Landskapsregeringen föreslår en ny lag med bestämmelser om yrkeshögskoleutbildningen på Åland samt om Högskolan på Åland. Lagen ersätter nuvarande landskapslag om Högskolan på Åland.

Bestämmelserna i nuvarande högskolelag utgår från att högskolan kan ordna även akademisk högskoleutbildning och att utbildningen vilar på vetenskaplig grund (akademisk högskoleutbildning) och på beprövad erfarenhet (yrkeshögskoleutbildning). Bestämmelser om vilka examina som ska kunna avläggas vid högskolan och utbildningsplanerna fastställs i landskapsförordning varför högskolan enligt lagförslaget är inte en självständig offentligrättslig juridisk person. Enligt 123 § i grundlagen har universiteten självstyrelse. Med universitet avses i motiveringen alla högskolor för vetenskap och utom yrkeshögskolor. Universitetens självstyrelse som ska garantera friheten för vetenskapen och den högsta utbildningen, innebär att universiteten självständigt fattar beslut om verksamhetens organisering, om undervisningen och forskningen samt om anställning av personal.

Då den nuvarande högskolelagen för Åland antogs konstaterade HD i sitt utlåtande över lagen att ”regleringen som helhet ger vid handen att högskolan inte skall ha karaktären av universitet varför den kan inrättas utan en sådan självstyrelse som 123 § 1 mom. grundlagen kräver.” Av detta kan man enligt landskapsregeringen dra slutsatsen att högskolan med nuvarande modell inte kan bedriva verksamhet som ett universitet eftersom den inte har den självstyrelse som krävs enligt grundlagen.

Landskapsregeringens avsikt med lagförslaget är inte att ge högskolan den självstyrelse som krävs för att högskolan ska kunna fungera självständigt som universitet utan avsikten är att högskolan såsom idag ska fungera som en yrkeshögskola. Om man i framtiden går inför att även akademiska högskolestudier ska vara en del av det åländska utbildningssystemet måste högskolans eller en annan utbildningsanordnare i lag ges den självstyrelse som grundlagen förutsätter.

Landskapsregeringen ser namnet Högskolan på Åland som inarbetat och föreslår inte att namnet ändras trots att högskolan är en renodlad yrkeshögskola.

Landskapsregeringens övergripande målsättning med lagen är att möjliggöra internationellt konkurrenskraftig yrkeshögskoleutbildning på Åland av hög kvalitet.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med vissa mindre ändringar.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt om förslaget

I lagförslaget redogörs, under rubriken Landskapsregeringens förslag, för att den nuvarande 20 år gamla högskolelagen ersätts med en helt ny yrkeshögskolelag eftersom det i lagstiftningskontrollen framkommit att högskolan med nuvarande modell inte kan bedriva verksamhet som ett universitet eftersom den inte har den självstyrelse som krävs enligt grundlagen.

Utskottet konstaterar att förslaget innehåller även andra förändringar såsom bestämmelser som möjliggör

a) deltagande i ett finländskt utvecklingsprojekt, Digivision 2023,

b) ibruktagande av ett nytt studieadministrativt system, SISU, för vilket EU-resiliensmedel kan vara aktuella,

c) ibruktagande av ansökningsplattformen opin.fi vilket bredare skulle öppna högskolans kurser för i princip hela världen,

d) ordnande av gemensamma kurser och utbildningar med andra europeiska universitet

e) tillämpningen av den s.k. SORA-lagstiftningen som ger juridiska grunder för högskolan att med tanke på patient- och kundtrygghet bedöma och vid behov utesluta olämpliga studerande från vård- och sjökaptensprogrammet.

Enligt vad utskottet fått erfara är sistnämnda förändringar orsaken till att lagförslaget bedöms som brådskande.

Den åländska utbildningspolitiken har sedan länge varit att Åland ska utgöra ett eget utbildningsland varför utskottet nu konstaterar att det är synnerligen angeläget att profilen för Högskolan på Åland tydliggörs för framtiden.

Utskottet konstaterar att det långsiktiga målet fortsättningsvis är att högskolan ska få en mera självständig ställning.

Slutligen konstaterar utskottet att lagförslaget befäster högskolans monopolställning på Åland. För att möjliggöra eventuella ytterligare etableringar krävs således en lagändring vilket utskottet skulle välkomna.

Förhållandet till grundlagen

Utskottet konstaterar att målet då gällande högskolelag antogs var att möjliggöra såväl akademiska högskolestudier som yrkeshögskolestudier men i praktiken är det dock endast yrkeshögskoleutbildning som leder till en yrkeshögskoleexamen som ordnats vid Högskolan på Åland. Av ett uttalande i samband med lagstiftningskontrollen drar landskapsregeringen slutsatsen att högskolan med nuvarande modell inte kan bedriva verksamhet som ett universitet eftersom den inte har den självstyrelse som krävs enligt grundlagen.

Utskottet konstaterar att laggranskningen av gällande högskolelag utgör ett ytterligare exempel på hur grundlagen, trots riksdagens ursprungliga intentioner, griper in på ett område där avsikten ursprungligen varit att lagstiftningsbehörigheten helt ska tillkomma lagtinget. Med inspiration från framför allt Storbritannien har universiteten i Finland och Sverige tillförsäkrats alltmer integritet för att kunna fullfölja den grundläggande uppgiften att vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhällsutvecklingen. Utskottet omfattar detta synsätt, men anser att det borde ligga helt i lagtingets händer att fatta beslut om på vilket sätt detta ska förverkligas.

Detaljmotivering

6 § Högskolans uppgift. I paragrafen anges att högskolans uppgift är att ge sådan yrkeshögskoleutbildning som avses i 2 §. Utöver detta kan högskolan enligt lagförslaget ge annan yrkeshögskoleundervisning och bedriva konstnärlig verksamhet.

Utskottet har fäst sig vid bestämmelsen om bedrivande av konstnärlig verksamhet och konstaterar att det i omvärlden pågår en utveckling där konstnärlig verksamhet inkluderas i de akademiska miljöerna för att göra utbildningen mer kunskapsintensiv och för att berika livet för studenter, lärare och personal. På så sätt närmar sig högskolorna de gamla klassiska bildningsidealen med en mer holistisk syn på samverkan mellan konst och vetenskap.

Utskottet föreslår dock en ändring av paragrafen så att bestämmelsen om konstnärlig verksamhet flyttas från det första momentet till det fjärde där också forskningsverksamhet samt utvecklings- och innovationsverksamhet omnämns. Den konstnärliga verksamheten ska liksom den övriga verksamheten främja undervisningen, arbetslivet och samhällsutvecklingen.

Slutligen föreslås en språklig ändring av begreppet ”den regionala utvecklingen” till ”utvecklingen på Åland”.

11 § Utskottet noterar att det i gällande lag finns mer uttryckliga bestämmelser om mottagande av donationer. Den föreslagna lagen ställer dock inga hinder för högskolan att ta emot donationer och bestämmelser om donationer finns i finansförvaltningslagen.

15 § Studiernas omfattning.

Enligt 22 § är enbart den som avlagt yrkeshögskoleexamen behörig för studier som leder till en högre yrkeshögskoleexamen. Den högre examen är alltså en påbyggnad på den lägre.

Studiernas omfattning regleras i 10 § och anges enligt ett poängsystem där ett läsårs heltidsstudier motsvarar 60 ECTS-poäng.

Enligt den föreslagna 15 § ska studier som leder till en yrkeshögskoleexamen omfatta minst 210 och högst 270 ECTS-poäng och studier som leder till en högre yrkeshögskoleexamen ska enligt lagförslaget omfatta minst 60 och högst 120 ECTS-poäng. Utskottet föreslår i förtydligande syfte att ordet ” därutöver” fogas in för högre högskoleexamen.

18 §, 20 §, 21 §, 23 §, 27 §, 39§ och 73 §

Ändringarna är av närmast språklig eller teknisk natur eller föreslås i förtydligande syfte.

29 § Rätt att få uppgifter om indragning. Enligt lagförslaget ska högskolan ha rätt att av en annan yrkeshögskola, ett universitet och en utbildningsanordnare få vissa nödvändiga uppgifter om indragning av den studerandes studierätt och grunderna för detta. Bestämmelsen som motsvarar 27 § 2 mom. i Yrkeshögskolelagen (FFS 932/2014) har intagits i lagen med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen. Utskottet konstaterar därtill att riksmyndigheterna enligt självstyrelselagens 31 § är skyldiga att inom gränserna för sin allmänna behörighet på begäran av landskapsregeringen bistå landskapsmyndigheterna vid skötseln av uppgifter som hör till självstyrelsen vilket även torde omfatta högskolorna i Finland direkt eller analogt.

31 § Läsårsanmälan och rätt till frånvaro. Utskottet föreslår en teknisk omstuvning bland grunderna för när en studerande kan anmäla sig som frånvarande eftersom det på Åland, på grund av självstyrelselagens bestämmelser om värnpliktbefrielse, får antas höra till ovanligheten att värnplikt åberopas som grund för frånvaro.

73 § Exceptionella situationer. Utskottet föreslår att bestämmelsen ändras för att täcka alla former av exceptionella händelser och därigenom beakta även eventuella kommande ändringar av beredskapslagstiftningen.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 3 april 2024 begärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Annika Hambrudd, lagberedaren Lotta Wickström och rektorn för Högskolan på Åland Johanna Mattila.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, vice ordförande Sandra Listherby, ledamöterna Anders Holmberg och Peter Lindbäck, vicetalman Marcus Måtar samt ledamöterna Henrik Löthman och Veronica Thörnroos.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det första lagförslaget i nedanstående lydelse

att lagtinget antar det andra lagförslaget i oförändrad lydelse samt

att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att, mot bakgrund av att Åland ska vara ett utbildningsland, föreslå åtgärder för att tydliggöra profilen för Högskolan på Åland.

Y R K E S H Ö G S K O L E L A G
för Åland

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 §

Lagens tillämpningsområde

I denna lag finns bestämmelser om yrkeshögskoleutbildning och om Högskolan på Åland (högskolan).

2 §

Yrkeshögskoleutbildning

Yrkeshögskoleutbildningen bygger på utbildningen på gymnasienivå.

Yrkeshögskoleutbildningen ges för yrkesinriktade expertuppgifter och utgår från de krav arbetslivet och utvecklingen av arbetslivet ställer och vilar på forskning och på konstnärlig och kulturell grund.

3 §

Allmänna mål för yrkeshögskoleutbildningen

Yrkeshögskoleutbildningen ska ge de studerande kunskaper och färdigheter inom det aktuella utbildningsområdet och genom pedagogiskt utvecklingsarbete och fortbildning garantera en god kvalitativ nivå på utbildningen. Yrkeshögskoleutbildningen ska stötta de studerandes yrkesutveckling och ge möjlighet till kontinuerligt lärande.

Utbildningen ska även bidra till att de studerande utvecklas till aktiva, medvetna, kritiska och ansvarskännande samhällsmedlemmar, ge de studerande beredskap för arbetslivet samt förmåga och intresse att följa kunskapsutvecklingen. Utbildningen ska allsidigt utveckla de studerandes kommunikativa och sociala kompetens.

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och främja principen om alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen och ge de studerande en internationell förståelse. Utbildningen ska bidra till ett hållbart samhälle.

4 §

Utbildningsanordnare

Yrkeshögskoleutbildning ges vid högskolan. Landskapsregeringen är huvudman för högskolan.

2 kap.
Högskolan på Åland

5 §

Allmänt

Högskolan på Åland är en yrkeshögskola.

6 §

Högskolans uppgift

Högskolans uppgift är att ge sådan yrkeshögskoleutbildning som avses i 2 §. Högskolan kan även ge annan yrkeshögskoleutbildning. ~~och bedriva konstnärlig verksamhet.~~

Högskolan ska utföra sin uppgift i samarbete med näringslivet och det övriga arbetslivet samt med andra högskolor och utbildningsanordnare och samverka med det övriga samhället.

Högskolan kan ordna sin undervisning i samarbete med en annan hög-skola eller anskaffa undervisningen från en annan högskola. Högskolan ska själv ge största delen av den undervisning som ingår i utbildning som leder till yrkeshögskoleexamina.

Högskolan ska bedriva tillämpad forskningsverksamhet och utvecklings- och innovationsverksamhet som främjar undervisningen, arbetslivet och ~~den regionala~~ utvecklingen på Åland. På samma villkor kan det inom högskolan bedrivas konstnärlig verksamhet.

7 §

Utbildningsavtal

Landskapsregeringen och högskolan ska vart fjärde år senast den 31 maj ingå ett utbildningsavtal.

I utbildningsavtalet ska finnas bestämmelser om

1) kvalitativa och kvantitativa resultatmål,

2) resurser och prioriteringar,

3) verksamhetsstruktur, samt

4) resultatuppföljning och rapportering.

Närmare bestämmelser om utbildningsavtalets innehåll kan utfärdas i landskapsförordning.

8 §

Yrkeshögskolesamfundet

Högskolans lärare och övrig personal samt de studerande vid högskolan som studerar vid en utbildning som leder till en yrkeshögskoleexamen bildar tillsammans yrkeshögskolesamfundet.

9 §

Offentlighet

Undervisningen vid högskolan är offentlig. Om det finns en motiverad anledning kan högskolan begränsa allmänhetens möjligheter att följa undervisningen.

10 §

Undervisnings- och forskningsfrihet

Högskolan har undervisnings- och forskningsfrihet. I undervisningen ska de bestämmelser som gäller utbildningen och undervisningen följas.

11 §

Finansiering av verksamheten

Högskolans verksamhet i enlighet med utbildningsavtalet finansieras av landskapsregeringen.

12 §

Kvaliteten på verksamheten och utvärdering

Högskolan ansvarar för att kvaliteten på verksamheten är hög och för den fortlöpande utvecklingen av den utbildning och övriga verksamhet som högskolan ordnar.

Högskolan ska utvärdera utbildningen och den övriga verksamheten. Högskolan ska regelbundet delta i extern utvärdering av verksamheten och kvalitetssystemen och publicera resultaten av utvärderingarna.

3 kap.
Utbildning, undervisning och examina

13 §

Utbildning

Den huvudsakliga yrkeshögskoleutbildningen ordnas inom utbildningsområden som leder till en yrkeshögskoleexamen.

Yrkeshögskoleutbildning kan även ges som specialiseringsutbildning, uppdragsutbildning, fortbildning, öppen högskoleutbildning och övriga fristående studier. Yrkeshögskoleutbildning kan även ordnas som förberedande utbildning för studerande som inte har svenska som modersmål för att ge de studerande språkliga och andra färdigheter som behövs för högskolestudier.

Närmare bestämmelser om omfattningen av de utbildningar som ordnas utfärdas i landskapsförordning.

14 §

Examina

Yrkeshögskoleutbildning leder till en yrkeshögskoleexamen eller en högre yrkeshögskoleexamen. En yrkeshögskoleexamen motsvarar nivå 6 och en högre yrkeshögskoleexamen motsvarar nivå 7 enligt den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF).

Till en yrkeshögskoleexamen fogas namnet på utbildningsområdet och examensbenämningen. Till en yrkeshögskoleexamen fogas förkortningen YH och till en högre yrkeshögskoleexamen fogas förkortningen högre YH.

Närmare bestämmelser om vilka examina som kan avläggas, examensmål och studiernas struktur, mognadsprov samt andra grunder för studierna utfärdas i landskapsförordning.

15 §

Studiernas omfattning

Studiernas omfattning anges enligt ett poängsystem där ett läsårs heltidsstudier motsvarar 60 ECTS-poäng.

Studier som leder till en yrkeshögskoleexamen ska omfatta minst 210 och högst 270 ECTS-poäng och studier som leder till en högre yrkeshögskoleexamen ska därutöver omfatta minst 60 och högst 120 ECTS-poäng.

16 §

Utbildningsplaner och målsatt studietid

Högskolan ska göra upp utbildningsplaner för utbildningarna. Planerna ska utformas så att en heltidsstuderande kan slutföra sina studier inom en tid som motsvarar studiernas omfattning enligt 15 § (målsatt studietid).

17 §

Specialiseringsutbildning

Specialiseringsutbildning är utbildning för personer som har en högskoleexamen och som redan varit yrkesverksamma. Specialiseringsutbildningarna främjar professionell utveckling och specialisering med målet att skapa kompetens inom expertområden som saknar utbildningsutbud på marknadsmässiga villkor.

Specialiseringsutbildningar ordnas i enlighet med avtal mellan landskapsregeringen och högskolan.

Specialiseringsutbildningar kan ordnas i samarbete med andra högskolor.

Närmare bestämmelser om specialiseringsutbildningarnas mål och minimiomfattning utfärdas i landskapsförordning.

18 §

Uppdragsutbildning

Uppdragsutbildning är undervisning som leder till en yrkeshögskoleexamen och som beställs och finansieras av landskapsregeringen, ett land, en internationell organisation, ett offentligt samfund, en stiftelse eller en privat sammanslutning för att ordnas för en grupp av studerande. Uppdragsutbildningar som finansieras med landskapets medel ska vara till nytta för det åländska samhället. På studerande som deltar i uppdragsutbildning tillämpas bestämmelserna i 4 kap., 27 §, 29 §, 38 - 41 §§, 52 §, 10 kapitlet, 71 - 72 §§ samt 14 kapitlet.

Uppdragsutbildning som ges vid högskolan får inte inverka negativt på den utbildning som högskolan ska ge enligt bestämmelserna i 6 §. Högskolan får inte ordna uppdragsutbildning om det är uppenbart att utbildningen beställs för att de som deltar i uppdragsutbildningen ska kunna undvika studerandeantagningen enligt bestämmelserna i 28 §.

19 §

Öppna högskolestudier

Studier som leder till en yrkeshögskoleexamen och för vilka högskolan beviljat den studerande tidsmässigt och innehållsmässigt begränsad studierätt kan bedrivas som öppna högskolestudier eller som andra fristående studier.

20 §

Undervisnings- och examensspråk

Undervisnings- och examensspråket är svenska och engelska.

Även andra språk än svenska och engelska får användas som undervisningsspråk, om detta är förenligt med målen för utbildningen.

4 kap.
Behörighet för yrkeshögskolestudier

21 §

Grundläggande behörighet för studier som leder till en yrkeshögskoleexamen

Behörig för studier som leder till en yrkeshögskoleexamen är den som har

1) en examen från en allmänbildande gymnasieutbildning eller gymnasieexamen med yrkesinriktning på Åland, eller

2) en utbildning som genomgåtts på annan ort och som motsvarar kravet i 1 punkten.

22 §

Grundläggande behörighet för studier som leder till en högre yrkeshögskoleexamen

Behörig för studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är den som har

1) avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen eller någon annan lämplig högskoleexamen, och

2) minst två års arbetserfarenhet inom utbildningsområdet efter avlagd yrkeshögskoleexamen eller annan lämplig högskoleexamen.

Inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans samt musik kan det i stället för arbetserfarenhet som avses i 1 mom. 2 punkten krävas konstnärlig verksamhet av motsvarande omfattning.

För personer som har avlagt examen på institutnivå eller examen inom yrkesutbildning på högre nivå kan också arbetserfarenhet efter avlagd examen på institutnivå eller examen inom yrkesutbildning på högre nivå beaktas som sådan arbetserfarenhet som avses i 1 mom. 2 punkten.

23 §

Behörighet för specialiseringsutbildning

Behörig för specialiseringsutbildning är den som har avlagt lämplig högskoleexamen och som har yrkeserfarenhet.

24 §

Studier som omfattar särskilda säkerhetskrav

Med studier som omfattar speciella säkerhetskrav avses studier som omfattar krav på minderårigas säkerhet, patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet. Närmare bestämmelser om vilka studier som omfattar speciella säkerhetskrav finns i förordningen om yrkeshögskolor (FFS 1129/2014).

En sökande som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller praktik i anslutning till studier som omfattar särskilda säkerhetskrav kan inte antas som studerande om säkerheten vid studierna förutsätter det och hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder. Ett beslut som en annan anordnare av yrkesutbildning, en yrkeshögskola eller ett universitet fattat om indragning av studierätten för studier som omfattar särskilda säkerhetskrav, är ett hinder för antagning till studier som omfattas av särskilda säkerhetskrav, om indragningen beror på skyddet för andras hälsa och säkerhet.

Högskolan ska informera den som ansöker om att bli antagen som studerande om vilka krav på hälsotillstånd och andra förutsättningar som gäller för studier som omfattas av särskilda säkerhetskrav.

Om studierna eller yrket omfattas av särskilda säkerhetskrav ska den sökande, på begäran av högskolan, lämna sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd och sin funktionsförmåga som behövs för beslut om antagning samt information om beslut om eller pågående behandling av indragning av studierätten.

25 §

Undantag från bestämmelserna om behörighet

Även den som inte uppfyller bestämmelserna om behörighet i 21 - 23 §§ kan antas för studier vid högskolan om högskolan bedömer att personen har tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna.

5 kap.
Ansökan, antagning och inskrivning

26 §

Ansökan

Den som vill antas för studier som leder till en yrkeshögskoleutbildning eller högre yrkeshögskoleutbildning vid högskolan ska ansöka om det inom den tid och på det sätt högskolan bestämmer.

Högskolan kan bestämma att ansökningen till högskolan helt eller delvis ska ordnas i samarbete med högskolorna i riket genom en gemensam ansökan.

27 §

Tillgänglighet och förutsättningar för antagning

Yrkeshögskolestudierna ska vara tillgängliga för alla. Sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för att antas som studerande.

Bestämmelser om förutsättningar för antagning till studier som omfattar särskilda säkerhetskrav finns i 24 §.

28 §

Antagning av studerande

De studerande antas av högskolan för att avlägga yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen eller för att genomföra specialiseringsutbildning, fortbildning eller fristående studier och kurser.

Högskolan kan även anta överflyttande studerande. Med överflyttande studerande avses studerande som har antagits till studier som leder till högskoleexamen och vars studierätt överförs från en högskola till en annan eller inom en högskola från en utbildning till en annan så att den examensbenämning som fogas till målexamen ändras. Överflyttande studerande inom högskolan kan antas separat från övriga överflyttande studerande.

Högskolan beslutar om grunderna för antagningen av studerande. De sökande får utgående från olika utbildningsbakgrund delas in i grupper vid antagningen. Likvärdiga antagningsgrunder ska tillämpas på alla sökande i samma grupp.

Om ansökningsförfarandet ordnas i samarbete med högskolorna i riket enligt 26 § 2 mom. kan beslut om att inte anta en sökande lämnas med avvikelse från det som bestäms i 7 kap. förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland om förvaltningsbeslut för att underlätta antagningsförfarandet. Den sökande ska dock meddelas beslutet skriftligen. Sökanden kan inom 30 dagar från det att han eller hon fick meddelandet om resultatet av antagningen skriftligen eller muntligen begära ett sådant förvaltningsbeslut om antagning som studerande som avses i 7 kap. i förvaltningslagen.

29 §

Rätt att få uppgifter om indragning

Högskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av en annan yrkeshögskola, ett universitet och en utbildningsanordnare få sådana nödvändiga uppgifter om beslut om indragning av den studerandes studierätt och grunderna för detta som förutsätts för bedömning av studierätten.

Högskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av en annan yrkeshögskola, ett universitet och en utbildningsanordnare få sådana nödvändiga uppgifter om pågående behandling av indragning av studierätten som förutsätts för antagning som studerande, om den studerande har sökt till högskolan som överflyttande studerande.

30 §

Mottagning av studieplats

Den som har antagits som studerande ska inom den tid som högskolan angett meddela högskolan att han eller hon tar emot studieplatsen. I annat fall går studieplatsen förlorad. Den studerandes studietid inleds då den studerande tar emot en studieplats.

En sökande får ta emot endast en studieplats i en utbildning som leder till yrkeshögskole- eller högre yrkeshögskoleexamen bland de utbildningar som börjar samma termin. Begränsningen gäller inte mottagande av studieplats vid överflyttande av studierätt.

31 §

Läsårsanmälan och rätt till frånvaro

Den studerande ska varje läsår göra en läsårsanmälan som närvarande eller frånvarande på det sätt som högskolan bestämmer. Den som anmäler sig som närvarande antecknas som studerande.

En studerande kan anmäla sig som frånvarande om den studerande

1) är graviditets- eller föräldraledig,

2) inte kan studera på grund av egen sjukdom eller skada eller annan motsvarande orsak, eller

3) fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (FFS 1438/2007), civiltjänstlagen (FFS 1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (FFS 194/1995) eller fullgör sina skyldigheter enligt motsvarande lagstiftning utomlands.

32 §

Läsår och terminer

Högskolans läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli och är uppdelat i terminer på det sätt som högskolan bestämmer. Undervisning ges under de perioder som högskolan bestämmer.

6 kap.
Studierätt

33 §

Studierätt

En studerande har rätt att genomföra studier som leder till en yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen på det sätt som bestäms i utbildningsplanen för utbildningen och högskolans examensstadga.

34 §

Maximal studietid

En heltidsstuderande har rätt att genomföra de studier som leder till en yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen inom en tid som är ett år längre än den målsatta studietiden enligt 16 § (maximal studietid). För andra än heltidsstuderande bestäms det i högskolans examensstadga om hur den maximala studietiden fastställs.

Då en studerande anmält sig som frånvarande med stöd av 31 § 2 mom. 1 och 2 punkterna. räknas frånvarotiden inte in i studietiden. Om den studerande anmält sig som frånvarande med stöd av 31 § 2 mom. 3 punkten räknas en frånvarotid på högst ett läsår inte in i studietiden.

En överflyttande studerandes maximala studietid bestäms utgående från den studierätt som den studerande fått vid överflyttandet. I studietiden räknas också sådana närvaro- och frånvaroperioder in som den studerande haft enligt den studierätt som den studerande hade innan överflyttandet.

35 §

Förlängd studierätt

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den maximala studietiden enligt bestämmelserna i 34 § kan ansöka om förlängd studierätt för slutförande av studierna.

En ansökan om förlängd studierätt ska innehålla en plan för hur studierna ska slutföras. I planen ska den studerande specificera de studier som ska slutföras och ange en tidtabell för avläggande av examen. Studierätten förlängs om högskolan bedömer att den studerande, med beaktande av återstående studieprestationer samt tidigare beslut om beviljande av förlängd studierätt, har möjlighet att slutföra studierna inom den tid som anges i planen.

Då en ansökan om förlängd studierätt behandlas ska den studerandes livssituation beaktas.

36 §

Förlust av studierätten

En studerande förlorar sin studierätt om han eller hon inte har

1) gjort en läsårsanmälan enligt 31 §,

2) slutfört sina studier inom den maximala studietiden enligt 34 § eller inom den förlängda studierätt som beviljats enligt 35 §,

3) slutfört sina studier inom den maximala studietiden enligt 34 § och inte har beviljats förlängd studierätt, eller

4) betalat sin terminsavgift enligt 46 § 3 mom.

När en överflyttande studerande tar emot en ny studierätt förlorar han eller hon samtidigt den studierätt som låg till grund för överflyttandet.

37 §

Förnyad studierätt

Om en studerande som förlorat sin studierätt senare vill inleda sina studier eller fortsätta de tidigare påbörjade studierna ska han eller hon ansöka om förnyad studierätt hos högskolan. Den studerande kan göra ansökan utan att delta i det ansökningsförfarande som avses i 26 §.

38 §

Indragning av studierätten

Vid sådana studier som omfattar särskilda säkerhetskrav och som avses i 24 § kan högskolan dra in studierätten om

1) den studerande har visat sig vara uppenbart olämplig för praktiska uppgifter eller praktik i anslutning till studierna genom att i sina studier upprepade gånger eller allvarligt äventyra någon annans hälsa eller säkerhet,

2) det är uppenbart att den studerande på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller praktik i anslutning till studierna och hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, eller

3) den studerande vid ansökan om att bli antagen som studerande har undanhållit sådan information om beslut om indragning av studierätt som avses i 24 § 4 mom. och beslutet skulle ha varit ett hinder för antagning som studerande.

När studierna eller studierelaterad praktik i väsentlig utsträckning förutsätter arbete med minderåriga, kan högskolan dra in studierätten om det behövs i syfte att skydda minderåriga och om den studerande har dömts till straff för ett brott som avses i 17 kap. 18 §, 20 kap., 21 kap. 1–3 eller 6 §§, 31 kap. 2 § eller 50 kap. 1 - 4 eller 4a §§ i strafflagen (FFS 39/1889). Den studerande ska på begäran av högskolan visa upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. i straffregisterlagen (FFS 770/1993).

Beslut om indragning av studierätten fattas av högskolans styrelse. Innan beslut om indragning av studierätten fattas ska ärendet utredas och den studerande ges tillfälle att bli hörd. Högskolan ska i samråd med den studerande utreda den studerandes möjligheter att söka sig till någon annan utbildning. Den studerande kan med sitt samtycke överflyttas till sådan annan utbildning inom högskolan i fråga om vilken den studerande uppfyller antagningsvillkoren.

Ett beslut om indragning av studierätten kan verkställas innan det vunnit laga kraft. Då beslutet fattas ska tidpunkten för verkställigheten samtidigt fastställas.

39 §

Kontroll av hälsotillstånd och funktionsförmåga för bedömning av studierätten

Om det finns en befogad anledning att misstänka att en studerande har ett sådant hinder vad gäller hälsotillståndet eller funktionsförmågan som avses i 24 § 2 mom. och som påverkar studierätten, kan högskolan ålägga den studerande att genomgå kontroller och undersökningar som är nödvändiga för att utreda den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga. Kontrollerna och undersökningarna ska utföras av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och högskolan svarar för kostnaderna för kontrollerna och undersökningarna.

Högskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av den studerande för bedömning av studierätten få ett skriftligt utlåtande av en läkare med självständig rätt att utöva yrket och som anvisats av högskolan. Av utlåtandet ska framgå att den studerande har genomgått en kontroll eller en undersökning för bestämning av hälsotillståndet och funktionsförmågan samt en bedömning av den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga med anledning av de krav som studierna ställer.

40 §

Återställande av studierätt

Den som har fått sin studierätt indragen med stöd av 38 § 1 mom. 2 punkten kan anhålla hos högskolan om återställande av studierätten. Studierätten ska återställas om den sökande visar att det inte längre finns en orsak till indragningen av studierätten. Den studerande ska lämna utlåtanden om sitt hälsotillstånd till högskolan. Beslut om återställande av studierätten fattas av högskolans styrelse.

41 §

Uppgifter om indragning och återställande av studierätt

Högskolan är trots sekretessbestämmelserna skyldig att ge Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som ålagts verket och som gäller pågående behandling av indragning av studierätten, beslut om indragning av studierätten, överföring till annan utbildning eller beslut om återställande av studierätten, samt grunderna för de beslut som fattats.

7 kap.
Betyg, bedömning och tillgodoräknande av studier

42 §

Intyg och examensbetyg

En studerande vid högskolan har rätt att få ett intyg över sina studieprestationer.

En studerande som uppfyller kraven för en yrkeshögskoleexamen ska få ett examensbetyg över avlagd examen vid högskolan.

Intyg och examensbetyg utfärdas av högskolan. Om utbildningen bedrivs genom samarbete med en annan utbildningssamordnare som ansvarar för utbildningen innehåll utfärdar samarbetspartnern intyg och betyg.

Närmare bestämmelser om intyg och betyg utfärdas i landskapsförordning.

43 §

Bedömning av studieprestationer

Den studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på hans eller hennes studieprestation.

Den studerande ska ges tillfälle att ta del av en skriftlig eller på annat sätt bevarad studieprestation när den har bedömts. Skriftliga och på annat sätt bevarade studieprestationer ska förvaras minst sex månader räknat från den tidpunkt då resultatet offentliggjordes.

44 §

Tillgodoräknande av studier

Då en studerande avlägger examen eller genomför en specialiseringsutbildning, får den studerande räkna sig tillgodo studier som han eller hon har genomfört vid en annan högskola i riket eller utomlands eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till en examen eller specialiseringsutbildning med andra studier på samma nivå, i enlighet med vad högskolan beslutar. En studerande får räkna sig tillgodo studier samt ersätta studier som hör till en examen eller en specialiseringsutbildning också genom kunskaper som visats på något annat sätt, i enlighet med vad högskolan beslutar.

8 kap.
Avgifter för undervisning och utbildning

45 §

Avgiftsfri utbildning

Den yrkeshögskoleutbildning på svenska som leder till yrkeshögskoleexamen och urvalsproven i anslutning till antagningen av studerande är avgiftsfri för den studerande. Praktik som ingår i denna utbildning ska bekostas av högskolan i den omfattning som högskolan beslutar.

46 §

Undervisning och utbildning som kan avgiftsbeläggas

Avgifter kan tas ut för annan undervisning och för annan utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen än den som avses i 45 §. Internationella tester för sökande till utbildningar som inte ges på svenska kan vara avgiftsbelagda.

Högskolans styrelse beslutar om avgifterna med beaktande av bestämmelserna i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.

För högskolans utbildningar på engelska som leder till en yrkeshögskoleexamen ska högskolan ta ut en avgift av de studerande som motsvarar minst full kostnadstäckning.

Av den som beställer uppdragsutbildning ska högskolan ta ut en avgift som motsvarar minst full kostnadstäckning. Den som har beställt utbildningen har rätt att av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen ta ut avgifter i enlighet med lagstiftningen i beställarens placeringsland eller i enlighet med beställarens praxis.

Högskolan kan ha ett stipendiesystem för att stödja studerande som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning.

47 §

Förbud att ta ut avgifter

Högskolan eller den som beställt en uppdragsutbildning får inte ta ut avgifter av

1) medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av personer som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart, eller av sådana personers familjemedlemmar, eller

2) personer som har ett sådant EU-blåkort som avses i utlänningslagen (FFS 301/2004), kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, eller av sådana personers familjemedlemmar.

I fråga om begreppet familjemedlem tillämpas definitionen i utlänningslagen.

48 §

Direkt utsökbarhet av avgifter

Offentligrättsliga avgifter som tas ut av en studerande är direkt utsökbara.

49 §

Ränta på avgifter

Om en offentligrättslig avgift som tas ut av en studerande inte har betalts på förfallodagen får en årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen i enlighet med bestämmelserna i räntelagen (FFS 633/1982).

9 kap.
Studerande vid högskolan

50 §

Studerandekår

De studerande vid högskolan som studerar vid en utbildning som leder till en examen har rätt att höra till högskolans studerandekår. Kåren kan också godkänna andra studerande vid högskolan som medlemmar.

Studerandekåren syfte är att vara en förenande länk för sina medlemmar. Studerandekåren har även som syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av verksamheten vid högskolan och bidra till att de allmänna målen för yrkeshögskoleutbildningen förverkligas. Studerandekåren kan delta i utvecklingen av studerandehälsovården.

Studerandekåren utser de studerandes företrädare i högskolans styrelse och andra organ.

Studerandekåren får årligen ett understöd av högskolan för verksamhet som är förenlig med studerandekårens syfte och uppgifter. Storleken på understödet fastställs i högskolans budget. Studerandekåren har även rätt att uppbära medlemsavgifter för finansiering av verksamhet som är förenlig med studerandekårens syfte och uppgifter.

Högskolans studerandekår har självstyrelse. Studerandekåren har stadgar med bestämmelser om kårens förvaltning. Stadgarna fastställs av rektorn.

En medlem av studerandekåren anses ha fått del av ett beslut som studerandekåren fattat då beslutet lagts fram offentligt.

Om inte något annat följer av denna lag tillämpas föreningslagen (FFS 503/1989) på studerandekårens verksamhet.

51 §

Studiemiljön

De studerande har rätt till en trygg studiemiljö med studiero.

Högskolan kan godkänna en ordningsstadga eller utfärda andra ordningsbestämmelser som behövs för den interna ordningen på högskolan, ostörda studier samt tryggheten och trivseln i yrkeshögskolesamfundet. Bestämmelserna kan även innehålla regler om hur högskolans egendom får hanteras samt om hur man får vistas och röra sig i högskolans lokaler och på dess område.

52 §

Likabehandling

De studerande ska behandlas lika.

Ingen får diskrimineras på grund av kön, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.

53 §

Tystnadsplikt för studerande

Vid utbildning som ordnas på en arbetsplats omfattas de studerande av de bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt som gäller för arbetstagare och tjänstemän.

10 kap.
Åtgärder för en trygg studiemiljö

54 §

Begränsning av rätten att delta i undervisningen

En studerande som stör undervisningen, beter sig våldsamt eller hotfullt eller äventyrar någon annans hälsa eller säkerhet kan bli uppmanad att lämna undervisningsutrymmet eller en tillställning som arrangeras av högskolan för högst den tid som återstår av arbetsdagen eller av tillställningen. Uppmaningen kan göras av rektorn, en anställd inom undervisnings- och forskningsuppgifter vid högskolan eller en praktikhandledare.

Rätten för en studerande att delta i undervisningen kan begränsas för högst tre arbetsdagar, om det finns risk för att säkerheten för en annan studerande eller person som arbetar vid högskolan eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av den studerandes våldsamma eller hotfulla beteende eller om undervisningen eller verksamheten försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande.

Om en studerande inte avlägsnar sig trots uppmaning enligt 1 mom. eller trots beslut om begränsning enligt 2 mom. har rektorn, en anställd inom undervisnings- och forskningsuppgifter vid högskolan och en praktikhandledare rätt att avlägsna studeranden från undervisningsutrymmet eller från en tillställning som arrangeras av högskolan.

Om en studerande som ska avlägsnas försöker förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn, en anställd inom undervisning- och forskningsuppgifter och en praktikhandledare rätt att använda sådana maktmedel som behövs för att avlägsna den studerande och som med hänsyn till den studerandes ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en samlad bedömning av situationen kan anses vara försvarbara.

Rektorn, de anställda inom undervisnings- och forskningsuppgifter vid högskolan och praktikhandledare kan i situationer som avses i 3 och 4 mom. agera tillsammans eller var för sig. Den som använt sig av maktmedel ska lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till högskolans styrelse. Maktmedelsredskap får inte användas för att avlägsna en studerande.

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen (FFS 39/1889).

55 §

Avhållande från studier

En studerande som vägrar att visa upp ett straffregisterutdrag enligt bestämmelserna i 38 § 2 mom., kan avhållas från studierna tills han eller hon visar upp utdraget.

En studerande som vägrar att genomgå kontroller och undersökningar enligt bestämmelserna i 39 § 1 mom. för konstaterande av hälsotillståndet, kan avhållas från studierna tills han eller hon genomgår kontrollerna och undersökningarna.

En studerande som vägrar att visa upp ett intyg över narkotikatest enligt bestämmelserna i 58 § 1 mom., kan avhållas från studierna tills han eller hon visar upp intyget.

56 §

Skriftlig varning

En studerande kan ges en skriftlig varning om han eller hon

1) stör undervisningen,

2) beter sig våldsamt eller hotfullt,

3) gör sig skyldig till fusk eller i övrigt bryter mot ordningsstadgan eller andra ordningsbestämmelser vid högskolan,

4) vägrar att visa upp narkotikatest enligt bestämmelserna i 58 § 1 mom., eller

5) enligt en utredning som avses i 58 § 3 mom. har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att funktionsförmågan är nedsatt.

57 §

Avstängning för en viss tid

Högskolan kan fatta beslut om att stänga av en studerande från studierna för högst ett år om den studeranden har gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse enligt 56 § eller om den studeranden trots en skriftlig varning fortsätter att bete sig olämpligt på det sätt som avses i 56 §.

58 §

Narkotikatest

Högskolan kan ålägga en studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest, om det finns skäl att misstänka att den studerande är narkotikapåverkad av sådana ämnen som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (FFS 373/2008) i studierelaterade praktiska uppgifter eller praktik eller att den studerande är narkotikaberoende.

En förutsättning för testet är att det är nödvändigt för att klarlägga den studerandes funktionsförmåga och att den studerande sköter uppgifter som kräver särskild noggrannhet, pålitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där den studerandes handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende

1) allvarligt äventyrar den studerandes eller någon annans liv eller hälsa,

2) allvarligt äventyrar säkerheten i trafiken,

3) allvarligt äventyrar skyddet eller integriteten i fråga om uppgifter som skyddas av sekretessbestämmelserna, eller

4) väsentligt ökar risken för olaga handel med och spridning av narkotika som högskolan, landskapsregeringen eller en praktikplats har i sin besittning.

Med intyg över narkotikatest avses ett intyg som utfärdats av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, som anvisats av hög-skolan. Av intyget ska framgå att den studerande har genomgått ett test för att fastställa användning av narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen. I intyget ska även ingå en utredning, som grundar sig på testet, om den studerande har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att den studerandes funktionsförmåga är nedsatt. Intyget ska visas upp inom en rimlig tid som bestäms av högskolan.

Om avsikten är att kräva intyg över narkotikatest enligt denna paragraf av en studerande, ska högskolan ha skriftliga instruktioner som har gjorts upp i samarbete med aktörer inom studerandevården i syfte att förebygga användningen av rusmedel och för att ingripa i missbruksproblem bland de studerande.

Högskolan svarar för kostnaderna för intyg över narkotikatest som avses i denna paragraf.

På narkotikatestning av studerande tillämpas i övrigt det som bestäms i 19 § i lagen om företagshälsovård (FFS 1383/2001) om testning av arbetstagare.

59 §

Förfarandet vid beslutsfattande

Beslut om avhållande från studier enligt 55 § och om skriftlig varning enligt 56 § fattas av högskolans rektor och beslut om avstängning av en studerande för viss tid enligt 57 § fattas av högskolans styrelse.

Innan ett ärende avgörs ska den handling eller försummelse som är föremål för beslutsfattandet specificeras, ärendet utredas samt den studerande ges tillfälle att bli hörd i frågan.

Begränsningen av rätten att delta i undervisning och avlägsnande av studerande enligt 54 § ska registreras.

Ett beslut om avstängning för viss tid eller avhållande från studier kan verkställas innan det vunnit laga kraft. Då beslutet fattas ska tidpunkten för verkställigheten samtidigt fastställas.

11 kap.
Högskolans organisation och förvaltning

60 §

Styrelse

Landskapsregeringen tillsätter en styrelse för högskolan och utser ordförande för styrelsen.

Styrelsen ska bestå av minst sex och högst åtta ledamöter.

Ledamöterna ska företräda mångsidig sakkunskap om samhällslivet och om högskolans uppgifter. I styrelsen ska det också finnas ledamöter med praktisk erfarenhet av och sakkunskap om arbets- och näringslivet. Rektorn kan inte vara styrelseledamot.

En av ledamöterna ska företräda personalen och en de studerande. Den styrelseledamot som företräder personalen ska utses genom val. Närmare bestämmelser om valet av den styrelseledamot som företräder personalen ges i högskolans instruktion och närmare bestämmelser om valet av den styrelseledamot som företräder de studerande finns i studerandekårens stadgar.

Mandattiden för de ledamöter som representerar personalen och de studerande är två år. Mandattiden för övriga styrelseledamöter är fyra år.

Landskapsregeringen beslutar om arvode för styrelsens medlemmar.

Landskapsregeringen kan på ansökan av styrelsen eller en medlem eller om det finns särskilda skäl för detta, befria styrelsen eller en medlem av styrelsen från uppdraget innan mandatperioden gått ut.

61 §

Styrelsens uppgifter

Styrelsen är högskolans högsta förvaltningsorgan.

Styrelsens uppgifter är att

1) besluta om centrala mål och en strategi för högskolans verksamhet,

2) godkänna en instruktion för högskolan och andra bestämmelser om den allmänna organiseringen och verksamheten samt besluta om högskolans verksamhetsstruktur,

3) i samråd med rektorn för högskolans del ingå det utbildningsavtal som avses i 7 §,

4) besluta om ekonomi och principer för styrningen av verksamheten och ekonomin,

5) besluta om högskolans verksamhets- och ekonomiplan samt budget och upprätta bokslutet,

6) godkänna avtal som är viktiga eller principiella med avseende på högskolans verksamhet och ekonomi och ge utlåtanden i principiellt viktiga frågor som gäller högskolan,

7) utse och avsätta rektorn för högskolan,

8) anställa och säga upp den ledande personal som är direkt underställd rektorn, om uppgiften inte har delegerats, samt

9) besluta om antalet studerande som antas till högskolan.

62 §

Rektor

Rektorn ska

1) leda högskolans verksamhet och besluta om ärenden som gäller hög-skolan och som inte bestämts att ska beslutas av någon annan,

2) svara för att högskolans uppgifter sköts på ett ekonomiskt och effektivt sätt,

3) svara för beredning, föredragning och verkställighet av ärenden som behandlas i styrelsen, samt

4) anställa och säga upp personal.

Beslutanderätten i fråga om rektorns uppgifter enligt 1 mom. kan inte överföras till styrelsen.

Rektorn kan delegera rätten att anställa personal och andra ärenden som hör till rektorns behörighet för avgörande av ett annat organ eller av någon annan anställd vid högskolan. Rektorn har rätt att närvara och yttra sig vid högskolans alla organs sammanträden.

63 §

Examensnämnd

Högskolans styrelse ska utse en examensnämnd med uppgift att handlägga ärenden som gäller begäran om rättelse av studieprestationer. Styrelsen beslutar om antalet medlemmar i nämnden och nämndens mandattid.

Examensnämnden leds av en ordförande som är överlärare eller lektor vid högskolan. De övriga medlemmarna i examensnämnden ska vara lärare vid högskolan och minst en medlem ska vara studerande vid en utbildning om leder till en yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen.

64 §

Andra organ

I högskolans instruktion kan finnas bestämmelser om andra organ vid högskolan.

65 §

Instruktion och övriga bestämmelser

Högskolan ska ha en instruktion med bestämmelser om hur högskolans verksamhet och förvaltning ska ordnas. Högskolan kan även ha andra interna bestämmelser om verksamheten och förvaltningen.

66 §

Examensstadga

Högskolan ska anta en examensstadga med närmare bestämmelser om utbildningsprogrammen, examina, intyg och betyg samt bedömningsgrunder för studieprestationer.

12 kap.
Personal

67 §

Anställningsförhållanden

Vid högskolan kan finnas personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande.

Om inte annat bestäms i denna lag sköter högskolan de uppgifter som gäller högskolans personal och som enligt tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland ankommer på landskapsregeringen. Högskolan anställer och säger upp personal i privaträttsligt anställningsförhållande.

Landskapsregeringen beslutar om permittering av högskolans personal och om förflyttning eller omplacering av personal till och från en annan landskapsmyndighet eller -inrättning. Förflyttning eller omplacering av personal till och från en annan landskapsmyndighet eller -inrättning kräver samtycke av högskolan. Beslut om förflyttning eller omplacering av personal inom högskolan fattas av högskolan.

68 §

Tjänster

Högskolan ska förutom en tjänst som rektor ha tjänster som överlärare, lektorer och annan undervisnings- och forskningspersonal.

Andra tjänster än tjänsten som rektor inrättas och indras av högskolan efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som högskolan har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt tjänstemannalagen för landskapet Åland överlämnas till landskapsregeringen i samband med högskolans budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om högskolan har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.

69 §

Undervisnings- och forskningspersonalens allmänna skyldigheter

Undervisnings- och forskningspersonalen ska sköta sina uppgifter enligt denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av denna lag samt delta i utvecklingen av högskolans verksamhet.

Undervisnings- och forskningspersonalen ska i all verksamhet sträva efter att i samarbete med de studerande nå de mål som ställts upp för högskolan.

Undervisningspersonalen ansvarar för utvecklingen av den egna undervisningen och studerandens rätt till en trygg studiemiljö.

70 §

Behörighetskrav

Den som utses till rektor ska ha avlagt en doktorsexamen och ha den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta rektorns uppgifter och i praktiken visad god ledarförmåga.

Bestämmelser om behörighetskrav för lärarna samt om rektorns språkkunskaper utfärdas genom landskapsförordning.

13 kap.
Särskilda bestämmelser

71 §

Tystnadsplikt och behandling av känsliga uppgifter

Medlemmarna i styrelsen och anställda vid högskolan får inte informera utomstående om personliga eller ekonomiska omständigheter som rör en studerande eller dennes familj som kommit fram vid skötseln av uppgifter som rör högskolan, utan skriftligt samtycke av den berörda personen.

Den som är anställd vid högskolan får trots bestämmelserna i 1 mom. och vad som i övrigt bestäms om tystnadsplikt lämna uppgifter till varandra samt till andra instanser inom landskapets förvaltning, om uppgifterna är nödvändiga för att en studerandes skolgång ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelserna i 1 mom. hindrar inte heller att uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om saken.

Uppgifter om hälsotillståndet hos en studerande eller den som ansöker om att bli antagen som studerande får endast behandlas av den som bereder eller fattar beslut om antagningen av studerande, indragning eller återställande av studierätten eller varning, avstängning för viss tid eller avhållande från studier eller av den som ger utlåtanden i sådana frågor.

Uppgifter om en studerandes straffregisterutdrag enligt bestämmelserna i 38 § 2 mom. får endast behandlas av den som bereder eller fattar beslut om indragning av studierätten.

Högskolan ska definiera de uppgifter som innebär behandling av känsliga uppgifter. Högskolan ska förvara känsliga uppgifter separat från övriga personuppgifter. De känsliga uppgifterna ska avföras ur registret när det inte längre finns någon grund för att bevara dem för de lagstadgade uppgifterna, dock senast fyra år från det att uppgifterna fördes in i registret.

På behandlingen av personuppgifter tillämpas landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen, om inte något annat bestäms i denna lag.

72 §

Högskolans rätt att få och ge information

När högskolan sköter sina uppgifter har den rätt att av organ inom landskapets förvaltning, kommunala myndigheter och riksmyndigheter få sådana statistiska uppgifter och andra motsvarande uppgifter som högskolan behöver för att planera och organisera utbildningen.

Den som har sådan information om de studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga som är nödvändig för skötseln av uppgifter, har trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut den till

1) rektorn för högskolan och den som ansvarar för säkerheten vid högskolan; för att garantera en trygg studiemiljö,

2) de som ansvarar för studiehandledning; för att kunna anvisa till andra studier eller stödtjänster,

3) de som ansvarar för studerandehälsovården; för att trygga de studerandes hälsa och säkerhet och för att vid behov anvisa till stödåtgärder,

4) de som ansvarar för praktik; för att garantera säkerheten för de studerande samt personalen och kunderna på praktikplatsen, samt

5) polisen och den företrädare för högskolan som har det primära ansvaret för att utreda ett hot mot säkerheten; för att bedöma ett direkt hot mot säkerheten eller om en studerande vid bedömning av hälsotillståndet konstateras utgöra en fara för andras säkerhet.

Den som utför uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att anmäla uppgifter till polisen som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld.

Högskolan ska på begäran ge landskapsregeringen, Ålands statistik- och utredningsbyrå samt det nationella studie- och examensregistret de uppgifter som behövs för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. Uppgifter ur register får lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning till den som har rätt att få uppgifterna. Uppgifterna ska överföras i ett krypterat eller på annat sätt skyddat format och överföringen ska ordnas så att mottagaren verifieras eller identifieras på ett tillräckligt informationssäkert sätt innan överföringen görs. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

73 §

Exceptionella situationer

Högskolan ska säkerställa att högskolans uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också vid exceptionella situationer.

14 kap.
Ändringssökande

74 §

Rättelseyrkande

En sökande som är missnöjd med ett antagningsbeslut enligt bestämmelserna i 28 § får begära rättelse av beslutet hos högskolan inom 14 dagar från den tidpunkt han eller hon fick beslutet. När resultaten av antagningen offentliggörs ska de sökande informeras om hur de kan få veta på vilket sätt de grunder som följs vid antagningen har tillämpats på dem och hur rättelseyrkande kan göras. Resultatet av antagningen får inte med anledning av ett rättelseyrkande ändras till nackdel för den som har antagits som studerande.

En studerande som är missnöjd med ett beslut om förlust av studierätten enligt bestämmelserna i 36 § får begära rättelse av beslutet hos högskolan inom 14 dagar från den tidpunkt han eller hon fick beslutet.

En studerande som är missnöjd med bedömningen av de egna studieprestationerna enligt bestämmelserna i 43 § får begära rättelse hos examensnämnden inom 14 dagar från den tidpunkt han eller hon tagit del av bedömningsresultaten och av tillämpningen av bedömningsgrunderna.

En studerande som är missnöjd med tillgodoräknandet av studier som den studerande fullgjort annanstans eller av kunskaper som visats på annat sätt enligt bestämmelserna i 44 §, får begära rättelse av beslutet hos den som fattat beslut om tillgodoräknande inom 14 dagar från den tidpunkt han eller hon fick beslutet.

En studerande som är missnöjd med ett beslut som studerandekåren fattat i ett förvaltningsärende får begära rättelse av beslutet hos studerandekåren.

75 §

Besvär

Ett beslut som högskolan eller en lärare vid högskolan fattat med anledning av ett rättelseyrkande får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol.

Ett beslut som landskapsregeringen fattat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.

Besvär över beslut som gäller indragning av studierätten eller återställande av studierätten samt varning, avstängning för viss tid och avhållande från studier ska behandlas skyndsamt.

76 §

Besvärsförbud

Ett beslut som högskolan fattat får inte överklagas genom besvär om det gäller

1) val av ett av högskolans organ som förrättats av styrelsen eller rektorn eller av någon annan i enlighet med vad som bestäms i högskolans instruktion,

2) högskolans instruktion eller andra interna bestämmelser om verksamheten och förvaltningen,

3) utbildningsplaner eller andra bestämmelser som gäller ordnandet av undervisningen, eller

4) stipendier eller understöd.

Ett beslut som högskolan har fattat efter rättelseyrkande över bedömning av studieprestation eller tillgodoräknande av studier får inte överklagas genom besvär.

Ett beslut av förvaltningsdomstolen som gäller antagning av studerande enligt bestämmelserna i 28 §, förlust av studierätten enligt bestämmelserna i 36 § eller åtgärder för en trygg studiemiljö enligt bestämmelserna i 10 kap. får inte överklagas genom besvär.

15 kap.
Ikraftträdandebestämmelser

77 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2024.

Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland.

78 §

Övergångsbestämmelser

Bestämmelserna i 34-38 och 40 §§ tillämpas på den som inleder sina studier efter lagens ikraftträdande. På övriga studerade tillämpas bestämmelserna om studierätt i landskapslagen om Högskolan på Åland.

__________________

Mariehamn den 18 april 2024

Ordförande

Harry Jansson

Sekreterare

Susanne Eriksson

Lag- och kulturutskottets betänkande 3/2023-2024

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter