Detta lagförslag är till stora delar identiskt med lagförslag LF 9/2013-2014 som landskapsregeringen, efter att ha mottagit påpekanden från EU avseende införlivandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort, valt att återta från Ålands lagting. Ändringsförslag och påpekanden som inkommit från Ålands polismyndighet och från motorfordonsbyrån under beredningen av LF 9/2013-2014 har även inarbetats i detta lagförslag.

Den nya körkortslagen har till syfte att höja trafiksäkerheten och reducera kostnaderna som trafikolyckorna orsakar. I den nya körkortslagen finns de för den enskilde och ur trafiksäkerhetssynpunkt mest betydelsefulla bestämmelserna om körkort och körkortstillstånd. Till den nya lagen om trafikskolor förs bestämmelser om förutsättningar att bedriva trafikskola.

Den nya körkortslagen har i sak många likheter med den gällande körkortslagen, men innehåller även en del nyheter. Lagen har fått en överskådligare struktur och gjorts mer användarvänlig.

Mopedkörkortet delas upp i ett körkort för två- och trehjulig moped, AM 120, och ett körkort för fyrhjulig moped och mopedbil, AM 121.

De föreslagna lagarna innebär förutom en omstrukturering av författningar också vissa terminologiska ändringar och ändringar i det materiella innehållet. Således föreslås att det blir obligatoriskt att ha körkortstillstånd vid all övningskörning och en godkänd handledare vid all privat övningskörning. Vidare föreslås, som en konsekvens av kraven i tredje körkortsdirektivet att körkortshavaren för att få ha kvar körkortsbehörigheten för lastbil och buss måste visa att hen uppfyller de medicinska kraven för behörigheten varje gång körkortet förnyas, det vill säga vart femte år.

Samtidigt som landskapsregeringen föreslår att körförbudstiden efter ett rattfylleri eller grovt rattfylleri ska bli avsevärt längre, införs en möjlighet att i många fall ersätta körförbudstid på grund av rattfylleri med en körkortsbehörighet för ett fordon utrustat med alkolås.

Motionen

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget efter vissa ändringar samt att lagtinget beslutar att uppmana landskapsregeringen att inom tre år utvärdera den nya körkortslagen samt vid behov komma med förslag till förändringar till lagtinget.

Utskottet föreslår även att motionen förkastas eftersom tilläggsutbildningen nu föreslås slopad.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Bakgrund

Gällande körkortslag trädde i kraft år 1999 och föreslås nu, med undantag av en paragraf, ersättas av en helt ny körkortslag. Landskapsregeringen överlämnade i mars 2014 ett första förslag till en ny körkortslag (LF 9/2013-2014) vars syfte var att höja trafiksäkerheten och reducera kostnaderna som trafikolyckorna orsakar. I lagpaketet ingår förutom den nya körkortslagen även en ny landskapslag om trafikskolor samt några mindre ändringar av ett antal andra lagar. Förslaget hade i sak många likheter med gällande körkortslag men innehöll även en del nyheter. Lagen hade fått en överskådligare struktur och gjorts mera användarvänlig.

Landskapsregeringen återtog den 9 december 2014 sitt förslag till en ny körkortslag och överlämnade i stället föreliggande lagförslag till lagtinget. Landskapsregeringens motiv för att ett nytt lagförslag överlämnades var att landskapsregeringen mottagit påpekanden från EU avseende införlivandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort. Därtill hade förslag och påpekanden inkommit från Ålands polismyndighet och från motorfordonsbyrån under beredningen och synpunkterna har inarbetats i lagförslaget.

Utskottet noterar därtill att det i samband med utskottets behandling av det återtagna lagförslaget framkommit vissa oklarheter som också beaktats i det föreliggande lagförslaget. Utskottet ser med tillfredsställelse att landskapsregeringen föreslagit förändringar med anledning av utskottets frågeställningar.

Körkortet – ett samhällskontrakt

Utskottet konstaterar att ett körkort är en form av samhällskontrakt. Den som uppfyller vissa krav får rätten att framföra ett motorfordon på våra allmänna vägar och om rätten missbrukas eller om villkoren inte längre uppfylls bryts kontraktet. Villkoren är ställda för att trygga att den som framför ett fordon ska ha tillräcklig kunskap för att framförandet inte ska skada medtrafikanterna och miljön. Körkortet är alltså ingen mänsklig rättighet.

Allmänt om lagförslaget

Landskapsregeringens övergripande mål med lagförslaget är höjd trafiksäkerhet. Körkortslagen överensstämmer i sak till stora delar med gällande lag men innehåller även nyheter.

Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att det finns ett behov av en modernisering av körkortslagen och konstaterar att förändringar därtill är nödvändiga till följd av EU-direktiv.

Enligt utskottets mening är det utmärkt att säkerhet och trygghet är ledstjärnan för körkortslagstiftningen eftersom ökad trafiksäkerhet reducerar lidandet och de kostnader som trafikolyckorna orsakar. Samtidigt anser utskottet att det är viktigt att onödig byråkrati för dem som tar körkort undviks. För att målet med säkerhet och trygghet både för förarna själva och för medtrafikanterna ska uppnås är det viktigt att arbetet med attityder i trafiken inleds så tidigt som möjligt.

Till de goda nyheterna i lagen hör att förarutbildningen ska fokusera mera på attityder och riskmedvetenhet, att ett inledande teoriprov eller en teorikurs ska införas redan när man ansöker om körkortstillstånd samt att en säkerhetsutbildning ska genomföras i vissa körkortskategorier. Vidare kommer förarexamen att ändras och mera fokus kommer att läggas på reflexion och självinsikt hos föraren. Dessutom införs en anmälningsplikt för läkare som finner att en körkortshavare inte uppfyller de medicinska kraven för körkort.

Utskottet konstaterar därtill att det i den föreliggande lagen, delvis till följd av frågeställningar som väckts i utskottet i samband med behandlingen av den återtagna lagen, har gjorts vissa positiva förändringar. Till dessa hör förändringarna i kapitel 6 om körkortsingripanden som nu är tydligare och därmed mer rättsäkert. Därtill infördes en möjlighet att utfärda vissa körkort för den som fullgjort utbildning enligt landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare samt personer som studerar för gymnasieexamen inom logistik eller persontransporter. Dessutom infördes en särskild kategori för lätta fyrhjulingar som enligt det återtagna lagförslaget klassades som mopeder.

Farhågor med det föreslagna systemet

Utskottet har tagit del av remissvaren i fråga om landskapsregeringens förslag till ny körkortslag. Under remissen framhålls bland annat att förslaget i flera delar liknar det befintliga utbildningsystemet i Sverige eftersom ansvaret ligger på den enskilda körkortsaspiranten att välja hur den kunskap som behövs för körkort ska inhämtas. Systemet har i Sverige lett till att utvecklingen gått mot provfokus, d.v.s. körkortstagarna inhämtar i allt högre grad kunskap i det man tror kommer att tas upp i provet och många använder proven som en nivåindikator på var man befinner sig i förarutbildningsprocessen. Detta innebär att varje aspirant i Sverige idag använder 1,81 prov i snitt för att klara körprovet och 1,95 prov i snitt för att klara kunskapsprovet. Dessutom har provresultaten försämrats vilket lett till längre köer vid förarprov då allt fler blir underkända och omproven har därmed ökat. Diskussioner pågår i Sverige hur man ska få aspiranterna att förstå att trafiken och dess krav och risker omfattar mycket mer än det som kan testas vid förarprovet.

I en svensk studie framhålls att forskning kring förarutbildning under de två senaste decennierna visar att förarutbildning är komplex och att individers motivation och beslutsfattande i trafiken påverkas av en rad fenomen som inte har med bilkörningen i sig att göra såsom personlighet, livsstil, kön, grupptillhörighet och grupptryck. Färsk kunskap om hjärnans mognadsprocess och neurofysiologisk forskning visar att utvecklingen hos unga tar längre tid än man tidigare trott och att ungdomar inte så bra på att exempelvis kontrollera impulser och känslor, att reflektera över konsekvenser av sina handlingar eller att stå emot grupptryck. I rapporten framhålls att bara vissa delar av förarutbildningen i Sverige handlar om att ackumulera kunskaper och färdigheter. Med tanke på trafiksäkerheten måste insikter om risker och egna begränsningar, förståelse för olika tekniska stödsystems förmåga och begränsningar, motivation att bete sig säkert, kontroll av egna känslor och impulser och förmåga att stå emot grupptryck få en hög prioritet.

Eftersom det system som nu införs på Åland inte förutsätter utbildning med professionella trafiklärare anser utskottet att det finns skäl för landskapsregeringen att följa utvecklingen så att de farhågor som framförts inte besannas.

Säkerhetsutbildningen

Utskottet välkomnar förslaget om obligatorisk säkerhetsutbildning i vissa fall. Säkerhetsutbildningen syftar till att ge eleven kunskap och insikt om hur alkohol, andra droger och trötthet kan påverka körförmågan och utbildningen ska belysa svårigheterna med körning på halt underlag och i mörker. Utbildningen syftar också till att eleven ska inse hur olycksrisk har samband med hastighet samt hastighetens och skyddsutrustningens betydelse vid trafikolyckor. Genom att förstå dessa samband förväntas eleven få förståelse för betydelsen av att anpassa sin hastighet, köra med säkerhetsmarginaler och undvika risker. Enligt utskottets mening bör säkerhetsutbildningen också innehålla träning i förutseende körning så att tillbud kan undvikas.

Säkerhetsutbildningen är enligt lagförslaget obligatorisk för förarexamen i kategori AM 120, AM 121, A1, A2, A och B. Utskottet föreslår därtill att utbildningen även ska vara obligatorisk för kategori T. Utbildningen görs på en trafikskola och är tudelad. Utskottet välkomnar särskilt säkerhetsutbildningen för mopeder och lätta fyrhjulingar eftersom det är viktigt att arbetet med attityder inleds så tidigt som möjligt mot bakgrund av att statistiken visar att många unga och speciellt unga män är inblandade i trafikolyckor. Av samma skäl välkomnar utskottet också förslaget om körkortstillstånd och konstaterar att det är viktigt att det finns inledande kunskaper redan i samband med att övningskörningen inleds. Vidare anser utskottet att det är bra att privata handledare förutsätts ha en viss utbildning i fråga om säkerhet.

Utskottet anser i princip att alla som framför motordrivet fordon på allmänna vägar borde ha någon form av säkerhetsutbildning och föreslår därför en ändring av lagens 24 § så att säkerhetsutbildning alltid ska ha genomförts innan ett första körkorts beviljas.

Ekologisk körstil

Sparsam körning, ekonomisk körning eller EcoDriving är en körteknik som kan ge avsevärt lägre bränsleförbrukning än det traditionella körsättet. Genom sparsam körning minskas bilismens miljöpåverkan samtidigt som bränslekostnaderna blir lägre och slitaget på bilarna mindre. Körsättet kan användas på personbilar, lastbilar som arbetsmaskiner.

Enligt lagens 16 § om innehållet i förarutbildningen, anges att undervisning ska ges bland annat om hur fordon används, manövreras och körs ekologiskt. Utskottet omfattar skrivningen och vill framhålla att det är viktigt att EcoDriving introduceras så tidigt som möjligt i undervisningen så att det inte blir fråga om en ny körteknik som i ett senare skede läggs på den redan inövade traditionella körtekniken.

Utskottet vill också fästa uppmärksamheten vid att det vid utformandet av läroplanerna för handledarutbildningen bör beaktas att det kan finnas privata handledare som inte har förkunskaper i EcoDriving.

Förarexamen

Det nya system som införs tar sikte mer på de kunskaper som en körkortshavare ska inneha än på den utbildning som innehavaren ska ha genomgått. Utskottet omfattar tanken bakom det nya systemet men konstaterar samtidigt att ett provbaserat system är mycket beroende av hur proven utformas. Det är därför en stor utmaning att utforma en sådan examen där attityderna mäts.

I lagen finns relativt ingående bestämmelser bland annat om förutsättningarna för att avlägga examen men i fråga om själva examen sägs inte mer än att provet ska visa att hen har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från trafiksäkerhetssynpunkt och miljösynpunkt krävs för körkortskategorin i fråga. I övrigt hänvisas till landskapsförordning. Utskottet anser att det hade varit till fördel att reglera även förarexamen i lagen dels eftersom examen utgör en mycket väsentlig del i det föreslagna provbaserade körkortssystemet, dels med tanke på att lagen borde ge medborgarna en helhetsbild.

Kombinationskörkort

Utskottet betonar vikten av att möjligheterna till kombinationskörkort inte ska minskas utan det ska vara möjligt att för likartade kategorier ansöka om ett gemensamt körkortstillstånd, att avlägga ett gemensamt teoriprov samt att avlägga hanteringsproven vid ett och samma tillfälle. Utskottet utgår från att trafikskolorna kommer att erbjuda olika utbildningspaket för dem som önskar ta fler körkort samtidigt och förutsätter att motorfordonsbyrån samt polismyndigheten tillser att det är möjligt att samtidigt ta förarexamen för fler körkort.

Olika utbildningar

I den föreslagna lagen finns ett antal utbildningar såsom förarutbildningens teoriutbildning, den yrkesmässiga förarutbildningen, eventuell utbildning inför körkortstillståndet, utbildningen avseende körning som är förenad med risker (säkerhetsutbildning) och handledarutbildningen.

Enligt utskottets uppfattning vore det till fördel med ett enhetligt förfarande i fråga om tillstånd för att anordna i lagen avsedd utbildning. Tillstånd är enligt utskottets mening här att föredra framom upphandling med tanke på att ett tillståndsförfarande kan leda till flera privata aktörer. Möjligheten till upphandling bör dock kvarstå för det fall den behövs för att en verklig priskonkurrens ska uppstå.

Dokumenten

Utskottet, som eftersträvar ett så enkelt system som möjligt, konstaterar att det i lagen införts ett antal dokument som ska medföras vid övningskörning, såsom körkortstillstånd, loggbok och handledartillstånd. Eftersom loggboken ska vara standardiserad anser utskottet att landskapsregeringen bör utreda möjligheten att föra in de båda tillstånden i loggboken så att enbart ett sammanhållet dokument behöver tas med i vid körningen. Dessutom konstaterar utskottet att det genom den föreslagna ändringen av vägtrafiklagens 69 § finns möjligheter att senare uppvisa ett tillstånd på samma sätt som ett körkort.

På sikt bör det också enligt utskottets mening givetvis vara möjligt även med elektroniska versioner av dokumenten.

Balansen mellan lag och förordning

Utskottet har synpunkter på ett antal paragrafer med väl specifik detaljreglering, som exempel kan nämnas definitioner av totalvikt och precisering av lektionstider. Utskottet har valt att inte företa lagberedningsarbete i det här avseendet men föreslår ändå vissa ändringar såsom en ändring av 22 § så att bland annat måtten på skyltarna med texten ÖVNINGSKÖRNING ska regleras i landskapsförordning.

De relativt omfattande förordningsfullmakterna i kombination med andra för lagens ikraftträdande nödvändiga åtgärder kan påverka tidpunkten för ikraftträdandet vilket utskottet återkommer till nedan.

Åländskt körkort

I lagen införs en ny benämning, åländskt körkort, vilket utskottet välkomnar. Enligt den föreslagna körkortslagens 29 § svarar motorfordonsbyrån för att körkort tillverkas och levereras till polismyndigheten. Möjligheterna att utforma egna körkort är dock delvis begränsade eftersom det i det tredje körkortsdirektivet anges att medlemsstaterna ska införa nationella körkort i överensstämmelse med den gemenskapsmodell som fastställs i en bilaga med fastställda ISO-standarder.

Mot bakgrund av artikel 4 punkt 2 i EU-fördraget, enligt vilken unionen ska respektera medlemsstaternas konstitutionella grundstrukturer, inbegripet det lokala och regionala självstyret, bör landskapsregeringen dock så långt det är möjligt tydliggöra Åland på de åländska körkorten på motsvarande sätt som i passen.

Körkort villkorat för alkolås

Vid körkortsingripande på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri införs i lagförslaget en möjlighet att ansöka om att få köra med alkolås under körförbudstiden, vilket enligt landskapsregeringen utöver höjd trafiksäkerhet även har positiva effekter för den enskilde och samhället. Intentionen är förutom att förhindra onykter körning, att stödja människor som är i riskzonen för ett eskalerat alkoholmissbruk.

Utskottet välkomnar alla åtgärder som syftar till att förhindra rattonykterhet och konstaterar att den allra bästa trafiksäkerhetsåtgärden vore att göra alkolås obligatoriskt i alla bilar. Att på föreslaget sätt införa körkort villkorat för alkolås i vissa fall, förknippas dock enligt utskottets mening med många frågeställningar av både trafiksäkerhets och moralisk natur.

Å ena sidan uppställer körkortslagen hårda krav på att en person som ska ta körkort inte har ett alkoholmissbruk. Enligt lagens 11 § får körkortstillstånd utfärdas först efter en intygad avhållsamhetsperiod om sökanden under de senaste fem åren före ansökan har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri eller upprepade fall av rattfylleri. Avhållsamhetsperioden måste stödas av ett läkarutlåtande och körkortstillståndet ges på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs. Förutsättningarna för körkortstillståndet ska fortlöpande vara uppfyllda efter det att körkort beviljats och polisen kan enligt lagens 46 § utföra kontroller för att tillse att kraven är uppfyllda.

Å andra sidan föreslås att den som är föremål för ett körkortsingripande på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri till följd av alkoholförtäring ska kunna ges en rätt att köra motordrivet fordon med alkolås under en villkorstid trots att personen kan sägas ha brutit det samhällskontrakt som ingås i samband med att körkortet beviljas. Körkortsinnehavet ska i dessa fall vara villkorat av alkolås och enligt 51 § får ansökan inte bifallas, om sökanden med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden bedöms olämplig för körkortsinnehav villkorat av alkolås. Lämplighet förutsätter att sökanden kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.

Utskottet har fört en diskussion om fördelar och nackdelar med införandet av körkort villkorat av alkolås samt om vem som bör beviljas ett sådant körkort. Utskottet har även diskuterat lämpligheten i att det är polismyndigheten som beviljar alkolås villkorat för körkort och anser att ett domstolsbeslut kunde vara ett alternativ. Speciellt svår är frågeställningen när det gäller yrkeschaufförer som är beroende av körkort för sin försörjning men som samtidigt vistas mycket ute i trafiken och som därför kan utgöra en fara för sina medtrafikanter. Ett körkort villkorat för alkolås ska i teorin förhindra att chauffören framför fordon i berusat tillstånd men samtidigt visar erfarenheterna att det i praktiken inte är svårt att kringgå bestämmelserna ens för yrkesförare. Utskottet har också fört en diskussion om lämpligheten i att exempelvis skolskjutsförare kör barn trots körkortsingripande på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri. Utskottet jämför här med kontrollen av om idrottsledare och personal inom barndagvården har begått sexualbrott. Därtill har olika säkerhetskrav på skolskjutsar successivt införts genom annan lagstiftning, allt i syfte att öka trafiksäkerheten.

Många rattfyllerier har sin grund i missbruk men det förekommer också andra fall där rattfylleriet är mer av en engångsföreteelse. Enligt utskottets mening bör det inte finnas någon automatik i att ge rätt till körkort villkorat för alkolås till den sistnämnda kategorin medan ett sådant körkort kan vara en åtgärd som underlättar återgången till ett liv utan missbruk för den som har ett begynnande eller pågående missbruk. Fördelen med körkort villkorat för alkolås är även att övriga familjemedlemmar annars kan bli lidande av ett indraget körkort vilket i praktiken innebär en form av kollektiv bestraffning.

Enligt utskottets mening är det dock viktigt att det finns en fungerande uppföljning av dem som beviljats körkort villkorat för alkolås. Eftersom tanken med körkort villkorat för alkolås är att den som får körkortet ska ha en vilja att köra nyktert anser utskottet att det bör få konsekvenser om alkolåsets minne visar på upprepade försök att starta bilen med alkohol i utandningsluften och det är sannolikt att det är körkortshavaren som har gjort startförsöken. En sådan konsekvens kan vara att det villkorade körkortet dras in eller att det vanliga körkortet inte återfås. Detta är extra viktigt om ett sådant körkort beviljats en person som har eller ligger i riskzonen för missbruk.

Mot bakgrund av den svåra problemställningen är det enligt utskottets åsikt extra viktigt att i samband med utvärderingen av lagen fästa uppmärksamheten vid utfallet av införandet av körkort villkorat för alkolås.

Mopedbilar

Utskottet konstaterar att de s.k. mopedbilarna utgör en trafikfara inte minst för förare och passagerare som dessutom ofta är unga och som därmed av fysiologiska orsaker saknar fullgod förmåga till konsekvensanalys. I lagen, vars syfte är ökad trafiksäkerhet, berörs dock inte detta problem varför utskottet uppmanar landskapsregeringen att utreda möjliga alternativ till moppebilarna såsom vanliga bilar med strypt motoreffekt. De här bilarna skulle ha en stabilare kaross, säkerhetsbälten och ofta krockkuddar och skulle därför vara ett klart bättre alternativ ur trafiksäkerhetssynvinkel. Ett annat alternativ vore att inte tillåta passagerare i mopedbilarna.

Enligt statistik som utskottet har fått del av är ca 10 procent av de som ådrar sig personskador i trafiken mopedister. Någon åtskillnad mellan mopeder och mopedbilar görs inte i statistiken.

Jämställdhet och statistik

I lagförslaget konstateras att det är svårt att dra några slutsatser beträffande de eventuella konsekvenserna för jämställdheten mellan könen. Enligt ÅSUB:s statistik är könsfördelningen för körkort relativt jämn, 47,7 % av de som har körkort är kvinnor och 52,3 % är män. Vad gäller trafikolyckorna är fördelningen inte lika jämn och männen är således överrepresenterade i fråga om olyckor.

Motorfordonsbyråns statistik från 2013 gällande omhändertagna körkort är inte indelad enligt kön. Detsamma gäller statistiken för körförbud vilket gör det omöjligt att se tendenser eller dra slutsatser ur ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Statistiken gällande vägtrafikolyckor mellan åren 2000-2012 anger inte antal inblandade personer. Inte heller är den tillgängliga statistiken gällande dödade eller skadade personer i vägtrafikolyckor samt offrets trafikantgrupp mellan åren 2000-2012 indelad enligt kön. Landskapsregeringen framhåller att bristen på relevant statistik gör det mycket svårt att dra några slutsatser angående lagförslagets jämställdhetskonsekvenser.

Utskottet delar landskapsregeringens slutsatser och framhåller att det är mycket viktigt att de nya datasystem som tas fram ger statistikuppgifter som är indelade enligt kön vilket ger underlag för t.ex. riktade åtgärder.

Ekonomiska konsekvenser

Landskapsregeringen gör i lagförslaget en åtskillnad mellan de ekonomiska konsekvenserna för medborgarna och konsekvenserna för myndigheterna.

Utskottet anser att det är svårt att få en överblick av de ekonomiska konsekvenserna för medborgarna som kan variera beroende på den enskildes val av utbildning. Det kan dock konstateras att det administrativa förnyandet av körkorten sannolikt kommer att öka kostnaderna. Idag uppskattas kostnaderna för att förnya körkortet till ca 40-50 euro. Kostnaden för säkerhetsutbildningens och handledarutbildningen uppskattas bli likvärdig med kostnaden för de obligatoriska momenten i dagens förarutbildning. Att installera ett alkolås leder till kostnader för den enskilde. Alkolåset gör dock att personen kan fortsätta köra och kan därmed behålla ett arbete som kräver körkort. Utskottets förslag att Ecodriving så långt som möjligt ska vara den rådande körstilen kan dock leda till minskade bränslekostnader för den enskilda föraren. Om intentionen med säkrare biltrafik uppfylls minskar också såväl den enskildes som samhällets kostnader för trafikolyckor.

Vad myndigheterna beträffar konstaterar landskapsregeringen att polismyndighetens behov av resurser kommer att öka. Fler körkort kommer att utfärdas p.g.a. körkortens kortare administrativa giltighetstid. Ett datasystem för körkort villkorat av alkolås kommer att behöva byggas upp och hanteras. Även motorfordonsbyråns uppgifter kommer att öka i och med att det inledande teoriprovet och utvärderingen av förarutbildningen och förarexamen tillkommer. Därtill ska motorfordonsbyrån ansvara för handledarutbildningen. Kostnaden för att ta fram nya teori- och körprov tillkommer liksom kostnader relaterade till nya eller förändrade dataprogram. Arbetsbördan kommer även att öka för registersektionen med ansvar för kundtjänst, växel och körkorts- och fordonsregistret.

På basen av det som framkommit i samband med ärendets behandling befarar utskottet att landskapsregeringen har underskattat kostnaderna för de åtgärder som i ett övergångsskede måste vidtas för att lagen ska kunna sättas i kraft. Kostnaderna för uppstart av nya rutiner, dataprojekt och utbildningsprojekt är svåra att uppskatta men riskerar att bli stora. Lagförslaget förutsätter sannolikt ett nytt datateoriprogram och framtagandet av motsvarande program i riket kostar ca 700.000 euro. Arbetsmängden vid motorfordonsbyrån kommer också att öka betydligt. Bland annat bör resurserna för kundmottagningen bör ses eftersom antalet kundbesök kommer att öka liksom arbetet med examen. Utskottet konstaterar att kostnader även uppkommer till följd av anskaffning av simulator och fortbildning förarprövarna. De ökade kostnaderna kan i viss mån kompenseras med avgifter för tjänster vilket i sin tur ökar kostnaderna för medborgarna.

Övriga synpunkter

Utskottet konstaterar att det i landskapet råder brist på läkare med trafikmedicinsk specialitet. Det förutsätts visserligen att alla läkare ska kunna utfärda de intyg som lagen förutsätter men utskottet anser ändå att det vore till fördel om det i landskapet även fanns specialistkompetens på området.

Utskottet har under ärendets behandling efterhört landskapsregeringen synpunkter på om lagen till fullo uppfyller EU:s implementeringskrav och har bibringats uppfattningen att så är fallet.

Mot bakgrund av att modernisering är ett av lagens syften föreslår utskottet en modern språkdräkt bland annat genom att genomgående använda begreppet hen istället för det mer omständliga och ålderdomliga ”han eller hon”. Ändringen är särskilt motiverad med tanke på att det är fråga om en helt ny lag.

I lagen används begreppet ”polisman”. Utskottet föreslår att begreppet ändras till ”polis” och uppmanar landskapsregeringen att i samband med nästa översyn av polislagen använda begreppen ”polis” respektive ”polismyndighet”.

Ikraftträdandet

Utskottet konstaterar att ett relativt stort antal åtgärder måste vidtas innan det föreslagna lagpaketet kan sättas i kraft. De förordningar som kompletterar körkortslagen på många väsentliga områden och som förutsätts vara i kraft vid lagpaketets ikraftträdande, är redan under beredning men måste färdigställas. Landskapsregeringens avsikt är enligt lagförslaget att en särskild lag om förarprövare ska antas innan körkortslagen träder i kraft. Dessutom måste förarprövarna fortbildas och stöttas så att större fokus ställs på attityder när körproverna genomförs. Vidare återstår ett stort praktiskt arbete med programvaror, register och anskaffning av simulator liksom utformningen av körkortsprovet. Utskottet konstaterar att detta sannolikt blir en stor utmaning för landskapsregeringen mot bakgrund av att EU-direktivets implementering är synnerligen brådskande.

Utskottet betonar vikten av att den kunskap och erfarenhet som finns samlad hos trafikskolorna tas tillvara i samband med utformandet av förordningar, läroplaner och annat regelverk. Även kunskaper och erfarenheter som finns vid exempelvis försäkringsbolagen bör tas tillvara.

Utvärdering av lagen

Den föreslagna nya körkortslagen är inte fullständig utan kommer att kompletteras med utförliga förordningar. Det är därför svårt att i detta skede få en uppfattning om systemet som helhet och effekten av lagen kommer inte att kunna mätas före den har varit i kraft en längre tid då det också kan utvärderas om de farhågor som utskottet hyser har besannats.

Mot denna bakgrund anser utskottet det viktigt att en utvärdering görs två till tre år efter lagpaketets ikraftträdande och utskottet förutsätter att landskapsregeringen då har beredskap att utifrån de vunna erfarenheterna föreslå förändringar i lagen. Utskottet föreslår därför att det till betänkandet fogas en kläm enligt vilken landskapsregeringen uppmanas att utvärdera den nya körkortslagen och vid behov komma till lagtinget med förslag till ändringar.

Motionen

I lagtingsledamoten Axel Jonssons åtgärdsmotion föreslås att landskapsregeringen uppmanas överlämna ett lagförslag till lagtinget där kravet på att tilläggsutbildningen i 38 § 1 mom. b) punkten körkortslagen under prövotiden, slopas. Utskottet föreslår att motionen förkastas eftersom tilläggsutbildningen inte ingår i den nu föreslagna körkortslagen.

