, som klienterna erlägger. Medan grundskolan är avgiftsfri, så är ju såväl hemservicen och kostnaderna för institutionsvård avgiftsbelagd.

 

Tabell 17

Nettodriftskostnader för vissa verksamheter i relation till verksamhetstal, euro

Uppgifter för hela Åland

Uppgiftsområde

 

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Barnomsorg, kostnad per vårddag (exkl. hemvårdsstöd)

64

72

71

77

84

92

Barnomsorg, kostnader totalt per 0-6 åring (inkl. hemvårdsstöd)

8 694

9 153

9 487

9 706

10 978

11 618

Institutionsvård för äldre, kostnad per vårddygn

182

194

259

210

215

193

Hemservice, kostnad per hushåll som fått hemservice

10 187

12 594

11 425

11 892

12 104

10 115

Utkomststöd, utgifter per fall/familj

2 147

2 444

2 521

2 701

2 862

2 838

Grundskola, kostnad per elev

11 551

12 088

12 393

12 456

13 359

13 503

Biblioteket, kostnad per lån

5

5

4

5

5

6

Byggnadstillsyn, kostnad per behandlad tillståndsansökan

479

649

805

636

695

687

Not: Institutionsvård för äldre inkluderar Gullåsen/geriatriska kliniken t o m år 2013.

 

 

 

 

ÅSUB

 

 

Vi vet att befolkningen blir äldre, och att bruttokostnaderna ökar över tiden. Detta används som argument för en kommunreform, men i lagförslaget finns ingen analys över i vilken takt kostnaderna netto för äldreomsorgen utvecklas. Då äldreomsorgen är avgiftsbelagd och avgifterna har ökat det senaste decenniet, bör detta beaktas för att kunna analysera kostnader netto för kommunerna och för att kunna gör en prognos över utvecklingen av kostnader netto för kommunerna. Att enbart hänvisa till en förändring av den demografiska försörjningskvoten kan bli vilseledande.

 

 

 

 

 

 

 

Kommunernas tot. Verksamhetskostnader efter utgiftsklass 2006 & 2016

1000 euro

 

                      Institutionsvård                                         Hemservice

                      För äldre

 

2006              11 775                                                      7 379

2016              10 588                                                      7 836

 

 

Kommunernas och kommunalförbundens avgiftsintäkter enligt uppgiftsklass 2006 & 2016, 1000 euro

 

                      Institutionsvård                                         Hemservice

                      För äldre

 

2006              1 183                                                        775

2016              1 109                                                        814

 

 

Det hävdas att det finns stordriftsfördelar med större kommuner. Men de regressionsanalyser, som uppgjordes i samband med det nya landskapsandelssystemet, visar att sambandet mellan kostnader per individ och storlek på kommunen i de flesta fall var väldigt låg. Endast kostnaden för grundskolan har ett ganska högt samband. Där kan man dock fråga sig om sambandet är beroende av invånarantal eller befolkningstätheten i kommunen. 

 

Utskottet bedömer att en kommunsammanslagning på kort sikt förorsakar fusionskostnader som harmonisering av personalens löner och omdisponeringar. Vi har även kunnat höra att en sammanslagning av kommunerna kräver en harmonisering av servicenivån. Utskottet erfar att administrationen är betydligt större än de fem procent, som anges i boksluten. Redan sju procent kan dock uppfattas som ”betydligt större”. Utskottet hänvisar till inbesparingar i Danmark om tio procent av de administrativa kostnaderna. Om detta skulle kunna genomföras så innebär detta en inbesparing om 0,7 % av de totala kostnaderna. Men det saknas en analys på vad harmoniseringen av löne- och servicenivån skulle medföra i ökade kostnader. Dessa riskerar att överskrida de inbesparingar, som kan göras av de administrativa kostnaderna.    

 

Utskottet konstaterade avslutningsvis att det behövs en reform av kommunstrukturen i landskapet. Det är en riktig slutsats. Men det finns inget som stöder lagförslaget med fyra kommuner och framförallt inte att denna reform skulle framtvingas mot kommunernas och kommuninvånarnas vilja.

 

Med anledning av det ovanstående föreslås

 

att lagförslaget förkastas.

 

Mariehamn den 13 september 2018

 

 

Stephan Toivonen                                                           Lars Häggblom