Lag- och kulturutskottets betänkande 4/2011-2012

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 4/2011-2012
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2012-03-27
	Till Ålands lagting

Lag- och kulturutskottets betänkande

Godkännande av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen och lag om ändring av 3 § lagen om näringsförbud

·       Republikens president framställning nr 8/2011-2012

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Republikens presidents förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Republikens presidents förslag

 

Republikens president föreslår att lagtinget ger sitt bifall till att lagen om ikraftträdande av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel träder i kraft i landskapet Åland till de delar konventionen faller inom landskapets behörighet.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till lagens ikraftträdande.

 

Utskottets synpunkter

 

Den konvention till vars ikraftträdande presidenten föreslår att lagtinget ska ge sitt samtycke, syftar till att förhindra och bekämpa människohandel. Genom konventionen strävar man efter att trygga de mänskliga rättigheterna för offren för människohandel samt att säkerställa att människohandelsbrott utreds och åtalas effektivt. I konventionen fastställs också de grundläggande principerna för skydd av och hjälp till offer och vittnen. Enligt konventionen åläggs parterna att genomföra olika åtgärder för att förebygga och bekämpa människohandel samt för att koordinera de olika ansvariga organens arbete. Konventionen förutsätter bl.a. att parterna antar lagstiftning och vidtar andra åtgärder som kan behövas för att kunna stänga en inrättning som har använts för att genomföra människohandel.

     I sitt utlåtande över presidentens framställning framhåller landskapsregeringen att konventionen inte innehåller några bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning och att genomförandet av stadgan inte kommer att föranleda något behov av ändringar av landskapslagstiftningen. Konventionen förutsätter visserligen att lagstiftning med bestämmelser som möjliggör stängande av inrättningar som använts för att genomföra människohandel införs men landskapsregeringen konstaterar att riket för att kunna uppfylla konventionsbestämmelserna, avser att ändra lagen om näringsförbud vilken enligt självstyrelselagens behörighetsbestämmelser blir gällande även i landskapet.

     I konventionen talas om förebyggande av människohandel och åtgärder för att motverka efterfrågan. I landskapsregeringens utlåtande framhålls att landskapsregeringen i sitt handlingsprogram lyfter fram arbetet med att motverka trafficking. Landskapsregeringens uppdrag är att sprida kunskap och att aktivt arbeta med värderingar och attityder i förebyggande syfte samt för att kunna ta hand om eventuella offer. Landskapsregeringen antar att Åland på grund av sitt strategiska läge är en transitregion för människohandel varför det är viktigt att kunskap om människohandelns förekomst sprids och att samarbetet mellan berörda myndigheter fungerar väl. Landskapsregeringen planerar enligt utlåtandet att agera aktivt i dessa frågor bl.a. genom att ordna ett informationstillfälle för att öka befolkningens kunskap.

     Under behandlingen av ärendet har utskottet fått erfara att människohandel i fråga om sexuella tjänster för närvarande torde förekomma i relativt liten omfattning i landskapet om man bortser från transitproblemet. Trots detta finns det enligt utskottets mening anledning att ha beredskap ifall problemet skulle uppkomma.

     Vad som däremot kan förekomma i dagsläget är ett fenomen som betecknas diskriminering i arbetslivet och som har koppling till människohandel, nämligen utnyttjande av arbetskraft. Enligt vad utskottet fått erfara förekommer det ibland att utländsk långväga arbetskraft blir i total beroendeställning i förhållande till sin arbetsgivare. Utskottet har fått del av skrämmande historier om arbetsgivare som hämtar arbetstagarna på flygplatsen och för dem till ett isolerat boende som anordnas av arbetsgivaren som sköter alla kontakter med myndigheter och t.o.m. med bankerna. Under förevändning att arbetstagaren inte kan språket kan arbetsgivaren få arbetstagarens medgivande till att få uppgifter från banken om konton och ibland även dispositionsrätt. På så sätt kan arbetsgivaren betala en till synes skälig lön till arbetstagaren men sedan ta ut pengarna från kontot eller ta betalt för mat och uppehälle på ett sådant sätt att endast en mycket liten del av lönen återstår. Arbetstagare kan dessutom helt isoleras från det omgivande samhället och de har mycket liten möjlighet att känna till sina rättigheter och att ta dem tillvara.

     Problemet kan inte åtgärdas enbart med lagstiftning utan myndigheternas agerande, samarbete och fördelning av ansvarsområden är centrala. Arbetsskyddsmyndigheterna har en viktig roll i fråga om bevakningen av arbetsplatserna men noteras bör att arbetsskyddsmyndigheternas befogenheter enbart utsträcker sig till arbetstiden. När det handlar om fritiden har framförallt de kommunala, sociala myndigheterna ett ansvar. Det är därför synnerligen centralt med en samordning myndigheterna emellan. Utbildning av poliser, åklagare och domare är ett också ett viktigt instrument liksom utbildning av andra myndighetspersoner såsom socialarbetare. Dessutom handlar det till stor del om ett upplysningsarbete som riktar sig till allmänheten så att vaksamheten kan öka t.ex. hos övrig arbetskraft på sådana arbetsplatser där diskriminering i arbetslivet skulle kunna förekomma.

     I samband med behandlingen av ärendet har utskottet tagit tillfället i akt att stifta bekantskap med det isländska förbudet mot stripteaseklubbar. Förbudet infördes mot bakgrund av att antalet klubbar ökade i Island samtidigt som risken var uppenbar för att stripteaseklubbarna skulle utgöra en plattform för prostitution, människohandel och illegal verksamhet. Utskottet finner det intressant att fenomenet med stripteaseklubbar i Island inledningsvis ledde till en normaliseringsprocess där många medborgare uppfattade verksamheten på stripteaseklubbarna som vanlig klubbverksamhet som lockade svensexor och andra arrangemang. Normaliseringen ledde till att tanken på ett förbud till en början mötte motstånd men efter att förbudet infördes har inställningen gentemot klubbarna förändrats och idag är det få islänningar som ifrågasätter förbudet.

     Utskottet har uppmärksammats på att ett problem med konventionen är att den pekar på prostitution som ett problem, men kräver inte att prostitution eller köp av sex ska förbjudas vilket innebär att det finns en viss tvetydighet i texten. Fokus i konventionen ligger på repressiva åtgärder såsom gränskontroller och polisinsatser, vilka är otillräckliga om man ska påverka långsiktigt attityder och samhällsnormer. Konventionen håller inte tydligt isär å ena sidan människohandel för prostitution och sexuellt utnyttjande samt å andra sidan annan människohandel. Gemensamt för dessa är att människan ses som en handelsvara, dvs. som ett objekt men grunderna för de två olika formerna av människohandel är mycket olika. Utnyttjandet av arbetskraft, urholkningen av de anställdas trygghet, den globala produktionens effektivitets- och billighetskrav och den dåliga efterlevnaden av konsumentskydd är några av faktorerna som kan anses ligga bakom andra former av människohandel.

     Avslutningsvis kan sägas att utskottet ser allvarligt på fenomenet människohandel där redan utsatta människor utnyttjas för ekonomisk vinning. Utskottet föreslår därför att lagtinget ger sitt bifall till lagen om ikraftsättande av konventionen och uppmanar landskapsregeringen att vidta fortsatta åtgärder för att uppfylla konventionens förpliktelser i fråga om förebyggande verksamhet och åtgärder för att motverka efterfrågan. Landskapsregeringen bör också eftersträva en ytterligare ökad samordning i fråga om stävjande av människohandel i form av diskriminering i arbetslivet. Dessutom bör en beredskap finnas för den händelse att människohandel i form av sexuella tjänster uppdagas samt beredskap för akuta situationer t.ex. i form av skyddsboende.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 7 mars 2012 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Gun-Mari Lindholm, polismästaren Teijo Ristola, gränsbevakarna Jyrki Sydänoja och Juri Jalava, arbetarskyddsinspektören Henning Karlsson och parlamentarikern Siv Fridleifsdottir (per telefon).

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Harry Jansson, Axel Jonsson, Carita Nylund, Roger Slotte och Wille Valve.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar konventionen faller inom landskapets behörighet.

__________________

 

 

Mariehamn den 27 mars 2012
Ordförande	Katrin Sjögren
Sekreterare	Susanne Eriksson