Lag- och kulturutskottets betänkande 12/2012-2013
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 12/2012-2013 | ||
|
| Datum |
| |
| Lag- och kulturutskottet | 2013-09-10 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lag- och kulturutskottets betänkande
Förslag till kulturpolitiskt program för landskapet Åland från år 2013
· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2012-2013
INNEHÅLL
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen tillsatte 5.6.2012 en kommitté med uppgift att bearbeta det gällande kulturpolitiska programmet Växtkraft från 2006. Det nya kulturpolitiska programmet är riktgivande för landskapets kulturpolitik och fokuserar på övergripande frågeställningar och prioriteringar för utvecklingen av kulturlivet på Åland. Programmet placerar in kulturen i en samhällskontext och visar på kulturlivets relevans i förhållande till demokratiutveckling, integrations- och regionalpolitik. Kulturens potential för ökad kreativitet och tillväxt inom flera samhällssektorer diskuteras också.
Det kulturpolitiska programmet innehåller förutom de övergripande riktlinjerna även beskrivningar av åtgärder. Vissa av åtgärderna beskrivs relativt konkret, medan andra föreslagna åtgärder kräver vidare överväganden och planering.
Utskottets synpunkter
Begreppet kultur och kulturens betydelse
Det finns många definitioner av begreppet kultur. Begreppet används ofta för att beskriva de värderingar som råder i ett samhälle men det används också som ett samlingsbegrepp för olika konstformer som teater, dans, bildkonst, litteratur, musik och film.
Konsten, kulturen och kreativiteten har ett bestående egenvärde och kulturen är en nödvändig, sammanbindande kraft i samhället genom att den bidrar med gemensamma referensramar. Kulturen förmedlar det mänskliga och kulturupplevelser skänker nya perspektiv på tillvaron. Kulturupplevelser kan oroa, beröra eller provocera och de kan förnya vår varseblivning. Kulturen ökar befolkningens välbefinnande och bildning och den främjar ett livslångt lärande.
Kulturen har också betydelse för andra samhällssektorer. Den främjar näringslivet, tillväxten och sysselsättningen samt det tekniska kunnandet. Kulturen ökar vår förmåga att möta globaliseringens och kunskapsekonomins utmaningar och den främjar glesbygdens utveckling och livskraft både genom att attrahera människor till en ort och genom att skapa förutsättningar för att bibehålla den bofasta befolkningen. Kulturen kan bidra till förbättrad hälsa och till att uppnå skolans kunskapsmål. Sist men inte minst skapar kulturen förståelse för andra kulturer.
Kulturpolitiken
Kultur och konst bygger på fri kreativitet och skapande arbete och kulturpolitiken syftar därför i regel till att främja kreativiteten, mångfalden och delaktighet. Målen kan uppnås genom en förbättring av verksamhetsförutsättningarna för konstnärer och kulturutövare samt för kultur- och konstinstitutioner och -sammanslutningar. Dessutom bör kulturarvet värnas, kulturutbudet, produktionen och användningen av kultur främjas samt tillgängligheten till kulturen underlättas och slutligen bör företagsamheten och sysselsättningen inom kultursektorn ökas.
Medlen för kulturpolitiken är såsom för annan politik, lagstiftningen, budgeten samt övriga riktlinjer, till vilka det kulturpolitiska programmet hör. Det offentliga stödet till kulturen är nödvändigt för att trygga förutsättningarna för kreativitet och konstnärligt arbete på Åland främst på grund av att politiken syftar till en jämlik kultur men också på grund av att marknaden är liten.
Traditionellt har kulturen delats in i olika områden som offentligt finansierad kultur, kommersiell kultur eller amatörkultur, beroende på hur den finansieras. Uppdelning i de här kategorierna förefaller emellertid i dag mindre relevant och konstnärer och publik rör sig allt mer mellan de olika kategorierna.
Landskapsregeringens kulturpolitiska program
Landskapsregeringens förslag till kulturpolitiskt program för landskapet Åland från år 2013 är tillkommet på basen av ett betänkande från en kommitté som landskapsregeringen tillsatte i juni 2012 och vars uppgift var att bearbeta det gällande kulturpolitiska programmet Växtkraft från år 2006. Även om programmet omtalas som det nya kulturpolitiska programmet bör det betraktas som ett komplement till Växtkraft 2006.
Enligt landskapsregeringen är det nya kulturpolitiska programmet riktgivande för landskapets kulturpolitik och fokuserar på övergripande frågeställningar och prioriteringar för utvecklingen av kulturlivet på Åland. Utskottet noterar att det kulturpolitiska programmet inte är avsett att gälla för hela det kulturpolitiska området utan landskapsregeringen har utarbetat en separat åtgärdsplan beträffande biblioteksverksamheten i landskapet för 2013-2015. Vidare avser landskapsregeringen utarbeta ett särskilt program för åländsk public serviceverksamhet och beträffande kulturarvet avser landskapsregeringen dra upp särskilda politiska riktlinjer. Ett sammanhållet kulturpolitisk program hade enligt utskottets mening kunnat innebära vissa fördelar.
Utskottet noterar att bl.a. videokonst, arkitektur och design inte överhuvudtaget berörs i programmet.
Tillgängligheten
I meddelandet ägnas ett kapitel åt tillgänglighet och delaktighet vilket utskottet finner positivt. Utskottets delar åsikten att varje ålänning ska ges möjlighet att ta del av ett mångsidigt kulturutbud och att själva ha möjlighet att utveckla sin egen kreativitet, oberoende av bosättning, funktionshinder, ålder, bakgrund och kön.
Utskottet vill i sammanhanget beröra tillgängligheten till kultur- och kongresshuset Alandica som har ändamålsenliga utrymmen för olika kulturaktiviteter. På grund av höga hyror är utrymmena dock i praktiken inte tillgängliga för särskilt många kulturutövare på amatörnivå. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att se över möjligheten till omförhandlingar av gällande avtal för Alandica och att i samband med nästa avtalsperiod ange tydligare villkor beträffande tillgängligheten för kulturaktiviteter.
Med anledning av landskapsregeringens formulering att ”man planera för att placering och materialval av konsten gör den så lättillgänglig som möjligt för så många som möjligt”, konstaterar utskottet att det inte kan anses höra till kulturpolitiken att planera konstnärers materialval.
Mångkultur
Globaliseringen och utbytet mellan kulturerna påverkar kulturen och kulturpolitiken. Kulturerna förändras och utvecklas när rörligheten ökar och människorna utbyter betydelser, erfarenheter och synpunkter.
Utskottet välkomnar skrivningarna i meddelandet om att nya ålänningars delaktighet och möjligheter att påverka det befintliga kulturlivet ska främjas och uppmuntras eftersom mångfald och nya mångkulturella sammanhang betraktas som en positiv utveckling för samhället. Enligt utskottets mening kan denna uppmuntran till exempel ta sig uttryck i extra finansiellt stöd för föreningar som aktivt arbetar för de nya ålänningarnas delaktighet.
Utskottet önskar även framhålla vikten av mångkultur i bemärkelsen blandning av kulturgrenar och samverkan konstarterna emellan. Vid behandlingen av ärendet har det framkommit exempel som fotoböcker med dikter och poesiuppläsning med musik eller dans.
IKT-utvecklingens påverkan på kulturen
Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken leder till stora förändringar i människornas fritid, arbete och handlingssätt. Tillgången till information ökar, sättet att organisera sig i grupper förändras, medborgarnas samhällsaktivitet och övrig medborgaraktivitet påverkas och organisationsformerna och de förväntningar befolkningen ställer på servicen ändras. Förändringar märks först i de ungas livsstil. Den tekniska utvecklingen påverkar inte bara konsumtionen av kultur utan också möjligheten att producera kultur. Nya konstformer uppstår och distributionskanalerna förändras. Genom förändringarna öppnar sig nya möjligheter och nya utmaningar uppstår vilket kan komma att påverka kulturpolitiken.