Detaljmotivering

1. Körkortslag för Åland

2 § Definitioner

Det av nordiska ministerrådet tillsatta Gränshinderrådet tar i sin årsrapport för 2014 upp frågan om giltigheten av färöiska körkort på Åland. I rapporten sägs att när en person bosätter sig i ett nordiskt land ska gällande körkort bytas ut till bosättningslandets men färöiska körkort kan inte bytas ut i alla nordiska länder. I Sverige och i Finland betraktas det färöiska körkortet som utgivet i ett land som inte är medlem av EU och kan därför inte bytas ut mot det svenska eller det finska medan det däremot är möjligt att byta ut det färöiska körkortet mot ett danskt, norskt, isländskt och brittiskt. Detta kan enligt Gränshinderrådet innebära att innehavaren av ett färöiskt körkort tvingas mellanemigrera till ett av dessa länder för att kunna byta ut sina körkort vid bosättning i Sverige eller Finland. Det finns enligt rapporten inga trafiksäkerhetsmässiga aspekter att beakta vid utbyte av körkort och Färöarna har till stor del implementerat körkortsdirektivet i färöisk lagstiftning och inom kort förväntas ett färöiskt körkort bli identiskt med andra körkort inom EU/EES och uppfylla alla EU/EES-krav och regler.

Utskottet som ser en möjlighet att genom körkortslagen avskaffa detta nordiska gränshinder föreslår att färöiska körkort ska jämställas med EES-körkort i den nya körkortslagen varför definitionen i 2 § föreslås ändrad.

5 § Körkortskategorier

Utskottet föreslår en ändring så att den som har bilkörkort även får köra moped. Ändringen motiveras av att den som har ett bilkörkort kan förväntas ha minst de kunskaper och erfarenheter som behövs för att framföra moped.

8 § Villkor för utfärdande av körkort

Det är enligt lagförslaget inte tillåtet att inneha mer än ett körkort. Utskottet föreslår en ändring så att ett körkort inte får utfärdas till den som redan har ett giltigt körkort eller till den vars körkort har begränsats, omhändertagits eller återkallats av någon annan stat. I lagförslaget föreslås att bestämmelsen enbart ska gälla EES-körkort men utskottet finner inte den begränsningen motiverad.

10 § Förutsättningar för att beviljas körkortstillstånd

Enligt paragrafen kan körkortstillstånd endast beviljas den som med hänsyn till personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av ett körkortspliktigt fordon. Närmare bestämmelser om vilka synkrav och övriga medicinska krav som ska uppfyllas och bestämmelser om de kontroller som ska göras för att undersöka om de medicinska kraven är uppfyllda och för att bedöma förarens hälsa och om innehållet i kontrollerna utfärdas genom landskapsförordning. Landskapsregeringen har här gjort bedömningen av självstyrelselagens och grundlagens krav på att grunderna för individens rättigheter och skyldigheter ska framgå av lag, är uppfyllda i och med att körkort inte är en subjektiv rättighet.

11 § Tillfälligt hinder mot att beviljas körkortstillstånd

Lagförslaget stadgar att om en sökande vid två tillfällen under det senaste året gjort sig skyldig till straffbart bruk av narkotika som innefattar användning av narkotika får körkortstillstånd utfärdas efter att sökanden genomgått en läkarundersökning som visar att de medicinska kraven är uppfyllda.

Utskottet föreslår en ändring av paragrafen så att alla som under det senaste året gjort sig skyldig till straffbart bruk av narkotika genom läkarundersökning ska visa att de uppfyller de medicinska kraven. Ändringen föreslås i förebyggande syfte.

15 § Allmänt

Enligt paragrafen ska den som övningskör ha ett körkortstillstånd som ska medföras vid övningskörningen. Finns inte handlingarna i fordonet kan föraren enligt den föreslagna lydelsen av vägtrafiklagens 69 § åläggas att inom särskilt utsatt tid visa upp dessa för polismyndighet. Genom ändringen av vägtrafiklagen gäller alltså samma förfarande för alla handlingar som ska medföras.

En ändring av 2 mom. föreslås för att förtydliga att det är den som övningskör som ska medföra det vid övningskörningen.

17 § Inledande teoriprov

Utskottet föreslår i förtydligande syfte en ändring av paragrafens rubrik.

Enligt paragrafens 1 mom. ska den som första gången beviljas ett körkortstillstånd i grupp 1, självständigt ha inhämtat kunskaper i grundteori eller genomgått en teorikurs på fyra lektioner på en trafikskola varefter sökanden ska godkännas i ett teoriprov. Utskottet anser att antalet lektioner inte behöver slås fast i lagtexten eftersom genomgången teorikurs inte, såsom i det föregående lagförslaget, längre utgör ett alternativ till teoriprovet. Det är alltså upp till den enskilde att bedöma behovet av lektioner inför teoriprovet. Beslutet tillkom efter en omröstning som utföll 3-2 med en nedlagd röst.

Teoriprovet avläggs enligt lagförslaget på av motorfordonsbyrån anvisad provplats. Utskottet önskar här framhålla att den anvisade platsen inte nödvändigtvis måste vara motorfordonsbyråns lokaler.

20 § Handledare för privat övningskörning

I lagförslaget föreslås att motorfordonsbyrån ska ansvara för handledarutbildningen och teoriprovet men kan anlita en utomstående part som anordnar handledarutbildningen efter ansökan om tillstånd. Utskottet föreslår en ändring så att motorfordonsbyrån istället på ansökan kan utfärda tillstånd att bedriva handledarutbildning och att närmare bestämmelser om vad som ingår i handledarutbildningen och teoriprovet anges i landskapsförordning. Ändringen, som tillkommit på förslag av landskapsregeringen, medför en större flexibilitet. Det ursprungliga förslaget skulle därtill enligt utskottets mening ha inneburit behov av utökade resurser vid motorfordonsbyrån.

Enligt lagförslaget får en handledare undervisa två elever samtidigt om handledaren är elevernas förälder, far- eller morförälder, annan vårdnadshavare, barn, barnbarn eller syskon eller person som bor i samma hushåll. Utskottet finner inte begränsningen motiverad utan föreslår istället en bestämmelse enligt vilken en handledare utan tillstånd att bedriva trafikskola ska får undervisa maximalt tre elever per kalenderår. På så sätt uppnås en större flexibilitet så att även en annan när släkting eller vän ska kunna agera handledare. Samtidigt undanröjs risken för s.k. svarta trafikskolor.

Förslaget tillkom efter en omröstning gällande paragrafens 6 mom. Omröstningen utföll 3-2, en avstod från att rösta.

22 § Utrustning vid övningskörning

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det till följd av utskottets påpekanden i samband med behandlingen av det återtagna lagförslaget, inte längre krävs en ändringsbesiktning utan enbart ett godkännande från motorfordonsbyrån vid installation av utrustning vid övningskörning.

Som ovan anfördes i den allmänna motiveringen har utskottet synpunkter på ett antal paragrafer med väl specifik detaljreglering. Utskottet föreslår en ändring av denna paragraf så att bland annat måtten på skyltarna med texten ÖVNINGSKÖRNING ska regleras i landskapsförordning.

24 § Säkerhetsutbildning

Utskottet anser att det är viktigt att arbetet med beteenden med attityder och beteenden i trafiken inleds så tidigt som möjligt och föreslår därför en ändring så att säkerhetsutbildning alltid genomförts innan ett första körkorts beviljas.

Vidare konstaterar utskottet att i och med att andra steget har tagits bort måste mörkerkörningen i avvaktan på simulator, i vissa fall utföras i skymning.

För att säkerställa att alla som tar körkort för personbil ska få kunskaper i sparsam körning föreslår utskottet att för kategori B innehåller del två praktiska moment för sparsam körning. Sparsam körning innebär bland annat en mer förutseende körstil vilken bland annat medför större säkerhet.

Förslaget tillkom efter en omröstning gällande paragrafens 1 mom. Omröstningen utföll 3-1, två avstod från att rösta.

25 § Förutsättningar för att avlägga förarexamen

Enligt lagförslaget avläggs förarexamen på motorfordonsbyrån och består av ett teoriprov och ett körprov och enligt 28 § ska det anges i landskapsförordning vad som ingår i förarexamen och körproven. Utskottet anser att det är angeläget att förordningen och annat regelverk utformas så att det blir så enkelt som möjligt för dem som ansöker om körkort bland annat genom att möjliggöra att teori- och körproven kan avläggas så samtida som möjligt. Förarexamen för AM 120, AM 121 och T bör exempelvis kunna avläggas vid ett och samma tillfälle i en form av kombinationskort.

Ändringen av lagtexten föreslås i förtydligande syfte.

25a § Förarprövare. Ny paragraf.

Utskottet föreslår att det till lagen fogas en ny 25a § om förarprövare. Paragrafen, som reglerar minimikraven på personer som fungerar som prövare vid körprov, motsvarar till sitt innehåll gällande 35 § som enligt landskapsregeringens förslag inte ska upphävas till skillnad från övriga delar av gällande körkortslag. Utskottet finner det inte ändamålsenligt med två körkortslagar varav en har endast en paragraf och föreslår därför att hela gällande körkortslag ska upphävas.

Eftersom landskapsregeringens avsikt är att en särskild lag om förarprövare ska antas innan körkortslagen träder i kraft och att paragrafen då ska upphävas föreslås ingen ändring av paragrafnumreringen utan den nya paragrafen får en a-nummer.

26 och 27 §§ Se motiveringen under rubriken Kombinationskörkort i den allmänna motiveringen.

30 § Utvärdering av förarutbildningen och förarexamen

Landskapsregeringen föreslår att motorfordonsbyrån ska ha rätt att göra en utvärderingskörning med en körkortshavare en till sex månader efter att körkortshavaren godkändes i förarexamen för körkort i kategori B. Deltagandet i utvärderingskörningen är frivilligt och avgiftsfritt. Utskottet ifrågasätter om det är ändamålsenligt med en sådan frivillig åtgärd som kan leda till onödig byråkrati men föreslår ingen ändring i detta skede utan hänvisar till den kommande utvärderingen av lagen.

35 § Ändringen föreslås i förtydligande syfte.

37 § Prövotid

Utskottet föreslår i förtydligande syfte att en hänvisning till 43 § 2 mom. fogas till paragrafen.

38 § Ändringen föreslås i förtydligande syfte.

39 § Ändringarna är av språklig natur.

43 § Fastställande av körförbudstid

Med annan sådan gärning i paragrafens 2 mom. 3 punkten avses exempelvis rattfylleri eller grovt rattfylleri som har en annan beteckning i det andra landet.

53 § Villkor för föraren

Enligt lagförslaget ska minnet i alkolås för den som har ett körkort villkorat av alkolås, läsas av hos en representant som har befullmäktigats av alkolåstillverkaren och som har anmälts till motorfordonsbyrån. Utskottet konstaterar här att avsikten är att rikslagen ska gälla för befullmäktiganden från alkolåstillverkarna i enlighet med 59 §.

Enligt utskottets mening kan det föreligga en grund för indragning av körkortet eller åtminstone för att inbegära ett nytt läkarutlåtande, om den som har ett körkort villkorat för alkollås upprepade gånger prövat blåsa i alkolåset med en alkoholhalt som överskrider den tillåtna, eftersom personen i fråga då med tvekan kan anses uppfylla lämplighetskraven i 51 §.

57§ Polisens rätt att kontrollera alkolåset

Utskottet föreslår att den sista meningen i paragrafen, enligt vilken polisen vid ingripande inte ska orsaka större olägenhet än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet, stryks som onödig eftersom denna proportionalitetsprincip redan gäller för alla former av ingripanden.

59 § Godkännande av alkolås

Utskottet föreslår en ändring så att det enbart är de alkolås som säljs, överlåts eller används enligt körkortslagen som ska det uppfylla kraven i lagen om godkännande av alkolås för användning i trafik. Ändringen medför t.ex. att det inte ska vara förbjudet att ha svenskt alkolås i bil man köpt där.

65 § Utbyte av körkort utfärdat av tredje land

Utskottet föreslår att den bestämmelse enligt vilken utbyten och förnyelser av körkort ska registreras på det nya körkortet med kod 70 ska tas bort eftersom bestämmelsen är för detaljerad. Enligt lagens 29 § 2 mom. ska körkorten överensstämma med körkortsmodellen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort.

2. Trafikskolelagen

1 § Definition

Utskottet föreslår ingen ändring av lagtexten men konstaterar att med yrkesmässig avses alla som bedriver utbildning men som inte är handledare för privat övningskörning enligt körkortslagen.

3 § Personal

Enligt lagförslagets 3 mom. ska frågor om godkännande som trafikskolechef och trafiklärare prövas av motorfordonsbyrån. Utskottet föreslår att bestämmelsen utgår eftersom det är tillräckligt att trafikskolorna och lärarna behöver tillstånd.

4 § Villkor för trafiklärartillstånd

Ändringen föreslås i förtydligande syfte.

5 § Tillsyn och återkallande av trafikskolans tillstånd

Ändringen föreslås i förtydligande syfte.

6 § Återkallande av trafiklärartillstånd

I lagförslaghet föreslås en särskild paragraf (7 §) om varning. Utskottet föreslår att paragrafen utgår och att innehållet istället inarbetas i 6 §.

Enligt utskottets mening bör alla människor få en chans att rätta sig efter att ett misstag har begåtts varför en varning i regel bör ha utfärdats innan ett beslut om återkallande av trafiklärartillstånd fattas.

7 § Varning

Utskottet föreslår att paragrafen utgår eftersom den inarbetats i föregående paragraf. Ändringen får återverkningar på numreringen av återstående paragrafer.

7 § Läroplaner och kursplaner för förarutbildningen (Lagförslagets 8 §)

Utskottet föreslår en ändring av 1 mom. så att landskapsregeringen, precis som i körkortslagens 15 §, ska fastställa läroplanerna.

5. Landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

13 § Utbildningsarrangör

Utskottet föreslår en ändring av hänvisningen till körkortslagen i 13 § 3 punkten eftersom hänvisningen rätteligen ska göras till landskapslagen om trafikskolor.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 7 januari 2015 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört ministern Veronica Thörnroos, lagberedningschefen Lars Karlsson, lagberedaren Patrick Lönngren, byråchefen Petra Bengtz, polismästaren Maria Hoikkala, överkommissarien Lars Ole Styrström, ordföranden för Ålands trafikskolor Yana Jahrén, trafiklärarna John Eriksson och Kai Spoof, trafikutbildaren Bengt Göran Rosqvist och trafikinspektören Bengt Karlsson. Dessutom hörde utskottet följande personer med anledning av LF 9/2013-2014: presidenten i Nordiska trafikskoleunionen Kurt Erlands (per telefon), f.d. ordföranden för Ålands trafikskolor Filip Friberg, landskapsläkaren Axel Hansson, trafiksäkerhetskonsulenten Catarina Smiderstedt, trafiksäkerhetsexperten Nils Petter Gregersen (per telefon), tidigare byråchefen Fanny Granskog, läkaren Kalle Fagerlund, trafikskaderegleraren Stefan Karlsson från Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag, Gabriel Sjöström från Unga högersinnade samt viceordföranden Milton Manngård för elevrådet vid Ålands gymnasium.

I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Harry Jansson, Axel Jonsson, Gun-Mari Lindholm, Åke Mattsson (delvis) och Roger Slotte (delvis).

Beslutet tillkom till efter en omröstning gällande 17 §. Omröstningen utföll 3-2 och en avstod. Lagtingsledamoten Axel Jonsson har inte till alla delar kunnat omfatta betänkandet och fogar därför en reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att inom tre år utvärdera den nya körkortslagen samt vid behov komma med förslag till förändringar till lagtinget,

att lagtinget förkastar åtgärdsmotion nr 2/2012-2013,

att lagtinget antar tredje, fjärde, sjätte och sjunde lagförslagen oförändrade samt

att lagtinget antar första, det andra och femte lagförslagen i följande lydelser:

K Ö R K O R T S L A G
för Åland

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs

1 kap.
Innehåll och begrepp

1 §

(Lika som i lagförslaget).

2 §

Definitioner

Med permanent bosättningsort avses i denna lag den plats där en person normalt bor, det vill säga under minst 185 dagar varje kalenderår, till följd av personlig och yrkesmässig anknytning eller, om personen saknar yrkesmässig anknytning, till följd av en personlig anknytning som präglas av nära band mellan personen och bosättningsplatsen.

För en person som har den yrkesmässiga anknytningen till en annan plats än den personliga anknytningen och som därför omväxlande bor på olika platser i två eller flera medlemsstater ska dock den permanenta bosättningsorten anses vara den plats till vilken personen har personlig anknytning under förutsättning att personen med regelbundna mellanrum återvänder dit. Detta sista villkor behöver inte uppfyllas om personen bor i en medlemsstat för att genomföra en tidsmässigt begränsad uppgift. Studier vid universitet eller annan utbildningsanstalt ska inte medföra att den permanenta bosättningsorten ändras.

Med EES-körkort avses i denna lag ett körkort utfärdat i riket, på Färoarna eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

(4 - 11 mom. lika som i lagförslaget)

3 §

(Lika som i lagförslaget).

2 kap.
Körkortsbehörigheter

4 §

(Lika som i lagförslaget).

5 §

Körkortskategorier

Behörighet att köra fordon anges i körkortet på följande sätt:

Kategori grupp 1	Ger rätt att köra		Ger även behörighet för kategori
Mopeder och lätta fyrhjulingar
AM 120		Två- och trehjuliga motordrivna fordon som är konstruerade för en hastighet av mer än 25 km/h och högst 45 km/h.
AM 121	Lätta fyrhjuliga motordrivna fordon som är konstruerade för en hastighet av mer än 25 km/h och högst 45 km/h.
Motorcyklar med eller utan sidovagn och motordrivna trehjulingar
A1	a) Motorcykel vars motor har en cylindervolym på högst 125 cm³, med en effekt av högst 11 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,1 kW/kg. b) Motordriven trehjuling med en effekt av högst 15 kW.		AM 120
A2	Motorcykel med en effekt på högst 35 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,2 kW/kg och som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten.		a) AM 120 b) A1
A	a) Motorcykel. b) Motordriven trehjuling med en nettoeffekt högre än 15 kW, om körkortshavaren har fyllt 21 år.		a) AM 120 b) A1 c) A2
Personbilar mm
B	a) Bil med en totalvikt av högst 3 500 kg som är konstruerad och tillverkad för högst åtta passagerare utöver föraren. Till en bil får en släpvagn kopplas 1. med en totalvikt som inte överstiger 750 kg eller 2. med en totalvikt som överstiger 750 kg, om fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 3 500 kg. b) Motordriven fyrhjuling. c) Trafiktraktor och till den kopplade släpfordon.		a) AM 120 och AM 121 b) T
BE	Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt av högst 3 500 kg.		a) AM 121 b) T
Traktorer
T	Traktor som inte är trafiktraktor, motorredskap, snöskoter och till dem kopplade släpfordon.

Kategori grupp 2	Ger rätt att köra		Ger även behörighet för kategori
Lastbilar
C1	Bil som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg men inte 7 500 kg och som är konstruerad och tillverkad för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till ett sådant fordon får kopplas en släpvagn med en totalvikt av högst 750 kg.		a) AM 121 b) T
C1E	a) Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori C1 och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt över 750 kg, om fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 12 000 kg. b) Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt över 3 500 kg, om fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 12 000 kg.		a) AM 121 b) T c) BE d) D1E om D innehas
C	Bil som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till ett sådant fordon får en släpvagn med en totalvikt av högst 750 kg kopplas.		a) AM 121 b) T c) C1
CE	Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori C och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt över 750 kg.		a) AM 121 b) T c) BE d) C1E e) DE, om D innehas
Bussar
D1	Bil som är konstruerad och tillverkad för att ta högst 16 passagerare utöver föraren och med en längd som inte överstiger 8 meter. Till ett sådant fordon får en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg kopplas.		a) AM 121 b) T
D1E	Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori D1 och en släpvagn med en totalvikt över 750 kg.		a) AM 121 b) T c) BE
D	Bil konstruerad och tillverkad för att ta fler än åtta passagerare utöver föraren. Till ett sådant fordon får en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg kopplas.		a) AM 121 b) T c) D1
DE	Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori D och en släpvagn med en totalvikt över 750 kg.		a) AM 121 b) T c) BE d) D1E

6 – 7 §§

(Lika som i lagförslaget).

8 §

Villkor för utfärdande av körkort

(1 mom. lika som i lagförslaget).

Det är inte tillåtet att inneha mer än ett körkort. Ett körkort får därför inte utfärdas till den som redan har ett giltigt körkort eller till den vars körkort har begränsats, omhändertagits eller återkallats av någon annan stat.

(3 mom. lika som i lagförslaget).

9 §

(Lika som i lagförslaget).

3 kap.
Körkortstillstånd

10 §

Förutsättningar för att beviljas körkortstillstånd

( 1 – 2 mom. lika som i lagförslaget).

Lämplighet med hänsyn till de medicinska förhållandena förutsätter att sökanden uppfyller synkraven för att köra fordon av det slag ansökningen avser samt uppfyller de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten och inte ska betraktas som farlig i trafiken på grund av fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger eller läkemedel. Sökanden är skyldig att genomgå läkarundersökning om det vid ansökningstillfället eller senare framkommer att sökanden har ett eller flera av de medicinska problem som anges i landskapsförordning.

( 4 mom. lika som i lagförslaget).

11 §

Tillfälligt hinder mot att beviljas körkortstillstånd

Om sökanden under de senaste fem åren före ansökan har gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri, får körkortstillstånd utfärdas efter en intygad avhållsamhetsperiod, om detta stöds av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs. Ett sådant utlåtande ska vara utfärdat inom två månader före ansökan. Dessutom ska sökanden ha genomgått en av landskapsregeringen godkänd kurs om alkohol och trafik.

Om sökanden vid två tillfällen under det senaste året omhändertagits enligt polislagen (2013:87) för Åland, för att personen på grund av berusning inte kunnat ta vara på sig själv eller vid två tillfällen under det senaste året gjort sig skyldig till narkotikabrott eller straffbart bruk av narkotika (uteslutning) får körkortstillstånd utfärdas efter att sökanden genomgått en läkarundersökning som visar att de medicinska kraven är uppfyllda.

(3 mom. lika som i lagförslaget).

12 – 14 §§

(Lika som i lagförslaget).

4 kap.
Förarutbildning och övningskörning

15 §

Allmänt

(1 mom. lika som i lagförslaget).

Den som övningskör ska ha körkortstillstånd och medföra det vid övningskörningen. Körkortstillstånd krävs dock inte för den som har ett körkort i kategori B med villkor om begränsning till automatväxlat fordon, och övningskörningen ska ske med ett fordon med kopplingspedal för att upphäva villkoret. Körkortstillstånd krävs inte heller för att förvärva utökad släpvagnsbehörighet enligt 6 §.

16 §

(Lika som i lagförslaget).

17 §

Inledande teoriprov (uteslutning)

Innan sökanden första gången beviljas ett körkortstillstånd i grupp 1 ska sökanden självständigt inhämta kunskaper i grundteori eller genomgå en teorikurs (uteslutning) på en trafikskola varefter sökanden ska godkännas i ett teoriprov. Provet får genomföras tidigast en månad innan sökanden får påbörja den praktiska utbildningen enligt 18 §. Teoriprovet avläggs på av motorfordonsbyrån anvisad provplats.

Närmare bestämmelser om innehållet i teoriprovet och -kursen utfärdas genom landskapsförordning.

18 §

Ålder för att få börja övningsköra

För att få påbörja den praktiska delen i förarutbildningen ska den som övar ha fyllt

a) 15 år för kategori AM 120, AM 121 och T,

b) 15 år och 6 månader för kategori A1,

c) 17 år för kategori B,

d) 17 år och 6 månader för kategori A2,

e) 19 år och 6 månader för kategori A om hen har haft kategori A2 i minst ett år och 6 månader,

f) 23 år och 6 månader för kategori A i annat fall än under e),

g) 18 år för kategori BE, C1 och C1E samt för sådan behörighet som anges i 6 §

h) 18 år för kategori C när det gäller körning inom räddningsväsendet som anges i 9 § 3 mom.,

i) 20 år för kategori C, CE, D1 och D1E,

j) 23 år för kategori D och DE.

k) 18 år för kategori C, CE, D1, D1E och D om personen genomför utbildning enligt landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare eller studerar för gymnasieexamen inom logistik som grundar sig på en läroplan som ger yrkeskompetens enligt landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. För kategori DE är motsvarande ålder 20 år.

19 §

(Lika som i lagförslaget).

20 §

Handledare för privat övningskörning

(1 mom. lika som i lagförslaget).

Motorfordonsbyrån ansvarar för handledarutbildningen och kan på ansökan utfärda tillstånd att bedriva sådan utbildning samt ansvarar för anordnande av teoriprovet. Ansökan för att bedriva handledarutbildning ska ges in till motorfordonsbyrån och får ges den som uppfyller kraven i 4 § landskapslagen om trafikskolor. Motorfordonsbyrån har dock rätt att återkalla tillståndet om kraven för utbildningen inte uppfylls. Närmare bestämmelser om vad som ingår i handledarutbildningen och teoriprovet anges i landskapsförordning.

Utan tillstånd att bedriva trafikskola får en handledare undervisa maximalt tre elever per kalenderår.

(4 - 6 mom. lika som lagförslaget)

21 §

(Lika som i lagförslaget).

22 §

Utrustning vid övningskörning

(1-2 mom. lika som i lagförslaget).

Vid privat övningskörning ska fordonet vara försett med en skylt med texten ”ÖVNINGSKÖR” och vid övningskörning med motorcykel eller moped utan täckt kaross ska eleven bära en reflexväst med texten ”ÖVNINGSKÖR” på ryggen. Närmare bestämmelser om skyltarnas och reflexvästarnas utformning utfärdas genom landskapsförordning.

( 4 mom. lika som lagförslagets 5 mom.)

23 §

(Lika som i lagförslaget).

24 §

Säkerhetsutbildning

Förarexamen i kategori AM 120, AM 121, T, A1, A2, A eller B får avläggas endast om sökanden har genomgått en utbildning avseende körning som är förenad med risker (säkerhetsutbildning). Säkerhetsutbildningen görs på en trafikskola och är tudelad. Del ett är gemensam för alla kategorier och behandlar riskerna med alkohol, andra droger och trötthet samt andra riskfyllda beteenden och faktorer som kan påverka körförmågan. Del två av säkerhetsutbildningen krävs för att få avlägga förarexamen endast i kategori A1, A2, A och B. Del två innehåller praktiska moment och tar upp hastighet, säkerhet, förutseende körning och körning under särskilda förhållanden. För kategori B innehåller del två praktiska moment för sparsam körning.

(2 - 4 mom. lika som i lagförslaget).

5 kap.
Förarexamen och utfärdande av körkort

25 §

(Lika som i lagförslaget).

25a § (Ny)

F ö r a r p r ö v a r e

Minimikrav på personer som fungerar som prövare vid körprov framgår av bilaga IV till rådets direktiv 2006/126/EG. Förarprövare som är verksamma när denna lag träder ikraft ska endast omfattas av direktivets krav på kvalitetssäkring och regelbunden fortbildning.

26 – 27 §§

(Lika som i lagförslaget).

28 §

Godkännande i förarexamen

Sökanden ska godkännas i förarexamen och i de körprov som anges i 26 och 27 § om examen eller provet visar att sökanden har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från trafiksäkerhetssynpunkt och miljösynpunkt krävs för körkortskategorin i fråga.

( 2 mom. lika som i lagförslaget).

29 - 31§§

(Lika som i lagförslaget).

32 §

När ett körkort blir ogiltigt

Ett körkort gäller inte om

1) giltighetstiden har gått ut,

2) körkortshavaren har meddelats ett interimistiskt körförbud eller en körförbudstid enligt 6 kap.,

3) det har ersatts med annat körkort,

4) det har bytts ut mot ett utländskt körkort,

5) körkortshavaren har ett eller flera giltiga körkort och inte efter uppmaning anger vilket av körkorten som ska behållas eller anger att ett annat än det åländska körkortet ska behållas,

6) körkortsinnehavet varit förenat med villkor om alkolås och villkorstiden löpt ut,

7) det inte hämtats ut inom ett år från den dag då det utfärdades eller inom ett år från den dag körkortshavaren hade rätt att hämta ut körkortet efter en körförbudstid eller

8) körkortet inte har ersatts efter åläggande av polismyndigheten.

(2-3 mom. lika som i lagförslaget).

33 – 34 §§

(Lika som i lagförslaget).

35 §

Ansökan om förnyelse eller ersättande av körkort

(1 mom. lika som i lagförslaget).

Om sökanden har fyllt 70 år ska ett läkarutlåtande som visar att de medicinska kraven uppfylls, fogas till ansökan. Detsamma gäller om ansökan avser körkort i grupp 2 eller sökanden har yrkeskörtillstånd och ansökan sker efter att sökanden har fyllt 45 år. Om ansökan avser körkort i grupp 2 och sökanden är under 45 år ska en hälsodeklaration fogas till ansökan. Lider sökanden av något av de medicinska problem som nämns i 10 § kan polismyndigheten ålägga denne att lämna in läkarutlåtande.

(3-6 mom. lika som i lagförslaget).

36 §

(Lika som i lagförslaget).

37 §

Prövotid

Första gången en sökande beviljas ett körkort i någon annan kategori än AM 120, AM 121 eller T gäller en prövotid på två år. Om körkortshavaren redan har ett giltigt körkort i någon annan kategori än AM 120, AM 121 eller T ska prövotiden endast omfatta vad som kan återstå av prövotiden för det äldre körkortet. I 43 § 2 mom. 2 punkten finns bestämmelser om körförbudstider.

38 §

Yrkeskörtillstånd

(1-3 mom. lika som i lagförslaget).

Yrkeskörtillstånd får inte beviljas eller förlängas om

1) sökanden under de fem år som föregår ansökan har gjort sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten enligt 3 § trafikbrottslagen för landskapet Åland, rattfylleri enligt 4 §, grovt rattfylleri enligt 5 § eller smitning enligt 7 § samma lag,

2) sökanden under de fem år som föregår ansökan har gjort sig skyldig till brott mot liv eller hälsa, brott som annars utvisar våldsamt uppträdande, sexualbrott eller något annat brott som visar att sökanden är uppenbart olämplig som taxiförare, eller

3) en körförbudstid längre än en månad har löpt under det senaste året före ansökan med anledning av något annat brott som anges i 43 §.

39 §

Återkallande av yrkeskörtillstånd

(1 - 2 mom. lika som i lagförslaget).

Ett yrkeskörtillstånd återkallas under så lång tid som körförbudstiden löper eller tills vidare om återkallelsen beror på att tillståndshavaren inte uppfyller de medicinska kraven eller inte följer ett åläggande enligt 1 mom. 3 punkten. Om tillståndshavaren inte följer uppställda tillståndsvillkor eller gjort sig skyldig till brott som anges i 38 § 4 mom. 1 eller 2 punkten återkallas yrkeskörtillståndet för en tid om minst två månader och högst fem år. När återkallandets längd bestäms ska allvaret i den eller de gärningar som ligger till grund för återkallandet och under vilka omständigheter den eller de begåtts särskilt beaktas. Ett körkort villkorat av alkolås enligt 7 kap. är i sig inget hinder mot innehav av yrkeskörtillstånd. Körkortshavaren får tillbaka rätten att köra taxi när yrkeskörtillståndet har återlämnats.

6 kap.
Körkortsingripanden

40 §

(Lika som i lagförslaget).

41 §

Interimistiskt körförbud och omhändertagande av körkort

En polis har rätt att meddela en körkortshavare ett interimistiskt körförbud och omhänderta körkortet

1) om körkortshavaren på sannolika skäl gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § 1 mom. trafikbrottslagen för landskapet Åland eller grovt rattfylleri enligt 5 § 1 punkten samma lag eller brott mot bestämmelser om transport av farliga ämnen enligt landskapslagen (1976:34) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om transport av farliga ämnen,

2) om körkortshavaren befaras ha gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § 2 eller 3 mom. trafikbrottslagen för landskapet Åland eller grovt rattfylleri enligt 5 § 2 eller 3 punkten samma lag, grovt äventyrande av trafiksäkerheten enligt 3 § trafikbrottslagen för landskapet Åland eller smitning enligt 7 § samma lag,

3) om det på sannolika skäl kan antas att körkortshavaren kommer att meddelas en körförbudstid enligt 43 § 2 mom. 1 eller 2 punkten eller

4) det är uppenbart att körkortshavaren på grund av sjukdom, skada eller dylikt inte har förmåga att köra körkortspliktiga fordon på ett trafiksäkert sätt.

En polis har rätt att omhänderta körkortet

1) om körkortet är ogiltigt enligt 32 § eller

2) om ett utländskt körkort är ogiltigt på grund av att förutsättningarna i 61 eller 62 § inte är uppfyllda.

En polis kan i fall som avses i 1 mom. 3 punkten ge körkortshavaren rätt att avsluta pågående färd, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten och körkortsingripandet inte beror på att körkortshavaren på sannolika skäl gjort sig skyldig till olovlig körning.

(4 - 6 mom. lika som i lagförslaget).

42 §

Körkortsingripande på grund av hastighetsöverträdelse

En polis ska omhänderta körkortet och ge körkortshavaren en tio dagar lång körförbudstid om föraren överskridit gällande hastighetsbegränsning eller fordonsbegränsad hastighet med minst 30 km i timmen. Polisen kan ge föraren rätt att avsluta den pågående färden, om det kan ske utan att trafiksäkerheten äventyras.

Om körkortshavaren inte är bosatt på Åland och ska resa ut ur landskapet ska polismyndigheten avbryta verkställigheten och återlämna körkortet. Den som rest ut och som återvänder till Åland inom sex månader är (uteslutning) skyldig att på nytt lämna in körkortet till polismyndigheten (uteslutning).

(3-4 mom. lika som i lagförslaget).

43 §

Fastställande av körförbudstid

(1 mom. lika som i lagförslaget).

Polismyndigheten bestämmer en körförbudstid om

1) körkortshavaren gjort sig skyldig till olovlig körning eller, under förutsättning att överträdelsen inte kan anses som ringa, vid förande av ett motordrivet fordon har kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan än i 42 § avsedd regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt.

2) körkortshavaren vid framförande av motordrivet fordon tre gånger inom ett år alternativt fyra gånger inom två år, eller som innehavare av körkort förenat med prövotid två gånger inom ett år, gjort sig skyldig till gärning som är straffbar enligt 2 eller 11 § trafikbrottslagen för landskapet Åland, med undantag för andra gärningar som bestraffas med ordningsbot än fortkörningsförseelser, eller till detektorförseelse som avses i landskapslagen (2003:11) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om förbud mot anordningar som försvårar trafikövervakningen eller till brott mot landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare,

3) körkortshavaren utomlands har dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri eller där gjort sig skyldig till en sådan gärning om gärningen även är straffbar i landskapet,

4) körkortshavarens förutsättningar för att köra ett fordon som kräver körkortsbehörighet är så väsentligt begränsade på grund av sjukdom, skada eller dylikt att (uteslutning) kraven för att beviljas körkortstillstånd inte längre uppfylls,

5) körkortshavaren inte följer ett åläggande att lämna in läkarutlåtande, synintyg eller intyg om godkänd förarexamen eller del av sådant prov enligt 46 §, eller

6) hinder mot beslut om behörighet förelåg vid tiden för beslutet och hindret fortfarande består.

44 §

(Lika som i lagförslaget).

45 §

Varning

Polismyndigheten kan, i stället för att ge körkortshavaren en körförbudstid, ge denne en varning i sådana fall som anges i 43 § 2 mom. 2 punkten om gärningarna inte ska anses vara ett tecken på likgiltighet för bestämmelserna om vägtrafik eller de påföljder som denne har dömts till eller meddelats på grund av brott mot dem och körkortshavaren inte under de senaste fem åren blivit varnad eller fått sitt körkort omhändertaget. Gör körkortshavaren sig skyldig till en ny gärning som anges i 43 § 2 mom. 2 punkten inom ett år efter att ha fått varningen ska polismyndigheten omhänderta körkortet och bestämma en körförbudstid enligt 44 §.

46 §

Kontroll av hälsotillstånd och prestationsförmåga

Om det finns anledning att anta att en körkortshavare inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att beviljas körkortstillstånd, får polismyndigheten ålägga körkortshavaren att ge in ett läkarutlåtande eller synintyg utfärdat av läkare eller optiker som visar att (uteslutning) de medicinska kraven för körkortsinnehavet uppfylls eller besluta att körkortshavaren ska genomföra ett nytt körprov eller avlägga en ny förarexamen.

( 2 mom. lika som i lagförslaget)

47 §

Läkares anmälningsplikt

Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren inte uppfyller de medicinska krav som ställs för fortsatt körkortsinnehav, ska läkaren, trots bestämmelser om sekretess, anmäla det till polismyndigheten. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren och upplysa denne om hur körförmågan påverkas av hälsotillståndet.

(2 – 5 mom. lika som i lagförslaget).

48 §

(Lika som i lagförslaget).

7 kap.
Villkor om alkolås för körkortsinnehav

49 §

(Lika som i lagförslaget).

50 §

Ansökan om k ö r k o r t v i l l k o r a t f ö r alkolås

(1-5 mom. lika som i lagförslaget).

51 §

Hinder mot att bevilja ansökan

En ansökan om körkort villkorat för alkolås får inte bifallas, om sökanden med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden bedöms olämplig för körkortsinnehav villkorat av alkolås. Lämplighet förutsätter att sökanden kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt inte har något annat drogmissbruk än alkohol och i övrigt uppfyller de medicinska krav som gäller körkortstillstånd enligt 10 §.

52 §

(Lika som i lagförslaget).

53 §

Villkor för föraren

Den som har ett körkort villkorat av alkolås får inte köra andra körkortspliktiga fordon än sådana som är utrustade med ett alkolås som är godkänt enligt 59 §. Föraren får endast framföra körkortspliktiga fordon på Åland. Fordonet ska ändringsbesiktigas efter det att alkolåset har monterats och efter att det har tagits bort.

Var 60:e dag ska alkolåsets minne läsas av hos en representant som har befullmäktigats av alkolåstillverkaren som har anmälts till motorfordonsbyrån. I övrigt ska körkortshavaren följa de bestämmelser om installation, användning och kontroller av alkolås som meddelas med stöd av denna lag. Körkortshavaren svarar själv för sina kostnader som följer av beslutet om körkort villkorat av alkolås.

Inom sex månader från att körkortet villkorat av alkolås beviljats ska körkortshavaren genomgå en av landskapsregeringen godkänd kurs om alkohol och trafik.

Om körkortshavaren bryter mot denna paragraf och därigenom inte längre bedöms uppfylla kraven på lämplighet, ska körkortet villkorat av alkolås återkallas. En körförbudstid ska då bestämmas som motsvarar den återstående villkorstiden. Detsamma gäller om körkortshavaren under villkorstiden inte längre uppfyller de krav på lämplighet som anges i 51 §.

54 – 56 §§

(Lika som i lagförslaget).

57 §

Polisens rätt att kontrollera alkolåset

En polis har rätt till tillträde till ett körkortspliktigt fordon som framförs av en person med körkort villkorat av alkolås, för att kontrollera att fordonet har ett alkolås av godkänd typ som uppfyller föreskrivna krav i fråga om montering, funktion och användning. (Uteslutning)

58 §

Behandling av uppgifterna om användning av alkolåset

( 1 mom. lika som i lagförslaget).

Alkolåstillverkaren eller dennes representant ska utan dröjsmål underrätta polismyndigheten, om körkortshavaren har försummat sin skyldighet att föra fordonet för avläsning av alkolåsets minne, om alkolåset på kundens begäran har lösgjorts från fordonet, om minnet visar på upprepade försök att köra bilen med otillåten mängd alkohol i utandningsluften eller om det i samband med avläsningen av alkolåsets minne har framgått att alkolåset har manipulerats för att störa eller förhindra dess funktion.

( 3-5 mom. lika som i lagförslaget).

59 §

Godkännande av alkolås

För att ett alkolås ska få säljas, överlåtas eller användas på Åland enligt denna lag ska det uppfylla de krav som anges i lagen om godkännande av alkolås för användning i trafik (FFS 1109/2010).

60 §

(Lika som i lagförslaget).

8 kap.
Utländska körkort

61 §

Giltighet på Åland av EES-körkort

(1 mom. lika som i lagförslaget)

Ett EES-körkort gäller inte på Åland om körkortshavaren har ett åländskt körkort som är omhändertaget, körkortshavaren har meddelats en körförbudstid eller körkortshavaren i fall som avses i 32 § 1 mom. 5 punkten har förklarat att hen vill behålla det åländska körkortet.

62- 64 §§

(Lika som i lagförslaget).

65 §

Utbyte av körkort utfärdat av tredje land

Ett körkort som är utfärdat i tredje land och uppfyller kraven i 62 § får bytas ut mot ett åländskt körkort i kategori A1, A2, A och B utan krav på ny förarexamen, om

1) sökanden ansöker om och beviljas körkortstillstånd för att byta ut körkortet inom den tvåårsfrist som avses i 62 §, och innan körkortets giltighetstid går ut, samt

2) sökanden visar att hen har kört bil eller motorcykel i minst sex månader i Finland och har sin permanenta bosättningsort på Åland.

Det gamla körkortet ska lämnas in till polismyndigheten innan det nya körkortet får lämnas ut. Körkortet ska på begäran återlämnas till innehavaren, när hen flyttar från Finland och lämnar in sitt åländska körkort till polismyndigheten. (Uteslutning.)

9 kap.
Körkortsregister

66 – 68 §§

(Lika som i lagförslaget).

10 kap.
Ansvar och överklagande

69 § - 70 §§

(Lika som i lagförslaget).

__________________

(1-3 mom. lika som i lagförslaget).

Genom denna lag upphävs körkortslagen (1991:79) för landskapet Åland (uteslutning). Om det i en landskapslag eller landskapsförordning hänvisas till en bestämmelse i den upphävda körkortslagen som har ersatts av en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. Om det i någon annan landskapslag eller landskapsförordning talas om körkortsklass avses körkort av en viss kategori.

(5 – 15 mom. lika som i lagförslaget).

__________________

L A N D S K A P S L A G
om trafikskolor

(Ingressen lika som i lagförslaget)

1 -2 §§

Definition

( Lika som i lagförslaget)

3 §

Personal

(1- 2 mom. lika som i lagförslaget).

(3 mom. utesluts.)

4 §

Villkor för trafiklärartillstånd

Motorfordonsbyrån beviljar trafiklärartillstånd till sökande som

1) har ett giltigt körkort med minst kategori B och har haft det i minst tre år,

2) har lämnat in ett högst tre månader gammalt läkarutlåtande som visar att sökanden uppfyller de medicinska kraven för körkort i grupp 2 enligt körkortslagen (xx:xx) för Åland,

3) har behörighet att framföra de fordon som utbildningen gäller,

4) har avlagt examen för trafiklärare eller innehar, av landskapsregeringen godkänd, motsvarande kompetens och

5) inte under de senaste fem åren har gjort sig skyldig till rattfylleri, grovt rattfylleri eller andra grova eller upprepade trafikbrott eller gjort sig skyldig till brott mot liv och hälsa eller brott som annars tyder på våldsamt uppträdande, sexualbrott eller något annat motsvarande brott som visar att sökanden är uppenbart olämplig som trafiklärare.

(2 – 4 lika som i lagförslaget)

5 §

Tillsyn och återkallande av trafikskolans tillstånd

Motorfordonsbyrån svarar för tillsynen över trafikskolorna och ska återkalla tillståndet att driva trafikskola, om

1) trafikskolan inte längre uppfyller kraven för tillstånd enligt 2 § 2 mom.,

2) utbildningen i trafikskolan uppvisar allvarliga brister eller bedrivs i strid med gällande bestämmelser (uteslutning), eller

3) undervisning inte har bedrivits vid skolan under de senaste tolv månaderna.

( 2 - 3 mom. lika som i lagförslaget).

6 §

Återkallande av trafiklärartillstånd

( 1 – 2 mom. lika som i lagförslaget).

Om det finns anledning att anta att en trafiklärare inte längre uppfyller de medicinska kraven för trafiklärartillståndet, får motorfordonsbyrån ålägga trafikläraren att ge in ett läkarutlåtande eller synintyg utfärdat av läkare eller optiker som visar att (uteslutning) kraven uppfylls. Följs inte åläggandet ska trafiklärartillståndet återkallas.

Har en trafiklärare gjort sig skyldig till något förfarande eller någon försummelse som inte är så allvarlig att trafiklärartillståndet ska återkallas, får motorfordonsbyrån utfärda en varning.

7 §

(Uteslutning)

7 §

Läroplaner och kursplaner för förarutbildningen

Läroplaner för förarutbildningarna fastställs av landskapsregeringen.

Inom de ramar som läroplanerna anger ska trafikskolan utarbeta kursplaner för förarutbildningen. Kursplanerna ska ange innehållet i förarutbildningen, hur utbildningen ska bedrivas och hur målen ska uppnås. Innan kursplanerna får tillämpas ska de godkännas av motorfordonsbyrån.

8 - 9 §§

(Lika som i lagförslagets 9 – 10 §§)

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget)

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

(Ingressen lika som i lagförslaget)

1 §

(Lika som i lagförslaget)

13 §

Utbildningsarrangör

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

1) den som enligt landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning har rätt att ge yrkesinriktad utbildning,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3) den som upprätthåller trafikskolor i enlighet med vad som föreskrivs i landskapslagen (/) om trafikskolor och ger förarundervisning för erhållande av körkort i kategori C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE eller

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

18 a,19, 20, 21,24,25 och 27 §§

(Lika som i lagförslaget)

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget)

__________________

Mariehamn den 24 mars 2015

Ordförande

Katrin Sjögren

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Axel Jonsson	2015-03-24



	Till Ålands lagting

Reservation mot lag- och kulturutskottets betänkande nr 10/2014-2015 gällande

Ny körkortslag

· Landskapsregeringens lagförslag nr 5/2014-2015

· Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion nr 2/2012-2013

Ett teoriprov istället för två

I och med lagförslaget införs flera nya moment som ska avklaras för att få avlägga förarexamen. Obligatorisk handledarutbildning, säkerhetsutbildning, körkortstillstånd, övningskörning och manöverprov för moped- och mopedbil är förslag som skapar ytterligare byråkrati och gör processen att ta körkort dyrare och mer invecklad för den enskilde, men som kan motiveras ur trafiksäkerhetssynpunkt. Dock har undertecknad under utskottsbehandlingen ställt sig tveksam till nyttan att kräva dubbla teoriprov av den som ska ta körkort.

Enligt förslaget ska utöver den slutliga förarexamen även ett inledande teoriprov avläggas före övningskörningen påbörjas. Olycksstatistiken bland fordon som övningskör är dock närmast obefintlig, vilket tyder på att handledarna och trafikskolelärarna redan idag tar ett stort ansvar för att anpassa övningskörningen efter elevens utveckling sett till teoretiska och praktiska färdigheter. Således har undertecknad föreslagit att kravet på ett inledande teoriprovet bör utgå för att inte skapa onödig byråkrati, men förslaget vann inget understöd.

Inga alkoholmissbrukare på vägarna

Lagförslaget innehåller nya bestämmelser om möjlighet att få ett körkort villkorat med alkolås om man döms till rattfylleri eller grovt rattfylleri. En förutsättning är dock att man uppfyller de medicinska kraven som ställs för att få ta körkort, dock med uttryckligt undantag för alkoholmissbruk.

Under utskottets höranden har det framkommit att en dom för rattfylleri kan vara en viktig väckarklocka för den enskilde och strävan efter att få tillbaka sitt körkort är för många det som avgör att man gör vad som krävs för att bli av med sitt missbruk.
Undertecknad har trots detta ensam ansett att samma medicinska krav bör ställas på den som ansöker om körkort villkorat med alkolås som för den som ansöker om ett vanligt körkort.
Har man ett fortgående alkoholmissbruk är det hög tid att ta tag i det före man ger sig ut på vägarna igen.
Om polisen får in en rapport från den som avläser alkolåsets minne om att upprepade misslyckade startförsök har genomförts eller på annat sätt misstänker att de medicinska kraven inte uppfylls, bör de även ges en möjlighet att begära in ett läkarutlåtande för att kontrollera att inget alkoholmissbruk föreligger.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att lagtinget antar det första lagförslaget i följande lydelse:

K Ö R K O R T S L A G
för Åland

(Ingressen lika som i lagförslaget)

(1 – 16 §§ lika som i utskottets betänkande)

17 §

(Uteslutning)

(18 – 50 §§ lika som i utskottets betänkande)

51 §

Hinder mot att bevilja ansökan

Ansökan får inte bifallas, om sökanden med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden bedöms olämplig för körkortsinnehav villkorat av alkolås. Lämplighet förutsätter att sökanden kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken (uteslutning) samt uppfyller de medicinska krav som gäller körkortstillstånd enligt 10 §.

( 52 § lika som i utskottets betänkande)

53 §

Villkor för föraren

(1 – 4 mom. lika som i utskottets betänkande)

Polismyndigheten har rätt att kräva att den som innehar ett körkort villkorat av alkolås inom en viss tid visar upp ett läkarutlåtande om att de medicinska kraven enligt 10 § uppfylls, om det finns skäl att misstänka de föreskrivna kraven inte längre uppfylls.

( 54 - 70 §§ lika som i utskottets betänkande)

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i utskottets betänkande)

Mariehamn den 24 mars 2015

Axel Jonsson

Lag- och kulturutskottets betänkande 10/2014-2015

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter