Lag- och kulturutskottets betänkande 10/2015-2016
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 10/2015-2016 | ||
|
| Datum |
| |
| Lag- och kulturutskottet | 2016-09-15 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lag- och kulturutskottets betänkande
Förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda
· Landskapsregeringens lagförslag nr 16/2015-2016
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för den offentliga sektorn. Samtidigt upphävs gällande blankettlag om statens pensioner.
Landskapets pensionssystem överensstämmer i huvudsak med det finländska pensionssystemet. Det finländska pensionssystemet förändras från och med den 1 januari 2017 genom dels helt ny lagstiftning dels ändringar i den lagstiftning som tillämpas i landskapet genom blankettlag. Detta föranleder ett behov av att se över den lagstiftning som reglerar landskapets pensionsskydd.
De huvudsakliga förändringarna i pensionssystemet är att pensionsåldern höjs gradvis för personer födda år 1955 och senare, att pensionstillväxten blir 1,5 % av lönen för alla med vissa undantag, att en arbetslivspension införs som gör det möjligt för den som arbetat länge i ett ansträngande och slitsamt arbete att gå i pension före den lägsta pensionsåldern samt att deltidspensionen slopas och ersätts med en partiell förtida ålderspension.
Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda ikraft den 1 januari 2017.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagarna antas med en mindre teknisk ändring.
Utskottets synpunkter
Arbetspensionssystemet på Åland följer i huvudsak pensionssystemet i Finland genom tillämpning av blankettlag. Pensionsskyddet är beroende av om pensionstagaren inledde sitt anställningsförhållande före eller efter den 1 januari 2008. Pensionsskyddet för dem som påbörjat sin anställning före den 1 januari 2008 regleras i en blankettlag som gör lagen om statens pensioner tillämplig också på Åland. För personer som ingått ett anställningsförhållande till landskapet den 1 januari 2008 och senare regleras pensionsskyddet genom en blankettlag som gör lagen om pension för arbetstagare tillämplig.
Syftet med det finländska pensionssystemet är att trygga människors utkomst med tanke på ålderdom, arbetsoförmåga och familjeförsörjares bortgång. Pensionssystemet är mycket omfattande eftersom försäkrandet är obligatoriskt och i lag föreskrivet och i princip täcker allt förvärvsarbete.
De förmåner som finns inom arbetspensionssystemet är ålderspension, deltidspension, invalidpension, yrkesinriktad rehabilitering och familjepension.
Från och med år 2005 har pensionen intjänats utgående från de inkomster som en arbetstagare har varje år och en företagares fastställda inkomst. Pensionstillväxten börjar från och med personen fyllt 18 år och slutar vid utgången av den månad personen fyller 68 år. För att konsumtionsnivån även under pensionstiden ska vara rimlig i förhållandet till nivån under tiden i arbetslivet indexjusteras arbetspensionerna.
Från och med år 2010 har pensionsskyddet anpassats till den ökade livslängden med hjälp av en livslängdskoefficient i syfte att begränsa ökningen av pensionskostnaderna som den ökade livslängden medför och uppmuntra till fortsatt arbete.
Pensionssystemet i Finland förändras
Den 1 januari 2017 förändras det finländska pensionssystemet. De lagar som hittills reglerat pensionsskyddet för personer som anställts av landskapet före den 1 januari 2008, upphävs och lagar slås samman i en ny lag; pensionslagen för den offentliga sektorn. Den nya lagen omfattar både statligt och kommunalt anställda.
De lagar som reglerat pensionsskyddet för dem som anställts av landskapet efter den 1 januari 2008 förändras på vissa punkter och en ny lag, lag om ändring av lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare införs.
Målet med förändringarna är att förlänga tiden i arbetslivet vilket anses nödvändigt på grund av försörjningskvoten, balansen inom den offentliga ekonomin samt trycket på att höja arbetspensionsförsäkringsavgiften. Syftet är också att trygga en tillräcklig pensionsnivå och att garantera rättvisa mellan generationerna.
Förändringarna innebär att för de som är födda år 1955 eller senare höjs den nedre åldersgränsen för ålderspension med tre månader för varje åldersklass från nuvarande 63 år tills den lägsta åldern för ålderspension är 65 år. För de som är födda år 1965 eller senare ska den lägsta pensionsåldern vara bunden till den förväntade livslängden enligt en formel så att förhållandet mellan pensionstiden och tiden i arbete förblir detsamma som år 2025. Även åldrarna för de nya pensionsformerna, partiell förtida ålderspension och arbetslivspension, anpassas till förändringen i den förväntade livslängden.
Ålderspensionen förblir flexibel så att den övre åldersgränsen höjs med hela år så att de som är födda år 1957 eller tidigare kan tjäna in pension fram till 68 års ålder, de som är födda åren 1958-1961 fram till 69 års ålder och de som är födda år 1962 eller senare fram till 70 års ålder.
Den pensionstillväxtprocent som är bunden till åldern slopas. Pensionen växer med 1,5 procent per år från de årliga inkomsterna.
Den nuvarande pensionsformen deltidspension ersätts med en partiell förtida ålderspension. För arbetstagare och företagare är åldersgränsen för partiell förtida ålderspension 61 år och stiger till 62 år för personer födda år 1964 eller senare. Det finns det två olika situationer där partiell förtida ålderspension kan komma ifråga, antingen då pensionstagaren uppnått sin egen pensionsålder eller före denna tidpunkt. För personer födda före år 1960 beviljas pensionen som en normerad grundtrygghet.
Arbetslivspensionen är en ny förmån inom arbetspensionssystemet. Den ger möjlighet att gå i pension lite tidigare än den lägsta åldern för ålderspension för den som har arbetat länge i ett ansträngande och slitsamt arbete och vars möjlighet att fortsätta detta arbete har försämrats.
Bestämmelserna om pensionsskyddet för den offentliga sektorn har funnits i flera olika lagar och med olika lagar för den som är anställd av kommunen respektive staten eller landskapet. Nu slås alla pensionslagar för den offentliga sektorn ihop till en enda lag, pensionslagen för den offentliga sektorn.
Konsekvenser av ändringarna
Förändringarna av pensionssystemet bedöms innebära att pensionsutgiften minskar med drygt 0,6 % i förhållande till bruttonationalprodukten och minskar den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott i samma omfattning. Dessutom bedöms ändringarna öka sysselsättningen och som en konsekvens av detta bruttonationalprodukten.
Ändringarna påverkar inte nivån på de pensioner som redan betalas ut men får konsekvenser för kommande pensionstagare. Särskilt de yngre generationernas pensioner påverkas.
Nivån på invalidpensionerna förbättras i och med att den återstående tid som ska ingå i invalidpensionen förlängs. Det att livslängdskoefficienten från och med år 2027 ska gälla även den återstående tiden får en sänkande effekt på nivån för invalidpensionerna.
I lagstiftningen tillämpas samma bestämmelser på samma sätt på både män och kvinnor men pensionsnivån påverkas av arbetsinkomsterna samt av längden på tiden i arbetslivet. Skillnaden mellan könen inom pensionsskyddet beror på att kvinnor har lägre löner och en kortare tid i arbetslivet.
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att arbetspensionssystemet på Åland fortsättningsvis ska följa arbetspensionssystemet i Finland och att de ändringar av rikslagstiftningen som träder i kraft vid årsskiftet ska tillämpas också här.
De allmänna konsekvenserna av förändringarna är desamma som i Finland men i fråga om de ekonomiska konsekvenserna för landskapet noterar landskapsregeringen att förslaget kommer att få en förhållandevis begränsad effekt på landskapets arbetspensionsutgifter.
Samtidigt konstaterar landskapsregeringen att de ändringar som genomförs i arbetspensionssystemet kommer att medföra stora kostnader för ändringar i Kevas (offentliga sektorns pensionsanstalt) datasystem. Enligt vad utskottet fått erfara under behandlingen av förslaget kommer kostnaderna dock inte att öka under de närmaste tre åren.
Utskottets bedömningar
Utskottet konstaterar att syftet med reformen, som följer EU:s rekommendationer för ett hållbart pensionssystem och som är framtaget på basen av trepartssamtal, är ett långsiktigt tryggande av pensionerna. Vidare konstaterar utskottet att pensionssystemet är mycket omfattande och komplicerat och att det inte kan anses motiverat med ett från Finland avvikande pensionssystem för den offentliga sektorn på Åland, i synnerhet som pensionssystemet i Finland redan omfattar alla arbetstagare. Utskottet delar därför landskapsregeringens bedömning att det mest ändamålsenliga är att lagtinget antar en blankettlagstiftning enligt vilken rikslagarna blir gällande också på Åland.
Utskottet konstaterar också att den offentliga sektorn står inför utmaningar i och med att det i takt med att pensionsåldrarna höjs blir mer angeläget med ett modernt arbetsliv där ett gott ledarskap, god hälsa och flexibilitet i arbetslivet är förutsättningar för att människor ska orka jobba längre.
Utskottet föreslår enbart en mindre teknisk ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för den offentliga sektorn. Föreslås att 4 § 4 mom. utesluts ur lagen eftersom lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (FFS 497/2003) föreslås upphävd genom regeringens proposition (RP 120 2016 rd) vilken är föremål för behandling i riksdagen.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 1 juni 2016 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, vik. lagberedningschefen Hans Selander, pensionshandläggaren Monica Clemes, VD:n för Försäkringsaktiebolaget Pensions-Alandia Åsa Ceder, organisationssekreteraren för FOA-Å Anne-Helena Sjöblom samt verksamhetsledaren för TCÅ Marie-Susanne Stenwall.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, viceordföranden Roger Eriksson, ledamöterna Brage Eklund, Bert Häggblom, Mikael Staffas och Tony Wikström.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslag 2-8 i oförändrad lydelse samt det första lagförslaget i följande lydelse:
1.
L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för den offentliga sektorn
(Ingressen lika som i lagförslaget.)
1-3 §§
(Lika som i lagförslaget.)
4 §
Särskilda avvikelser från pensionslagen för den offentliga sektorn
(1-3 mom. lika som i lagförslaget.)
(4 mom. utesluts.)
(4-13 mom. lika som i lagförslagets 5-14 mom.)
5 -7 §§
(Lika som i lagförslaget.)
| Mariehamn den 15 september 2016 | |
|
Ordförande |
Harry Jansson |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |
|
|
|
|
|
|