Utskottet noterar att den här utvecklingen inte närmare berörs i meddelandet och ställer sin förhoppning till att IKT-utvecklingen tas i beaktande vid utarbetandet av nästa meddelande.
Kulturdelegationen och bidragsreglerna
Utskottet har fört en principdiskussion om kulturdelegationens sammansättning och noterar att landskapsregeringen i meddelandet tar upp begreppet armlängdsprincipen som en central princip i den nordiska kulturpolitiken. Enligt principen skapar myndigheterna förutsättningar och riktlinjer för kulturlivet, medan kulturlivet fritt skapar innehållet utifrån till buds stående medel.
Utskottet konstaterar att det är viktigt att armlängdsprincipen ska råda i landskapet speciellt med beaktande av de små förhållandena och den stora risken för jävsförhållanden. Samtidigt konstaterar utskottet att det är svårt att på grund av landskapets litenhet hitta sakkunskap hos personer som inte samtidigt är aktiva inom kulturlivet. Utskottet noterar att kulturdelegationen har utsett några nämnder för de olika konstformerna och i de här nämnderna finns en stor sakkunskap.
Enligt meddelandet planeras under programperioden en revidering av kulturdelegationens bidragsregler bl.a. i syfte att skapa en större flexibilitet och att förtydliga ansökningsförfarandet mot bakgrund av de nya samverkansstrukturer som har vuxit i betydelse. Utskottet noterar med tillfredsställelse att stipendietiderna redan har förlängs och välkomnar även i övrigt en revidering av riktlinjerna för bidragsfördelningen samt den kartläggning av de yrkesverksammas arbetsvillkor som landskapsregeringen aviserar. I samband med översynen bör landskapsregeringen undersöka nya finansieringsformer och kan då hämta inspiration från omvärlden. Utskottet har bl.a. fått erfara att statens kulturråd i Sverige i samarbete med bl.a. fackförbunden, som en ersättning för arbetsstipendier har utvecklat en särskild stödform där frilansande kulturutövare får en form av inkomstgaranti. I samband med revideringen bör särskild vikt också läggas vid balansen mellan professionella och amatörer, vid de kvalitetskrav som bör ställas på konsten och vid kulturutövarnas möjligheter till egna inkomster.
Institutioner och andra aktörer
Antalet kulturinstitutioner på Åland är inte många. Nordens institut på Åland är en bra aktör på området och en aktiv arrangör av kulturevenemang där man både för in nordisk kultur till Åland och för åländsk kultur till Norden. Därtill har Nordens institut på Åland en aktiv informationsverksamhet.
I sammanhanget noterar utskottet att de åländska kommunerna har allt färre anställda kultursekreterare och att nämnder med uttalat kulturansvar också har minskat i antal.
Utskottet noterar att Ålands musikinstitut är i behov av större lokaler och att relativt betydande summor i dag betalas för upphyrning av ändamålsenliga lokaler utanför musikinstitutets egna utrymmen. Det är enligt utskottets mening bra att musikinstitutet har inlett en distansundervisning för ungdomar i skärgården som därigenom får en mera jämlik tillgång till musikinstitutets undervisning. Utskottet konstaterar att frågan om alternativ för barn och unga som inte vill satsa på kvalificerad musikutbildning via musikinstitutet är en kulturpolitisk utmaning.
Utskottet vill även framhålla t.ex. Bild- och formskolan och Dunderdansarna som viktiga aktörer för barn och unga och den nystartade Kulturfabriken som är ett treårigt projekt med levande verkstäder för konstnärer och hantverkare.
I meddelandet framhåller landskapsregeringen att den kommer att lägga större vikt vid att de ungdomslokaler som beviljas landskapsfinansiering för renovering faktiskt också används för ungdomskultur och andra ungdomsaktiviteter. Utskottet stöder tanken och konstaterar även att det är viktigt att det stöd som beviljas Ålands ungdomsförbund på det mest effektiva sättet ska komma ungdomsverksamheten till godo.
Teaterutbildningen
Utskottet noterar att vid utvecklandet av en mera organiserad utbildning inom teaterkonst i landskapet skulle Ålands musikinstitut utgöra en naturlig bas och samarbetspartner eftersom strukturer för utbildningsverksamheten redan finns i form av viss administration, läroplaner etc. Enligt utskottets mening bör några större belopp i planeringen av teaterutbildningen inte anslås innan det står klart att och hur utbildningen kan komma att förverkligas.
Filmkonsten
Utskottet konstaterar att landskapet kan erbjuda bra inspelningsplatser med unika miljöer utan större störningar i omgivningen i form av t.ex. folk och trafik. En webb-katalog över tänkbara platser kan vara en god idé. Beträffande utländska filmproduktioner i landskapet noterar utskottet att sådana produktioner kan innebära en injektion i det åländska kulturlivet exempelvis genom att åländska statister och skådespelare har möjlighet att medverka och få en insyn i produktionerna och att produktionerna kan utgöra en stor inspiration för åländska utövare som också får kontakter till utländska producenter och aktörer.
Filmproduktioner där filmer utspelar sig i åländska miljöer kan dessutom utgöra en god marknadsföring för Åland. Som exempel på att filmsatsningar och samarbete med Mälarregionen kan öppna nya möjligheter kan nämnas den Oscarsaktuella filmen Lärjungen. Samtidigt konstaterar utskottet att stödjandet av film förutsätter en specialkompetens som i dagsläget delvis saknas i landskapet.
Utskottet vill i sammanhanget också betona vikten av att utveckla förutsättningarna för lokal produktion av film. Vidare anser utskottet att undervisning om film borde ingå i bildundervisningen i skolorna eftersom vi omges av en allt ökande mängd rörliga bilder med stor påverkan.
Litteraturen
Utskottet finner det positivt att landskapet nu utgör ett eget land i fråga om nomineringar till Nordiska rådets litteraturpris. Vidare noterar utskottet att det i förhållande till befolkningsmängden ges ut många böcker på Åland även om det i praktiken är svårt för författare att verka på heltid i landskapet. Det stora inslaget amatörförfattare resulterar i nära vardagsskildringar.
Enligt vad utskottet fått erfara gör Färöarna ansträngningar för att på samma sätt som Island framstå som ett litteraturland t.ex. genom att medverka vid bokmässor och liknande evenemang. Detta kunde enligt utskottets mening vara en intressant modell också för Åland.
Procentprincipen
Utskottet noterar med tillfredsställese att landskapsregeringen avser aktivera den så kallade 1% -principen, vilken innebär att 1 % av de offentliga byggnadskostnaderna används till nyskapad offentlig utsmyckning. Landskapsregeringen avser vidare utarbeta strategier för hur och när medel för ny offentlig konst budgeteras samt under vems tillsyn medlen förverkligas. Principen bör enligt utskottets mening tillämpas även i fråga om byggnader där landskapet är medfinansiär och konstnärerna bör involveras redan i planeringsstadiet för bästa samverkan mellan arkitekter och konstnärer.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 3 juni 2013 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande över meddelandet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Johan Ehn, byråchefen Jan-Ole Lönnblad, direktören för Nordens institut på Åland Åsa Juslin, rektorn för Ålands musikinstitut Björn Blomqvist, professorn och tillika ordföranden för litteraturnämnden Erik Andersson, ordföranden för konstnämnden Tanja Reuter-Lindén, verksamhetsledaren för Ålands ungdomsförbund Kjell Rosén, kulturarbetaren Ulrica Lind, kulturarbetaren Peter Winqvist, kulturarbetaren Johan Karrento, ordföranden för kulturdelegationen Robert Liewendahl och kulturarbetaren Fredrik Erlandsson.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Axel Jonsson, Harry Jansson, Carita Nylund, Roger Slotte och Wille Valve.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.
| Mariehamn den 10 september 2013 | |
|
Ordförande |
Katrin Sjögren |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |