Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om barnomsorg och grundskola. Samtidigt upphävs den nuvarande barnomsorgslagen och grundskolelagen.

Landskapsregeringen föreslår att utbildningsverksamhetsformerna barnomsorg, grundskola samt grundskoleutbildning för andra än läropliktiga förvaltas gemensamt i kommunen. Avsikten med en administrativt sammanhållen utbildningsverksamhet är att stödja samsynen bland pedagogerna och att samverkan mellan skolan och barnomsorgen underlättas administrativt och praktiskt.

Avsikten med lagförslaget är inte att ändra innehållet i verksamheten eller förutsättningarna i barnomsorgen eller grundskolan på ett omfattande sätt i sak. Vissa bestämmelser som tidigare funnits på landskapsförordningsnivå och i styrdokument föreslås föras upp på lagnivå, och en del nya bestämmelser föreslås.

Förundervisningen i barnsomsorgen föreslås bli avgiftsfri, och regelverket runt kommunernas fastställande av avgiften föreslås förenklas.

Tjänstebenämningarna föreslås uppdateras inom barnomsorgen. Kommunens utbildningsverksamhet föreslås ledas av en barnomsorgschef och av en grundskolechef, eller av en utbildningschef som både leder barnomsorgen och grundskolan.

För barn i behov av särskilt stöd i barnomsorgen och grundskolan föreslås befästande i lag av de stödformer som tillhandahålls som allmänpedagogiskt, specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd. Bestämmelser om undervisning i särskilda situationer t.ex. under sjukhusvistelser och undervisning i olika flexibla undervisningsformer föreslås. Krav på att beakta tillgängligheten i barnomsorgens och skolans inom- och utomhusutrymmen för barn med funktionsnedsättning föreslås tydliggöras.

Rätt till tillfällig barnomsorg och skolgång för barn och elever som tillfälligt vistas på Åland föreslås lagregleras.

Bestämmelser om en gemensam barn- och elevhälsa föreslås, där barn i barnomsorgen ges rätt till elevhälsans kurators- och psykologtjänster.

Bestämmelser om nya läroämnen; religions- och livsåskådningskunskap, svenska som andraspråk och hemspråk föreslås. Språkprogrammet föreslås utvidgas till fem språk jämfört med nuvarande tre.

Nya bestämmelser om grundskoleutbildning för andra än läropliktiga, om elevhandledning för elever som gått ut grundskolan och bestämmelser om distansundervisning föreslås. Bestämmelserna om hemundervisning föreslås förtydligas och bestämmelser om elevbedömning föras upp på lagnivå.

Bestämmelserna om elevernas delaktighet och om en trygg lärmiljö föreslås förstärkas. Nya bestämmelser om disciplinära åtgärder, fostrande samtal och granskning och omhändertagande av saker föreslås.

Nya bestämmelser om landskapsregeringens tillsyn över utbildningsverksamheten och kommunernas tillsyn över ersättande skolor föreslås. Beträffande privat barnomsorg föreslås förtydligande bestämmelser.

Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2021.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med vissa förändringar.

Utskottets synpunkter

Allmänt om lagförslaget

Utskottet välkomnar förslaget till en ny landskapslag om barnomsorg och grundskola enligt vilken utbildningsverksamhetsformerna barnomsorg, grundskola samt grundskoleutbildning för andra än läropliktiga förvaltas gemensamt i kommunen. Avsikten med en administrativt sammanhållen utbildningsverksamhet är att stärka sambandet mellan verksamheterna, att stödja samsynen bland pedagogerna, att underlätta samverkan mellan skolan och barnomsorgen administrativt och praktiskt vilket gynnar en framtida samsyn i arbetet med barns och elevers omsorg, fostran och utbildning.

Förslaget bygger på en rapport från en parlamentarisk arbetsgrupp och på ett förslag från landskapsregeringens sakkunniggrupp.

Utskottet konstaterar att barnomsorgen innehåller såväl omsorg, som närmast är att hänföra till socialvården, och en pedagogisk verksamhet, som närmast hör hemma i bildningsverksamheten. Genom förslaget att barnomsorg och grundskola förvaltas gemensamt i kommunen betonas det pedagogiska inslaget i barnomsorgen vilket utskottet bedömer som positivt. Reformen passar därtill bra med tanke på att den pågående samordningen av kommunernas socialtjänst sannolikt kommer att resultera i att kommunernas sociala verksamhet enbart består av äldreomsorg och barnomsorg.

I lagförslaget framhålls att sammanflätningen av verksamheterna barnomsorg och skola för kommunerna innebär en möjlighet till samordning av administration och ett ökat samutnyttjande av personalresursen. En sådan effektivisering kan på sikt utgöra en möjlighet till inbesparingar.

På motsvarande sätt som i socialvårdslagen vill utskottet betona vikten av sektorsövergripande samarbete också med verksamheter utanför bildningssektorn. Förutom samarbete mellan kommunernas olika sektorer är det på Åland av vikt att lyfta fram samordning även med landskapsmyndigheterna inom hälso- och sjukvården, utbildningen efter grundskolan och arbetsmarknadsservicen.

Utskottet välkomnar också bestämmelserna om avgiftsfri förundervisning, ökad tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning, rätten för barn i barnomsorgen och deras vårdnadshavare att ta del av socialkuratorers och psykologers tjänster, den uttryckliga bestämmelsen om elevens rätt till delaktighet i utbildningen, införandet av det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap i grundskolan samt åtgärderna för att stärka svenskakunskaperna hos elever med annat modersmål än svenska.

Utvärdering av lagens konsekvenser

Utskottet konstaterar att reformens omfattning innebär att samtliga konsekvenser inte i detta skede går att förutse. Det är därför viktigt att landskapsregeringen kontinuerligt följer upp den praktiska efterlevnaden och att en genomgripande utvärdering görs efter förslagsvis fem år.

Vid utvärderingen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt kostnadsutvecklingen i kommunerna för bland annat utbildningen för s.k. papperslösa för vilka finansieringen eventuellt bör överföras till landskapet. En översyn av landskapsandelssystemet bör samtidigt genomföras.

Vid utvärderingen bör även tillsynsansvaret ses över.

Enligt lagförslaget har en person som har sin hemkommun på Åland enligt lagen om hemkommun och som har passerat läropliktsåldern och som saknar ett avgångsbetyg från grundskolan, rätt att avlägga delar av grundskolans lärokurs eller hela lärokursen. Utskottet konstaterar att bestämmelserna kan leda till oproportionerligt och slumpvis höga kostnader för kommunerna varför en utvärdering av bestämmelsens utfall bör göras av landskapsregeringen.

Utskottet har under behandlingen av ärendet kunnat konstatera att lagförslagets indelning i delar, kapitel och paragrafer inte är ändamålsenlig och att det i samband med nästa reform av lagen därför bör göras en ny paragrafindelning. Utskottet efterlyser i sammanhanget vägledande principer för hur lagtexter byggs upp.

Lagstiftningsbehörigheten

Lagförslaget innehåller motsvarande bestämmelser som i den nuvarande grundskolelagen om att läroplikten kan uppfyllas i grundskolan eller i en ersättande skola, eller genom hemundervisning. Enligt 29 § 5 mom. kan kommunen, om barnets utveckling och lärande under ett läsår uppvisar allvarliga brister, fatta ett beslut om att med hänsyn till barnets bästa avbryta hemundervisningen och kräva att barnet uppfyller läroplikten i grundskolan eller i en ersättande grundskola.

Enligt regeringens proposition med förslag till gällande självstyrelselag (1990 rd. - RP nr 73) ska undervisningsväsendet i sin helhet vara underställt landskapets lagstiftning. Detta innebar enligt propositionen en ändring bl.a. så till vida att det ska ankomma på lagtinget att bestämma om den allmänna läroplikten. Läroplikten nämndes inte särskilt i förslaget, men den hör som en del av undervisningsväsendet till lagtingets behörighet.

Enligt utskottets mening innebär propositionens skrivningar om att undervisningsväsendet i sin helhet ska vara underställt landskapets lagstiftning, att det är upp till lagtinget att besluta dels om det ska finnas en läroplikt, dels hur läroplikten ska uppfyllas. Bestämmelsen om kommunens rätt att avbryta hemundervisningen och kräva att barnet uppfyller läroplikten i grundskolan eller i en ersättande skola torde alltså inte vara problematisk ur behörighetssynpunkt.

Språkundervisningen i grundskolan

Landskapsregeringen föreslår att språkprogrammet utvidgas till att omfatta fem språk mot tidigare tre. Kommunerna ska erbjuda minst två språk som eleverna under grundskoletiden ska ha möjlighet att välja som valfritt huvudämne. Varje kommun bestämmer som tidigare i utbildningsstadgan vilka språk som erbjuds och från vilken årskurs.

Landskapsregeringen föreslår också att ämnet svenska som andraspråk införs. Svenska som andraspråk riktar sig till elever som inte har svenska som förstaspråk (modersmål) och syftar till att alla barn ska ges de bästa förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig sin grundskoleutbildning.

Vidare föreslår landskapsregeringen att ämnet hemspråk införs som valfritt läroämne. Ett välutvecklat hemspråk ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen och syftet med hemspråksundervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Utskottet betonar vikten av att syfte med både undervisningen i svenska som andraspråk och hemspråksundervisningen är att eleverna ska lära sig bättre svenska för att kunna tillgodogöra sig övrig undervisning. Lagens bestämmelser bör enligt utskottets mening kompletteras med tydliga anvisningar till kommunerna.

Religions- och livsåskådningskunskap

I lagförslaget föreslås att dagens konfessionella undervisning i religionskunskap ska ersättas av det nya läroämnet religions- och livsåskådningskunskap. Religions- och livsåskådningskunskapsämnet blir konfessionslöst och utformas så att alla elever kan vara med i undervisningen och ämnet blir obligatoriskt i likhet med de övriga samhällsvetenskapliga läroämnena. Målet i lagförslaget är att ge alla barn en likvärdig utbildning oavsett kulturell eller religiös tillhörighet eller bakgrund och att skapa utrymme för eleverna att tillsammans diskutera existentiella frågor oberoende av bakgrund. En konfessionslös religionsundervisning ökar allmänbildningen och möjligheten till inkludering i samhället. Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att religiös fostran hör till de religiösa samfundens uppgift medan skolans uppdrag är att ge alla barn en likvärdig utbildning.

Utskottet konstaterar att förslaget ligger i linje med grundlagens § 6 om likabehandling eftersom elever inte ska särbehandlas utifrån sin religiösa tillhörighet. I ett mångkulturellt samhälle är det viktigt att eleverna tillsammans diskuterar livsfrågor och lär sig om varandras och andras religioner och livsåskådningar. För att förstå sin omvärld behöver alla elever få en objektiv kunskap om religioner och livsåskådningar. På så sätt ökas förståelsen och toleransen för andra medan grogrunden för rädsla, fördomar och utsatthet för manipulation minskar.

Religions- och livsåskådningsämnet bör enligt utskottets mening jämföras med övriga samhällsorienterande ämnen där tyngdpunkten i första hands läggs på det egna samhället, den egna kulturen, geografin och historien. Religions- och livsåskådningsämnet bör därför, precis som nu, lägga tyngdpunkten på den religion som majoriteten av eleverna tillhör, men även beakta andra religiösa traditioner och irreligiositet.

Utskottet finner det positivt att det i lagförslaget framhålls att en konfessionslös undervisning inte påverkar möjligheten att utöva kulturella handlingar som kan förknippas med religion exempelvis i samband med högtider.

Behörighetsvillkoren

Enligt gällande grundskoleförordnings 29 § är den som uppfyller de behörighetsvillkor som enligt rikslag ställs för motsvarande tjänst eller befattning, behörig för en tjänst som rektor, lärare eller timlärare i åländska grundskolor. Utskottet konstaterar att det av flera skäl är viktigt att även svensk lärarutbildning är gångbar på Åland varför behörighetskraven i grundskoleförordningen ovillkorligen bör ändras så att de som har svensk utbildning automatiskt ska ha behörighet att undervisa i de årskurser som de är specialutbildade för. Dock bör behörigheten inte automatiskt vidgas till årskurser som inte ingår i examen men landskapsregeringen bör enligt utskottets mening medverka till arrangemang som möjliggör för lärare utbildade på magisternivå i Sverige att vidga behörigheten till masternivå.

Utskottet konstaterar även att den administrativa sammanslagningen av barnomsorg och grundskola kan förbättra kommunernas möjlighet att inrätta också tjänster för förskola till och med årskurs tre, varvid ingen komplettering behövs.

Utskottet anser även att landskapsregeringen vid värderingen av yrkeskvalifikationer måste beakta behovet på Åland av lärare utbildade i Sverige.

Slutligen delar utskottet självstyrelsepolitiska nämndens åsikt att det finns behov av komplettering i fråga om åländsk lagstiftning och åländska läroplaner, oavsett var lärarna genomgått sin utbildning.

Detaljmotivering

DEL I, ALLMÄNT

3 § Verksamhetskultur

Utskottet förslår ett tillägg till paragrafen så att även andra personer som svarar för barnets vård och fostran inkluderas i samverkan med skolan. Detta gäller exempelvis omhändertagna barn. Motsvarande ändring görs av i Del II, 2 § om barnomsorgens styrdokument.

4 § Barnets bästa

Enligt paragrafen ska barnomsorgen och grundskoleutbildningen utgå från barnets bästa. Utskottet konstaterar att lagtinget den 25 mars 1991 har godkänt FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen, och att bestämmelsen följer av konventionen. Av detta följer enligt utskottets mening bland annat att barnen även ska lära sig om sina rättigheter enligt konventionen och ha en möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller dem. Utskottet föreslår dock ingen ändring av lagtexten.

5 § Icke-diskriminering

Enligt lagförslaget har alla barn och elever rätt till en likvärdig barnomsorg och grundskoleutbildning oavsett bland annat funktionsnedsättning. Detta innebär att diskriminering inte får förekomma genom exempelvis bristande tillgänglighet kopplad till funktionsnedsättning. Utskottet föreslår dock ingen ändring av lagtexten.

16 § Kommunens skyldighet att som boende- eller vistelsekommun ordna barnomsorg

Utskottet konstaterar att kommunen av särskilda skäl ska tillhandahålla barnomsorg för andra barn som vistas i kommunen. Denna bestämmelse kan exempelvis gälla s.k. papperslösa barn som av särskilda skäl behöver skolgång. Utskottet föreslår dock ingen ändring av lagtexten.

Del II, BARNOMSORG

26 § Inkomster som inte beaktas då avgiften fastställs

I paragrafen uppräknas inkomster som inte ska beaktas som avgiftsgrundande inkomst då barnomsorgsavgiften fastställs. Utskottet föreslår ett tillägg så att inte heller familjevårdararvodet ska räknas in eftersom arvodet är avsett för det placerade barnets behov och därför inte borde påverka avgiften för andra barn i familjen.

40 § Specialpedagogiskt stöd

Behovet av specialbarnomsorg utreds av kommunen och på basen av utredningen fattar barnomsorgschefen beslut om specialbarnomsorg. Specialläraren i barnomsorgen ska göra upp en individuell plan för barnets specialpedagogiska stöd. Planen ska utvärderas kontinuerligt, och utskottet föreslår att utvärderingen med hänsyn till barnets bästa, ska ske minst två gånger per år.

DEL III, GRUNDSKOLAN

49 och 54 §§ Ändringarna är av språklig natur.

72 och 74 §§ Ändringarna är av språklig natur.

62 § Avgifter för skolgången

Enligt lagförslaget är verksamheten och utbildningen i grundskolan avgiftsfri för eleverna. Utskottet har övervägt behovet att i lagstiftningen införa en bestämmelse om att avgifter inte får tas ut för verksamhet utanför skolan men har stannat för att inte införa en sådan absolut bestämmelse i lagen. Dock anser utskottet att skolorna bör iaktta stor försiktighet och hänsyn till föräldrars olika sociala och ekonomiska förhållanden när verksamhet ordnas utanför skolan. Om det samlas pengar för olika aktiviteter bör insamlingen skötas på ett inkluderande sätt så att alla elever har samma möjligheter att delta och så att samhörigheten mellan eleverna i klassen ökar.

DEL VI, FÖRVALTNING

3 § Barnomsorgschef, grundskolechef och utbildningschef

Enligt lagförslaget ska kommunen utse en barnomsorgschef och en grundskolechef för den pedagogiska ledningen och utvecklingen av utbildningsverksamheten men kommunen ska kunna välja att istället utse en utbildningschef som handhar barnomsorgschefens och grundskolechefens uppgifter vilket i praktiken kan bli aktuellt för mindre kommuner.

För att öka kommunernas möjlighet att själva ordna sin förvaltning föreslås ett förtydligande tillägg till paragrafen enligt vilket kommunen även kan utse en annan tjänsteman i ledande ställning att ha ett övergripande ansvar för kommunens barnomsorg och grundskola. Kommunen ska också kunna besluta om att till den här ansvariga tjänstemannen helt eller delvis överföra de uppgifter som enligt lagen ankommer på barnomsorgschefen och grundskolechefen. På så sätt kan kommunen exempelvis ha en bildningschef som är föredragande i den ansvariga nämnden och som handhar den administrativa och ekonomiska ledningen av sektorn inom vilken det finns två avdelningschefer, barnomsorgschefen och grundskolechefen.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 12 juni 2019 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Tony Asumaa, byråchefen Elisabeth Storfors, specialsakkunnige Ulla Rindler-Wrede, specialsakkunnige Katarina Halme-Wiklund, avdelningsjuristen Laura Korpi, projektledaren Kerstin Lindholm, biskopen Björn Vikström, kommundirektörerna Kurt Karlsson och Mikael Smeds, skol-/bildningsdirektörerna Kjell Nilsson, Cecilia Johansson och Mathias Eriksson, barnomsorgschefen Pamela Sjödal, vik. barnomsorgsledaren Elin Granholm, rektorn Marcus Koskinen-Hagman, ordförande för föreningen Waldorff Åland Páll Kristinsson-Granholm, studiehandledaren Patrik Larsson, representanterna för Rädda Barnen på Åland Lotta Angergård och Janina Björni, verksamhetsledaren för Ålands handikappförbund Susanne Broman, ordföranden i Ålands hemundervisares förening Jonas Himmelstrand, Ålands specialpedagogiska förenings styrelseordförande Elinor Nyström och styrelsemedlem Monica Ahlin samt omsorgsdirektören Katarina Dahlman, vikarierande omsorgschefen Jimmy Hellgren från Ålands omsorgsförbund samt läraren Henrik Löthman. Utskottet har även medverkat vid Rädda Barnens öppna ungdomscafé.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, viceordföranden Roger Eriksson, ledamöterna, Mikael Staffas och Tony Wikström samt ersättarna Axel Jonsson, Runar Karlsson och Tage Silander.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslagen i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om barnomsorg och grundskola

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

DEL I
ALLMÄNT

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 §

(Lika som i lagförslaget.)

2 §

Syfte

Syftet med denna lag är att se barnets och elevens utveckling som en helhet och stärka samsynen i barnomsorgens och grundskolans omsorg, fostran och utbildning. Det ska säkerställas att alla barn, oberoende av ekonomiska och sociala förhållanden eller funktionsnedsättning har tillgång till en inkluderande och jämlik barnomsorg och grundskoleutbildning samt att främja livslångt lärande för alla.

3 §

Verksamhetskultur

(1 mom. lika som i lagförslaget.)

Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att tidigt identifiera hinder för utveckling och lärande och att sätta in stödfunktioner i förebyggande syfte. Undervisning och fostran ska vara inkluderande och ordnas i samarbete med vårdnadshavarna, föräldrarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran.

(3 mom. lika som i lagförslaget.)

4 §

Barnets bästa

(1 mom. lika som i lagförslaget.)

Barn ska få lära sig om sina rättigheter och ska ha en möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller dem. Barnets åsikter ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

5 §

(Lika som i lagförslaget.)

6 §

Språk

(1 – 5 mom. lika som i lagförslaget)

Teckenspråk eller ett annat alternativt kommunikationssätt kan i enlighet med barn och elever med funktionsnedsättnings behov användas inom barnomsorgen och som undervisningsspråk.

7 - 8 §§

(Lika som i lagförslaget.)

DEL II
BARNOMSORG

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 §

(Lika som i lagförslaget.)

2 §

Barnomsorgens styrdokument

(1 – 2 mom. lika som i lagförslaget.)

Varje gruppfamiljedaghem, daghem och fritidshem ska göra upp en arbetsplan som beskriver hur verksamheten ska genomföra

1) barnomsorgens målsättning,

2) förundervisningen i enlighet med den läroplan som enligt 1 mom. utfärdats av landskapsregeringen,

3) sådana anvisningar som landskapsregeringen utfärdat med stöd av denna lag samt

4) samverkan med vårdnadshavarna, föräldrarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran.

(4 mom. lika som i lagförslaget.)

2 kap.
Verksamhetsformer

3 – 4 §§

(Lika som i lagförslaget.)

5 §

Specialbarnomsorg

( 1 mom. lika som i lagförslaget.)

Med barn i behov av särskilt stöd avses barn som har svårigheter på grund av en medfödd eller senare uppkommen fysisk, psykisk, kognitiv, sensorisk, emotionell och/eller intellektuell funktionsnedsättning eller som utan individuella stödåtgärder löper risk att drabbas av sådan.

6 – 8 §§

(Lika som i lagförslaget.)

3 kap.
Verksamhetsgrunder

9 §

Verksamheternas personalsammansättning

(1 mom. lika som i lagförslaget.)

Personalen på ett daghem ska ha gymnasieexamen eller högskoleexamen i enlighet med de behörighetskrav som närmare fastställs i landskapsförordning. Minst var tredje anställd ska ha högskoleexamen.

(3 - 5 mom. lika som i lagförslaget.)

10 §

Verksamheternas personaldimensionering

(1 – 3 mom. Lika som i lagförslaget).

Kommunen kan tillåta

1) överinskrivning, så att fler barn kan finnas inskrivna i en daghemsverksamhet än vad som följer av bestämmelserna i detta kapitel om det inte medför en fortlöpande övertalighet, samt

2) övertalighet, som medför att det per månad under högst fem enstaka dagar, varav högst tre dagar i följd, kan finnas fler barn i en daghemsverksamhet än vad som följer av bestämmelserna 3 mom. i denna paragraf.

11 – 12 §§

(Lika som i lagförslaget.)

4 kap.
Rätten till och ansökan om barnomsorg

13 §

(Lika som i lagförslaget.)

14 §

Rätt till daghemsverksamhet

(1 mom. lika som i lagförslaget)

Förutom den rätt till barnomsorg som avses i 1 mom. har vårdnadshavaren rätt till barnomsorg

a) under den tid då vårdnadshavaren förvärvsarbetar eller studerar till dess att barnets läroplikt börjar,

b) minst 25 timmar per vecka under den tid då vårdnadshavaren är arbetssökande samt utöver denna tid då den arbetssökandes sysselsättningsplan enligt landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet kräver det,

c) under den tid då moderskapspenning utbetalas, för barn som bor i hushållet och är under tre år och har en barnomsorgsplats,

d) under den tid då barnet har behov av särskilt stöd som avses i del II 2 kap. 5 § 2 mom. i den omfattning som bedöms vara lämpligt för barnet, till dess läroplikten börjar,

e) under den tid det är nödvändigt för barnet till följd av flerbarnsfödsel, funktionsnedsättning enligt landskapslagen (2010:50) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp eller sjukdom i familjen, eller andra liknande skäl samt

f) om det finns särskilda skäl utöver vad som anges i a-e punkterna.

(3- 5 mom. lika som i lagförslaget)

15 – 20 §§

(Lika som i lagförslaget).

5 kap.
Avgifter för barnomsorgen

21 – 25 §§

(Lika som i lagförslaget).

26 §

Inkomster som inte beaktas då avgiften fastställs

Som avgiftsgrundande inkomst räknas inte

a) barnbidrag,

b) handikappbidrag, vårdbidrag och vårdbidrag för pensionstagare,

c) barnförhöjning enligt folkpensionslagstiftningen,

d) bostadsbidrag,

e) sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas med stöd av olycksfallsförsäkring,

f) stöd som betalas med anledning av fullgörande av tjänstgöring som avses i militärunderstödslagen (FFS 781/1993),

g) studiestöd,

h) stöd för deltagande i sysselsättningsfrämjande utbildning enligt landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning,

i) ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (FFS 566/2005),

j) sysselsättningsstöd enligt landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet,

k) stipendier och andra understöd som utbetalas för studier, praktik eller annan behörighetshöjande verksamhet,

l) stöd för närståendevård, (uteslutning)

m) stöd för vård av barn i hemmet samt

n) familjevårdararvode enligt landskapslagen (2015:18) om tillämpning av familjevårdarlagen.

27 §

(Lika som i lagförslaget).

28 §

Definitioner

(1 – 2 mom. lika som i lagförslaget.)

Till familjen hör den eller de vårdnadshavare som bor med barnet. Till familjen hör även den som vårdnadshavaren stadigvarande i äktenskap, registrerat partnerskap eller under äktenskapsliknande former har gemensamt hushåll med och som inte är barnets vårdnadshavare. Till familjen hör även de barn för vilka dessa är underhållsskyldiga om de bor i samma hushåll.

6 kap.
Privat barnomsorg

29 – 32 §§

(Lika som i lagförslaget).

33 §

Antagning av barn

( 1 mom. lika som i lagförslaget.)

Huvudmannen för samhällsstödd privat barnomsorg får endast neka antagande av ett barn på grund av brist på barnomsorgsplats.

34 – 37 §§

(Lika som i lagförslaget).

7 kap.
Stöd för barns utveckling och lärande

38 – 39 §§

(Lika som i lagförslaget).

40 §

Specialpedagogiskt stöd

(1 mom. lika som i lagförslaget).

Behovet av specialbarnomsorg utreds av kommunen på begäran av vårdnadshavaren eller av personal i daghemsverksamheten. Utredningen görs av en speciallärare i barnomsorgen i samråd med vårdnadshavarna. På basen av utredningen fattar barnomsorgschefen ett beslut om specialbarnomsorg. De särskilda stödinsatserna ska utformas i samråd med barnets vårdnadshavare. Specialläraren i barnomsorgen ska göra upp en individuell plan för barnets specialpedagogiska stöd. Planen ska utvärderas kontinuerligt, dock minst två gånger per år.

41 §

(Lika som i lagförslaget).

8 kap.

Ledningsansvar

42 – 43 §§

(Lika som i lagförslaget).

9 kap.
Tillsyn

44 – 47 §§

(Lika som i lagförslaget).

10kap.
Särskilda bestämmelser

48 §

(Lika som i lagförslaget).

DEL III
GRUNDSKOLAN

1 kap.
Läroplikt och rätt till skolgång

1 §

(Lika som i lagförslaget).

2 §

Rätt till skolgång

(1 – 2 mom. lika som i lagförslaget).

Rätten till skolgång upphör då barnet gått igenom grundskolan, men senast den 31 juli det år då eleven fyller 18 år.

(4 mom. lika som i lagförslaget).

3 – 4 §§

(Lika som i lagförslaget).

2 kap.
Målsättning, undervisning och läroämnen

5 – 6 §§

(Lika som i lagförslaget).

7 §

Läroämnen

( 1 – 3 mom. lika som i lagförslaget).

Kommunerna kan som valfritt läroämne erbjuda elever med ett annat hemspråk än svenska undervisning i elevens hemspråk, om hemspråksundervisningen utgör en förutsättning för elevens inlärning av svenska språket.

( 5 - 7 mom. lika som i lagförslaget).

8 – 9 §§

(Lika som i lagförslaget).

3 kap.
Styrdokument

10 – 12 §§

(Lika som i lagförslaget).

4 kap.
Läsår och skolarbete

13 §

(Lika som i lagförslaget).

14 §

Elevernas skolarbete

( 1 mom. lika som i lagförslaget).

Elevernas skolarbete börjar i augusti och slutar senast i juni. Landskapsregeringen fastställer vilken dag läsåret börjar och slutar samt läsårets lovdagar. Eleverna och deras vårdnadshavare ska i god tid underrättas om dessa tidpunkter.

15 §

Arbetsdag

( 1 - 2 mom. lika som i lagförslaget).

Arbetsdagen delas in så att det är ändamålsenligt med tanke på elevernas ålder och utvecklingsnivå, funktionsnedsättning, läroämnet eller det arbetssätt som tillämpas vid undervisningen.

16 §

(Lika som i lagförslaget).

5 kap.
Stöd för lärande och skolgång

17 §

(Lika som i lagförslaget).

18 §

Allmänpedagogiskt stöd

Det allmänpedagogiska stödet är en del av skolans dagliga undervisning och handledning och riktar sig till en elev som tillfälligt behöver stöd för sitt lärande och sin skolgång. Alla elever har vid behov rätt till allmänpedagogiskt stöd. En elev som tillfälligt blivit efter i studierna eller behöver kortvarigt stöd för lärande har rätt att få stödundervisning.

19 §

(Lika som i lagförslaget).

20 §

Mångprofessionellt stöd

( 1- 2 mom. lika som i lagförslaget).

Beslut om mångprofessionellt stöd fattas av grundskolechefen eller utbildningschefen efter att en pedagogisk utredning gjorts av skolpsykologen. Ärendet bereds av skolföreståndaren eller skolans rektor. Innan beslutet fattas ska eleven och vårdnadshavaren samt andra sakkunniga höras (uteslutning).

( 4 mom. lika som i lagförslaget).

21 – 26 §§

(Lika som i lagförslaget).

6 kap.
Hemundervisning

27 §

Allmänt

Med hemundervisning avses att vårdnadshavaren ansvarar för att ett barn som har sin hemort på Åland enligt lagen om hemkommun uppfyller sin läroplikt enligt del III 1 kap. 1 §. Vårdnadshavaren ansvarar för att barnet tillägnar sig sådana kunskaper och färdigheter som anges i läroplanen för grundskolan.

28 – 30 §§

(Lika som i lagförslaget).

7 kap.
Ersättande grundskolor

31 – 36 §§

(Lika som i lagförslaget).

37 §

Antagning av elever

Huvudmannen för en ersättande grundskola beslutar om antagande av barn till skolan, dock så att huvudmannen endast får neka antagande av ett barn på grund av platsbrist.

38 §

(Lika som i lagförslaget).

8 kap.

Grundskoleutbildning för andra än läropliktiga

39 – 40 §§

(Lika som i lagförslaget).

41 §

Läskunnighetsskede, inledningsskede och slutskede

( 1 - 2 mom. lika som i lagförslaget).

Utbildningen i slutskedet omfattar svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska, matematik, religions- och livsåskådningskunskap, historia, samhällskunskap, biologi, geografi, hälsokunskap, fysik, kemi samt idrott.

( 4 - 5 mom. lika som i lagförslaget).

42 – 48 §§

(Lika som i lagförslaget).

9 kap.
Elevbedömning

49 – 55 §§

(Lika som i lagförslaget).

10 kap.
Elevernas delaktighet

56 §

Elevens rätt till delaktighet

( 1 – 2 mom. lika som i lagförslaget).

Elevens delaktighet i utbildningen ska anpassas efter elevens ålder, mognad, funktionsnedsättning och förutsättningar. Verksamheten ska planeras som en del av arbetsplanen eller i samband med denna. I planeringen av verksamheten ska delaktighet beaktas i arbetsplanen eller i samband med denna.

57 §

(Lika som i lagförslaget).

11 kap.
Trygg lärmiljö

58 – 61 §§

(Lika som i lagförslaget).

12 kap.
Studiesociala förmåner

62 – 67 §§

(Lika som i lagförslaget).

13 kap.
Fostrande samtal och disciplinära åtgärder

68 - 71§§

(Lika som i lagförslaget).

72 §

Avstängning för viss tid

En lärare kan i samråd med skolföreståndaren eller skolans rektor begränsa en elevs rätt att delta i undervisningen (uteslutning) för högst den tid som återstår av skoldagen, om det finns risk för att en annan elev eller någon i skolans personal blir lidande av elevens våldsamma eller hotfulla uppförande eller om undervisningen eller någon annan verksamhet i skolan i hög grad försvåras (uteslutning) på grund av elevens störande beteende. En elev vars rätt att delta i undervisningen begränsats (uteslutning) får inte lämnas utan uppsikt.

(2- 3 mom. lika som i lagförslaget).

73 §

(Lika som i lagförslaget).

74 §

(1 mom. lika som i lagförslaget).

Utvisning av en elev enligt 70 § och avstängning enligt del III 13 kap. 72 § 1 mom. ska (uteslutning) registreras och elevens vårdnadshavare underrättas.

(3 mom. lika som i lagförslaget).

Kommunen ska ordna undervisningen så att den elev vars rätt till undervisning begränsas (uteslutning) inte blir efter i de framsteg som hans eller hennes årskurs och undervisningsgrupp gör. För den elev vars rätt till undervisning begränsas ska en plan utarbetas utgående från arbetsplanen och undervisningen och lärandet ska följa denna plan.

Om en elev har uppfört sig så våldsamt eller hotfullt att säkerheten för en annan elev eller en person som arbetar i skolan eller i ett annat undervisningsutrymme blivit lidande eller allvarligt äventyrats, och det finns en uppenbar risk för att det våldsamma eller hotfulla uppförandet upprepas, kan ett beslut om begränsning av rätten till undervisning för en viss tid verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut om verkställighet av ett icke lagakraftvunnet beslut om avstängning och ett beslut om den tidpunkt då verkställigheten inleds ska fattas i samband med att beslutet om avstängningen fattas.

75 – 77 §§

(Lika som i lagförslaget).

14 kap.
Granskning och omhändertagande av saker

78 – 81 §§

(Lika som i lagförslaget).

15 kap.
Skoldistrikt och ort för skolgång

82 – 84 §§

(Lika som i lagförslaget).

16 kap.
Tillsyn och utvärdering

85 – 89 §§

(Lika som i lagförslaget).

DEL IV
BARN- OCH ELEVHÄLSA

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 – 2 §§

(Lika som i lagförslaget).

3 §

Barn- och elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster

(1 mom. lika som i lagförslaget).

Bestämmelser om behörighetsvillkor för att verka som psykolog och kurator inom barn- och elevhälsan utfärdas i landskapsförordning.

2 kap.
Särskilda bestämmelser

4 – 14 §§

(Lika som i lagförslaget).

DEL V
PERSONAL INOM BARNOMSORG OCH GRUNDSKOLA

1 kap.
Inledande bestämmelser

1 - 3 §§

2 kap.
Särskilda bestämmelser

4 – 11 §§

(Lika som i lagförslaget).

DEL VI
FÖRVALTNING

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 - 2 §§

(Lika som i lagförslaget).

3 §

Barnomsorgschef, grundskolechef och utbildningschef

För den pedagogiska ledningen och utvecklingen av utbildningsverksamheten ska kommunen utse en barnomsorgschef och en grundskolechef. Tjänsterna kan utses på viss tid. Kommunen kan välja att istället utse en utbildningschef som handhar barnomsorgschefens och grundskolechefens uppgifter. Kommunen kan även utse en annan tjänsteman i ledande ställning att ha ett övergripande ansvar för kommunens barnomsorg och grundskola samt besluta att till den ansvariga tjänstemannen helt eller delvis överföra de uppgifter som enligt denna lag ankommer på barnomsorgschefen och grundskolechefen.

( 2 – 3 mom. lika som i lagförslaget.)

2 kap.
Utbildningsstadga och kollegium

4 – 6 §§

(Lika som i lagförslaget).

DEL VII
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

1 kap.
Finansiering

1 §

Hemkommunernas kostnadsansvar för grundskolan

( 1 – 3 mom. lika som i lagförslaget).

När hemkommunens kostnadsansvar bestäms beaktas inte de kostnader som avses i 18 § 2 mom. landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna. Med elevens hemkommun avses den kommun, där eleven har sin hemkommun enligt lagen om hemkommun den 1 september respektive den 1 januari.

2 kap.
Ändringssökande

2 – 7 §§

(Lika som i lagförslaget).

DEL VIII
IKRAFTTRÄDANDE

1 kap.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1 – 2 §§

(Lika som i lagförslaget).

__________________

Mariehamn den 17 september 2019

Ordförande

Harry Jansson

Sekreterare

Susanne Eriksson

Lag- och kulturutskottets betänkande 23/2018-2019

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter