Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen. Syftet med ändringen är att ersätta tidigarelagd ålderspension med ett så kallade anpassningsbidrag som utbetalas under en begränsad tidsrymd, vars längd är avhängig av hur länge en ledamot innehaft ledamotsuppdraget.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget antas utan förändringar samt att lagtinget förkastar medborgarinitiativet.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Utskottet har tidigare i samband med behandlingen av landskapslagen om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar (LKU 10/2013-2014) ansett att det finns anledning att överväga behovet av en reform även av lagtingsledamöters rätt till tidigarelagd ålderspension.

Reformer i Finland och Sverige

Utskottet konstaterar att möjligheten att erhålla tidigarelagd ålderspension har avskaffats i Finland för de riksdagsledamöter som tillträdde sitt uppdrag i mars 2011 eller senare. I stället för pension har ledamöterna rätt till ett anpassningsbidrag i högst ett till tre års tid, beroende på hur länge uppdraget har varat. Om riksdagsledamoten har fyllt 59 år när anpassningsbidraget upphör kan anpassningsbidraget dock betalas fram till 65 års ålder. Anpassningsbidragets storlek påverkas av förvärvsinkomster från arbete och företagsverksamhet samt även av kapitalinkomster. Ändringen motiverades med att det låg i linje med de senaste årens pensionspolitiska reformer där ambitionen varit att avskaffa pensionsformer som möjliggör tidiga pensioneringar. Anpassningsbidraget bedöms uppmuntra till fortsatt arbete efter avslutat ledamotsuppdrag samtidigt som bidraget bedöms tillförsäkra en skälig försörjning.

Även i Sverige har en liknande reform genomförts. Systemet med inkomstgaranti har avskaffats för de riksdagsledamöter som valdes in i riksdagen i samband med valet 2014 eller senare. Inkomstgarantin har ersatts med ett omställningsstöd som kan beviljas i högst tre månaders till två års tid, beroende på hur länge uppdraget varat. Omställningsstödet består av två delar. Den ena delen är ett stöd för övergång till arbetslivet som ska likna det stöd som erbjuds på arbetsmarknaden. Det kan bestå av rådgivning eller kompletterande utbildning. Den andra delen är ett generellt ekonomiskt stöd som utgör 85 procent av ledamotsarvodet. Under vissa förutsättningar kan äldre riksdagsledamöter på ansökan beviljas ett förlängt ekonomiskt stöd för ett år i taget. Det förlängda ekonomiska stödet är dock väsentligt lägre än det generella ekonomiska stödet.

Medborgarinitiativet

Utskottet konstaterar att i enlighet med lagtingsordningens 29§ samt arbetsordningens 29§ lämnades skriftligen den 9 mars 2015 ett medborgarinitiativ (1/2014-2015) till lagtinget. Medborgarinitiativet, vars namn var ”Lika inför lagen”, syftade till att lagstiftningsåtgärder ska vidtas så att möjligheten till tidigarelagd ålderspension avskaffas och ett s.k. anpassningsbidrag, som tidsbegränsas och som tar hänsyn till samtliga inkomster, införs.

Lika inför lagen

Undertecknade ombud samt viceombud har idag skriftligen lämnat in ett medborgarinitiativ till lagtingets kansli i enlighet med lagtingsordningens 29 § samt arbetsordningen 29 §. Vi försäkrar att initiativet undertecknats av minst 1.000 personer som enligt valregistermyndighetens rösträttsregister var röstberättigade i det senaste lagtingsvalet samt i övrigt uppfyller de lagstadgade kraven på medborgarinitiativ.

Motivering

Vi vill att tidigarelagd ålderspension ersätts med ett anpassningsbidrag för lagtingsledamöter. Detta bidrag tidsbegränsas samt tar hänsyn till samtliga inkomster. Nuvarande lagstiftning är föråldrad samt diskriminerande gentemot löntagare. Riksdagen ändrade denna lag i februari 2011 och denna lag kan med fördel även användas som modell i den åländska lagstiftningen.

Med anledning av det ovan anförda och med stöd av lagtingsordningens 29 § föreslår vi undertecknade

att lagstiftningsåtgärder vidtas så att möjligheten till tidigarelagd ålderspension avskaffas och ett s.k. anpassningsbidrag, som tidsbegränsas och som tar hänsyn till samtliga inkomster, införs.

Initiativtagarna menar att tidigare ålderspension skall ersättas med ett anpassningsbidrag för lagtingsledamöter. Bidraget skulle tidsbegränsas och hänsyn skulle tas till samtliga inkomster. Vidare anses att nuvarande lagstiftning är föråldrad samt diskriminerande mot löntagare. Initiativtagarna anser vidare att den av riksdagen ändrade motsvarande lagstiftningen år 2011 med fördel kan användas som modell för den åländska lagstiftningen.

Utskottets slutsatser

Med beaktande av utskottets tidigare framförda synpunkter och motsvarande reformer i Finland och Sverige samt slutsatsen i det ovannämnda medborgarinitiativet att den av riksdagen ändrade lagstiftningen år 2011 kan användas som modell för förslaget, stöder utskottet landskapsregeringens lagförslag.

Förslaget ligger i linje med de senaste årens pensionspolitiska reformer. Ambitionen har varit att slopa pensionsreformer som möjliggör tidiga pensioneringar. Anpassningsbidraget ska ersätta tidigarelagd ålderspension och beviljas för viss tid samt uppmuntrar till fortsatt arbete efter avslutat ledamotsuppdrag. Samtidigt tillförsäkrar systemet tillfälligt en försörjning efter åren i lagtinget. Åldersgränsen för ålderspension för lagtingsledamöter skall fortfarande vara 65 år.

Bidragsbeloppet bestäms utifrån hur länge ledamotsuppdraget har varat och vilket arvode som ledamoten har fått. Om ledamoten redan får pension från något annat system beaktas pensionen när anpassningsbidraget räknas ut. Dessutom sjunker ersättningen då både förvärvsinkomster och kapitalinkomster vägs in till fullt belopp. Den som har varit lagtingsledamot i minst tre år har rätt till anpassningsbidrag. Bidragsperioden bestäms utifrån hur länge ledamotsuppdraget har varat och är ett, två eller tre år. Den som har fyllt 59 år när anpassningsbidraget upphör får anpassningsbidrag fram till ålderspensionen.

Enligt vad utskottet fått erfara lyfter för närvarande 64 personer ålderspension från lagtinget eller landskapsregeringen. Tre av dessa har tidigarelagd pension enligt nuvarande system. Dessutom lyfter för närvarande 25 personer familjepension (efterlevandepension) efter lagtings- eller landskapsregeringsledamot.

Enligt uppgifter från landskapets pensionsbyrå innebär det nya systemet att bidragsbeloppet enligt förslagets 3§ utgör minst det belopp som intjänats under ett sjuårigt ledamotsuppdrag 28%. En vanlig lagtingsledamot kan då oberoende av minst tre eller minst sju års uppdrag få ca 1.000 euro per månad i anpassningsbidrag. Har uppdraget varat två perioder (8 år) utgör bidraget 32% eller ca 1.150 euro per månad. Om uppdraget varat minst 15 år är bidraget ca 2.140 euro per månad.

Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att anpassningsbidraget endast kan tillämpas på de ledamöter som tillträder efter lagens ikraftträdande. Landskapsregeringen konstaterar att riksdagens grundlagsutskott genom sin tolkningspraxis av grundlagen i olika sammanhang har framhållit att en självintjänad pensionsförmån i princip omfattas av egendomsskyddet i grundlagen. Vad gäller grundlagsskyddet för pensionsförmåner har det enligt grundlagsutskottets praxis uttryckligen varit fråga om skydd för en konkret intjänad ekonomisk förmån och inte skydd för ett visst pensionssystem (GrUU 4/1994 rd). Bland frågor som kan regleras genom en vanlig lag nämner grundlagsutskottet i sina utlåtanden bl.a. pensionsåldern. Utskottet konstaterar därför att det nya systemet med anpassningsbidrag inte kan tillämpas retroaktivt.

Utskottet konstaterar att lagförslaget motsvarar medborgarinitiativets intentioner och föreslår därför att medborgarinitiativet förkastas.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 20 april 2015 begärt in lag- och kulturutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört t.f. lagberedningschefen Hans Selander, tidigare lagberedningschefen Christer Jansson, ombudet och vice ombudet för medborgarinitiativ 1/2014-2015 Anna Holmström och Magnus Lundberg, pensionshandläggaren Monica Clemes, grundlagsutskottets tidigare ordförande Kimmo Sasi (per telefon).

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Harry Jansson, Åke Mattsson och suppleanten Roger Jansson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslaget i den lydelse det har i lagförslaget samt

att lagtinget förkastar medborgarinitiativ nr 1/2014-2015.

Mariehamn den 4 juni 2015

Ordförande

Katrin Sjögren

Sekreterare

Pia Rothberg-Olofsson

Lag- och kulturutskottets betänkande 13/2014-2015

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter