Lag- och kulturutskottets betänkande 14/2024-2025
| |
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE 14/2024-2025 | ||
|
| Datum |
| |
| Lag- och kulturutskottet | 2025-09-04 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lag- och kulturutskottets betänkande
Tryggande av kommunal service
· Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2024-2025
· Finans- och näringsutskottets utlåtande 1/2024-2025
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår en ny landskapslag som ska säkerställa att kommunal service kan upprätthållas i kommuner med mycket ansträngd ekonomi. Genom föreslaget utvärderingsförfarande kan en utvärderingsgrupp bedöma kommunens ekonomiska situation. Gruppens åtgärdsförslag, som kan inkludera investeringar och även kommunindelningsförändringar, läggs fram för kommunfullmäktige. Dessutom föreslås en komplettering av kommunstrukturlagen med regler om fastighetsbildning. Den nya lagen planeras träda i kraft i början av 2026.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagförslaget antas med ändringar.
Utskottets synpunkter
Allmän motivering
Utskottet har inbegärt ett utlåtande från finans- och näringsutskottet. Deras utlåtande bör läsas parallellt med detta betänkande.
Kommunalt självbestämmande
Kommunalt självstyre är en grundläggande princip i Finland, Sverige och på Åland, men är inte obegränsad. I Finland har grundlagsutskottet flera gånger understrukit att kommuners självstyrelse måste balanseras mot invånarnas rätt till grundläggande service, särskilt inom social- och hälsovården. I sitt utlåtande GrUU 26/2017 konstaterar grundlagsutskottet att kommunalt självstyre inte får urholkas genom att kommunerna ges nya lagstadgade uppgifter utan att de samtidigt tilldelas tillräckliga resurser. När staten ålägger kommuner nya skyldigheter måste både finansiering och praktiska förutsättningar säkerställas, annars riskerar invånarnas grundlagsskyddade rätt till service att äventyras. Grundlagsutskottet framhåller att det inte är förenligt med självstyrelseskyddet att överföra ansvar till kommunerna om de i praktiken saknar ekonomiska eller organisatoriska möjligheter att uppfylla kraven. I ett tidigare betänkande om ändring av statsandelar för kommunal basservice GrUU 16/2014 understryker grundlagsutskottet att reformen ”inte får försvaga kommunernas förutsättningar så att det äventyrar deras möjligheter att självständigt bestämma över sin ekonomi och därigenom också om sin förvaltning”.
I Sverige är samma balansgång återkommande tema. Statens offentliga utredning SOU 2007:93 konstaterar att kommunalt självstyre är skyddat i regeringsformen, men staten har rätt att styra genom lag för att säkerställa likvärdig välfärd. Samtidigt har det länge kritiserats att staten beslutar om nya skyldigheter – exempelvis inom skola och omsorg – utan att alltid finansiera dem fullt ut. Detta har lett till en diskussion om den så kallade kommunala finansieringsprincipen, dvs. att staten bör bära kostnaden för nya uppgifter. Enligt den expertgrupp som lämnat utlåtande i SOU 2007:93 är det inte rimligt att konstitutionellt utesluta all form av skatteutjämning mellan kommuner. Staten måste ha möjlighet att omfördela resurser mellan kommuner i takt med förändrade samhällsekonomiska förhållanden. Frågan om hur omfattande denna omfördelning bör vara är enligt utredarna i första hand politisk snarare än juridisk.
Även grundlagsutskottet i Finlands riksdag har betonat att när kommunerna åläggs uppgifter ska det i enlighet med finansieringsprincipen också ses till att kommunerna har faktiska förutsättningar att klara av dem (GrUU 34/2013, GrUU 30/2013, GrUU 12/2011, och GrUU 41/2010). Finansieringsprincipen ingår också i artikel 9.2 i europeiska stadgan om lokal självstyrelse, vilken lagtinget ratificerade xx. Enligt den artikeln ska de lokala myndigheternas ekonomiska resurser motsvara de uppgifter som tilldelats dem i grundlag och annan lag. Statsandelssystemet täcker kostnaderna för den kommunala basservicen och därmed genomförs finansieringsprincipen mellan stat och kommun i Finland.
Finansiering av service
Systemet för landskapsandelar på Åland har förändrats i flera steg sedan 2005. En större reform genomfördes 2008, men det var först 2018 som en ny landskapslag trädde i kraft och ersatte det tidigare systemet. Det nya upplägget bygger på normkostnader och omfattar bland annat skattekomplettering, kostnadsbaserade landskapsandelar, särskilda tillägg för skärgårdskommuner samt stöd för kommunalt samarbete. För att dämpa effekterna av omställningen infördes övergångsregler under åren 2018–2020. Under coronapandemin tillfördes 2020 extra medel för att kompensera kommunerna för minskade skatteintäkter och ökade kostnader inom socialvården. Därefter har systemet justerats bland annat genom indexhöjningar och återställande av tidigare neddragningar. Sedan 2024 pågår en utvärdering av systemet för fortlöpande anpassning till ekonomiska och samhälleliga förändringar.
Utskottet konstaterar att landskapsandelssystemet inte är föremål för det aktuella lagförslaget men anser att strukturen för kommunernas möjlighet att finansiera krav från tredje parter - såsom landskapsregeringens reformer, reformer i Finland eller lagstiftning från EU - bör tas i beaktande när man utvärderar kommunernas ekonomi. Utskottet har erfarit att landskapsregeringens stödsystem för kommunalt samarbete och likviditetsstöd idag ligger under samma budgetmoment. Samarbetsstöd kan ge en långsiktig effekt för kommunernas ekonomi samt servicenivå och bör inte försummas genom att sambehandlas med tillfälligt stöd för likviditetsproblem. Utskottet understryker vikten av att samarbetsprojekt, tex digitalisering av kommunal service, prioriteras. Utskottet instämmer i finans- och näringsutskottets uppmaning till landskapsregeringen att se över ändamålsenligheten med att samarbetsstödet och likviditetsstödet är under samma moment.
Utvärderingsförfarande
Utskottet har erfarit att de föreslagna nyckeltalen för att avgöra om en kommuns ekonomi är synnerligen ansträngd kan vara missvisande. Tillfälligheter som investeringar i serviceenheter eller försäljningar av realkapital kan avgöra om ett utvärderingsförfarande ska inledas eller inte. Utskottet konstaterar att tillfälligheter som investeringar i serviceenheter eller försäljning av realkapital kan temporärt påverka nyckeltalen och därmed den efterföljande processen. Utskottet konstaterar att förfarandet är en administrativ börda för alla inblandade parter, samt att obehövliga utvärderingsförfaranden riskerar att underminera förtroendet för systemet. Eftersom inledandet av ett utvärderingsförfarande är tvingande understryker utskottet vikten av att processer som inleds till följd av enskilda omständigheter som nämns här ovan ska hållas så korta som möjligt.
Kommuners samgång
Utskottet konstaterar att ekonomiskt svaga kommuner inte blir starka av att gå samman, varför utskottet efterfrågar en övergripande översyn av lagstiftning som i övrigt berör kommunernas organisation och struktur.
Föreslaget till revidering av kommunstrukturlagen är särskilt riktat till hantering av kommuner med svag ekonomi med fokus på att garantera invånarnas rätt till service även vid en kommunal kris. Den föreslagna ändringen av kommunstrukturlagen ger inte möjlighet för kommuner som skulle vara aktuella för samgång att vara delaktiga i inledning av processen. Utskottet understryker att alla kommuner som berörs av en sammanslagning eller samgång bör involveras redan efter utvärderingsförfarandet.
Detaljmotivering
1.
L A N D S K A P S L A G
om ett utvärderingsförfarande för kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi
2 § 2 mom. punkt 2) Kriterier för en synnerligen ansträngd ekonomi. För att undvika otydlighet ändras soliditetsgraden till soliditeten.
3 § 2 mom. Utvärderingsförfarande. Flera faktorer, så som investeringar i serviceutbud, infrastruktur, och försäljning av realkapital kan påverka en kommuns ekonomi och därmed inverka på kriterierna för att betraktas som en synnerligen ansträngd ekonomi. Investeringar kan vara av kommunen valda eller av tredje lagstiftande part tvingande. Om en sådan enskild omständighet identifieras i utvärderingsförfarandet ska utvärderingsgruppen ha möjlighet att snabbt avsluta utvärderingen.
4 § 1 mom. Utvärderingsgrupp. Utvärderingsgruppen utses efter att landskapsregeringen fattat beslut att utvärderingsförfarande ska inledas.
5 § 4 mom. Begränsning av investeringar. Den föreslagna formuleringen kan uppfattas som en privaträttslig bestämmelse eftersom den skulle ogiltigförklara det ingångna avtalet för bägge parters del och då rimligtvis beröva motparten rätten att hävda ett avtalsbrott jämte rätten att påyrka skadestånd med anledning därav. Med omformuleringen undviks att rättshandlingen i stöd av lagrummet med bindande rättsverkan även skulle bli ogiltigt vad gäller motparten, något som dels skulle förta denna motpart rätten att påyrka ett eventuellt skadestånd på grund av att ingånget avtal inte uppfylls.
7 § 3 mom. Tidsfrister. Utvärderingsgruppen ska enligt 7 § 2 mom. överlämna ett åtgärdsförslag. I 7 § 3 mom. används termen rapport, syftande på åtgärdsförslagen. För att förebygga begreppsförvirring förtydligas 7 § 3 mom. så att åtgärdsförslag används genomgående i paragrafen.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunstrukturlagen för Åland
46b § Förenhetligande av kommunindelningen och den kamerala indelningen i övriga fall. Lagen avser landskapsregeringen och inte ministeriet.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 28 april begärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministrarna Ingrid Zetterman och Mats Perämaa, lagberedaren Diana Lönngren, avdelningschefen Björn Snis, projektledare Robert Lönnqvist, utredare Nermin Mesic, kommundirektörerna Julia Lindfors från Lemlands kommun, Egil Mattsson från Brändö kommun, Mattias Jansryd från Lumparlands kommun, Erik Brunnström från Vårdö kommun, Heidi Eriksson från Jomala kommun, förbundsdirektören Minna Hellström från Ålands kommunförbund, stadsdirektören Arne Selander från Mariehamns stad, samt professorn Siv Sandberg vid Åbo Universitet.
Utskottet har fattat beslut efter omröstning utfallit (5-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Harry Jansson, vice ordföranden Sandra Listherby, samt ledamöterna Peter Lindbäck, Henrik Löthman och Anders Holmberg. Ledamöterna Veronica Thörnroos och Johan Lindström röstade emot.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, vice ordföranden Sandra Listherby samt ledamöterna Anders Holmberg, Peter Lindbäck, Johan Lindström, Henrik Löthman och Veronica Thörnroos.
Reservation
Ledamöterna Johan Lindström och Veronica Thörnroos har fogat en reservation.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslagen i följande lydelse:
1.
L A N D S K A P S L A G
om ett utvärderingsförfarande för kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Lagens syfte
I denna lag finns bestämmelser om ett förfarande för kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi. Lagens syfte är att trygga den lagstadgade servicen för kommuninvånarna samt att säkerställa förutsättningarna för kommunen att ge denna service i en situation där ekonomin är synnerligen ansträngd.
Bestämmelser om ändring av kommunindelningen finns i kommunstrukturlagen (2019:29) för Åland (nedan kommunstrukturlagen).
2 §
Kriterier för en synnerligen ansträngd ekonomi
En kommuns ekonomi betraktas som synnerligen ansträngd om kommunen inte har täckt ett underskott i kommunens balansräkning inom tre år från ingången av det år som följer efter det år då bokslutet fastställdes.
En kommuns ekonomi betraktas dessutom som synnerligen ansträngd om följande två ekonomiska nyckeltal två år i följd har underskridit de angivna gränsvärdena:
1) årsbidraget i förhållande till avskrivningar och nedskrivningar i kommunens koncernresultaträkning är lägre än 80 procent i medeltal av de tre senaste åren
2) soliditetsgradensoliditeten är lägre än 50 procent.
Som grund för nyckeltalen i 1 och 2 mom. används de bokslutsuppgifter som Ålands statistik- och utredningsbyrå årligen publicerar. Vid beräkningen av det underskott som avses i 1 mom. beaktas över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder, räkenskapsperiodens över- eller underskott samt summan av frivilliga reserveringar och avskrivningsdifferenser. För nyckeltalen i 2 mom. används bokslutsuppgifterna för kommunkoncernen i det fall där kommunen upprättar koncernbokslut, i annat fall används bokslutsuppgifterna för kommunen.
Trots bestämmelserna i 3 mom. ska inte ett tillfälligt likviditetsstöd som kommunen har beviljats med stöd av landskapslagen (2021:63) om tillfälligt likviditetsstöd till kommuner eller landskapslagen (2024:79) om tillfälligt likviditetsstöd till kommuner beaktas i grunden för nyckeltalen.
3 §
Utvärderingsförfarande
Om en kommuns ekonomi betraktas som synnerligen ansträngd ska kommunen och landskapsregeringen tillsammans utreda kommunens möjligheter att garantera sina invånare den service som lagstiftningen kräver och att vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för servicen.
Landskapsregeringen ska fatta beslut om inledande av utvärderingsförfarandet så snart som möjligt efter att kommunernas bokslutsuppgifter har publicerats. Beslut om inledande av ett utvärderingsförfarande ska dock inte fattas om kommunen medverkar i en särskild kommunindelningsutredning som landskapsregeringen med stöd av kommunstrukturlagen har fattat beslut om att ska genomföras.
När ett utvärderingsförfarande har inletts kan beslut om inledande av ett nytt utvärderingsförfarande för samma kommun fattas först efter att det pågående förfarandet har slutförts. Om fullmäktige har fattat beslut om åtgärder till följd av ett utvärderingsförfarande kan beslut om inledande av ett nytt förfarande fattas först efter att den tid som angetts för genomförande av åtgärderna har löpt ut och kommunen har delgivit landskapsregeringen den utredning som avses i 6 § 2 mom.
4 §
Utvärderingsgrupp
Utvärderingen av en kommun med synnerligen ansträngd ekonomi görs av en utvärderingsgrupp där en av medlemmarna utses av landskapsregeringen och en av kommunen. Efter att ha hört kommunen utser landskapsregeringen till ordförande för gruppen en person som är oavhängig av kommunen och landskapsregeringen. Gruppen ska lägga fram ett förslag till åtgärder som behövs för att garantera servicen till invånarna och för att trygga förutsättningarna för servicen.
Kommunen är skyldig att tillhandahålla de uppgifter som utvärderingsgruppen behöver för att göra utvärderingen.
5 §
Begränsning av investeringar
En kommun med synnerligen ansträngd ekonomi eller ett bolag som i sin helhet ägs av en sådan kommun får inte under den tid utvärderingsförfarandet pågår ingå förbindelser om investeringar i byggnader om inte investeringen i sin helhet kan finansieras med eget kapital. Begränsningen enligt denna paragraf gäller under en period som börjar när landskapsregeringen med stöd av 3 § 2 mom. fattar beslut om inledande av ett utvärderingsförfarande och avslutas när landskapsregeringen med stöd av 6 § 3 mom. avgör om det behövs en särskild kommunindelningsutredning.
Trots det som föreskrivs i 1 mom. kan kommunen eller ett bolag som ägs av kommunen ansöka om dispens för att ingå en förbindelse om en sådan investering som avses i momentet. Landskapsregeringen kan bevilja dispens om investeringen är nödvändig och brådskande för att trygga tillgången till lagstadgad service för invånarna.
Trots bestämmelserna i 1 mom. får kommunen eller ett bolag som ägs av kommunen ingå förbindelser om investeringar som hänför sig till årligt underhåll av byggnader samt sådana investeringar som är nödvändiga utifrån en tillsynsmyndighets inspektioner.
Om en rättshandling har företagits i strid med denna paragraf, är avtalet ogiltigt. Kommunen eller det bolag som ägs av kommunen ansvarar för de investeringskostnader och andra eventuella påföljder i anslutning till investeringen som beror på ett lagstridigt avtals ogiltighet, om de inte har ansökt om dispens eller om de förfarit i strid med dispensen. är kommunen, eller det bolag som ägs av kommunen, ansvarig för investeringskostnaderna och andra eventuella påföljder i anslutning till investeringen, om kommunen eller det av kommunen ägda bolaget inte har ansökt om och beviljats dispens, eller om de har förfarit i strid med dispensen.
6 §
Behandling av utvärderingsgruppens förslag
Utvärderingsgruppens åtgärdsförslag ska tillställas fullmäktige och landskapsregeringen.
Fullmäktige ska behandla utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och delge landskapsregeringen beslutet om dem för eventuella fortsatta åtgärder. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att de förverkligar fullmäktiges beslut om åtgärder. I verksamhetsberättelsen ska det läggas fram en utredning över genomförandet av åtgärderna och deras tillräcklighet under räkenskapsperioden. Kommunen ska delge landskapsregeringen utredningen före utgången av juni månad året efter räkenskapsperioden.
Utgående från utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och fullmäktiges beslut ska landskapsregeringen avgöra om det i syfte att ändra kommunindelningen behövs en sådan särskild kommunindelningsutredning som avses i kommunstrukturlagen.
Landskapsregeringen kan också fatta beslut om behovet av en särskild kommunindelningsutredning utan att ett nytt utvärderingsförfarande inleds, om de åtgärder som godkänts i ett tidigare utvärderingsförfarande inte har genomförts inom den angivna tiden och om minst ett av kriterierna som anges i 2 § uppfylls.
7 §
Tidsfrister
En utvärderingsgrupp ska tillsättas senast tre månader efter att landskapsregeringen med stöd av 3 § 2 mom. har fattat beslut om inledande av ett utvärderingsförfarande.
Utvärderingsgruppen ska överlämna sitt åtgärdsförslag senast sex månader efter att gruppen tillsattes. Om det är nödvändigt för att göra en tillräcklig analys av kommunens ekonomi kan landskapsregeringen på begäran förlänga gruppens mandat.
Fullmäktige ska behandla utvärderingsgruppens rapport åtgärdsförslag och delge landskapsregeringen sitt beslut med anledning av den senast tre månader efter att rapporten delgavs kommunen.
Landskapsregeringen ska ta ställning till behovet av en särskild kommunindelningsutredning enligt kommunstrukturlagen senast ett år efter att utvärderingsgruppen tillsattes. Om utvärderingsgruppens mandat har förlängts ska landskapsregeringen i stället fatta beslut senast två månader efter att fullmäktiges beslut delgavs landskapsregeringen.
8 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Ett beslut om inledande av ett utvärderingsförfarande fattas första gången efter att bokslutsluppgifterna för räkenskapsåret 2025 har publicerats.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunstrukturlagen för Åland
I enlighet med lagtingets beslut fogas till 15 § kommunstrukturlagen (2019:29) för Åland ett nytt 3 mom. varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., till lagen en ny 16a §, till lagens 18 § ett nytt 2 mom. samt till lagen nya 46a–46c §§ som följer:
15 §
Beslut om en särskild kommunindelningsutredning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En särskild kommunindelningsutredning för en kommun med synnerligen ansträngd ekonomi som omfattas av ett utvärderingsförfarande enligt landskapslagen (…:…) om ett utvärderingsförfarande för kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi kan även inledas på förslag av den utvärderingsgrupp som avses i den lagen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
16a §
Utredning för en kommun med synnerligen ansträngd ekonomi
Vid en särskild kommunindelningsutredning som gäller en kommun med synnerligen ansträngd ekonomi ska kommunindelningsutredaren för fullmäktige i de kommuner som deltar lägga fram förslag till ändrad kommunindelning samt till ett samgångsavtal.
Kommunindelningsutredarens förslag kan gälla
1) att kommunen med synnerligen ansträngd ekonomi går samman med en befintlig kommun,
2) att området för kommunen med synnerligen ansträngd ekonomi delas mellan två eller flera kommuner,
3) att fler än två kommuner går samman eller
4) överföring av en del av kommunen med synnerligen ansträngd ekonomi till en annan kommun.
Om fullmäktige i samtliga kommuner som berörs av ändringen godkänner utredarens förslag, ska kommunerna göra en gemensam framställning till landskapsregeringen om en ändring i kommunindelningen i enlighet med utredarens förslag. I annat fall ska utredaren lämna sin framställning om ändring i kommunindelningen till landskapsregeringen.
18 §
Förutsättningar för beslutsfattande när kommuner går samman
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsregeringen kan på den framställning av kommunindelningsutredaren som avses i 16 a § besluta om en ändring i kommunindelningen för en kommun med synnerligen ansträngd ekonomi trots motstånd från fullmäktige i den eller de kommuner som berörs av ändringen, om ändringen är nödvändig för att trygga den lagstadgade servicen för invånarna i den kommun som har en synnerligen ansträngd ekonomi och förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen enligt 4 § uppfylls.
46a §
Förenhetligande av kommunindelningen och den kamerala indelningen vid fastighetsförrättning
Kommer kommunindelningen och den kamerala indelningen att avvika från varandra till följd av en fastighetsförrättning, beslutar förrättningsmännen att den administrativa kommunindelningen och den kamerala indelningen ska förenhetligas.
Den administrativa kommungränsen kan ändras vid en fastighetsförrättning, om
1) arealen av de områden som överförs från en kommun till en annan kommun eller flera andra kommuner vid samma lantmäteriförrättning är högst 50 hektar, och
2) på det område som överförs finns inga andra byggnader som förutsätter bygglov än enstaka semesterbostäder utanför detaljplaneområde eller ekonomibyggnader som behövs för bedrivande av jord- och skogsbruk.
Kommunen är sakägare vid en fastighetsförrättning där den administrativa kommungränsen ändras.
Ändring i förrättningsmännens beslut som gäller ändring av kommungränsen får sökas av ägaren till ett område som ingår i registerenheten och av en kommun som berörs av ändringen av den administrativa kommungränsen. Ändring söks hos jorddomstolen. Vid sökande av ändring iakttas vad som föreskrivs i fastighetsbildningslagen (FFS 554/1995).
46b §
Förenhetligande av kommunindelningen och den kamerala indelningen i övriga fall
Har kommunindelningen och den kamerala indelningen till följd av en fastighetsförrättning eller annars till följd av något annat skäl än ett beslut om ändring i kommunindelningen eller gränsens sträckning kommit att avvika från varandra, får fastighetsregisterföraren
1) besluta att den kamerala indelningen ändras i överensstämmelse med kommunindelningen,
2) besluta att kommungränsen ändras i överensstämmelse med den kamerala indelningen, om det inte är ändamålsenligt att ändra den kamerala indelningen och förutsättningarna enligt 46a § 2 mom. 1 och 2 punkten föreligger, eller
3) göra framställning till ministeriet landskapsregeringen om ändring i kommunindelningen, om det inte är ändamålsenligt att ändra den kamerala indelningen och förutsättningarna enligt 46a § 2 mom. 1 och 2 punkten inte föreligger.
Ändring i fastighetsregisterförarens beslut får sökas av ägaren till ett område som ingår i registerenheten och av en kommun som berörs av ändringen av den administrativa kommungränsen. Ändring söks hos jorddomstolen. Vid sökande av ändring iakttas vad som föreskrivs i fastighetsbildningslagen.
46c §
Bildande av en egen fastighet av ett område som överförs
Om en del av en fastighet ska överföras kameralt från en kommun till en annan, ombildas den genom styckning till en fastighet i den mottagande kommunen (kameral styckning). Ska en del av en annan registerenhet överföras kameralt från en kommun till en annan, ombildas den till en ny registerenhet.
| |||||||
|
|
| ||||||
|
|
| ||||||